Academic literature on the topic 'Livsfråga'

The aim of the thesis was to study young people's thoughts on religious education in high school with a focus on life questions (livsfrågor). In order to achieve the purpose of the thesis the issue was divided into two primary issues: how do young people describe religious education in high school? And how do they reflect on the concept of life questions? And two secondary issues: do young people consider that life questions were a part of religious teaching? And do the young people consider that their life questions were a part of religious teaching? In order to answer the issues five young people were interviewed on questions related to teaching of religion and life questions. The five youths had studied at least one religious course at secondary level. The results showed that the five youths regarded religious education as studies about "the others" because the major focus was on facts but they nevertheless perceived religious education as interesting. All the young people reflected differently about the concept of life questions. Whether or not life questions were brought up in the classrooms varied between the participants. Only one of the participants expressed with certainty that life questions that she also viewed as her own were brought up in the classroom.

Sammanfattning Jag har undersökt på vilket sätt livsfrågor gestaltas i svenskundervisningen på gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frågor: ”Hur stor plats har livsfrågorna i svenskundervisningen?”, ”Hur aktualiseras de?” och ”Hur behandlas de?”. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begränsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lärare och enkäter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör därför ses som en grov skiss snarare än ett fotografi av verkligheten. Ett större underlag hade säkert gjort det möjligt för mig att nyansera bilden bättre och därigenom hade troligen en annan verklighet framtonat. Vid analysen av mitt material har jag funnit att livsfrågorna har en ganska stor plats i svenskundervisningen. Under mina fem observationer aktualiserades och behandlades livsfrågor vid tjugofyra tillfällen, motsvarande mer än hälften av den totala undervisningstiden. Men jag har också funnit att livsfrågorna inte ges förutsättningar att ha den språkutvecklande funktion som de skulle kunna ha. Livsfrågorna aktualiseras genom värdegrundsarbetet, skönlitteraturen och språkarbetet och de behandlas i form av fakta, reflektioner och erfarenheter. Det sätt på vilket livsfrågorna gestaltas i svenskundervisningen svarar i stort mot läroplanens skrivningar såsom jag har tolkat dem. De livsfrågor som värdegrunden omfattar behandlas i undervisningen och stora delar av livsfrågeundervisningen tar sin utgångspunkt i eleven. Vid intervjuerna med lärarna framkom det att lärarna medvetet strävar efter att göra livsfrågorna till innehållet för undervisningen och att de försöker låta elevernas egna livsfrågor bli utgångspunkt för arbetet på lektionerna. Eleverna själva tycker också att undervisningen ligger nära dem, om än med viss tvekan. I enkäten svarade 50 % av eleverna att deras egna livsfrågor behandlas ganska mycket i svenskundervisningen. Ett område i läroplanen är dock en aning eftersatt i gymnasiesvenskan, nämligen arbetet med elevens självkännedom och framtidsplaner. I enkäten framkom det att ungdomarna vill arbeta mer med livsfrågan ”Vad ska jag bli?”.

<p>Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ’TV, film, musik, tidningar, böcker’ har störst betydelse var deras syn på döden kommer från. Flera av respondenterna ger uttryck för att flera olika skeenden kan inträffa när en människa dör. 54 % av respondenterna gav svaret att de tror på någon slags återfödelse följt av 51 % som svarade att de tror på att själen/anden släpps fri från kroppen när en människa dör och lever vidare i paradiset/himlen.</p>

<p>Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.</p><p>För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:</p><p>1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?</p><p>2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?</p><p>Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.</p><p>1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt.</p><p>2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94.</p><p>Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper.</p><p>Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans.</p><p>Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.</p>

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet.<br><p>SO</p>

I kursplanen i ämnet religionskunskap tas livsfrågor upp som ett av fyra områden i det centrala innehåll eleverna i årskurs 4–6 som ska aktualiseras i undervisningen. Det innebär indirekt att en fjärdedel av undervisningen ska ägnas åt att behandla och utforska dessa livsfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver livsfrågor i ämnet religionskunskap, vilka undervisningsstrategier de använder, vilka utmaningar som kan uppstå och hur eleverna ser på den livsfrågeundervisning de får. Den metod som vi använt oss av för att finna svaren på dessa frågor är en kvalitativ litteraturstudie. Den litteratur vi använt oss av är skriven av svenska forskare som är kända inom livsfråge- och religionsdidaktiskforskning. Resultatet av denna studie visar att det finns få studier som behandlar lärares perspektiv på livsfrågeundervisningen medan antalet studier som behandlar elevernas perspektiv inom detta område är mer beforskat. Detta innebär att vi inte bara analyserat forskning kring undervisningsstrategier i livsfrågeundervisningen utan även inkluderat den forskning som behandlar strategier i religionskunskapsundervisning mer generellt. Det framkom i analysen att de strategier lärarna beskrivs använda mest är olika typer av berättande, samtal och diskussioner i undervisningen. Det gäller både livsfråge-undervisningen och den övriga religionskunskapsundervisningen. Här framkommer även att mötet mellan lärare och elev beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet. De problem som uppkommer i livsfrågeundervisningen är kopplade till att livsfrågor kan tolkas på många olika sätt beroende på vem som behandlar frågan. Ett annat problem är att livsfrågor inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning på lärarutbildningen, vilket gör att lärarna känner sig osäkra att undervisa i ämnet. Det framkommer även att lärare och elevers bild av hur undervisningen kring livsfrågor kan se ut skiljer sig. Lärarna tenderar att utgå mer från ett religionsperspektiv och eleverna önskar en mer livsfrågeorienterad undervisning där livsfrågor om meningen med livet, kärlek, frågor om framtiden och döden framträder.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.

Vi människor funderar ofta kring vår egen uppfattning dvs. vem vi är. Vi funderar också över vad vi vill bli. Vi ställs inför många andra frågor som handlar om identitet och livsfrågor. Livsfrågor som begrepp kan vara svåra att tolka och många gånger blandas begreppet ihop med andra begrepp som t.ex. existentiella frågor, livsåskådningsfrågor, livstolkningar osv. I ett annat sammanhang förknippas livsfrågor med etiska frågor och moral. Ett exempel på livsfrågor kan vara frågor om vad som är viktigt i livet, livets mening, vad som är ont och gott, vad som är rätt och orätt osv. Livsfrågor i t.ex. en lärobok kan också förknippas med dygder, moral och etik. Med utgångspunkt i tidigare forskning har jag velat undersöka och klargöra hur livsfrågor presenteras i tre läroböcker. I första hand har jag fokuserat på livsfrågor som tas upp i läroböcker för ämnet religionskunskap 1 för gymnasiet. De böcker jag valt att analysera är Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Religion 1 &amp; 2 också skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm samt Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring. I bakgrunden för min undersökning ligger textanalys som metod och hermeneutik. Enligt vad som har förekommit i min studie kan livsfrågorna förknippas med livsåskådningsfrågor, existentiella frågor, livstolkningsfrågor osv. Livsfrågorna som beskrivs i läromedlen handlar bland annat om liv och död, etik och moral, sex och samlevnad, dygder osv. Kortfattat kan man säga att läromedlen i min undersökning  är anpassade till läroplanerna och de innehåller en rad diskussionsfrågor. De diskussionsfrågorna är avsedda för elevernas diskussioner och inlämningsuppgifter i olika former.<br>We humans often think about who we are. Often these thoughts are about what we want to become. We face many questions about identity and life issues. Life issues as a concept can be difficult to interpret and we often mix this concept with other concepts such as existential issues, philosophy of life, life interpretations, etc. In another context, life issues are associated with ethics and morality. For example, life issues may refer to questions about what is important in life, what is the purpose of life, what is good and evil, what is right and wrong etc. Life issues in a school book can also be associated with virtues, moral and ethics.   Based on previous research, I have wanted to examine and clarify how the questions of life are presented in three school books. In the first place, I have focused on life issues addressed in the three school books for Religion 1 for high school. The books I have chosen to analyze are Religion 1 by Birgitta Thulin and Sten Elm, Religion 1 &amp; 2 also written by Birgitta Thulin and Sten Elm and Religion och andra livsåskådnigar by Börje Ring. In the background of my examination are text analysis method and hermeneutic.   According to what has emerged in my study, life issues can be associated with philosophical questions, existential questions, life questions, etc. Life issues, in my study material, among other things, are about life and death, ethics and morality, sex and relationships, virtues etc. Briefly, I can say that the school books in my research, are adapted to the curriculum, and they contain a lot of discussion questions. The discussion questions are intended for students' discussions and assignments in different forms.

<p>Abstract:</p><p>The purpose of this study is to get increased knowledge of how teachers motivate and teach youth about existential questions at junior highchool. My issue for this composition is to find out how – and how much – teachers in fact teach about existential questions in the religious education.</p><p>I interviewed four teachers at junior highschool, with various experiences. One teacher had about thirty years of experience in teaching, and one teacher was quite young and unexperienced.</p><p>The result indicates that the youth were interested in a lot of existential questions. The study also indicates the teachers view of youth’s identity-work and their existential questions.</p><p>The resultat is compared with studies of Dahlin, Hartman and Sjödin.</p>

This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet.