Academic literature on the topic 'Livmoder'

Surrogati har vært gjenstand for mye debatt i Norge det siste tiåret; en debatt som blant annet har handlet om lovligheten og etikken i nordmenns reising ut av Norge for å få kvinner i andre land til å føde et barn for dem, ofte i bytte med penger. De siste par årene, i forbindelse med den pågående revideringen av Bioteknologiloven, har diskusjonen i økende grad handlet om hvorvidt surrogati burde være lovlig i Norge eller ei, nå helst uten penger involvert. Posisjonene i den norske offentlighet har etterhvert utkrystallisert seg som for eller imot (kommersiell eller altruistisk) surrogati, i Norge eller i andre land. I denne kommentarartikkelen hevder jeg til gjengjeld at ja eller nei til surrogati ikke er (det presserende) spørsmålet. I stedet argumenterer jeg for å se surrogati som en anledning til å tenke grundigere over hva reproduktiv assistanse er og kan være, og hvilke relasjonelle forpliktelser og nye politikker det kaller på. 40 år etter fødselen til verdens første prøverørsbarn i England, muliggjort av at reproduksjonsteknologien «ga naturen en hjelpende hånd» (jf. Strathern, 2002), så har vi fortsatt lite (be)grep om hvordan vi skal forholde oss til den reproduktive assistansen og de menneskene som yter den. Dette ses i den norske barneloven, hvor kun to personer kan defineres som et barns foreldre, til tross for at barn rutinemessig unnfanges takket være flere menneskers innsats. Det jeg gjør i artikkelen er å ta utgangspunkt i det analytiske arbeidet surrogati som fenomen gjør knyttet til reproduktiv assistanse: der den gravide magen og fødselen opp gjennom historien har vært tenkt som synlige bevis på moderskap, så er disse i dag, i kontekst av surrogati, synlige bevis på at det foregår en reproduktiv assistanse. Med inspirasjon i tidligere teoretiseringer av surrogati, utforsker jeg de mulige betydningene av reproduktiv assistanse og hvilket potensial som ligger i å tenke denne assistansen på måter som overskrider to-foreldrenormen og den avgrensede kjernefamilien.

Bakgrund: Många patienter som är födda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och är vid hysterektomi rädda att förlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avlägsnande av livmodern, är ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomgår cirka en av tio patienter födda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi påverka sexualiteten och den sexuella förmågan. Syfte: Beskriva patientens sexuella förmåga efter hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt av tio kvantitativa artiklar som undersöker den sexuella förmågan efter hysterektomi. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Första halvåret efter hysterektomi är den sexuella förmågan försämrad för många patienter. Sex månader till två år efter operationen förbättras den sexuella förmågan eller upplevdes oförändrad. Trots försämrad sexuell förmåga efter hysterektomi upplever många patienter sexuell tillfredställelse. Dyspareuni och depressionssymtom minskas efter hysterektomi. Information innan hysterektomin om möjliga sexuella förändringar efter operationen är en bidragande faktor för sexuell tillfredställelse. Ingen skillnad mellan typ och metod av hysterektomi påvisas. Slutsats: Resultatet av studien visar att den sexuella förmågan förändras efter hysterektomi, oberoende typ av hysterektomi eller operationsmetod. Information är en bidragande faktor till att patienter upplever sexuell tillfredställelse. Klinisk Betydelse: Det är viktigt att sjuksköterskan diskuterar sexualitet med patienten innan, under och efter hysterektomi, för att kunna säkerställa en god omvårdnad.
Background: Many patients, who are born with a uterus sees the uterus as a sexual organ. In conjunction with the hysterectomy a lot of patients are anxious of losing their sexual identity. Hysterectomy, removal of the uterus, is one of the most common gynecological surgeries and in Sweden approximately one of ten patients undergo the operation. Theoretically the hysterectomy could affect sexuality and sexual function. Objective: Describe the patient's sexual function after hysterectomy. Method: A literature review of ten quantitative articles that examines sexual functioning after hysterectomy. The data was collected in PubMed and CINAHL. Results: The first six months after the hysterectomy sexual function decreased for many patients. Six months to two years after the surgery the sexual function improves or perceived unchanged. Despite if the sexual function got worsened after hysterectomy many patients experience sexual satisfaction. Dyspareunia and depression symptoms decreased after hysterectomy. Information before the hysterectomy about possible sexual changes after surgery is a contributing factor for sexual satisfaction. There was no difference between the type and method of hysterectomy. Conclusion: The results of the study show that sexual function changes after hysterectomy, regardless type of hysterectomy or surgical procedure. Information is a contributing factor to patients experiencing sexual satisfaction. Clinical Significance: It is important that the nurses are discussing sexuality with the patient before, during and after hysterectomy in order to ensure good care.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att livmodern avlägsnas. Livmodern kan förknippas med kvinnlighet vilket medför att en hysterektomi kommer att påverka kvinnornas livsvärld. Den kvinnliga identiteten speglas av hur kvinnor upplever sig själva och det är sammanlänkat till de fysiska könstillhörigheter som är bundna till könet. Hälsa är ett tillstånd som ständigt förändras och redogör för kvinnors aktuella livssituation. Hälsa upplevs subjektivt, därför ingår det i sjuksköterskors roll att se till att det vårdande mötet är följsamt och tillmötesgående.  Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors erfarenheter av en hysterektomi.  Metod: Litteraturstudie där åtta artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna togs fram ur databaserna CINAHL och psycINFO. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning och analyserades genom integrerad analys.  Resultat: Hysterektomerade kvinnor erfar både positiva och negativa aspekter när det kommer till deras kvinnlighet och sexuella hälsa, deras syn på den levda kroppen samt på sjukvårdens agerande. Slutsats: Sjukvården behöver belysa att kvinnors värde inte placeras i ett organ och med hjälp av adekvat information och utbildning skapas en trygghet i samband med operationen. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor utövar i yrket ska utgå från kvinnors specifika erfarenheter.

Hysterektomi är det vanligaste gynekologiska ingreppet som utförs på kvinnor världen över. Att operera bort det reproduktiva organet kan ha en stor påverkan på välbefinnandet hos kvinnor som genomgår ingreppet i fertil ålder. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en hysterektomi i fertil ålder. En allmän litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Resultatet redovisas genom fem teman: Bristande information och kunskap, Att fatta beslutet, Nytt perspektiv på sexualitet och kvinnlighet, Förlust av fertilitet samt Stöd från partner efter ingreppet. I resultatet framkom kvinnors okunskap kring hysterektomi samt upplevelsen av vårdens bristfälliga informationsöverföring. Inför beslutet var det många av kvinnorna som led av så svåra symtom innan operationen att hysterektomi var en självklar utväg för en bättre livskvalitet. Upplevelsen av sexualitet och kvinnlighet var en subjektiv och individuell påföljd av operationen där kvinnor påverkades antingen negativt eller positivt. Förlusten av livmodern påverkade kvinnorna på olika sätt beroende på inställning till reproduktion. Partnerns stöd visade sig vara betydelsefullt för både kvinnans psykologiska välbefinnande och postoperativ återhämtning. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om de hysterektomerade kvinnornas erfarenheter i fertil ålder. För att optimera omvårdnaden av dessa patienter krävs förbättringar kring informationsöverföring samt uppföljning av kvinnans välbefinnande.
Hysterectomy is the most common gynecological surgery performed on women worldwide. Removing the reproductive organ while in a fertile age, can have a great influence on women’s wellbeing. The aim of this study was to illustrate women’s experiences of undergoing a hysterectomy while in a fertile age. A general literature study was conducted based on eight qualitative articles. The result is presented by five themes: Lack of information and knowledge, Decision-making, Sexuality and femininity in a new perspective, Loss of fertility and Support from partner after surgery. The result showed women’s ignorance about hysterectomy and the experience of inadequate information transfer within health care. Many women suffered from severe symptoms which made hysterectomy an obvious choice for a better quality of life. The experience of sexuality and femininity had a subjective and individual outcome after the surgery where all women were affected either negatively or positively. The experience of losing the uterus varied among the women, depending on attitude towards reproduction. This literature study contributes to an increased comprehension of the hysterectomized women’s experiences while in a fertile age. Information transfer and follow-ups regarding women’s well-being is in need to be improved to optimize the care of these patients.

ABSTRACT  Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders. Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.   Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.   Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.   Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health. Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.   Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig operationsmetod för avlägsnande av livmodern. Tidigare studier har påvisat att dessa kvinnor löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, dock saknas beskrivande information om upplevelsen av att genomgå en hysterektomi.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av psykisk hälsa före och efter hysterektomi.   Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie användes. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane, Statens Beredning medicinsk och social utvärdering [SBU] samt PsycINFO. Totalt tio artiklar med kvalitativ metod inkluderades i denna studie.   Huvudresultat: Sex kategorier identifierades: oro kring infertilitet och föräldraskap, vikten av stöd från omgivningen, upplevelser av den bakomliggande diagnosen, syn på livet, sexualitet och intima relationer samt kvinnans syn på sin egen kropp. Studiens resultat tyder på att hysterektomi påverkar många aspekter i kvinnans liv. Negativa konsekvenser som identifierades var infertilitet och separation från det nyfödda barnet. Frihet från tidigare symtom och utveckling genom lidande var positiva resultat från hysterektomin. Sexualiteten och kroppsbilden ansågs väldigt individuell, då det framkom skilda upplevelser kring detta. Genom hela sjukdomsförloppet var omgivningens stöd otroligt viktigt för kvinnorna.   Slutsats: Sammanfattat tyder studiens resultat på att kvinnors psykiska hälsa påverkas i samband med hysterektomi, upplevelser både före och efter operationen belyser känslor som förknippas med psykisk ohälsa. Kvinnor som genomgår hysterektomi anses ha en högre risk för psykiska besvär, dock framkom att många kvinnors tillstånd förbättrats genom det kirurgiska ingreppet. Vid vård av denna patientgrupp bör sjukvårdspersonal sträva efter en personcentrerad vård.
ABSTRACT Background: Hysterectomy is a common method for removal of the uterus. Previous studies have shown that these women run a high risk of mental illness, but there is a lack of narrative information about the experience of undergoing hysterectomy.   Aim: The purpose of this literature study was to investigate women's experience of mental health before and after hysterectomy.   Method: A general literature study was used. The search for articles was made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane, Swedish Agency for Health Technology And Assessment of Social Services [SBU] and PsycINFO. A total of ten articles with qualitative method were included in this study.   Results: Six categories were identified: concerns about infertility and parenting, the importance of support, experiences of the underlying diagnosis, view of life, sexuality and intimate relationships and the woman's view of her own body. The study results indicate that hysterectomy affects many aspects of the woman's life. Negative consequences identified were infertility and separation from the newborn child. Freedom from past symptoms and development through suffering was positive results from the hysterectomy. Sexuality and body image were considered very individual, this because the different experiences. Throughout the course of illness, the support from others was incredibly important for the women.   Conclusions: The result of the literature study shows that women's mental health is affected in conjunction with hysterectomy, experiences before and after the operation highlight emotions associated with mental ill health. Women undergoing hysterectomy are considered to be at higher risk of mental discomfort, however, founds shows that the condition of many women was improved by the surgical procedure. Healthcare professionals should strive for a person-centered care.

Title: “I hope to be your uterus” - A multimodal analysis on surrogacy in scenes from The Handmaid’s tale and Friends Surrogacy is a widely discussed subject both internationally and in Sweden. The opinions on whether it should be legalized or not differ from country to country, which is reflected in how they implement their different laws on the subject. The main issues in the debates about surrogacy is whether a legalization of altruistic surrogacy would lead to safe methods within the medical care and stop the expansion of illegal markets or if there’s risks of opening the doors to a bigger commercial market. Parallel to the political discussion and opinions on the subject, the portrayal of surrogacy has appeared within popular culture, as in TV-series, for a period of time. It can be found in different genres like drama and comedy since the 90s, which makes the subject interesting to observe. The purpose of this essay is to study how the topic of surrogacy is portrayed in two different genres in the TV-series Friends and The Handmaid’s tale. For this purpose we use multimodal analysis to answer if there are similarities and/or differences in the portrayal of surrogacy within our research material. The theoretical framework is based on Richard Dyers theories on stereotypes, Carol Patemans ideas of ‘the sexual contract’ and Brooke Weihe Edges studies on the representation of women in different movie genres amongst others. Our study shows that even if the genres vary there are stereotypical structures in how both infertile women and surrogate mothers are presented to the audience.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.

The intent of this examination is to study anatomical jewelry design, withreproductions of the clitoris and uterus, its feminist connection and symbolism.Three Swedish female designers represent the foundation for this study, wheretheir specific jewelry is analyzed. Choice of designers are Clit co,Feministsmeden and Statement by Lann, a presentation of them can be found inthe second part on page 15. The main question in this study is; How come thewoman's body and genitals have become jewelry and how are these symbolslinked to feminism? Are these anatomical images inclusive or exclusive from agender perspective? The method in this survey focuses on semiotics and imageanalysis with inspiration from discourse analysis and hermeneutics, with atheory rooted in gender, feminism and exposition of the female body. Byfocusing on signification and intention, the study reaches a hypotheticalconclusion about the connection between anatomical jewelry and feminism.
Syftet med denna undersökning är att studera anatomisk smyckesdesign, med återgivningenav klitoris och livmodern, dess feministiska anknytning och symbolik. Tre svenska kvinnligadesigners står som material för studien, där deras specifika smycken analyseras. I del två avarbetet presenteras de utvalda kreatörerna Clit co, Feministsmeden och Statement by Lann.Huvudfrågan i denna studie är; Hur kommer det sig att kvinnans kropp och könsorgan harblivit smycken och hur är dessa symboler kopplade till feminism? Är dessa anatomiskaskildringar inkluderande eller exkluderande ur ett genusperspektiv? Metoden i studienfokuserar på semiotisk bildanalys med inspiration ur diskursanalys och hermeneutik, medteori förankrad i genus, feminism och kroppspolitik. Genom att fokusera på budskap ochintention når studien en hypotetisk slutsats kring sambandet mellan anatomiska smycken ochfeminism.

Bakgrund: Livmodern är ett muskulärt, päronformat hålorgan med uppgift att gefostret näring fram till förlossningen. Vid hysterektomi avlägsnas livmodern ochkvinnan blir infertil. Orsakerna till ingreppet varierar men beror främst pågynekologiska och urologiska symtom som besvärat kvinnan under lång tid. Ingreppetkan utföras med hjälp av olika kirurgiska tillvägagångssätt och hur stor del avlivmodern som tas bort varierar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter avlägsnandet avlivmodern.Metod: Litteraturstudien är baserad på nio artiklar som framtagits i databasen Cinahloch analyserats utifrån Fribergs (2006) granskningsmall.Resultat: Resultatet består av underkategorier som bildar huvudteman.Underkategorierna minskade fysiska och psykiska problem, större frihet, ökat sexuelltvälbefinnande och minskad oro för graviditet utgör huvudtemat förbättrad livskvalitet.Underkategorierna avsaknad av information och behov av information utgörhuvudtemat vikten av information. Underkategorierna behov av stöd och mäns attityderutgör huvudtemat psykosociala aspekter.Slutsats: Majoriteten utav kvinnorna upplevde förbättrad livskvalitet efter ingreppet.
Program: Sjuksköterskeutbildning