Academic literature on the topic 'Livsfrågor'

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet.

SO

I kursplanen i ämnet religionskunskap tas livsfrågor upp som ett av fyra områden i det centrala innehåll eleverna i årskurs 4–6 som ska aktualiseras i undervisningen. Det innebär indirekt att en fjärdedel av undervisningen ska ägnas åt att behandla och utforska dessa livsfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver livsfrågor i ämnet religionskunskap, vilka undervisningsstrategier de använder, vilka utmaningar som kan uppstå och hur eleverna ser på den livsfrågeundervisning de får. Den metod som vi använt oss av för att finna svaren på dessa frågor är en kvalitativ litteraturstudie. Den litteratur vi använt oss av är skriven av svenska forskare som är kända inom livsfråge- och religionsdidaktiskforskning. Resultatet av denna studie visar att det finns få studier som behandlar lärares perspektiv på livsfrågeundervisningen medan antalet studier som behandlar elevernas perspektiv inom detta område är mer beforskat. Detta innebär att vi inte bara analyserat forskning kring undervisningsstrategier i livsfrågeundervisningen utan även inkluderat den forskning som behandlar strategier i religionskunskapsundervisning mer generellt. Det framkom i analysen att de strategier lärarna beskrivs använda mest är olika typer av berättande, samtal och diskussioner i undervisningen. Det gäller både livsfråge-undervisningen och den övriga religionskunskapsundervisningen. Här framkommer även att mötet mellan lärare och elev beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet. De problem som uppkommer i livsfrågeundervisningen är kopplade till att livsfrågor kan tolkas på många olika sätt beroende på vem som behandlar frågan. Ett annat problem är att livsfrågor inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning på lärarutbildningen, vilket gör att lärarna känner sig osäkra att undervisa i ämnet. Det framkommer även att lärare och elevers bild av hur undervisningen kring livsfrågor kan se ut skiljer sig. Lärarna tenderar att utgå mer från ett religionsperspektiv och eleverna önskar en mer livsfrågeorienterad undervisning där livsfrågor om meningen med livet, kärlek, frågor om framtiden och döden framträder.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.

Vi människor funderar ofta kring vår egen uppfattning dvs. vem vi är. Vi funderar också över vad vi vill bli. Vi ställs inför många andra frågor som handlar om identitet och livsfrågor. Livsfrågor som begrepp kan vara svåra att tolka och många gånger blandas begreppet ihop med andra begrepp som t.ex. existentiella frågor, livsåskådningsfrågor, livstolkningar osv. I ett annat sammanhang förknippas livsfrågor med etiska frågor och moral. Ett exempel på livsfrågor kan vara frågor om vad som är viktigt i livet, livets mening, vad som är ont och gott, vad som är rätt och orätt osv. Livsfrågor i t.ex. en lärobok kan också förknippas med dygder, moral och etik. Med utgångspunkt i tidigare forskning har jag velat undersöka och klargöra hur livsfrågor presenteras i tre läroböcker. I första hand har jag fokuserat på livsfrågor som tas upp i läroböcker för ämnet religionskunskap 1 för gymnasiet. De böcker jag valt att analysera är Religion 1 av Birgitta Thulin och Sten Elm, Religion 1 & 2 också skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm samt Religion och andra livsåskådningar av Börje Ring. I bakgrunden för min undersökning ligger textanalys som metod och hermeneutik. Enligt vad som har förekommit i min studie kan livsfrågorna förknippas med livsåskådningsfrågor, existentiella frågor, livstolkningsfrågor osv. Livsfrågorna som beskrivs i läromedlen handlar bland annat om liv och död, etik och moral, sex och samlevnad, dygder osv. Kortfattat kan man säga att läromedlen i min undersökning  är anpassade till läroplanerna och de innehåller en rad diskussionsfrågor. De diskussionsfrågorna är avsedda för elevernas diskussioner och inlämningsuppgifter i olika former.
We humans often think about who we are. Often these thoughts are about what we want to become. We face many questions about identity and life issues. Life issues as a concept can be difficult to interpret and we often mix this concept with other concepts such as existential issues, philosophy of life, life interpretations, etc. In another context, life issues are associated with ethics and morality. For example, life issues may refer to questions about what is important in life, what is the purpose of life, what is good and evil, what is right and wrong etc. Life issues in a school book can also be associated with virtues, moral and ethics.   Based on previous research, I have wanted to examine and clarify how the questions of life are presented in three school books. In the first place, I have focused on life issues addressed in the three school books for Religion 1 for high school. The books I have chosen to analyze are Religion 1 by Birgitta Thulin and Sten Elm, Religion 1 & 2 also written by Birgitta Thulin and Sten Elm and Religion och andra livsåskådnigar by Börje Ring. In the background of my examination are text analysis method and hermeneutic.   According to what has emerged in my study, life issues can be associated with philosophical questions, existential questions, life questions, etc. Life issues, in my study material, among other things, are about life and death, ethics and morality, sex and relationships, virtues etc. Briefly, I can say that the school books in my research, are adapted to the curriculum, and they contain a lot of discussion questions. The discussion questions are intended for students' discussions and assignments in different forms.

Abstract:

The purpose of this study is to get increased knowledge of how teachers motivate and teach youth about existential questions at junior highchool. My issue for this composition is to find out how – and how much – teachers in fact teach about existential questions in the religious education.

I interviewed four teachers at junior highschool, with various experiences. One teacher had about thirty years of experience in teaching, and one teacher was quite young and unexperienced.

The result indicates that the youth were interested in a lot of existential questions. The study also indicates the teachers view of youth’s identity-work and their existential questions.

The resultat is compared with studies of Dahlin, Hartman and Sjödin.

This paper aims to summarise what current research says about how “life questions” is used in Swedish religious education and what criteria LGBTQ questions need to meet in order to be used in teaching. It does this by systematically searching and assessing academic sources found in four different databases. The research shows that there are two main ways educators use life questions in classrooms, as discussion starters and as thematic interdisciplinary teaching. The research also shows that two general hurdles need to be maneuvered to teach about LGBTQ in classrooms. First one being structural, such as syllabus and knowledge hurdles. Second being social, as other teachers, administrators, students and parents might cause problems for the teacher. This work can and should be seen in the tradition of critical pedagogy more than in the tradition of “life questions”. Even though this paper does not systematically gather new data nor create new knowledge, it is critical of the lack of research on religious LGBTQ students, the lack of research on student perception about LGBTQ questions in the classroom and the lack of research on the concrete results of education pushes by Skolverket, MUCF and RFSL. Keywords: LGBTQ, Queer, GSM, Religious education, High school, Sweden, Livsfrågor, Queer, HBTQ, Religionskunskap, Gymnasiet.

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

The aim of the thesis was to study young people's thoughts on religious education in high school with a focus on life questions (livsfrågor). In order to achieve the purpose of the thesis the issue was divided into two primary issues: how do young people describe religious education in high school? And how do they reflect on the concept of life questions? And two secondary issues: do young people consider that life questions were a part of religious teaching? And do the young people consider that their life questions were a part of religious teaching? In order to answer the issues five young people were interviewed on questions related to teaching of religion and life questions. The five youths had studied at least one religious course at secondary level. The results showed that the five youths regarded religious education as studies about "the others" because the major focus was on facts but they nevertheless perceived religious education as interesting. All the young people reflected differently about the concept of life questions. Whether or not life questions were brought up in the classrooms varied between the participants. Only one of the participants expressed with certainty that life questions that she also viewed as her own were brought up in the classroom.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen samt om läroplanens påstådda kontinges påverkar lärares didaktiska val. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av 5 semi-strukturerade intervjuer med 5 respondenter, alla lärare med erfarenhet av religionsundervisning i årskurs 3. En analys av resultaten genomfördes utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv som ser på innehållet i läroplanen som kontingent, vilket kortfattat innebär att det är ”icke på förhand givet”. Ytterligare undersöktes ifall någon av de två kategorier inom livsfrågor, kontextuella eller allmängiltiga betonas mer, samt vilken grund läroplanen utgör i arbete med livsfrågor. I enighet med andra studier visar resultaten från studien vikten av livsfrågornas betydelse i undervisningen. Det medan verkligheten visar en annan uppfattning där tidsbrist, osäkerhet kring ämnets tillhörighet och etiska dilemman kopplade till personliga åsikter innebär att livsfrågornas roll blir åsidosatt. Resultaten visar även att de kontextuella frågorna är den kategori som betonas mer och att de allmängiltiga frågorna, på bekostnad av hur läroplanen tolkas, hamnar i skymundan samt att läroplanen, trots dess påstådda kontingens, ofta används som utgångspunkt i arbete med livsfrågor.

Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.