Academic literature on the topic 'Livskvalitet och litteraturöversikt'

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen.
In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.

Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem.

Godkännande datum: 2017-11-06

Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen.  Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år.  Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer.
Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet.
Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod. Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen. Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.

Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en folksjukdom som hittills drabbat flera hundra miljoner människor världen över och där antalet nya fall ständigt ökar. För de personer som drabbas kan det ha en betydande påverkan på deras hälsa. Livskvalitet som begrepp är svårt att definiera. Enligt Eriksson är relationen mellan personen och sjuksköterskan avgörande för att vårdprocessen blir hälsofrämjande. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att främja hälsa hos personer som lever med DM. Syfte: Syftet var att belysa upplevd livskvalitet hos personer med DM utifrån fyra hälsodimensioner. Metod: I litteraturöversikten inkluderades kvalitativa och kvantitativa artiklar, sammanlagt sjutton stycken. Artiklarna analyserades med en deduktiv ansats genom innehållsanalys eller datareduktion. Resultat: Resultatet belyste upplevd livskvalitet hos personer med DM som kunde organiseras under fyra hälsodimensioner, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Diskussion: Personers upplevda livskvalitet diskuterades. Resultatet kunde bekräftas ur sjuksköterskans perspektiv med vetenskapliga artiklar samt Erikssons teori. Det framkom att sjuksköterskor utförde hälsofrämjande arbete, såsom diabetes- och motiverande utbildningar, samt genom att skapa relationer med personer. Slutsats: Upplevd livskvalitet hos personer med DM kunde belysas utifrån fyra hälsodimensioner. Genom att arbeta hälsofrämjande kan sjuksköterskor hjälpa personer med DM att förbättra sin livskvalitet. Litteraturöversikten kan bidra till att sjuksköterskor får insikt i hur personer med DM upplever livskvalitet relaterat till hälsodimensionerna, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Det behövs mer forskning om livskvalitet hos personer med DM. Sjuksköterskor kan använda forskningen i deras hälsofrämjande arbete med personer med DM.

Examinationsdatum: 2020-11-02

Syftet: Syftet med denna studie var att få en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit påverkas av den parodontala behandlingen.Material och metod: Sökning av studier gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestämda kriterier först utifrån titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen.Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lästes i sin helhet och 9 av dem ansågs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast använt sig av en generell metod för att mäta livskvalité, en studie hade använt sig av både en generell och en sjukdomsspecifik mätmetod och en studie hade använt sig av frågor som de själva hade utvecklat. Av de 9 artiklarna som ingick i analysen hade 8 fått en statistiskt signifikant förbättring i livskvalitén hos patienterna efter behandling, dock var det endast 5 av artiklarna som redovisade det kliniska resultatet av den parodontala behandlingen. Konklusion: Denna systematiska litteraturöversikt visar att parodontal behandling förbättrar patienters livskvalité. Dock var det ingen av studierna som ingick i analysen som hade högt bevisvärde. Det gör att det inte helt säkert kan fastställas hur patienters livskvalité påverkas av parodontal behandling och det finns fortfarande utrymme för vidare studier inom området.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde. Dessa teman var: påverkan på dagligt liv, livskvalitet och upplevd hälsa, psykisk ohälsa samt självförtroende och självbild. Resultat Många ungdomar som är överviktiga eller feta lider av detta. Att bli mobbad och förlöjligad tillhör för många vardagen likaså dåligt självförtroende och att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Vissa överväger till och med att ta sitt liv. Diskussion Resultatet visade på mycket negativa konsekvenser av att vara överviktig eller fet i tonåren. Slutsats Uppsatsen har gett svar på hur ungdomar påverkas av att vara överviktiga och feta inom många områden. Självmord inom denna grupp tros vara ett stort mörkertal.

 

Bakgrund: Palliativ vård omfattar psykisk och fysisk omvårdnad av patienter och närståendevid livets slut. Det innebär att sjuksköterskan tillämpar en helhetssyn för att lindra lidandesamt förbättra livskvaliteten hos de drabbade. Sjuksköterskan ska implementerapersoncentrerad vård för att möjliggöra en individanpassad vård efter patientens behov ochönskningar. Det finns många utmaningar inom palliativ vård därav är teamarbete och samspelav vikt för att skapa en god vård för patient samt närstående.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av livskvalitet ochhur den påverkas inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt där resultatet speglas av kvalitativa artiklar från databaserna avCINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet består av kvalitativa artiklar och sju huvudkategorier som belyserpatienters erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas inom palliativ vård. Dessahuvudkategorier är: Patienters erfarenheter av emotionella och fysiska förändringar inompalliativ vård, Patienters erfarenhet av smärtlindring, Patienters erfarenhet av förändradlivssituation och arbetsterapi, Patienters erfarenhet av relationer, Patienters erfarenhet avkommunikationens betydelse, Patienters erfarenhet av samtal och vårdplanering inompalliativ vård och Patienters erfarenhet av specifika åtgärder som påverkar livskvaliteten.Slutsats: Generellt ansåg patienter att individuell palliativ vård påverkade livskvaliteten ilivets slutskede. Det är även av vikt att identifiera patienternas fysiska och emotionella behovför att främja patienters livskvalitet. En god kommunikation och relation skaparförutsättningar till att skapa en individuell vårdplanering, smärtlindring och boendesituationsamt tillämpa specifika åtgärder för att främja livskvaliteten inom palliativ vård.
Introduction: Palliative care includes mental and physical care of patients and relatives at theend of life. The nurse role is to relive suffering and improve the quality of life of those who isaffected. The nurse should implement person-centered care to create an individual careaccording to the patient’s needs and wishes. There are many challenges in palliative care,therefor it is important to implement teamwork between the healthcare professionals to createa good and safe care for patients and relatives.Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of quality of lifeand how it is affected in palliative care.Method: A literature review which compiles qualitative articles from the databases, CINAHLand PubMed.Results: The result is based on qualitative articles and seven main categories that describespatients experiences of how the quality of life is affected in palliative care. The main categoriesare: Patients' experiences of emotional and physical changes in palliative care, Patients'experience of pain relief, Patients' experiences of changing life situation and occupationaltherapy, Patients' experiences of relationships, Patients’ experiences of the importance ofcommunication, Patients' experience of conversation and care planning in palliative care andexperiences of specific measures that affect the quality of life.Conclusion: In general, patients considered that individual palliative care affected the qualityof life in the final stage of life. It is also important to identify patients’ physical and emotionalneeds in order to promote patients’ quality of life. Good communication and relationshipscreate a good condition of individual care planning, pain relief and housing situations, as wellas applying specific measures to promote the quality of life in palliative care.

Bakgrund: Diabetes är en global folksjukdom som drabbar ett stort antal människor. Sjukdomen är kronisk och kan leda till allvarliga komplikationer som amputation. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur en amputation påverkar patientens upplevelser av hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och livskvalitet till följd av att leva med amputation som komplikation av diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa söktes fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet hanterade patienternaserfarenheter av en amputation. Patienternas känslor vid förlusten av en kroppsdel och hur den nya situationen kunde accepteras belystes. Livskvaliteten påverkades av amputationen och kunde förbättras eller försämras jämfört med innan amputation. Behovet av stöd från vård och närstående belystes för att patientens syn på livskvalitet och hälsa ska vara positiv, trots amputation. Slutsats: Amputation leder till en stor fysisk och psykisk påverkan på patientens upplevelse av sin sjukdom och livskvalitet. Beroende på patientens syn på sin förmåga och jämfört med upplevelsen av fotsår som leder till amputation kan ingreppet leda till försämrad eller förbättrad upplevelse av livskvalitet. Patientens egna förmågor och resurser styr hur vården planeras, genomförs och utvärderas.
Background: Diabetes is a global illness that affects a great number of people worldwide. The disease is chronic and can develop into serious complications such as amputaion. The nurses need understanding of how an amputation affects the patients’ experience of health and quality of life. Aim: The aim in this study was to illustrate patients’ experience and quality of life when living with a diabetes-related amputated extremity. Method: A literature review was made where the results are based on 13 scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The results described patients’ experience of an amputation. The patients’ feelings of dealing with a lost extremity and how this new situation was accepted was described. Patients’ experience of quality of life was illustrated and was improved or impaired compared to before the amputation. The need for support from health services and relatives were illustrated for the patients’ view on quality of life and health to be positive, despite the amputation. Conclusion: Amputation leads to a great physical and psychological impact on the patients’ experience of their disease and quality of life. Depending on the patients’ view of their ability and compared to the experience of foot ulcers leading up to amputation, the procedure can lead to reduced or increased experienced quality of life. The patients’ own abilities and resources control the planning, implementation and evaluation of self-care.