Academic literature on the topic 'Livets slutskede'

Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som ökar med stigande ålder över hela världen. Personer med hjärtsvikt har en hög symtombörda och det leder till begränsningar såväl psykiskt som fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva upplevelser i livets slutskede hos personer som lever med svår hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Begränsningar i det dagliga livet, En förändrad identitet, Att uppleva trygghet, Att leva mellan hopp och förtvivlan och att planera för livets slut. Slutsats: Personer som lever med hjärtsvikt i livets slutskede upplever att de blir påverkade fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt i det dagliga livet. Personerna upplever en förlust av identitet. Att känna trygghet och kontinuitet upplevdes som viktiga komponenter för att hantera sjukdomens oförutsägbara natur.<br>Background: Heart failure is a chronic disease, increasing in the world as the population gets older. Persons living with heart failure has high symtom burden and that leads to limitations in a physical, psychological and social way. Aim: To describe experiences in the end of life among person´s living with advanced heart failure. Method: A literature study based on 13 scientific qualitative articles that was analyzed according to Friberg´s model. Results: The analysis resulted in five categories; Limitations in the daily life, a changed identity, sense of security, Living between hope and despair and Planning for the end of life. Conclusion: Persons living with advanced heart failure in the end of life experience that they become affected in their daily life in a physical, psychological, social and existential way. They experience a loss of their identity. To feel secure and continuity are important factors in dealing with the uncertainty of the disease.

Bakgrund: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och erfarenhet av att vårda i livets slutskede. Det medför att sjuksköterskor upplever oro och osäkerhet vid vård av patienter och anhöriga i livets slutskede. Sjuksköterskor upplever en tidsbrist samt att vården är krävande både psykiskt och fysiskt därav är det viktigt med stöd från kollegor. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplever vård i livets slutskede som svårt men att det är en viktig del i arbetet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av patienters palliativa vård i livet slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga till patienter som vårdas i livets slutskede behöver ha trygghet och få förståelse för sin situation. Detta kan uppnås om anhöriga får kontinuerlig information om patientens tillstånd och känner förtroende för sjuksköterskor. Slutsats: Anhöriga har en önskan om att vara informerad om patienters situation för att uppleva trygghet. Anhöriga vill vara delaktiga i vården där anhörigas kunskap om patienter tas på allvar. När anhöriga har möjlighet till att förbereda sig att patienter ska dö kan de ta vara på den sista tiden tillsammans. Stöd från sjuksköterskor är betydelsefullt även efter patienter avlidit.<br>Background: Nurses experiences lack of knowledge and experience of caring at end of life. Nurses experiences feelings such as worry and uncertainty in caring for patients and relatives at end of life. Nurses also experiences a shortage of time and that care is demanding both mentally and physically, it was important with support from colleagues. Newly graduated nurses experienced care at end of life which is difficult however an important part of work. Aim: Was to describe next of kin experiences of the patients palliative care in the end of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis.  Results: Relatives of patients in end of life care need to feel secure and understanding for their situations. It can be achieved if relatives receive continuous information about the patients condition and feel trust to nurses. Conclusion: Relatives have a desire to be informed about patients situation in order to experience security. Relatives want to be involved in care where their knowledge of the patient should be taken seriously. When relatives have opportunity to prepare they can take advantage of the last time together. Nursing support is important evan after the patients have died.

Bakgrund: Sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella frågor. Då patienter i livets slutskede befinner sig på vanliga vårdavdelningar behöver allmänsjuksköterskan kunskap om andlighet i livets slutskede, särskilt då patienter inte får stöttningen som önskas från sjukvårdspersonal i andliga frågor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse för patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen utfördes i olika databaser. Artiklar som svarade på syftet kvalitetsgranskades och tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades för att sedan sammanställas till studiens resultat. Resultat: Två teman framkom: Inge trygghet och styrka och inge skuld, tvivel och rädsla. Trygghet och styrka innefattades av hopp om liv efter döden, lämna kontrollen till en högre makt, acceptans, mening, frid, försoning, och en vilja att hjälpa andra. Skuld, tvivel och rädsla kunde grunda sig i att sjukdomen sågs som ett straff eller att högre makter skulle ha kontroll över situationen. Djup smärta, förtvivlan och desperation var betydelsen av andlighet för en del patienter. Konklusion: Andlighet hade olika betydelse för olika individer. För vissa betydde andlighet trygghet eller styrka, för andra skuld, tvivel eller rädsla.<br>Background: Nurses feel unsure while meeting patients at the end of life and are lacking competence in spiritual and existential questions. Since patients at the end of life are cared for at regular care units the general nurse need knowledge about spirituality at the end of life, especially when patients don’t receive the support they wish for in spiritual issues from healthcare professionals. Aim: To describe the meaning of spirituality for patients at the end of life. Method: A literature review based on scientific articles. The data were collected from different data bases. Articles that answered the aim were quality controlled and ten articles were included in the study. The results of the articles were analysed, themed and then put together to form the result of this study. Result: Two themes appeared: instil comfort and strength and instil guilt, doubts and fear. Comfort and strength covered hope of an afterlife, leaving the control to a higher power, acceptance, meaning peace, reconciliation and a will to help others. Guilt, doubts and fear were based on that the disease was considered to be a punishment or that higher powers had the control of the situation. Deep pain, despair and desperation were the meaning of spirituality for some patients. Conclusion: Spirituality had different meanings to different individuals. For some spirituality meant comfort or strength, for others it meant guilt, doubts or fear.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två kategorier, Sjuksköterskors upplevelser av relationer i vårdandet samt sjuksköterskors upplevelser av yrkeserfarenheter. Resultatet påvisade att sjuksköterskans relationer till patienter, kollegor och patientens anhöriga var viktiga. Relationerna kunde vara svårdefinierade men de gav bra stöd åt sjuksköterskan. Det framkom även att bristen på tid kunde vara ett stort problem. Hur sjuksköterskan upplevde att det var att vårda en patient inom palliativ vård påverkades av egna erfarenheter samt yrkeserfarenheter. Önskvärt är mer utbildning för sjuksköterskan kring vården av en patient i livets slutskede.<br>Every year about 92 000 people dies in Sweden, about 35% of these deaths occur in a hospital or at another institution. To work as a nurse in palliative involves close contact with death and the realization of the nurses own mortality. Palliative care focuses on improving or maintaining the patient's quality of life, but neither to hurry or slowdown death. The purpose of this scientific work was therefor to highlight nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. The study was conducted as a literature review, 16 research articles were examined. The results revealed two categories, nurses' experiences of relationships in caring and nurses' experience of professional experience. The results demonstrate that nurses' relationships with patients, colleagues and relatives of the patients were important. Relations could have varied forms but they often gave support to the nurse. It was also found that lack of time could be a major problem. How the nurse came to experience nursing in palliative care was influenced both by personal experience and professional experience. More education is desirable for the nurses that are caring for patients at the end of life.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att öka livskvaliteten för patienten och dess anhöriga under den sista tiden i livet. Vid övergången från kurativ till palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal av ansvarig läkare. Utan detta brytpunktssamtal fortsätter vården att vara kurativ. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede samt hur de uppfattade den egna förmågan, och de egna upplevelserna av, att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ intervjustudie som innefattade åtta intervjuer som analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Från intervjuerna utkristalliserades tre huvudkategorier: att läkare inte tar initiativ till brytpunktssamtal, att sjuksköterskor upplever en oförmåga till god palliativ omvårdnad på grund av tids- och resursbrist och att de anser sig ha en god kunskap och förmåga om hur omvårdnaden av den palliativa patienten bör ske. Det framkom att brytpunktssamtal i de allra flesta fall endast är ett samtal mellan ansvarig läkare och patientens anhöriga. Patienten och den ansvariga sjuksköterskan är således inte delaktiga i samtalet. Vad som sades och vilka som deltog dokumenterades sällan. Detta upplevde många av de tillfrågade sjuksköterskorna som ett problem då det var dem som efter samtalen oftast fick bemöta både patientens och anhörigas frågor efter dessa samtal. Flera av sjuksköterskorna talade om att de var de, som sjuksköterskor, som skulle föra patientens talan vid de tillfällen då patienten själv inte kunde närvara eller kommunicera. Slutsats: För att optimera den palliativa vården behöver brytpunktssamtalen genomföras tidigare och dokumenteras tydligare. Frånvaron av sjuksköterskor på brytpunktssamtalen leder till svårigheter både i bemötandet av anhörigas frågor och till ge korrekt information om brytpunktssamtalets innehåll och innebörd.

This is a study of the importance of culture for persons who are in their terminal stage of life. The purpose of my study is to find out if culture, particularly literature, can be a comfort for persons who are about to die. The study is based on interviews with people who are working in the palliative team at Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) in Trollhättan. It is also based on study of literature. It is literature about hospital library, culture in hospital treatment, palliative care, bibliotherapy and ”own stories” from dying persons. The result shows that culture can act as a kind of treatment of the soul. The interviews with the staff at NÄL show that some patients felt better due to the access of culture. It is important with good collaboration between the members of the staff, and this is the case at NÄL.<br>Uppsatsnivå: C

Background Nurses work to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. However, when the patient transitions into end of life care, the goal is no longer to cure, but to relieve. End-of-life care is about seeing the patient and helping them move on by doing what favors the patients’ well-being. Aim The aim of this study was to describe how nurses can preserve the patients’ dignity in end of life care. Method This study is based on a method to contribute to evidence-based nursing with foundation in analysis of qualitative research. 7 qualitative and 2 articles with mixed methods were analyzed using a five step model described by Friberg. Results Through the analysis three main themes and five sub-themes were developed. The main themes were: Involving the patient, Preserving the patient’s quality of life, Seeing the patient. Conclusion Through the actions performed by the nurse, dignity can be preserved. By protecting the patients’ integrity and autonomy through a person-centered care, the best conditions for giving a worthy death are created.