Contents
Academic literature on the topic 'Livskunskap'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Livskunskap.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Livskunskap"
1
Irisdotter Aldenmyr, Sara. "Lärarprofessionen och arbetet med livskunskap i grundskolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, no. 2 (2010): 39–57. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.927.
Full text
2
Landahl, Joakim. "Skolämnen och moralisk fostran: En komparativ studie av samhällskunskap och livskunskap." Nordic Journal of Educational History 2, no. 2 (2015): 27–47. http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v2i2.55.
Full textAbstract:
School subjects and moral education: A comparative study of civics and life-skillsThis article is concerned with two school subjects that were introduced in Swedish schools during the 20th century: civics and life-skills. Drawing on textbooks in civics from the 1950s to the 1960s and textbooks in life-skills from the 2000s, the aim is to analyse and compare the morality conveyed in the respective school subjects during its introductory years. It is argued that civics and life-skills can be used to get a grip of differences between different historical contexts, since the two school subjects emerged in two different time periods. Civics emerged as a school subject for the comprehensive schools during the middle of the 20th century, and might therefore be labeled as a typically “modern” school subject, whereas life skills emerged in the late 1990s, and might therefore be labeled a “late modern” school subject. Given that these two school subjects emerge as novelties in two different time periods, they can be used to discuss how the meaning of moral education in schools is related to general social tendencies.
3
Welander, Martin, Jenny Sylvin, Carola Envall, and Sara Nordlund-Laurent. "Recensioner." AVAIN - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 3 (September 1, 2014): 47–56. http://dx.doi.org/10.30665/av.74957.
Full textAbstract:
Martin Welander Christer Kihlman ur queerperspektiv Mikko Carlson: Paikantuneita haluja. Seksuaalisuus ja tila Christer Kihlmanin tuotannossa Jenny Sylvin Litterär flerspråkighet i olika varianter Julia Tidigs: Att skriva sig över språkgränserna. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa Carola Envall Myndighet, själavård, löje: präster i svenska romaner under två sekler Eva Fjellander: Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809–2009 Sara Nordlund-Laurent Mångtydiga berättelser om litteraturen i skolverkligheten Katarina Rejman: Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7–9
Dissertations / Theses on the topic "Livskunskap"
1
Nilsson, Helen, and Maria Bertilsson. "Schemalagd livskunskap." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35870.
Full textAbstract:
Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet. SET är en arbetsmetod som till vissa delar går att likställas med livskunskap dock saknas en del arbetsområden.<br>This paper aims to highlight how fundamental values are affected by scheduled life skills. We also decided to study whether the working method SET, social and emotional training, can be equated with life skills. We have done this by using a qualitative approach through semi-structured interviews. We interviewed nine teachers operating in six different schools in a municipality where SET is scheduled at least one hour lesson a week. We have in our study concluded that Fundamental values effects they students positively. We have also concluded that the working method SET to certain parts can be equated with life skills although some parts are missing.
2
Fahlstedt, Linda, and Hillevi Hydmark. "Livskunskap : elevers uppfattning om ämnet livskunskap och materialet Livsviktigt." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7786.
Full textAbstract:
<p>Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.</p>
3
Jonesjö, Jenny. "Värdegrund i livskunskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23892.
Full text
4
Bouvin, Anneli. "Livskunskap - fostran eller omsorg?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62367.
Full textAbstract:
Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.
5
Edlund, Ulrika, and Annika Rylander. "Livskunskap-lära för livet?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-894.
Full textAbstract:
<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>
6
Nilsson, Annika. "Livskunskap i samklang med svenskämnet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11838.
Full text
7
Forsner, Anette. "Livskunskap : ett ämne i tiden." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16275.
Full textAbstract:
The purpose of this Bachelors thesis is to investigate teachers' work and attitude to life in relation to the curriculum. Furthermore, how teachers look at students' emotional/social development in their general development. The thesis also reviews the criticism from The Swedish School of Authority on various programs primarily SET (social and emotional training) Three qualitative interviews and four observations at three different schools with teachers have been conducted. Using theories of social constructivism, deliberative conversation and social and emotional skills, the intention is to interpret the gathered material. The results show that the teachers see knowledge of life in school as important in the foundation of students´ emotional/social development. One teacher follows the SET program and two teachers’ took inspiration from various other programs and ideas. All the teachers proceed from core values, curriculum and their own goals in teaching life skills. Two teachers particularly emphasized on how the students developed emotionally and socially. Teachers were receptive to the National Agency’s criticism, and emphasized the importance of method selection, student adjustment, self-interest and that the Agency support the work. The teachers furthermore were able to handle sensitive situations. This study focuses on teachers´ different views for and against the work program. Teachers who did not follow any program were perceived to have the best knowledge and education, and were most suited to the student body, where evaluation exercises were common. The SET program hinders teacher adaptation to the students because of its restrictive form. Life skills in school curricula have been considered important by the government, teachers and parents. There seems to be an increasing concern among students and greater demands of society. Agency's lack of clarity regarding value application has meant that the manual-based program SET, is sold as aid to schools by private operators. The Agency is now critical of these programs that they consider not to be sufficiently scientifically proven.
8
Pernbert, Stina, and Lisa Sandell. "Livskunskap : i förskola och förskoleklass." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16391.
Full textAbstract:
BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap.<br>Program: Lärarutbildningen
9
Dedic, Danijela, and Danijel Jelic. "Livskunskap - ett ämne under utveckling?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32874.
Full textAbstract:
Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främstpga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fannspå båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionernaanvändes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vibörjade intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den gårut på.I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningenbedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs ipraktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden.Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet iskolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen.Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolankommer från många olika kulturer. Vi valde just dessa två skolor framför allt pga. att vi vet attbåda skolor arbetar med Livskunskap men gör det på olika sätt trots att de arbetar utifrånsamma metod. Vi valde att utföra observationer i klasser på de olika skolor samt kvalitativaintervjuer med rektorer på skolor och pedagogerna i klasserna. Vi utförde även parintervjuermed barnen som vi observerade.Undersökningen visar att arbetet med Livksunskap som ämne fungerar bra på båda skolormen att skolorna arbetar väldigt olika med ämnet samt befinner sig på olika stadier i arbetetmed metoden som de valt att utgå från. Ingen av skolorna täcker dock alla delar som bordeingå i Livskunskap och tappar bort bl.a. sexualiteten och döden.
10
Brunzell, Maria. "Livskunskap på gymnasiet, behövs det?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36017.
Full textAbstract:
Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa.<br>What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.