Academic literature on the topic 'Livscykelmodellen'

The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.

Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser. Resultatet av undersökningen bygger på att användare får delta i en större omfattning i experimentell systemutveckling än i det traditionella tillvägagångssättet. Företag har inte alltid verklighetstrogna inseenden på vad de olika begreppen som de använder, innebär. Respondenterna inom de två grupperna, de som använt traditionell respektive experimentell systemutveckling har inte haft samma uppfattningar om ansatserna. De upplever att experimentell systemutveckling i jämförelse med traditionell systemutveckling är en mer ostrukturerad, informell och användarorienterad ansats.

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester.

Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation.

Frågeställningen besvaras genom att vi presenterar hur vi har gått tillväga för att inbegripa testerna i utvecklingsprocessen. De delar av informationssystemet som vi utvärderat beskrivs i rapporten.

Testerna hjälpte till att identifiera problem i systemets gränssnitt som annars troligen inte skulle ha upptäckts förrän slutanvändarna fått tillgång till systemet.

Slutsatserna är att det är möjligt, och dessutom önskvärt ur användbarhetssynpunkt, att innefatta användbarhetstester i utveckling av informationssystem.

This reports regards the question of how one can adjust system development according to the Systems Development Life Cycle (SDLC) to include usability testing.

The question is based on the fact that usability isn’t an explicit goal in Andersen description of the SDLC. To answer this question we have developed and tested an information system for a small business. The development has been carried on according to an own adaptation of the SDLC. The testings have been performed in accordance with the Cooperativ evaluation method.

The question is answered by the presentation of our adaptation to include the tests in the development process. The parts of the information system we have evaluated are described in the report.

The tests helped to identify problems in the user interface which otherwise probably would not have been discovered until the end user gotten access to the system.

The conclusions are that it is possible, and furthermore desirable from a usability point of view, to include usability testing duringthe development of information systems.

Att föra in nya system innan de har hunnit implementeras i den miljö där de ska användas och innan den som ska använda dem hunnit utbildas är inte unikt, varken för 2000-talet eller för den svenska Försvarsmakten. I denna uppsats har vi undersökt nya materielsystem som anskaffats för att tillföras förband under utbildning till eller under genomförande av skarp insats. Vi har funnit att Försvarsmaktens riktlinjer för systemutveckling och materielförsörjning ger vissa förutsättningar för att implementeringen av system ska bli lyckad. Däremot så bör de ytterligare förtydligas när det gäller materielförsök i den fas när systemen kommer ut till förbanden för att användas. Dessutom bör Försvarsmakten i högre grad vara delaktiga i hela livscykeln av systemets utveckling främst ur användarperspektivet. Det är otydligt vems ansvar det är att se till att materielförsök genomförs och vi har i vår fallstudie upptäckt att denna viktiga process glöms bort till förmån för att snabbt få ut systemen i verksamheten. Detta får konsekvenser när det gäller användandet och underhållet av dessa system och även när det gäller att implementera dem taktiskt i förbanden. Vi har funnit att ju mer komplext ett materielsystem är, desto viktigare är det att fullt ut följa framtagna processer. Annars är risken att systemen används fel, med risk för personskador, trasig materiel eller felaktigt taktiskt användande som följd. Att använda den senaste teknologin blir sällan bra om utbildning och kontext saknas.   Nyckelord: Systemutveckling, Försvarsmakten, Livscykelmodeller, Anskaffningsstrategier, Systemsäkerhet, Målsättningsarbete

There is no more reverent military tradition than a healthy scepticism about new ideas. But such scepticism must be accompanied by openness to new information that can lead us to change. In the case of strategic leaders, create the conditions for which these discoveries can occur. (Dougherty, 2018) The development of the Swedish Armed Forces and the Swedish army is focused and prioritized towards creating operational effect. This places great demands on the collaboration of different organizations, where strategic access and operational capability are sought. Equipment development is partly in focus, but the coordination of the process is the most important thing. Equipment development is a complex area where the organization (Swedish armed forces and the Swedish army) is today and has been undergoing major reform for a long time. Thereby, different units, staffs and needs have been prioritized and created different perspectives, cultural norms, on what equipmentdevelopment is. During the internationalization (Silfverskiöld, 2017), 2005-2019, the development process of the Swedish Armed Forces has thus, as we see it, been governed by a bottom-up perspective with a decentralized management. In the event of a the shift again to national defence, this has created a disorder in processes and a lack of common methods, so that materiel projects have had to live and work without connection to each other. A withdrawal is required.   The study has explored equipmentdevelopment within the army, its perspective, organization, processes and methods in order to create an understanding of where its differences lie and what drifts and obstacles exist. The study is a socialscience qualitative study with a methodological inductive approach, where respondents from the Land Warfare School's developmentunit have formed a selectiongroup to capture a cross-section of the army's developmentofficers. The purpose of this was to create a depth and obtain nuances from those who work in equipment development, instead of measuring projects. The study did not cover all functional schools and leading levels in the Swedish armed forces and the Swedish army.  The study is based on the scientific field of military innovation. The study was conducted as an exploratory study and through Bolman & Deals Four frame model, Mintzberg's five sector logo and Ingelstam's perspective on sociotechnical systems carried out an analysis, based on perspectives on organization, personnel, management and coordination, as well as processes and methods. The empirical data in the survey have been obtained through interviews, official documents and articles.    The results of the study demonstrate a model that explains what influences and what internal relationships exist, as equipmentdevelopment is complex and based on integration of systems, people, methods and technology. The model is our description based on the selectiongroup and the areas in which they work. Our model describes that perspective impact is fundamental and that equipmentdevelopment has drifts and elements that in an interaction either enable or limit the operational effect.    The Swedish armed forces and the Swedish army are the ones who decide what the organization with its processes and methods should focus on, where our view is with units in focus. We believe this requires simplicity and clarity with a top-down perspective. We see coordination as the opportunity to structure operations in the short term and in the longer term, certain production- units should receive a mandate within a given framework for the level of equipment- development. A doubleacting process, top-down and bottom-up, need to be described. A common basic view is thus crucial.

I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?”
Uppsatsnivå: C

Med anledning av bristande forskning om sponsorrelationers utveckling, är studiens syfte att öka förståelsen för vilka relationskomponenter som är avgörande för sponsorrelationens olika livscykelfaser. Studien syftar specifikt till att undersöka evenemangssponsring. För att uppnå studiens syfte genomfördes två fallstudier om en pågående sponsorrelation mellan Arla och Tjejmilen, samt en avslutad sponsorrelation mellan Arla och Vasaloppet. En representant från respektive organisation intervjuades. Materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket, vilket utgjordes av en livscykelmodell. Formationsfasens avgörande komponent var relationsspecifika investeringar, den möjliggjorde utveckling av tillit. Operationaliseringsfasen karaktäriserades av kunskapsdelning samt kompletterande resurser, eftersom parterna upprätthöll sina ansträngningar utvecklades relationerna till resultatfasen. De hängivna kontaktpersonerna var en viktig faktor för funktionen av samtliga relationskomponenter och att sponsorrelationen kunde utvecklas. Till skillnad från tidigare forskning tyder resultaten på att sponsorrelationens parter var övertygade om att resurserna och kunskaperna var kompatibla redan innan formationsfasen hade inletts. Därmed identifierades en begynnelsefas som inträffar innan sponsorrelationens formationsfas.
Owing to insufficient research on the development of sponsorship, the purpose of the study is to increase the understanding of which relational components are crucial in the different life cycle stages of sponsorship relationships. The study investigates event sponsorship. Two case studies were conducted: an ongoing sponsorship relationship between Arla and Tjejmilen and a finished between Arla and Vasaloppet. Interviews were held with the representatives. The analysis was based on a life cycle model. Specific relational investments were crucial in the formation stage. The operationalization stage was characterized by knowledge-sharing and complementary resources. As parties sustained their efforts, relations developed into the outcome stage. The devoted contact persons were important for the function of all relationship components. The parties of the sponsorship relationship were convinced that their resources and knowledges were compatible before the formation stage. Thus, an initial stage was identified, which occurs before the formation stage.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby. The purpose of this thesis is, among other things, to provide the Church of Sweden in Ronneby with a report, which can be of help for further development of the system. The system was developed by a work group at Blekinge Institute of Technology. Our question of issue is: Would the Church of Sweden in Ronneby obtain a more useful system if the developers applied the guidelines and experience that exists within the area of HCI? Further more we have looked in to if the communication has improved with the use of mock-ups to increase the interaction? Human-computer interaction as a term was adopted in the mid-1980s as a means of describing this new field of study. The focus of interest described the new way of looking at the interaction between computers and people. In this field it is important to involve the user in the developing process from the beginning to the end. Together with the user, we have made some propositions based on previous documentation from the project. Mock-ups are a prototype of paper that shows the user what the system will look like. This method was applied together with the user, to find a more logical structure for the system. After gathering the result of the case study, we can honestly say that communication do increase because of mock-ups. Good communication is not something that you can learn from books; you have to adjust to the situation. It is important when you develop a system to work with a model that allows you to go back and change things in previous phases that are incorrect, and also to include the user in the whole process.