To see the other types of publications on this topic, follow the link: Livskunskap.
Dissertations / Theses on the topic 'Livskunskap'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 45 dissertations / theses for your research on the topic 'Livskunskap.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nilsson, Helen, and Maria Bertilsson. "Schemalagd livskunskap." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35870.
Full textAbstract:
Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet. SET är en arbetsmetod som till vissa delar går att likställas med livskunskap dock saknas en del arbetsområden.<br>This paper aims to highlight how fundamental values are affected by scheduled life skills. We also decided to study whether the working method SET, social and emotional training, can be equated with life skills. We have done this by using a qualitative approach through semi-structured interviews. We interviewed nine teachers operating in six different schools in a municipality where SET is scheduled at least one hour lesson a week. We have in our study concluded that Fundamental values effects they students positively. We have also concluded that the working method SET to certain parts can be equated with life skills although some parts are missing.
2
Fahlstedt, Linda, and Hillevi Hydmark. "Livskunskap : elevers uppfattning om ämnet livskunskap och materialet Livsviktigt." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7786.
Full textAbstract:
<p>Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ”Livsviktigt” med utgångspunkt i hur eleverna uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar. Vi har i vår undersökning kommit fram till att eleverna uppfattar att de lär sig de saker som materialet säger sig lära ut och de flesta elever säger sig veta syftet med ämnet. Det som flest elever uppfattar att de lär sig är hur andra kan känna sig och hur de kan lösa olika konflikter som kan uppstå. Vi kunde inte se några större skillnader i hur pojkar och flickor uppfattar ämnet. Mellan de olika skolåren kunde vi se vissa skillnader men inte några övergripande.</p>
3
Jonesjö, Jenny. "Värdegrund i livskunskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23892.
Full text
4
Bouvin, Anneli. "Livskunskap - fostran eller omsorg?" Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62367.
Full textAbstract:
Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.
5
Edlund, Ulrika, and Annika Rylander. "Livskunskap-lära för livet?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-894.
Full textAbstract:
<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>
6
Nilsson, Annika. "Livskunskap i samklang med svenskämnet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11838.
Full text
7
Forsner, Anette. "Livskunskap : ett ämne i tiden." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16275.
Full textAbstract:
The purpose of this Bachelors thesis is to investigate teachers' work and attitude to life in relation to the curriculum. Furthermore, how teachers look at students' emotional/social development in their general development. The thesis also reviews the criticism from The Swedish School of Authority on various programs primarily SET (social and emotional training) Three qualitative interviews and four observations at three different schools with teachers have been conducted. Using theories of social constructivism, deliberative conversation and social and emotional skills, the intention is to interpret the gathered material. The results show that the teachers see knowledge of life in school as important in the foundation of students´ emotional/social development. One teacher follows the SET program and two teachers’ took inspiration from various other programs and ideas. All the teachers proceed from core values, curriculum and their own goals in teaching life skills. Two teachers particularly emphasized on how the students developed emotionally and socially. Teachers were receptive to the National Agency’s criticism, and emphasized the importance of method selection, student adjustment, self-interest and that the Agency support the work. The teachers furthermore were able to handle sensitive situations. This study focuses on teachers´ different views for and against the work program. Teachers who did not follow any program were perceived to have the best knowledge and education, and were most suited to the student body, where evaluation exercises were common. The SET program hinders teacher adaptation to the students because of its restrictive form. Life skills in school curricula have been considered important by the government, teachers and parents. There seems to be an increasing concern among students and greater demands of society. Agency's lack of clarity regarding value application has meant that the manual-based program SET, is sold as aid to schools by private operators. The Agency is now critical of these programs that they consider not to be sufficiently scientifically proven.
8
Pernbert, Stina, and Lisa Sandell. "Livskunskap : i förskola och förskoleklass." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16391.
Full textAbstract:
BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap.<br>Program: Lärarutbildningen
9
Dedic, Danijela, and Danijel Jelic. "Livskunskap - ett ämne under utveckling?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32874.
Full textAbstract:
Intresset för Livskunskap väcktes under vår verksamhetsförlagda tid i utbildningen främstpga. att barnen som vi kom i kontakt med var i stort behov av ämnet i fråga. Ämnet i sig fannspå båda skolorna som vi befann oss på men det visade sig att Livskunskapslektionernaanvändes för att göra färdigt saker som hörde till andra ämnen. Detta i sin tur ledde till att vibörjade intressera oss för Livskunskap som ämne och ville få bättre förståelse för vad den gårut på.I den här undersökningen har vi valt att titta lite närmare på hur Livskunskapsundervisningenbedrivs på två av Malmös skolor. Med undersökningen ville vi ta reda på hur arbetet bedrivs ipraktiken ute i skolverksamheten samt se ifall det finns något som kan förbättras i framtiden.Vi ville även ta reda på vad eleverna och pedagogerna tycker om arbetet med ämnet iskolorna samt vilka metoder och material som används i undervisningen.Skolorna som vi valde för vår undersökning är båda mångkulturella och barnen på skolankommer från många olika kulturer. Vi valde just dessa två skolor framför allt pga. att vi vet attbåda skolor arbetar med Livskunskap men gör det på olika sätt trots att de arbetar utifrånsamma metod. Vi valde att utföra observationer i klasser på de olika skolor samt kvalitativaintervjuer med rektorer på skolor och pedagogerna i klasserna. Vi utförde även parintervjuermed barnen som vi observerade.Undersökningen visar att arbetet med Livksunskap som ämne fungerar bra på båda skolormen att skolorna arbetar väldigt olika med ämnet samt befinner sig på olika stadier i arbetetmed metoden som de valt att utgå från. Ingen av skolorna täcker dock alla delar som bordeingå i Livskunskap och tappar bort bl.a. sexualiteten och döden.
10
Brunzell, Maria. "Livskunskap på gymnasiet, behövs det?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36017.
Full textAbstract:
Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa.<br>What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.
11
Ryberg, Camilla, and Petra Popper. "Livskunskap - en förberedelse för livet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35853.
Full textAbstract:
Genom åtta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn på den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda på hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med ämnet i skolan. Vi ville även undersöka varför det finns ett behov av livskunskap på schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi även observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap är många men att det finns några gemensamma nämnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella händelser, social träning, konflikthantering och skolans värdegrund. I undervisningen använder sig pedagogerna ofta av film, tidningsartiklar och dilemmasagor som läromedel istället för Birgitta Kimbers SET material. Både den tidigare forskningen och alla respondenter i undersökningen anser att det finns ett stort behov av att ha med livskunskap på skolschemat. Detta motiverar de med att det finns en ökad oro bland dagens ungdomar och att det behövs skapas tillfällen där pedagoger och elever tillsammans diskuterar bland annat kränkningar, mobbning och incidenter som har hänt på skolan under den senaste tiden.
12
Nilsson, Petra, and Sidh Carina Taube. "Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?" Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1219.
Full textAbstract:
<p>I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet.</p><br><p>In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.</p>
13
Rode, Jessica Josefin. "Resan i förskolans livskunskap- en studie baserad på sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33730.
Full textAbstract:
Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad på sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan.Vårt syfte och våra frågeställningar inriktar sig på vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring ämnet. Vi ger en teoretisk översikt där teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. är Piaget, Kholberg, Lögstrup, D. Mayer & Salovey, Gardner, Vygotskij, Antonovsky, Steinberg samt Dewey. Undersökningen har gjorts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat två stycken pedagoger per förskola, på två olika förskolor, samt en pedagog på en tredje förskola. En intervju gjordes även med Eva Mathiasson Thorbert som har skrivit boken Hjärtestunder - livskunskap i förskolan (2006).Med utgångspunkt från pedagogers uppfattningar om livskunskap i förskolan samt metodboken Hjärtestunder, så har vi konkretiserat och problematiserat begreppet livskunskap. Sammanfattningsvis pekar det som framkommit ur intervjuerna och litteraturen på att begreppet livskunskap inte är helt lätt att definiera. Hur man definierar begreppet beror på vem som tolkar det och vilken situation man befinner sig. Pedagogerna arbetar olika med livskunskap beroende på barngruppens behov och förutsättningar.<br>Jessica Rode and Josefin Rode, University of Malmö, teatchers education. A journey about lifeknowledge in infant school- a study based on six pedagogues thoughts and experiences about working with lifeknowledge in infant school.Our purpose and our questions is about which experiences and opinions pedagogues have about the work with lifeknowledge in infant school, and which work method the prefer and are using. We want the summary of the studys analysis to inspire to discussions about the subject.We give an theoretical overview which includes theorists och researchers such as Piaget, Kholberg, Lögstrup, D. Mayer & Salovey, Gardner, Vygotskij, Antonovsky, Steinberg and Dewey.The research is based on six qualitative interviews. The interviews has been done with two pedagogues on each infant school, at two infant schools, and one pedagogue at a third infant school. An interview was also made with Eva Mathiasson Thorbert, the author of the book - Hjärtestunder - livskunskap i förskolan (2006).We have concretisiced and reviewed the conception of lifeknowledge, with a starting point from pedagogues understandings about lifeknowledge in infant school and the method book Hjärtestunder.The summary of what has been obvious from the interviews and the literature is that the conception of lifeknowledge is not easy to define. Definitions of the concept are done in different ways depending on which person who makes the interpretation and are related to personal experiences. Pedagogues works diffrent depending on their childrens conditions and needs.
14
Schölin, Marie. "Religionskunskap eller livskunskap? : ämnets relevans för dagens elever." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-352.
Full text
15
Silow, Anna. "Livskunskap - Om Social och Emotionell Träning i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31860.
Full textAbstract:
Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar. Jag anser att Livskunskap är en bra pedagogisk metod som tränar barnen i tidig ålder i social och emotionell kompetens med hjälp av olika övningar som lär barn att lära känna sig själv och hur de reagerar i olika situationer. För de äldre barnen är det övningar som hjälper dem att kunna säga nej och att kunna hantera situationer som exempelvis grupptryck. Denna metod uppfyller kraven för läroplanen för grundskolan.
16
Broberg, Anna, and Sandra Nilsson. "Livskunskap- en väg till barns känslomässiga och sociala utveckling?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30877.
Full text
17
Wallén, Christian. "Ett elevperspektiv på ämnet livskunskap och dess relation till maskulinitet." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3507.
Full textAbstract:
<p>The paper will clear out the student perspective in order to examine students' attitude towards what would be important to touch on a matter of life. The essay will explore what is important for students to discuss and respond to their environment in schools and perceived to be relevant to talk about in life skills. There is an object which deals with gender and masculinity in the study. The study would examine whether a student perspective on life can affect the current knowledge of gender structures in the school. Qualitative research interviews were carried out in seven students in grade 9 at a school located in inner suburbs of Stockholm. In-terviews were of semi-structured nature and after transcription analyzed with hermeneutic and phe-nomenological method. A theoretical background of theories on life skills and other core subjects has also been behind the thesis conclusions.</p>
18
Mattsson, Nina. "Livskunskap - en fallstudie i hur skolan kan stärka barns sociala kompetens." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3776.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.</p><p>I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.</p><p>Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande.</p>
19
Ekeberg, Nina. "Livskunskap : En studie i efterfrågan på viktiga livsfrågors plats i skolan." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1546.
Full textAbstract:
<p>Some schools and municipalities have introduced a subject on the school schedule called life knowledge, even though the state or national curriculum have no requirement for this. How-ever, life knowledge is regarded by some commentators to be too vague a subject, and that the questions raised by the subject should be included in all school teaching rather than being singled out as a specific subject, Traditionally, schools’ view on education is that facts are considered more important than, for instance, social competence. Many schools have a few days with a central theme where they discuss human rights and other important value basis questions, however, there is a lack of discussion of these issues during the rest of the term. Would it be beneficial to teach students more about empathy, cooperation and mutual respect, and to develop their social competence? Human rights and esteem permeates the curriculum –Lpo94, the value basis and the child convention. In this study, I wanted to examine the inter-est among teachers to schedule for these matters/subjects in school today. Do teachers want to have life knowledge as a mandatory subject or do they consider it not to be necessary? What do teachers, and parents of children in their schools, think about this?</p><br><p>Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen. Med denna studie ville jag undersöka hur intresset såg ut bland lärare i skolan idag. Vill de ha livskunskap som obligatoriskt ämne eller anser lärare att det inte är nödvändigt? Vad tycker lärare och vad tycker också föräldrar som har sina barn i skolan om detta?</p>
20
Andrén, Karin. "Barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap : Existentiella teman på BRIS diskussionsforum." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75306.
Full text
21
Andrén, Karin. "Barns och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap : Existentiella tema på BRIS diskussionsforum." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75308.
Full text
22
Börjesson, Jenny, and Jennie Lindehoff. ""Att vara eller icke vara, det är frågan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4165.
Full textAbstract:
<p>Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.</p>
23
Arvidsson, Kristina. "Vilken påverkan har familjers knappa ekonomi på barns möjigheter till likvärdig utbildning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48640.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka om barns utbildning i förskolan/skolan påverkas av att komma från en familj med knapp ekonomi. Undersökningen har gjorts genom att intervjua sex pedagoger en från förskolan och fem från skolan. För att ta del av deras erfarenheter, intryck och resonemang kring dessa frågor har jag valt att använda en kvalitativ intervjumodell. I resultatet av intervjuerna finns tecken som tyder på att det kan vara relativt hur barn påverkas från att komma från familj med knapp ekonomi utifrån vilken situation de befinner sig i. Ett av de tecknen verkar vara beroende på om det vanliga på en skola är att komma från familj med knappa ekonomiska förhållande eller om det är att komma från familj med god ekonomi. För att dölja eller känna sig "jämlik" och för att slippa bli misskrediterade visade det sig att både föräldrar och barn hade strategier för detta. Barnens strategi kunde vara att tacka nej till kalas för att man inte ha råd att bjuda tillbaka men också att avstå från idrott för att man inte har "rätt" utrustning. Studien indikerar mot att skolan ibland är en plats där negativa skillnader skapas, upprätthålls och förstärks. Med viss utgångspunkt i det här har tankar och idéer växt fram att förskolan/skolan behöver jobba mer med att stärka varje barns inre "kompass" för att de ska kunna möta med- och motgångar på ett bra sätt och växa med det. På så vis få en hög känsla av KASAM.
24
Jarleklint, Anna-Märta, and Birgitta Andersson. "SET - kunskap om livet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28639.
Full textAbstract:
I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år. En viktig slutsats är att SET fungerar som metod för social och emotionell träning men att andra metoder också fungerar. Metoderna är beroende av en skicklig och engagerad pedagog som har en förmåga att bilda en tydlig struktur. Barn behöver livskunskap, det är en fördel att skolan har det som ett undervisningsämne. Den grundläggande sociala och emotionella träningen bör emellertid ligga hos barnets vårdnadshavare, medan skolan är ett komplement.
25
Byström, Ulrica, and Angelica Wesslén. "Mindfulness - ett sätt att leva." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9792.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka om individer som deltagit i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness upplevde att kunskapen i mindfulness hade förändrat deras sätt att hantera och bemöta tillvaron. Syftet var även att fånga kursledarnas syn på vad mindfulness var och hur de praktiskt använde sig av den. Råmaterialet till studien samlades in via tre stycken intervjuer med deltagare som under 2009 deltog i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness, samt två stycken intervjuer med de kursledare som under denna period ledde kursen. Resultatet i studien visar på att mindfulness för samtliga deltagare kunde sammanfattas med att kunna vara här och nu. Kunskaperna i mindfulness var någonting som fick individerna att stanna upp i sina liv och reflektera. Detta medför att en livskunskap fick möjlighet att utvecklas. Alla deltagarna bar på olika erfarenheter i sina ryggsäckar, men kunskaperna från kursen och i mindfulness gav dem ett ramverk för att kunna förhålla sig på ett annorlunda vis i sin tillvaro. Samtliga menar att kunskaperna i mindfulness har bidragit till att de har fått verktyg för att bättre bemöta vardagens påfrestningar. Hos kursledarna, som hade betydligt längre erfarenhet av mindfulness, kunde en tydlig skillnad gentemot deltagarna ses. Detta blev tydligt i form av att kursledarna såg på mindfulness som ett förhållningssätt, som blev till en del av livet. Medan deltagarna såg det som ett verktyg att ta till när stressfyllda situationer uppstod.
26
Lindberg, Brittmarie, and Agnés Tohmi. "Livskunskap som ämne i skolan : En jämförelse mellan elevers och lärares syn på viktiga livskunskapsfrågor." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2086.
Full textAbstract:
Livskunskap som ämne kan vara en mötesplats där tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrågor finns. Syftet med den här studien är att undersöka vilka centrala livsfrågor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom ämnet Livskunskap. Genom enkäter undersökte vi vilka livsfrågor som är viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrågor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid är av störst intresse för dem. Enkäterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: världens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mänskliga rättigheter samt alla likas värde. Undersökningen visar att det finns intressanta likheter och skillnader i elevers syn på viktiga livsfrågor kontra skolpersonals syn på vad som är viktigt för elever.
27
Bergh, Karin, and Desirée Dahlgren. "Värdegrundsarbete i grundskolans tidiga skolår." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33900.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete.I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ.Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag. Det är viktigt att eleverna har en förståelse för syfte och mål i modell för att den ska fungera. Modellerna är till för att hjälpa läraren att skapa rätt förutsättningar för eleverna så att de socialiseras till att bli fungerande medlemmar i samhället. Den stora skillnaden mellan de två klasserna är att i den ena klassen är värdegrundsarbetet inskrivet på schemat som Livskunskap. Det är tydligt att eleverna är medvetna om syftet och målet med ämnet och de använder det i sin vardag. I den andra klassen är det inte schemalagt och eleverna har svårt att se hur värdegrundsarbetet kan appliceras i deras vardag.
28
Stiernströmer, Gabriella. "Livsfrågor - En undersökning av elevintresse och arbetssätt på en grundskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35008.
Full textAbstract:
SammanfattningFöreliggande undersökning är ett försök att genom en gruppenkät fånga en bild av intresset för livsfrågor hos elever i en sjundeklass och en niondeklass på en skola där man arbetar aktivt med livsfrågepedagogik både inom ramen för den traditionella religionskunskapsundervisningen samt inom livskunskapsundervisningen. Sammanlagt har 37 elever besvarat en enkät som på olika sätt försöker mäta intresset för några olika livsfrågor både av traditionellt religiös karaktär och av mer sekulär art. Resultatet redovisas och analyseras utifrån frågeställningar som behandlar vilka frågor eleverna upplever som viktigast, huruvida det finns ett samband mellan elevernas intresse för livsfrågor och vilka frågor de vill lyfta till diskussion i klassen samt hur eventuella skillnader ser ut mellan kön, åldersgrupper och etnisk bakgrund.Resultatet visar att det finns ett intresse från elevernas sida att arbeta aktivt med flera av de livsfrågor som tas upp men att det i vissa fall finns tydliga skillnader mellan vad eleverna önskar behandla utifrån variablerna kön, ålder och etnisk bakgrund.Nyckelord: livsfrågor, livsfrågepedagogik, livskunskap, religionskunskap, religionsdidaktik.
29
Bolin, Maria, and Natalia Strömberg. "Livskunskap genom skönlitteratur - vad säger styrdokument och modern forskning och vilken medvetenhet finns hos lärare och elever?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3531.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie gällande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielärare samt enkätundersökning med 30 högstadieelever ta reda på hur man kan arbeta med skönlitteratur för att på bästa sätt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi på all kunskap som hjälper ungdomarna att forma dem på deras väg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det är möjligt att med skönlitterära texter uppnå styrdokumentens mål, hur skönlitteratur används i undervisningen, hur litteraturintresse kan väckas hos eleverna och om lärare är medvetna om att man kan få svar på livskunskapsfrågor via skönlitteratur. Vi tittar närmare på hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som väljer litteraturen. </p><p>Resultaten visar att lärare är medvetna om att elever kan nå livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet. Elevenkäterna visar att det finns ett stort intresse för livskunskapsfrågor men att de saknar medvetenhet om att de kan finna svar på dessa i litteraturen. Detta kräver att det finns kunnighet och engagemang hos lärarna för att eleverna ska få vetskap om vilken kunskap skönlitteraturen verkligen kan ge. Undersökningen visar att det finns god möjlighet att nå en del av styrdokumentens mål med hjälp av skönlitteratur och att det finns många vägar att gå för att nå dit. Endast lärarens kunskap, fantasi och vilja sätter gränser.</p>
30
Borg, Ulrika, and Lovisa Olsson. "Det är en skolkunskap inte en livskunskap : En kvalitativ studie om lärares skrivundervisning och deras reflektioner kring sin praktik." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29194.
Full textAbstract:
The aim of this study is to investigate, from a didactic perspective, how teachers pursue their writing instruction. A certain focus is directed towards discursive writing and the way the teachers support second language learners. The purpose is to compare the teachers’ writing instruction regarding the aspects above. The lack of research when it comes to the practice of discursive writing and writing instruction, in Swedish primary schools, in general form the basis of this study. The following questions provide the framework of this study:What are the teachers’ perspectives and reflections on discursive writing and writing instruction in general? In what ways is the teaching in writing designed and how does the teachers’ reflect on their teaching? Is there a difference between how the teachers conduct their writing instruction, with regard to a second language perspective, and how does the teachers reflect upon that? The study is based on observations and interviews with two teachers regarding these matters. The theoretical approaches of this study are Ivanic’s (2004) discourses of Writing and Learning to write and the theoretical concept scaffolding (Wood, Bruner, Ross 1976, s. 89-90, 97-99). The results show, in conclusion, that the teachers’ writing instruction includes the majority part of Ivanic’s discourses but these are variously practiced. The major part of the teaching was, in both teachers’ classrooms, performed in accordance with the narrative genre but discursive writing was also practiced. The teachers showed an awareness of the importance of supporting second language students, but a difference in the way they conducted their writing lessons from this aspect was evident.
31
Petäjävaara, Ann-Sofi. "Social kompetens i skolan : En studie av lärares uppfattning av social kompetens." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1613.
Full textAbstract:
<p>En empirisk undersökning av lärares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lärares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör också vilka faktorer som är viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lärande som ämne i skolan. </p><p>Den empiriska undersökningen bygger på nio lärarintervjuer utförda i årskurserna 4-9, med tonvilkten lagd på de högre årskurserna. </p><p>Resultatet av studierna är att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns ärkomplext. Det finns många faktorer som inverkar på resultatet. Forskning visar dock att där elever får träning i social kompetens förbättras inlärningsmiljön och elevhälsa. De intervjuade lärarna ger sin beskrivning av social kompetens, samt faktorer som gör att de arbetar med det i skolan, vilka hinder de ser i ett sådant arbete, och slutligen vilka förhoppningar man har på ett införande av livskunskap på schemat.</p>
32
Duberg, Emma, Sandra Andersson, and Henrik Nordberg. "Värdegrundsarbete : SO-lärares uppfattningar om och arbete med skolans värdegrund." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1930.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lärares uppfattningar om värdegrunden och hur de arbetar med värdegrundsundervisningen i grundskolans senare år.</p><p>I vår studie har vi intervjuat fyra SO-lärare som är verksamma på olika skolor. Deras värdegrundsundervisning är upplagd på olika sätt, värdegrundsundervisning som är integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristående ämne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lärare med avsikten att få en förståelse för deras uppfattningar om och arbete med värdegrundsuppdraget utifrån styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gällande värdegrundsarbetet.</p><p>Resultatet visar att lärare är väl insatta i värdegrunden, men att de tolkar den på olika sätt. Detta yttrar sig på olika sätt i deras undervisning. Trots denna variation i sättet att se på värdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten. De menar vidare att värdegrundsdimensionen är en central del i deras uppdrag som lärare.</p><p>Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattningar har samband med hur värdegrundsundervisningen är organiserad på respektive skola. De menar också att de är tillfredställda med det arbetssätt som skolan har valt.</p><p>Nyckelord: värdegrundsarbete, livskunskap, SO-lärare, grundskolans senare år</p>
33
Palmgren, Rolf. "Värdegrunden - eget gymnasieämne?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30057.
Full textAbstract:
Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta.<br>The research aimed at determining whether subject bound instruction in life values could and should be introduced in Upper secondary education, what it should contain and any yield expectations. Responses from a limited number of employers, teachers and students were obtained.The investigation found that such instruction cannot be introduced due to the mandatory grading rules of the Education Act and its believed severe consequences, however does recognize the need for it. The representatives of employers and schools considered cooperation ability being the foremost property that an individual in a group should possess, and subsequently, together with many others, should be addressed by such instruction.
34
Kivi, Rebecca, and Nathalie Karlsson. "Livskunskap ur ett bokperspektiv : En undersökning om hur lärare och elever i årskurs 4–6 arbetar med och upplever skönlitteratur i undervisningen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32598.
Full textAbstract:
Det här är en kombinationsstudie som innefattar intervjuer med sex lärare och en enkät med femtiofyra elever. I studien tar vi reda på varför lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning, hur de undervisar om skönlitteratur, vad de väljer ut för skönlitterära texter och hur de främjar läslusten hos eleverna. Vidare tar vi upp hur eleverna upplever undervisningen om skönlitteratur och vad de motiveras av till läsning. Ett flertal områden som undersöks med koppling till skönlitteratur är läsande förebilder, vikten av bokvalet, motivation till läsning och arbetet för att främja elevernas läslust. Resultaten visar att lärare använder sig mer eller mindre av skönlitteratur i undervisningen och arbetar i olika utsträckningar, medvetet eller omedvetet, som läsande förebilder. I studien framgår att bokval och motivation går hand i hand, då eleverna i stor utsträckning motiveras av en bra bok i både den enskilda läsningen samt högläsningen. Lärare bör därav välja skönlitteratur med omsorg med utgångspunkt i både syfte och elevgrupp. För lärare är bibliotekarier en viktig tillgång i arbetet med skönlitteratur, vilka också kan väga upp för lärarnas bristande kunskap om barn- och ungdomslitteratur.
35
Sörman, Oskar. "Kära barn : En undersökning av kärleken i barnlitteratur." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3442.
Full textAbstract:
<p>Syftet med arbetet är att se hur kärlek skildras i barnlitteratur, för att ha det som utgångspunkt för diskussion om kärlek i skolan.</p><p>Jag valde att studera litteratur som definierar barnlitteraturen och beskriver dess historia. Den tidigare forskning som jag hittat inom det valda området, har jag varit i form av faktaböcker för barn. I litteraturgenomgången tar jag även upp olika metoder för boksamtal, där alla får möjligheten att våga uttrycka sig. För själva undersökningen valde jag att analysera barnböcker utifrån kriterierna att de skulle passa till elever i skolår fyra till sex och vara moderna så att eleverna lättare kan relatera till dem. Böckerna handlar huvudsakligen om kärlek men jag avgränsade mig ifrån sexuellt innehåll.</p><p>Resultatet visar på att barnlitteraturen är användbar i boksamtal om kärlek. Det är viktigt att se hur kärleken skildras i böckerna för att kunna lyfta fram olika sidor av den i samtalen. Ur flickor och pojkars perspektiv, lycklig och olycklig kärlek, olika skeden som till exempel bli ihop, vara ihop och göra slut. Det är alltid viktigt som lärare att vara medveten om vad det är för litteratur som eleverna läser för att få bra diskussionsunderlag.</p><br><p>The purpose of the study was to see how love is depicted in children’s literature, to have it as a basis for discussion about love in school.</p><p> </p><p>I chose to study literature, which defines children’s literature and describes it’s history. The previous research in the subject, was only available in form of factual books for children. I also discussed different methods of book talks, which gives everyone the oportunity to express themselves. For the study itself, I chose to analyze children’s books based on criteria that would fit the students in grades four to six and to be modern, so that students can relate to them. The books are mainly about love, but not about sexual relationship.</p><p> </p><p>My results show that children’s literature is useful in book circles about love. However, it is good to see how love is depicted in the books in order to highlight different aspects of love. The girls and boys' perspective, good and bad love, get back together, be together and brake up. It is always important that the teacher is aware of what kind of literature the students read to get a good discussion.</p><br>Examensarbete/c-uppsats
36
Jirverus, Jacob. "Discourse on values in elementary school – Working and thoughts from a teacher ́s perspective." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28649.
Full textAbstract:
BakgrundUnder den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan?SyfteSyftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever.MetodGenom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte. Vidare gjordes en semistrukturerad intervju för att få mer inblick i lärares tankegångar och arbetssätt. En diskursanalys gjordes av det inkomna materialet samt skolans värdegrundsuppdrag i läroplanen.ResultatI studien framgår att de flesta lärarna arbetar med socioemotionellt arbete utifrån elevbehov. Med eleverna och deras perspektiv i fokus blir arbetet mer elevintegrerat än utifrån ett färdigt program. Att jobba ämnesstyrt hamnar därmed i minoritet. Lärarna anser att ämnen som livskunskap och värdegrundslektioner (EQ) fyller en viktig funktion och att det är något som behövs i samtliga stadium i grundskolan. Det framgår dock att det blir en tydligare inramning i vad som ska göras och ingå när det koncentreras i ett specifikt ämne, typ livskunskap, i jämförelse med när det ska genomsyra verksamheten. Därmed framträder också en risk för att det förebyggande arbetet försvinner när ämnet plockas bort. Lärarna uttrycker en övervägande positiv påverkan på elevgruppen med ökad gruppsamverkan och mer empatiska elever. Ur negativ synvinkel blir det snarare en arbetssättsfråga där övningar inte är tillräckligt åldersanpassade, vilket utmärker sig speciellt i högstadiet. Arbetsklimatet i klasserna beskrivs som övervägande positivt med öppnare klimat där relationerna i klassen inte är så styrda av de informella gruppkonstellationerna. Diskursanalysen gör tydligt sex centrala begrepp som styr lärarnas och läroplanens sätt att tala om värdegrundsuppdraget.
37
Jansson, Ida. "Etikdidaktik i grundskolans religionsundervisning : Ett dilemma för religionsläraren?" Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24295.
Full textAbstract:
Litteraturstudiens syfte är att utforska vad tidigare forskning säger om hur lärare kan hanterar etikundervisningen i religionsämnet. Genom att ställa frågorna; hur kan lärare förhålla sig till formandet av etikundervisningen samt vilka svårigheter etikundervisningen kan utgöra för lärare till tidigare forskning inom området har syftet besvarats. Metoden för litteraturstudien har varit en systematisk litteraturstudie och den analysmetod som använts är en kvalitativ innehållsanalys av forskningslitteraturen som valts ut genom en systematisk sökning i olika databaser. Resultatet visar brister i lärares ämnesdidaktiska kompetens vilket leder till oreflekterad undervisning som till stor del bygger på lärarens eget tyckande i kombination av etikrepresentationen i läroböckerna. Det finns dock metoder som lärare kan använda för att skapa en heltäckande förståelse för etikämnet i form av läran av och läran om etik kombinerat med ett existentiell och samhällsorienterat synsätt. Detta bidrar till att fånga etikens komplexitet som grundas i läroplanens öppna formulering av etik begreppet. Vidare problematiseras vems perspektiv som blir representerat i etikundervisningen samt vilka som exkluderas och hur lärare kan arbeta för att medvetandegöra eleverna om detta i undervisningen.
38
Andersson, Marie. "Hur lyckas vi med undervisning i ämnet: "att vara människa" : En studie om förutsättningar, möjligheter och hinder vid implementeringsarbete av social och emotionell träning på gymnasienivå." Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-1472.
Full textAbstract:
<p>Social och emotionell träning är en preventiv metod. Ett manualbaserat program för att systematiskt träna de färdigheter som kan sägas spegla emotionell intelligens. Social och emotionell träning benämns SET och kan liknas vid "Livskunskap". Syftet med undersökningen är att genom lärarnas egna berättelser och reflektioner få fram meningsfull och användbar information om hur SET kan implementeras på ett tryggt och bestående sätt. Undersökningen omfattar intervjuer och samtal med sju personer varav fem lärare som har olika erfarenheter av att aktivt utöva SET. Det ingår även resonomang och inställning ur skolledning och fackligt perspektiv. Samtal och frågor har utgått från vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns vid en implementering av SET på gymnasienivå. Resultatet visar på en gemensam uppfattning om att behovet av SET i skolan är stort i dag. Det finns behov av att starkare betona skolans och samhällets värdegrund med nyckelord som respekt och tolerans. Att uppleva behov av förändring är en av flera viktiga förutsättningar i en lyckad implementering. Sammanställningen påvisar också att ungdomar behöver SET för att bättre kunna möta dagens stora krav på anpassning och snabba förändringar. I undersökningen efterfrågas genomgående mer kunskap och utbildning om vad begreppet EQ står för, hur EQ-undervisningen ska gå till och vilka moment som bör ingå. Ledningsgruppens inställning och agerande framhålls som grundläggande och avgörande vid en implementering av SET. Undersökningen visar tydligt att implementeringsarbetets stora fråga är dels vem eller vilka är det som ska eller bör undervisa, dels hur tid och schema organiseras.</p>
39
Lövgren, Sanna. "Bildskapandets kraft att återuppliva : Auktoriserade bildterapeuters och erfarna bildläraresföreställning och åsikter om hälsoarbete och bildterapeutiska metoder i skolan ochbildundervisningen." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7438.
Full textAbstract:
I den här kvalitativa intervjustudien undersöker jag med diskurspsykologiska metoder deattityder som bildlärare och bildterapeuter har kring tanken på eventuella införande avbildterapeutiska metoder i skolan och bildundervisningen. Syftet med studien är att utforskatvå olika diskurser, det bildpedagogiska och det bildterapeutiska och dess eventuella plats iskolan. I studien uttrycker yrkeskunniga människor i bildterapi och dels bildpedagogik sinaföreställningar av att använda bildterapeutiska metoder i bildämnet och skolan, samt sinametoder för att främja elevers hälsa i sin undervisning.Utifrån de diskurser som kan utläsas i några bildterapeuters och bildlärares tal om möjlighetenatt tillämpa bildterapeutiska metoder i bildundervisningen och skolan kom jag fram till attsamtliga informanter tar ställning för det bildpedagogiska perspektivet istället för detbildterapeutiska. Vilket innebär att informanterna bygger på det bildpedagogiska perspektivetatt bildterapeutiska metoder inte hör hemma i bildundervisningen utan hos elevhälsansskolkurator. Några bildlärarinformanter presenterar en utopiskola som har en öppenverkstad/ateljérum som påminner om bildterapeutens. Det här rummet tillskrivs som en platsdär eleverna kan skapa kravlöst utan betyg och fritt skapande där en vuxen medmaterialkännedom arbetar. I mitt gestaltande arbete har jag bjudit in människor till ettliknande rum där jag upplevde att en god stämning och avslappnande samtal fick fortgåmedan deltagarna målade, en del behöll tankarna kring sin bildvärld för sig själv medan andravar mer öppna.
40
Thelander, Maria. "Om fostran i förskoleklass." Licentiate thesis, Malmö högskola, Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7594.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.
41
Godsk, Anna, and Emma Jönsson. "Social och emotionell träning i skolan. Nio pedagogers upplevelser." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32006.
Full textAbstract:
Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan. Våra resultat överensstämmer väl med den aktuella forskning som vi har tagit del av. Social och emotionell träning, anser vi, skulle kunna vara ett medel för att komma till rätta med ordningsproblematiken i skolan.
42
Sundqvist, Jenny. "Tjej eller kille - Spela roll! : En jämförande studie av ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt i två åk 7-klasser." Thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-54954.
Full textAbstract:
Denna studie utforskar vilka föreställningar åtta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt påverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som används innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer två åk 7 klasser i två olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag väljer att följa dessa båda, då jag får intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig åt markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet får jag inblick i vilka metoder som används samt en uppfattning om hur eleverna själva problematiserar ämnet genus, hur de reagerar på uppgifterna, såväl som hur klasserna fungerar. Studien fortsätts genom intervjuer med fyra tjejer från varje klass för att få en djupare förståelse för deras tankar om genus samt hur de har emottagit genusarbetet. Under intervjuerna visar det sig att alla åtta tjejer uppfattar sig underordnade killarna. De påtalar många situationer i vilka de blir nedvärderade av sin omgivning på grund av sitt kön. Fortsättningsvis är de högst medvetna om vilka begränsningar som finns för både tjejer och killar. Det framkommer att genusnormer är viktiga att följa och att de själva på olika sätt strävar efter att passa in. Vad gäller frågan om projektet påverkat dem eller omgivningen skiljer sig uppfattningarna i de två klasserna emellertid åt. I den ena klassen hävdar tjejerna att de själva fått många nya tankar om genus såväl som att både klass och lärare varit tankfulla efter projektet. Tjejerna från den andra klassen menar att projektet varken påverkat dem eller klassen. Jag relaterar de olika uppfattningarna till de intryck jag får av respektive klassklimat under observationerna. I den klass där eleverna anser projektet givande är atmosfären negativ och grupperad, medan stämningen i den andra klassen känns öppen och tillåtande. De tjejer som har ett tryggt klassklimat menar att de inte känner sig särskilt begränsade av genusnormer.
43
Jonsson, Annika. "Livsfrågor i undervisningen, ur ett religionsdidaktiskt perspektiv." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4443.
Full textAbstract:
<p>Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.</p><br>Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.
44
Ekstrand, Emma. "Känslokall, destruktiv och farlig eller bara otillräckliga livskunskaper? : föreställningar om Den Intagne." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2973.
Full textAbstract:
<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>
45
Karlberg, Mariana. "Livskunskap : En inre kompass i skolan." Thesis, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13987.
Full textAbstract:
Through qualitative interviews with five teachers from three schools, two public schools within the same school management and a Waldorf school, the purpose of this study is to find out teachers' views on the phenomenon of life skills in the lower classes in school. What is the subject, how do teachers work with life skills, and should it be seen as a separate subject or integrated in all school subjects? The results show that the definition of life skills is a term with many interpretations. Two concepts that can be seen as the common denominators in the educators' views on the subject, however is, social and emotional skills. This is something that educators believe develop self-awareness and empathy in children and sees that as important as learning other subjects. However, different educators' perceptions of the life skills should be a subject or not. The methods that teachers mainly work with is SET, social and emotional training. Various calls, role-playing games, values clarification and EQ-bears are also essential elements. The teacher is seen as a great role model and her attitude is an important part in the work.<br>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar kring fenomenet livskunskap i de lägre klasserna. Vad innebär livskunskap, hur arbetar pedagogerna med denna samt bör det vara ett eget ämne eller integrerat i alla ämnen? För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem pedagoger från tre olika skolor, varav två kommunala inom samma rektorsområde samt en waldorfskola. Resultatet visar att livskunskap är ett mångfacetterat område. Två delar vilka kan ses som de gemensamma nämnarna i pedagogernas syn på ämnet är social och emotionell kompetens. Detta är något som pedagogerna tror utvecklar barnens självkännedom och empatiska förmåga samt ser som lika väsentligt som att lära sig övriga ämnen. Dock skiljer sig pedagogernas uppfattningar kring om livskunskap bör vara ett skolämne eller inte. De metoder som pedagogerna arbetar med är främst SET (social och emotionell träning). De arbetar även med olika samtal, värderingsövningar, rollspel och EQ-björnar. Läraren ses i arbetet som en stor förebild och dennes förhållningssätt är således en viktig del i arbetet.