Academic literature on the topic 'Livscyklus'

ENGLISH SUMMARY: Membership of the Danish National Church has declined steadily but has not until now been the subject of sociological analysis. Using data from governmental databases housed at Statistics Denmark the article analyze individuals who disaffiliated from the Danish National Church from 2003 to 2007. Secularization theory is used as the starting point for the analysis. Individuals who disaffiliated were generally younger, more affluent, more educated, more urbanized and more often living with non-members than the rest of the population. Age differences between the disaffiliated and the rest of the population suggested that disaffiliation was the result of a life-cycle effect rather than a generational effect. It was also shown that non-members tended not to baptize their children while members did. Therefore it must be concluded that the declining membership of the Danish National Church is the result of a general societal development.DANSK RESUME: Artiklen analyserer ved hjælp af registerdata fra Danmarks Statistik individer som har meldt sig ud af folkekirken i perioden 2003 til 2007. Med udgangspunkt i sekulariseringsteori må det forventes, at de udmeldte var yngre, mere velhavende, højere uddannede og mere urbaniserede end resten af befolkningen. Analysen af data bekræfter forventningen med visse forbehold. De udmeldte var mere velhavende, højere uddannede og mere urbaniserede end resten af befolkningen. De var også generelt yngre; men de udmeldtes aldersprofil antyder, at udmeldelse var et livscyklus fænomen og ikke et generationsfænomen som teorien forventede. Det kunne også konstateres, at medlemskab af folkekirken og mangel på samme videreførtes fra forældre til børn. Resultaterne antyder, at folkekirkens dalende medlemstal er resultatet af en generel samfundsudvikling.

Purpose: There is a severe housing shortage in Sweden, with a deficiency of schools and preschools. At the same time, carbon dioxide emission is measuring higher than ever and the realization of environmental crisis is clear. The building sector is responsible a high percentage of carbon dioxide emissions. Calculation for the climate impact can be implemented through life cycle assessment (LCA), directives are requested on how to build through an LCA perspective. The study investigates modular buildings that constitute an efficient and flexible way of managing the building shortage. The aim of this research was to get answers from an ecologically sustainable perspective to what provides more advantageous to process modules when the time- limited building permit expires and a module is needed somewhere else, with or without extra isolation. Method: A quantitative methodology was used to accomplish the aim. The climate impact of four different types of lifecycles simulates by using the software Anavitor. Other methods used for data acquisition was document analysis, calculation of specific energy use and transmission loss.   Findings: The results present advantageous choices for stakeholders to pick after the time-limited building permits expire and a new module is demanded at another place. The study shows that less carbon dioxide emission is produced when reusing the module rather than demolish and produce a new module. Energy savings can be made which reduces the total climate impact of the module that are additionally insulated.  Implications: The conclusion the group could deduct was that the production and manufacturing stage has a significant impact on the total climate impact that a renovation and non-manufacturing scenario is always more advantageous. By adding additionell isolation savings on total carbon dioxide emission can be made despite increased material use.   Limitations: The results are limited to a life cycle assessment based on a module’s envelope as the interior and technical equipment is the same for all scenarios. The study was based on a standard module in which the equipment has no effect on the results. The result was initially specific, but with the help of calculation of the breakpoint for independent transport distances, a general validity could be given.
Syfte: I Sverige råder det brist på bostäder, skolor och förskolor, samtidigt uppmäter koldioxidutsläppen högre än någonsin och insikten om ett miljöhot är påtaglig. Byggnadssektorn ansvarar för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp. Beräkning av klimatpåverkan kan utföras genom livscykelanalyser (LCA), däremot efterfrågas direktiv på vad som bör göras vid byggnation kring ett LCA-perspektiv. Undersökningen har genomförts på en modulbyggnad som utgör ett effektivt och flexibelt sätt att hantera byggnadsbristen på. Målet med arbetet var att ur ett ekologiskt hållbart perspektiv få svar på vad som är mer fördelaktigt att behandla moduler på när det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en modul behövs på en annan plats, med eller utan en tilläggsisolering. Metod: För att uppnå målet med studien användes en kvantitativ undersökningsstrategi. Klimatpåverkan för fyra olika typer av livscykler simulerades i mjukvaruprogrammet Anavitor. Andra metoder som används för datainsamling var dokumentanalys, beräkningar av specifik energianvändning och transmissionsförluster genom vägg vid tilläggsisolering. Resultat: Det genererade resultatet presenterar vad som är fördelaktigt att välja efter att det tidsbegränsade bygglovet löpt ut och en ny modul behövs på en annan plats. Studien visar att det genererar mycket mindre koldioxidutsläpp att återanvända modulen än att kassera och bygga ny modul. En energibesparing kan ges som sänker den totala klimatpåverkan för modulerna som tilläggsisoleras. Konsekvenser: Slutsatsen av arbetet är att produktions och tillverkningsstadiet har så pass stor inverkan på den totala klimatpåverkan då utfallet att renovera och spara in på en tillverkningsfas är att föredra. För att göra valet av att tilläggsisolera eller inte krävs en LCA. Den koldioxidökningen som tillkommer på grund av volymökning av en tilläggsisolering får inte överskrida den minskning som genereras av energibesparing. Begränsningar: Studien är avgränsat till livscykelanalys gjord på modulens klimatskal då den invändiga och tekniska utrustningen är densamma för alla utfall, därför kan modulen även tillhöra en annan slags funktion. Resultatet blev till en början specifikt men med hjälp av beräkning av brytpunkt för oberoende transportsträckor kunde en generell giltighet ges.

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Syfte: En grundläggande övertygelse är att socialt ansvar lönar sig för företaget såväl som för intressenter och samhället i allmänhet. Det finns bevis för att företag som lägger ned mer resurser på CSR-arbete ökar i värde, och får ett bättre anseende. Syftet är att förklara sambandet mellan CSR och företagets utdelning, samt om olika stadier i livscykeln har en modererande effekt på sambandet.   Metod: En positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats tillämpas i studien. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som implementerat data från åren 2013–2017. Studien består av 426 europeiska börsnoterade företag. När de modererande effekterna undersöks består urvalet av 142 företag i mognadsstadiet respektive 70 företag i tillväxtstadiet. Studien består av sekundärdata från Thomson Reuters Datastream som analyseras i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Resultatet från studien visar att det föreligger ett positivt samband mellan företagets CSR-aktiviteter och utdelning, samt att mognadsstadiet har en modererande effekt på sambandet. Resultatet antyder att CSR-aktiviteter och utdelning ökar tillsammans när företag befinner sig i mognadsstadiet.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka livscykelstadiernas modererande effekt på sambandet mellan CSR och utdelning, samt således ökad kunskap om ämnet. Studien bidrar även med praktisk information till potentiella investerare om vilken utdelning de kan förvänta sig av ett företag beroende på hur mycket de satsar på CSR och var i livscykeln de befinner sig.     Förslag till fortsatt forskning: Urvalet i den här studien består av europeiska börsnoterade företag. Det vore intressant att se om resultaten skiljer sig åt om fler världsdelar inkluderas. Ett annat förslag är att använda fler variabler, exempelvis vid uppskattning av företagets livscykelstadie.
Aim: It is a fundamental belief that social responsibility benefits companies as well as stakeholders and society as a whole. Evidence suggests that companies that devote more resources to CSR increase in value, and they also earn a greater reputation. The aim of this study is to explain the relationship between a company’s CSR activities and its dividend policy, and whether different stages of the corporate life cycle have a moderating effect on the relationship.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study applies a quantitative research strategy that includes data from the years 2013–2017. The study consists of 426 European publicly listed companies. When the moderating effect is examined the data selection consists of 142 companies in the mature stage of the corporate life cycle, and 70 companies in the growth stage. The study is based on secondary data collected from Thomson Reuters Datastream. The data analysis was then conducted using IBM SPSS statistics software.   Result & Conclusions: The result of the study shows a positive correlation between CSR and dividend policy, and that the mature stage of the corporate life cycle has a moderating effect on the relationship. The result suggests that CSR-activities and dividends increase together when companies are in the mature stage of the life cycle.   Contribution of the thesis: This study contributes to business research by examining the effect of the corporate life cycle stages on the relationship between CSR and dividend policy, and thus increasing the knowledge of the subject. The study also provides important practical information to potential investors about expected dividend payout depending on how much a company invests in CSR, and where it is in the corporate life cycle.   Suggestions for future research: The data selection of this study consists of data from publicly traded European companies. It is our belief that it would be interesting to see the effect on the relationship if companies from a wider selection of countries is used. Another suggestion for future research is to widen the scope of the study by including a greater number of variables, for example when estimating the company’s life cycle stage.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan. Generellt ändrade eleverna sina känslor och tankar till djuren under intervjuns gång, men vi kunde inte uppfatta något mönster i hur känslorna och tankarna ändrades.

In an ever-more complex and unstable global environment, the threats of supply chain disruptions are increasing. Furthermore high-growth firms, which are main contributors to the global economy, have no specific guidance as it pertains to this issue, while academics perceive a gap in knowledge with respect to these types of firms. Scholars have previously highlighted the importance of supply chain resilience for firms to withstand disruptions but have thus far only assumed the perspectives of industries or incumbent firms. Thus, the purpose of this thesis was to explore the role of organizational characteristics of a high-growth firm and how these affect supply chain resilience and its antecedents. Empirical findings propose that a high-growth firm can achieve sufficient resilience without high risk management orientation. Hence, the characteristics of a high-growth firm may inherently increase resilience. Further, it is proposed that the antecedents relating to supply chain resilience do not carry equal importance throughout an organization’s lifecycle. Hence, high-growth organizations need to apply resilience targets and actions that are in line with the overall growth roadmap of the firm, while considering the dynamic nature of their own growth.
I en alltmer komplex och instabil global miljö ökar hoten om störningar i försörjningskedjan. Dessutom har högväxtföretag, som är bland de viktigaste bidragande faktorerna till den globala ekonomin, ingen specifik vägledning vad gäller denna fråga, medan akademiker upplever en kunskapslucka med avseende på dessa typer av företag. Forskare har tidigare betonat vikten av motståndskraft i försörjningskedjan för att företagen ska kunna motstå störningar och katastrofer, men har hittills bara antagit perspektiven hos industrier eller etablerade företag. Syftet med denna avhandling var således att utforska rollen som organisatoriska egenskaper i ett företag med hög tillväxt spelar och hur dessa påverkar leveranskedjans motståndskraft och dess konceptuella komponenter. Empiriska resultat föreslår att ett företag med hög tillväxt kan uppnå tillräcklig motståndskraft utan etablerad riskhantering. Därför kan egenskaperna hos ett företag med hög tillväxt i sig öka motståndskraften. Vidare föreslås att de konceptuella komponenterna som avgör leveranskedjans motståndskraft inte har lika betydelse under hela organisationens livscykel. Därför måste organisationer med hög tillväxt tillämpa motståndsmål och åtgärder som är i linje med företagets övergripande tillväxtplan, samtidigt som de tar hänsyn till den dynamiska karaktären av deras egen tillväxt.