Dissertations / Theses: 'Livskvalitet och litteraturöversikt'

1

Wibring, Ida, and Emmelie Grahn. "Kvinnor med bröstcancer och deras hälsorelaterade livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29142.

Full text

Abstract:

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen.
In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Westergren, Lisabell, and Sanna Östman. "Livskvalitet och det dagliga livet med urininkontinens : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33838.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem.

Godkännande datum: 2017-11-06

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Mikaela, and Jasmin Scheffler. "Personer som genomgått njurtransplantation och deras skattade livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30424.

Full text

Abstract:

Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen. Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år. Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer.
Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Tunieva, Svetlana, and Alma Zverotic. "Diabetes mellitus typ 2 och livskvalitet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25250.

Full text

Abstract:

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar allt mer i Sverige och i övriga världen. Att få diagnosen diabetes innebär för patienten en svår upplevelse och förknippas ofta med komplikationer, vilket leder till upplevelsen av försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur diabetes typ 2 patienter upplever sin livskvalitet. Frågeställningen var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten såväl positivt som negativt. Artikelsökningen i databaserna PubMed, Cinahl och Medline resulterade i totalt 12 vetenskapliga artiklar som behandlade ämnet och svarade på studiens syfte och frågeställning. I resultaten framgick att socialt stöd, egenvård, diabeteskomplikationer, psykologiska faktorer samt socioekonomiska faktorer påverkade patienternas livskvalitet på olika sätt. Sjuksköterskor behöver öka sina kunskaper om faktorer som påverkar livskvaliteten och att öka förståelsen för patienterna. Genom patientundervisning och information, stöd, patientengagemang i egenvården samt uppmuntran till uppföljning av den kommer sjuksköterskan att bidra till en lyckad sjukdomsbehandling och att patienten bibehåller eller stärker sin livskvalitet.
Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease increasing in Sweden as well as worldwide. To be diagnosed with type 2 diabetes means a difficult experience and it is often associated with complications, leading to the perception of decreased quality of life. The purpose of this literature review was to describe how type 2 diabetes patients experience their quality of life. The question was which factors that affect the healthrelated quality of life in both positive and negative ways. Search for scientific articles in the databases PubMed, Cinahl and Medline resulted in a total of twelve scientific articles on the subject that answered the study's purpose and question. The results showed that social support, self care, diabetes complications, psychological factors and socio-economic factors affected patients' quality of life in different ways. Nurses need to increase their knowledge about factors that affect quality of life and increase understanding of patients. Through patient education and information, support, patient involvement in self care and encouragement to follow-up self care behaviours can the nurse contribute to a successful disease treatment and the patient maintain or increase their quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Grip, Rebecca, Sofia Joas, and Johanna Forsberg. "Livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada : - En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23664.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod. Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen. Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Godin, Yvonne, and Elin Wikholm. "Personer med diabetes mellitus och deras upplevelse av livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40544.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en folksjukdom som hittills drabbat flera hundra miljoner människor världen över och där antalet nya fall ständigt ökar. För de personer som drabbas kan det ha en betydande påverkan på deras hälsa. Livskvalitet som begrepp är svårt att definiera. Enligt Eriksson är relationen mellan personen och sjuksköterskan avgörande för att vårdprocessen blir hälsofrämjande. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att främja hälsa hos personer som lever med DM. Syfte: Syftet var att belysa upplevd livskvalitet hos personer med DM utifrån fyra hälsodimensioner. Metod: I litteraturöversikten inkluderades kvalitativa och kvantitativa artiklar, sammanlagt sjutton stycken. Artiklarna analyserades med en deduktiv ansats genom innehållsanalys eller datareduktion. Resultat: Resultatet belyste upplevd livskvalitet hos personer med DM som kunde organiseras under fyra hälsodimensioner, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Diskussion: Personers upplevda livskvalitet diskuterades. Resultatet kunde bekräftas ur sjuksköterskans perspektiv med vetenskapliga artiklar samt Erikssons teori. Det framkom att sjuksköterskor utförde hälsofrämjande arbete, såsom diabetes- och motiverande utbildningar, samt genom att skapa relationer med personer. Slutsats: Upplevd livskvalitet hos personer med DM kunde belysas utifrån fyra hälsodimensioner. Genom att arbeta hälsofrämjande kan sjuksköterskor hjälpa personer med DM att förbättra sin livskvalitet. Litteraturöversikten kan bidra till att sjuksköterskor får insikt i hur personer med DM upplever livskvalitet relaterat till hälsodimensionerna, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Det behövs mer forskning om livskvalitet hos personer med DM. Sjuksköterskor kan använda forskningen i deras hälsofrämjande arbete med personer med DM.

Examinationsdatum: 2020-11-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Andersson, Werneman Carolina, and Andrea Dragicevic. "Parodontal behandling – hur påverkar det patienters livskvalitet? En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19983.

Full text

Abstract:

Syftet: Syftet med denna studie var att få en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit påverkas av den parodontala behandlingen.Material och metod: Sökning av studier gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestämda kriterier först utifrån titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen.Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lästes i sin helhet och 9 av dem ansågs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast använt sig av en generell metod för att mäta livskvalité, en studie hade använt sig av både en generell och en sjukdomsspecifik mätmetod och en studie hade använt sig av frågor som de själva hade utvecklat. Av de 9 artiklarna som ingick i analysen hade 8 fått en statistiskt signifikant förbättring i livskvalitén hos patienterna efter behandling, dock var det endast 5 av artiklarna som redovisade det kliniska resultatet av den parodontala behandlingen. Konklusion: Denna systematiska litteraturöversikt visar att parodontal behandling förbättrar patienters livskvalité. Dock var det ingen av studierna som ingick i analysen som hade högt bevisvärde. Det gör att det inte helt säkert kan fastställas hur patienters livskvalité påverkas av parodontal behandling och det finns fortfarande utrymme för vidare studier inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Look, Larsson Caroline. "Hur mår överviktiga och feta ungdomar? -en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11565.

Full text

Abstract:

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde. Dessa teman var: påverkan på dagligt liv, livskvalitet och upplevd hälsa, psykisk ohälsa samt självförtroende och självbild. Resultat Många ungdomar som är överviktiga eller feta lider av detta. Att bli mobbad och förlöjligad tillhör för många vardagen likaså dåligt självförtroende och att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Vissa överväger till och med att ta sitt liv. Diskussion Resultatet visade på mycket negativa konsekvenser av att vara överviktig eller fet i tonåren. Slutsats Uppsatsen har gett svar på hur ungdomar påverkas av att vara överviktiga och feta inom många områden. Självmord inom denna grupp tros vara ett stort mörkertal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Edman, Lovisa, and Maria Gärds. "Patienters erfarenheter av livskvalitet och hur denpåverkas inom palliativ vård - En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35435.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Palliativ vård omfattar psykisk och fysisk omvårdnad av patienter och närståendevid livets slut. Det innebär att sjuksköterskan tillämpar en helhetssyn för att lindra lidandesamt förbättra livskvaliteten hos de drabbade. Sjuksköterskan ska implementerapersoncentrerad vård för att möjliggöra en individanpassad vård efter patientens behov ochönskningar. Det finns många utmaningar inom palliativ vård därav är teamarbete och samspelav vikt för att skapa en god vård för patient samt närstående.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av livskvalitet ochhur den påverkas inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt där resultatet speglas av kvalitativa artiklar från databaserna avCINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet består av kvalitativa artiklar och sju huvudkategorier som belyserpatienters erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas inom palliativ vård. Dessahuvudkategorier är: Patienters erfarenheter av emotionella och fysiska förändringar inompalliativ vård, Patienters erfarenhet av smärtlindring, Patienters erfarenhet av förändradlivssituation och arbetsterapi, Patienters erfarenhet av relationer, Patienters erfarenhet avkommunikationens betydelse, Patienters erfarenhet av samtal och vårdplanering inompalliativ vård och Patienters erfarenhet av specifika åtgärder som påverkar livskvaliteten.Slutsats: Generellt ansåg patienter att individuell palliativ vård påverkade livskvaliteten ilivets slutskede. Det är även av vikt att identifiera patienternas fysiska och emotionella behovför att främja patienters livskvalitet. En god kommunikation och relation skaparförutsättningar till att skapa en individuell vårdplanering, smärtlindring och boendesituationsamt tillämpa specifika åtgärder för att främja livskvaliteten inom palliativ vård.
Introduction: Palliative care includes mental and physical care of patients and relatives at theend of life. The nurse role is to relive suffering and improve the quality of life of those who isaffected. The nurse should implement person-centered care to create an individual careaccording to the patient’s needs and wishes. There are many challenges in palliative care,therefor it is important to implement teamwork between the healthcare professionals to createa good and safe care for patients and relatives.Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of quality of lifeand how it is affected in palliative care.Method: A literature review which compiles qualitative articles from the databases, CINAHLand PubMed.Results: The result is based on qualitative articles and seven main categories that describespatients experiences of how the quality of life is affected in palliative care. The main categoriesare: Patients' experiences of emotional and physical changes in palliative care, Patients'experience of pain relief, Patients' experiences of changing life situation and occupationaltherapy, Patients' experiences of relationships, Patients’ experiences of the importance ofcommunication, Patients' experience of conversation and care planning in palliative care andexperiences of specific measures that affect the quality of life.Conclusion: In general, patients considered that individual palliative care affected the qualityof life in the final stage of life. It is also important to identify patients’ physical and emotionalneeds in order to promote patients’ quality of life. Good communication and relationshipscreate a good condition of individual care planning, pain relief and housing situations, as wellas applying specific measures to promote the quality of life in palliative care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Becker, Broberg Leonor, and Linnea Gillberg. "Patienters erfarenheter och livskvalitet efter amputation till följd av diabetes : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8477.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Diabetes är en global folksjukdom som drabbar ett stort antal människor. Sjukdomen är kronisk och kan leda till allvarliga komplikationer som amputation. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur en amputation påverkar patientens upplevelser av hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och livskvalitet till följd av att leva med amputation som komplikation av diabetes. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa söktes fram i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultatet hanterade patienternaserfarenheter av en amputation. Patienternas känslor vid förlusten av en kroppsdel och hur den nya situationen kunde accepteras belystes. Livskvaliteten påverkades av amputationen och kunde förbättras eller försämras jämfört med innan amputation. Behovet av stöd från vård och närstående belystes för att patientens syn på livskvalitet och hälsa ska vara positiv, trots amputation. Slutsats: Amputation leder till en stor fysisk och psykisk påverkan på patientens upplevelse av sin sjukdom och livskvalitet. Beroende på patientens syn på sin förmåga och jämfört med upplevelsen av fotsår som leder till amputation kan ingreppet leda till försämrad eller förbättrad upplevelse av livskvalitet. Patientens egna förmågor och resurser styr hur vården planeras, genomförs och utvärderas.
Background: Diabetes is a global illness that affects a great number of people worldwide. The disease is chronic and can develop into serious complications such as amputaion. The nurses need understanding of how an amputation affects the patients’ experience of health and quality of life. Aim: The aim in this study was to illustrate patients’ experience and quality of life when living with a diabetes-related amputated extremity. Method: A literature review was made where the results are based on 13 scientific articles. These were taken from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The results described patients’ experience of an amputation. The patients’ feelings of dealing with a lost extremity and how this new situation was accepted was described. Patients’ experience of quality of life was illustrated and was improved or impaired compared to before the amputation. The need for support from health services and relatives were illustrated for the patients’ view on quality of life and health to be positive, despite the amputation. Conclusion: Amputation leads to a great physical and psychological impact on the patients’ experience of their disease and quality of life. Depending on the patients’ view of their ability and compared to the experience of foot ulcers leading up to amputation, the procedure can lead to reduced or increased experienced quality of life. The patients’ own abilities and resources control the planning, implementation and evaluation of self-care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Gröning, Carolina, and Maria Sundberg. "Hälsa och välmående efter en gastric bypass. : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31710.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett av mänsklighetens största hälsoproblem är övervikt och fetma. Ett högt BMI ökar risken för morbiditet och mortalitet, därför är en förändrad livsstil med bra matvanor och regelbunden motion det bästa alternativet för att gå ned i vikt. Viktreducerande kirurgi kan vara ett alternativ, som bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur hälsa och välmående påverkas hos personer som genomgått ett gastric bypass ingrepp. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att studera valt problemområde. Femton vetenskapliga artiklar har använts. Kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts med hjälp av relevanta granskningsmallar och analysförfarandet utfördes av författarna tillsammans. Resultat: Livskvaliteten är lägre hos patienter som vill genomgå viktreducerande kirurgi än genomsnitts befolkning. Patienterna kände att de fick en andra chans i livet efter kirurgin, de uttryckte glädje, såg nya möjligheter och hade bättre välmående både psykiskt och fysiskt efter ingreppet. Det är vanligt med överskottshud, speciellt på magen som en följd av kraftig viktreducering. Patienterna kände frustration över nutritionen, då kosten inte var lika naturlig som tidigare. Det krävdes större måltidsplanering för att få ett tillräckligt näringsintag efter kirurgin. Diskussion: Majoriteten av deltagarnas livskvalitet höjdes och patienterna medverkade i fler sociala aktiviteter efter kirurgin. Patienterna skämdes dock över sin kropp efter kirurgin på grund av överskottshuden. Slutsats: Generellt ökade hälsan och välmående hos de personer som genomgått en viktminskningsoperation, de hade lättare att anpassa sig till samhället och kände sig inte längre överviktiga.

Godkännande datum: 2016-10-31

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hansen, Linda, and Louise Lindh. "Leva med en kronisk sjukdom : En litteraturöversikt om inflammatorisk tarmsjukdom och hälsorelaterad livskvalitet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4358.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats. Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet. Det framkom i resultatet att de fysiska symtomen och sjukdomsaktiviteten är det som i huvudsak styr såväl det psykiska välmåendet som de sociala restriktionerna. Detta visade sig även ha en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Men med tiden blev dock sjukdomen en normal del av livet och en bättre livskvalitet upplevdes. Diskussion: Metodens tillvägagångssätt samt fördelar och nackdelar diskuteras och analyseras. Vid diskussion av resultatet tas främst kunskap, utbildning och tidsperspektivet upp samt återkopplas till Orems egenvårdsteori.
Background: Inflammatory bowel disease (IBD) encompasses ulcerative colitis and Crohn's disease. They are chronic and occur in relapses when the mucosal becomes inflamed and ulcerated, causing complex symptoms such as acute diarrhoea, rectal bleeding and abdominal pain. The treatment aims to reduce symptoms and prevent the occurrence of relapses. As these diseases affect the daily life it also affects the individual health-related quality of life, which measures the physical, psychological and social aspects of a health problem. Aim: The purpose was to describe the experience of health-related quality of life in people with inflammatory bowel disease. Method: A literature review has been done where twelve original articles have formed the basis of the results, this creates an overview of existing research. They have been read, summarized and analysed where the similarities and differences were found and themes were formed. Results: The four main themes of the result is Physical function, Psychological function, Social function and Rebuilding their quality of life. It emerged in the results that physical symptoms and disease activity are those which essentially controls the psychological well-being as well as social constraints. This was shown in studies to have a negative impact on the health-related quality of life. But overtime the disease became a normal part of one's life and gave a better quality of life experience. Discussions: The method approach, benefits and weaknesses will be discussed and analysed. When discussing the results of the current study mainly knowledge, education, and time perspective will be addressed and analysed with Orem’s self-care theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Persson, Frida, and Sara Vensjö. "Personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35755.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Parkinsons sjukdom [eng. Parkinson´s Disease - PD] är en neurologisk och progressiv sjukdom, med motoriska och icke motoriska symtom. Forskning visar att personer med PD ofta är oroliga för hur sjukdomen kommer att påverka deras hälsorelaterade livskvalitet [eng. Health Related Quality of Life - HRQoL], och de tenderar att skatta sin HRQoL sämre än övrig befolkning. HRQoL beskrivs som innebörden av hur hälsan påverkar livskvaliteten [eng. Quality of Life - QoL] och är viktig att ta hänsyn till i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att beskriva personer med Parkinsons sjukdom och deras skattning av sin hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt bestående av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och deduktiv ansats analyserades enligt Fribergs trestegsmodell. Artiklar där HRQoL mäts med PDQ-39SI inkluderades. Resultat: Flera olika faktorer var negativt relaterade med HRQoL såsom längre sjukdomstid, tidig sjukdomsdebut och hög grad av symtom. Vissa behandlingar hade en positiv effekt på HRQoL såsom behandling med infusion av levodopa, följsamhetsterapi av läkemedelsbehandling, fysisk aktivitet och djup hjärnstimulering. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit med kunskap om hur olika faktorer påverkar HRQoL vid PD. Kunskapen kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta denna patientgrupp, då flera faktorer har en negativ påverkan på HRQoL.
Main title: People with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life. Subtitle: A literature review Background: PD is a neurological and progressive disease, with motor and non-motor symptoms. Research shows that people with PD are often worried about how the disease will affect their QoL and they tend to estimate their HRQoL poorer than other parts of the population. The HRQoL is described as the meaning of how health affects the QoL and is important to take into account in nursing work. Aim: To describe people with Parkinson's disease and their assessment of their health-related quality of life. Method: A literature review consisting twelve scientific articles with quantitative approaches was analyzed according to Friberg's three-dimensional model. Articles where the HRQoL is measured with PDQ-39SI was included. Results: Several different factors were negatively related to the HRQoL such as longer illness, an early disease outcome and a high degree of symptoms. Some treatments had a positive effect on the HRQoL such as treatment with levodopa infusion, drug therapy compliance, physical activity and deep brain stimulation. Conclusion: This literature review has contributed with knowledge of how different factors affect the HRQoL in PD. Knowledge can help nurses to respond to this patient group, as several factors have a negative impact on the HRQoL.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wärn, AnnChristine, and Annelie Johansson. "Dialyspatienters sexuella dysfunktion och behov av rutinmässig information - en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11414.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter inom dialysvård fick lite information om påverkan på sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv påverkade individen och dennes livslust i stor utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s påverkan på det psykiska måendet samt i vilken mån patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi använde oss av kvantitativa artiklar från Pubmeds databas. Artiklarna kvalitets-bedömdes, bearbetades utifrån syfte och frågeställningar som sedan sammanställdes i resultatet. Urval ur aktuell litteratur gjordes med inriktning mot njursjukvård i syfte att hitta basfakta om hur njursjukdomar yttrade sig i kroppen. Resultat: Prevalensen var hög hos dialyspatienter av SD och sänkt psykiskt mående. Diskussion: Det fanns bevis på att få dialyspatienter med SD delgav sina problem för sin läkare. Medicinsk personal prioriterade inte SD och ansåg att det var på patientens eget ansvar att ta upp. Det saknades rutiner för att tidigt upptäcka SD och genom det kunna höja patientens livskvalitet och förebygga psykiska problem. Slutsats: Om patienten fick adekvat information och kunskap om sin SD så kunde behandling sättas in, patientens livskvalitet höjas och depressiva symtom förhindras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Maria, and Maria Taljo. "Mötet mellan sjuksköterska och patient med långvarig smärta : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3180.

Full text

Abstract:

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Larsson, Julia, and Svensson Hanna Tidala. "Kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd och information vid bröstcancer : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3105.

Full text

Abstract:

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Att drabbas av bröstcancer kan resultera i oro och ångest, symtom som kan påverka psykiska, fysiska och sociala funktioner negativt. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetens där partnerskap, patientberättelse och dokumentation är i fokus. Sjuksköterskan ska tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet hos patienter, trots detta upplever många av kvinnorna brister från sjukvården. Syfte Syftet var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd och information. Metod Den valda metoden för denna studie var litteraturöversikt. Litteraturen söktes i databaserna CINAHL complete, PsycINFO och PubMed. Datainsamlingen resulterade i 15 artiklar som inkluderades i litteraturöversikten, efter att noga kvalitetsgranskas och därefter analyserats. Dataanalysen gjordes med en integrerad analysmetod då likheter och skillnader identifierades och utformade huvudteman och subteman. Efter att materialet analyserats sammanställdes det till ett resultat. Resultat Resultatet visade att kvinnornas förväntningar på sjuksköterskan var att hon var lyhörd, tillgänglig och förstod den individuella skillnaden mellan kvinnorna. God kommunikation med patienten samt relevant och önskad information kunde minska oro och ångest. Stödet från sjuksköterskan ansågs vara viktigt för kvinnorna, eftersom det visades i flera studier kunde resultera i ökad delaktighet och tillfredsställelse i vården. Slutsats Det framkom att kvinnorna hade ett stort behov av information från sjukvården. Brister i kommunikation och information resulterade i att kvinnans delaktighet i vården försämras. Tillfredsställelse av vården var en viktig faktor för kvinnorna. Sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad kunde öka tillfredsställelsen hos kvinnorna med bröstcancer, och hade därmed en positiv påverkan på deras livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hallstedt, Maria, and Schött Eva Tjärdahl. "Diabetes mellitus typ 1 och livskvalitet - faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes mellitus typ 1." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25353.

Full text

Abstract:

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades efter Polit et al (2006) och Willman et al (2006) samt kvalitetsbedömdes efter kriterier från SBU (1999). Totalt användes nio kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. I resultatet framgick att sen¬komplikationer är en faktor med starkt negativ inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Andra faktorer som vid DMT1 kan påverka livskvaliteten negativt är injicerande av insulin och förekomst av GI-symtom. Gruppundervisning, en bra relation till partnern och behandling med insulinpump har däremot en positiv inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1.
During the exercise of his/her profession the general nurse encounters many patients with DMT1 (diabetes mellitus type 1). According to Carnevali (1999), knowledge of the individual´s resources and requirements of daily life leads to a more individualized care. A better understanding of the quality of life at DMT1 and the factors which affect it can lead to an improved encounter in the health care system. The aim of this literature review was to describe the factors that can affect quality of life in different areas in individuals with diabetes mellitus type 1. The method used was a model for literature based theses by Friberg et al (2006). In the search of literature the databases PubMed and Cinahl where used. Articles were examined after models by Polit et al (2006) and Willman et al (2006) and quality was assessed according to criteria from SBU (1999). A total of nine quantitative articles were used as a basis for the results. The results showed that long-term complications were a factor with a strong negative impact on the quality of life of individuals with DMT1. Other factors that may affect the quality of life at DMT1 adversely were injecting insulin and the occurrence of GI symptoms. Group-education, a good relationship and treatment with insulin pump had a positive impact on the quality of life of individuals with DMT1.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Fröjd, Nadine, and Linnéa Lundström. "Kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31784.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som utlöser inflammation på en eller flera delar av kvinnans könsorgan. Vanliga symtom för endometrios är buksmärta, bäckensmärta och samlagssmärta. Symtomdebut är varierande, dock finns det studier som tyder på att symtom uppkommit redan i tonåren. Vid endometrios är det vanligt med hormonell behandling och i vissa fall även indicerat med operativ behandling. I dag är kunskap kring endometrios försummad och det förekommer felaktigt dragna slutsatser kring orsak till sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet i samband med endometrios. Metod: Arbetet har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnor med endometrios hade nedsatt livskvalitet i olika kontext, därefter identifierades subkategorier som beskrev i vilken kontext kvinnor hade nedsatt livskvalitet i. Subkategorier som identifierades var: Relationer - Partnerskap, Familj och vänner, Social isolering, Fertilitet, Åldersrelaterad påverkan, Det vardagliga livet, Kunskapsluckor i vården, Informationsöverföring och Försening av diagnos. Orsaken till den nedsatta livskvaliteten och det som genomsyrade subkategorierna var huvudsakligen smärta av olika typer. Konklusion: Mycket talar för att kvinnor med endometrios har en nedsatt livskvalitet jämfört med kvinnor som inte lider av sjukdomen. Den nedsatta livskvaliteten kan ofta kopplas till en okunskap gällande sjukdomen inom vårdpersonal eller att man som vårdpersonal inte är uppmärksam på symtom hos dessa kvinnor som i förlängningen leder till en nedsatt livskvalitet.
Background: Endometriosis is a chronic disease which causes episodes of inflammation in women’s genital- and reproductive organs. The most common symptoms in women with endometriosis are abdominal pain, pelvic pain and pain during intercourse. The debute of symptoms vary, but several studies claim that symptoms often occur during adolescence. Hormone treatment is often used in women with endometriosis and in other cases surgical treatment is indicated. Today, knowledge about endometriosis is neglected and there are incorrect conclusions about the cause of the disease. Aim: To describe women's experiences of quality of life in correlation to endometriosis. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Women with endometriosis had reduced quality of life in different contexts, thereafter subcategories were identified that described in which context women had reduced quality of life in. Subcategories identified were: Relationships – Partnerships and Family, Social Isolation, Fertility, Age-related impact, Everyday life, Gaps of knowledge in health care, Transmission of information and Delay of diagnosis. The reason for the reduced quality of life and what permeated the subcategories was mainly pain of different types. Conclusion: Much speaks for that women with endometriosis have a lower quality of life compared to women who do not suffer from the disease. The reduced quality of life can often be linked to a lack of knowledge about the illness for health care professionals or that as a health care professional, you are not aware of the symptoms of these women which, in the long run, lead to a reduced quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Dahlin, Ellinor, and Maja Gustafson. "KVINNORS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV ATT LEVA MED ENDOMETRIOS : – En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33859.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Var tionde kvinna har endometrios och orsaken är ännu inte klarlagd, men det finns olika teorier om den bakomliggande orsaken. Kvinnor kan ha olika symtom och det tar lång tid innan sjukdomen utreds. Sjuksköterskor möter dessa kvinnor i flera olika vårdsammanhang och har en viktig roll för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av endometrios, deras upplevelser av hälso- och sjukvården samt beskriva deras livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga originalartiklar, kvalitativ, kvantitativ och mixad design som har analyserats med induktiv metod. Resultat: Bestod av tre huvudteman: Sjukdomslidandet, Vårdlidandet och Livslidandet. Resultatet belyste kvinnors upplevelser av symtomen, där smärtan var ett starkt inslag. Den långa vägen för att få en diagnos och hur kvinnorna gick tillväga för symtomlindring. Upplevelser av utsatthet, misstro och kunskaps- och informationsbrist i vården. Samt hur sjukdomen gick ut över studier, arbete, sociala livet och relationer. Diskussion: Det diskuterades om svårigheten att hitta en behandling och den långa tiden till diagnos, där kunskapsbristen spelade in. Utsattheten kvinnorna kände och vad sjukvårdspersonalen kunde göra för att förhindra det. Att kvinnorna hade många egenvårdsåtgärder och att sjukvårdspersonalen bör uppmuntra dessa. Slutligen diskuterades det att endometrios begränsade det sociala livet, arbetet och relationer. Slutsats: Endometrios skapade ett stort lidande för drabbade kvinnor och sjukdomen påverkade hela livet. Hälso- och sjukvården hade en betydande roll för kvinnorna. Begränsningarna och bristerna i vården synliggjordes, samt sjuksköterskans kunskapsbrister.

Godkännande datum: 2018-03-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ellsén, Karin, and Camilla Loklint. "Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av utförda omvårdnadshandlingar vid stroke : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2760.

Full text

Abstract:

Bakgrund Hjärt- och kärlsjukdomar är enligt statistiken världens vanligaste dödsorsak. Stroke är en allvarlig komplikation till hjärt- och kärlsjukdom och risken att drabbas ökar med stigande ålder. De som överlever en stroke drabbas av andra sjukdomstillstånd och minskad livskvalitet. Strokepatienter utgör en stor kategori inom hälso- och sjukvården vilket gör det till en vanlig patientgrupp att möta inom vården. Sjuksköterskan kan genom sina omvårdnadshandlingar och ett personcentrerat tillvägagångssätt, stödja personer som drabbats av en stroke. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans beskrivna upplevelser och erfarenheter av utförda omvårdnadshandlingar till personer som drabbats av stroke. Metod Som metod valdes litteraturöversikt. Artikelsökning skedde i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+ med databasernas respektive ämnesord. Artiklarnas abstrakt lästes individuellt och artiklar som svarade mot syftet analyserades både individuellt och gemensamt samt diskuterades och kvalitetsgranskades. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet presenteras utifrån fyra teman; Personcentrerad omvårdnad, Närståendekontakt, Yrkesansvar och funktion samt Kompetens och vårdkontinuitet. Sjuksköterskan ansvarade för att planera, utföra och utvärdera omvårdnadshandlingar hos strokedrabbade personer. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av strokepatienter som både stimulerande och krävande. Slutsats Sjuksköterskan upplevde sig ha en viktig roll i sina omvårdnadshandlingar till strokepatienter, som ofta främjade hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan gav motivation och stöd och var viktig för kontakten med anhöriga. Arbetet präglades främst av personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskorna upplevde rollen som en glädjande, stor och ansvarsfull uppgift. Det var viktigt för sjuksköterskan att få erkännande för sin insats i arbetet. Nyckelord: Livskvalitet, Omvårdnadshandlingar, Personcentrerad omvårdnad, Sjuksköterska, Stroke

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindhagen, Sébastien. "Kan livskvalitet öka genom konsumtionen av en medelhavskost? : Systematisk litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18567.

Full text

Abstract:

Introduktion: Medelhavskosten är en diet som har visat positiva resultat i ökat hälsoutfall. Kosten används bland annat för att minska risken mortalitet, depression samt kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka medelhavskostens inverkan på livskvalitén i en population vuxna 19+. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en systematisk översikt där tolv artiklar analyserades genom en tematisk analys. Artikelsökningen skedde genom databasen Pubmed. Genom den tematiska analysen delades artiklarna in i tre grupper, kohortstudier, tvärsnittsstudier samt interventionsstudier. Resultat: Resultat från analysen visade hur ingen studietyp genererade ett avvikande resultat. Alla studietyper föreföll visa att medelhavskosten var associerat med högre livskvalitet. Tre artiklar fann ingen signifikant skillnad mellan hög följsamhet av medelhavskost och högre livskvalitet. Två av dessa avvikande artiklar fann en svag association till högre livskvalitet, dessa var dock inte signifikanta. Alla artiklar oberoende av resultat fann att hög följsamhet av medelhavskosten ökade dimensionen vitalitet på livskvalitet, när enkäten Health Survey användes. Slutsats: Hög följsamhet av medelhavskost är associerat med högre självskattad livskvalitet i åldersgruppen 18+. Dimensionen vitalitet från livskvalitet utmärkte sig som den ända dimensionen vilket såg förbättrade resultat, oberoende av om forskarna fann en signifikant skillnad eller ej.
Introduction: The Mediterranean diet has shown positive results in increased health outcomes. The diet is used, among other things, to reduce the risk of mortality, depression and chronic illnesses. Objective: The aim of the study is to investigate the impact of Mediterranean food on the quality of life in a population of adults 19+. Method: A systematic literature study was conducted and twelve studied were selected and analyzed using thematic analysis. The article search was done through databases Pubmed. No common themes were found when comparing studies other than study design, which was therefore chosen as the main theme for the present analyses. Consequently, the above-mentioned studies were divided into three groups: cohort studies, cross-sectional studies and intervention studies. Results: Results from the content analyses showed that no specific study type generated a different result. All study types appeared to show that the Mediterranean diet was associated with higher quality of life. Although a statistically-significant association was found in most studies independently of study design, three studies found no significant association between high Mediterranean diet and higher quality of life. However, two of these articles found a weak association to higher quality of life. Furthermore, all articles, regardless of results, found that a higher adherence to the Mediterranean diet was associated with stronger score on the dimension of vitality of quality of life, when using the questionnaire Health Survey. Conclusion: High adherence to the Mediterranean diet was associated with higher quality of life in the age group 18+. The dimension of vitality (included in the definition of quality of life) was identified as the dimension with the strongest association with adherence to a Mediterranean-like diet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Fors, Kerfstedt Mia. "Att belysa relationen mellan fysisk aktivitet och livskvalitet för personer med hjärtsvikt - en litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21859.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Jonasson, Yvonne, and Maria Lundborg. "Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : - en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-278.

Full text

Abstract:

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Häggblad, Maya, and Linnea Svensson. "Faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet efter hysterektomi vid gynekologiska benigna åkommor : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24203.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Benigna gynekologiska åkommor är något som påverkar kvinnors hälsa och livskvalitet. Hysterektomi är den andra vanligaste operationen inom gynekologin och kvinnor som är drabbade av benigna gynekologiska åkommor kan genomgå en hysterektomi som behandling. Livskvaliteten påverkas även av att genomgå en hysterektomi. Syfte: Att beskriva livskvaliteten efter genomgången hysterektomi för kvinnor som drabbats av benigna gynekologiska åkommor. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 artiklar har utförts. Artiklarna är publicerade mellan 2000-2016 och är från olika länder. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl, Web of Science och psykINFO. Resultat: Resultatet presenteras i sju kategorier där undertexten handlar om kvinnors livskvalitet efter hysterektomi. Kategorierna presenterar livskvalitetens olika aspekter och om förbättring eller försämring i symtom kan ses. Kategorierna är: smärta och blödning kan kvarstå, för tidig menopaus inträder, det sexuella samlivet, förlust av fertilitet, faktorer som kan påverka livskvaliteten relaterat till total hysterektomi, psykiska upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi och informationsbehov. Slutsats: Livskvaliteten förbättras för de allra flesta kvinnor efter genomgången hysterektomi. Vissa symtom kan kvarstå, även om de blir förbättrade.
Background: Benign gynecologic condition are something that affects women's health and quality of life. Hysterectomy is the second most common surgery in gynecology and women who suffer from benign condition may undergo a hysterectomy as treatment. The quality of life is also affected by undergoing a hysterectomy. Aim: To describe the quality of life after a hysterectomy for women who suffers from benign gynecologic condition. Method: A literature review based on 14 articles have been performed. The articles are published between 2000-2016 and are from different countries. Searches have been made in the databases PubMed, CINAHL, Web of Science and psykINFO. Results: The result are presented in seven categories and the sub-texts describes women's quality of life after hysterectomy. The results present quality of life in different aspects, and if the symptoms gets worse or improves. The categories are: early menopaus, the sexual life, loss of infertility, factors that affects the quality of life related to total hysterectomy, psychological experience of undergoing hysterectomy and information needs. Conclusion: Quality of life were improved for most women after the hysterectomy. Some symptoms may persist, although the most were improved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Stenberg, Marta. "Förekomst och erfarenhet av symtomkontroll vid förstoppning hos personer med cancersjukdom i palliativ fas : litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3193.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med livshotande sjukdom kan komma att vårdas i palliativ vård. Syftet med palliativ vård är att förebygga och lindra lidande och symtom genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av problem i multiprofessionella team. Sjuksköterskan är en del av detta team och befinner sig i alla skeden av dessa patienters vård. Lidandet hos patienter med obotlig cancer bestäms i hög grad av symtomens förekomst och intensitet, och därför är kunskap om symtom prevalens och symtomkontroll vid förstoppning viktigt i klinisk praktik. Syfte: Att belysa förekomst och erfarenhet av symtomkontroll vid förstoppning hos personer med avancerad cancersjukdom i palliativ fas. Metod: En allmän litteraturöversikt för att skapa en överblick av det aktuella kunskapsläget inom området. Sökning utfördes i databaserna PubMed (Medline) och Cinahl 2017-02-24 och 2017-10-04 för att kontrollera om nya artiklar tillkommit. Fyra grupper av sökord i form av Mesh-termer och Cinahl headings inklusive synonymer användes: Constipation, Quality of Life, Neoplasms/Cancer och Palliative/Advanced cancer. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades, tio kvantitativa, en kvalitativ och en med mixad metod. Resultat: Förstoppning är ett vanligt symtom hos personer med cancersjukdom, men förekomst och symtomlidande av förstoppning varierade beroende på vilken definition som användes. Många patienter med cancersjukdom lider av måttlig till svår förstoppning och förekomsten ökade med försämrad sjukdomsfas. Påverkan av förstoppning hos personer med cancersjukdom visades i mätningar av hälsorelaterad livskvalitet, vilka återspeglade den stora sjukdomsbördan. Quality of life minskade signifikant med försämrad sjukdomsfas och patienter som uppfattade sina symtom på förstoppning som mer allvarliga hade en sämre livskvalitet. Psykiskt lidande av förstoppning innefattade olika typer av negativ inverkan och kognitioner samt effekt på beslutet att använda smärtstillande opioider, antingen genom att sänka dosen eller avstå behandling. Många patienter saknar kunskap om orsak och behandling av förstoppning. Slutsats: Förstoppning är ett vanligt symtom bland personer med cancersjukdom, men förekomst och symtomlidande varierar beroende på vilken definition som används. Studierna visar att det finns en mängd olika risker och faktorer som kan relateras till förstoppning och det är ett av flera symtom som påverkar hälsorelaterad livskvalitet och sjukdomsbörda hos personer med cancersjukdom. Patienten behöver information och stöd vid förstoppning då det inverkar starkt på upplevd hälsa och lidande.
Background: People with life-threatening illness may be treated in palliative care. The purpose of palliative care is to prevent and alleviate suffering and symptoms through early detection, careful analysis and treatment of problems in multiprofessional teams. The nurse is a part of this team and is present at all stages of these patients' care. The distress in patients with incurable cancer is largely determined by the incidence and intensity of the symptoms, and therefore, knowledge of symptom prevalence and symptom control of constipation is important in clinical practice. Aim: To highlight the prevalence and experience of symptom control of constipation in persons with advanced cancer disease in palliative phase. Method: A general literature review to create an overview of the current state of knowledge in the field. Searches were performed in the databases PubMed (Medline) and Cinahl 2017-02-24 and 2017-10-04 to check if new articles were added. Four groups of keywords in the form of Mesh terms and Cinahl headings including synonyms were used: Constipation, Quality of Life, Neoplasms / Cancer and Palliative / Advanced Cancer. Twelve scientific articles were included, ten quantitative, one qualitative and one with mixed method. Result: Constipation is a common symptom in people with cancer, but the incidence and symptoms of constipation varied depending on the definition used. Many patients with cancer suffer from moderate to severe constipation and the incidence increased with the disease phase. The effects of constipation in people with cancer were shown in health-related quality of life measurements, which reflected the great burden of disease. Quality of life decreased significantly with impaired disease phase and patients who perceived their symptoms of constipation as more serious had a poorer quality of life. Psychological distress from constipation included various types of negative affect and cognitions as well as effect on the decision to use opioid analgesics, either by lowering the dose or relinquishing treatment. Many patients lack knowledge of the cause and treatment of constipation. Conclusion: Constipation is a common symptom among people with cancer, but incidence and symptoms vary depending on the definition used. The studies show that there are a variety of risks and factors that can be related to constipation and it is one of several symptoms that affect health-related quality of life and disease burden in people with cancer. The patient needs information and support when constipated as it strongly affects perceived health and suffering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kinisjärvi, Moa, and Englund Sanna Larsson. "Faktorer som främjar och hämmar livskvaliteten hos personer med ALS : En integrativ litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74015.

Full text

Abstract:

Amyotrofisk lateralskleros är en allvarlig obotlig sjukdom som medför tilltagande muskelsvaghet och förlamning, som leder till döden vanligen efter 2-4 år på grund av försvagad andningsförmåga. Att drabbas av ALS påverkar livskvaliteten. Upplevelsen av livskvalitet är individuell och beror på en rad olika faktorer. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som främjar eller hämmar livskvaliteten hos personer med ALS. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt där litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av artiklar resulterade till att 14 vetenskapliga artiklar ingår i studiens analys. I analysen framkom att främjande faktorer var: Att leva som vanligt, Socialt stöd och relationer, Copingstrategier och Aktiv livsstil samt att hämmande faktorer var: Fysiska svårigheter och Psykologiska påfrestningar. Resultatet visade att hög ålder, god hälsa, hög funktionsförmåga, självständighet, tillfredsställande ekonomi, stöd och hjälp, hjälpmedel, familj, vänner, olika strategier, aktiviteter, husdjur och jobb var främjande för livskvaliteten. Hämmande för livskvaliteten var fysiska symtom, hög ålder, försämrad funktionsförmåga, depression, tung belastning, otillräckligt tillgodosedda fysiska, kognitiva och emotionella behov samt svårigheter att integrera kommunikations- och förflyttningshjälpmedel. En slutsats är att det finns olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ALS och att faktorerna har varierande betydelse hos olika personer. Det är därför viktigt att som sjuksköterska möta varje enskild person utöver sin sjukdom, vilket kan ske med hjälp av personcentrerad omvårdnad. Även KASAM kan vara till hjälp för att som sjuksköterska synliggöra behov av omvårdnad hos patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Widman, Sara, and Jessica Simonaho. "Patienters erfarenheter av att leva med bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26220.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bensår är ett omfattande problem hos den äldre befolkningen i samhället. Bensår är ett sår där någon del av vävnaden under knät är skadad. Denna studie fokuserar på erfarenheter av att leva med venösa, arteriella och arteriovenösa (blandsår )bensår. Det är vanligt att bensår är svårläkta och de kan skapa smärta hos patienten. Detta kan orsaka lidande hos dessa patienter. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att leva med bensår. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Sökningar genomfördes i Cinahl, Medline och PubMed. Sju artiklar granskades och analyserades. Analysen gick från helhet till delar till en ny helhet där studierna relaterades till varandra såsom likheter och skillnader. De vetenskapliga artiklarna är etiskt granskade enligt god forskningssed. Resultat: Resultatet visar på fyra teman där patienternas erfarenheter och upplevelser undersökts. Att ha och hantera smärta, att leva med rädsla, våga ha framtidstro och att leva med en förändrad vardag. Slutsatser: Smärtan patienterna upplever vid bensår påverkar deras liv på många olika vis. Vardagen blir förändrad, de sociala och intima relationerna påverkas. Patienten klarar inte längre av att leva som tidigare. Sjuksköterskan har en betydande roll i läkningsprocessen, även att upprätthålla ett välbefinnande och bibehålla goda relationer och vanor för patienten. Sammanfattningsvis går det se att det saknas forskning kring patientens erfarenheter om att leva med bensår och yttligare forskning bör göras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Sörman, Madelene, and Ingvor Klasson. "Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens med relevans för omvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35700.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens (BPSD) påverkar livskvaliteten negativt hos personen med demens och även för vårdpersonalen. BPSD skapar ofta problem i den dagliga omvårdnaden av personer med demens och står för en stor del av kostnaden för personen med demens. Symtomen vid BPSD behandlas oftast idag farmakologiskt på grund av en bristande kunskap när det gäller icke-farmakologiska interventioner. Syfte: Beskriva effekten av icke farmakologiska interventioner vid BPSD. Metod: En litteraturöversikt med fokus på artiklar med kvantitativ ansats användes. Resultat: Tio olika icke-farmakologiska interventioner vid BPSD studerades. Dessa interventioner hade effekt vid BPSD, dock inte en generell effekt. Flertalet av interventionerna hade endast en signifikant effekt på ett fåtal av symtomen. Musikterapi var den intervention som hade störst effekt vid BPSD med en signifikant minskning på flera symtom. Slutsats: Det behövs fler studier om effekten av icke farmakologiska interventioner på BPSD, för att öka kunskapen och användandet av dessa interventioner i omvårdnaden av personer med demens. Kunskapen om BPSD och dess orsaker behöver förbättras hos både sjuksköterskor och övrig vårdpersonal, för att förekomsten av BPSD ska minska hos personen med demens och för att öka livskvaliteten. Det är viktigt att interventionerna anpassas utifrån varje individ.
Background: Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD) affects the quality of life in people with dementia and their caregivers in a negative way. BPSD also causes problems in the daily care of the patient and stands for a big part of the costs for the person who has dementia. The symptoms of BPSD is commonly treated pharmaceutically due to a lack of knowledge about non pharmacological interventions. Aim: Describe the effects of nonpharmacological interventions on BPSD. Method: A literature review over articles with a quantitative approach was used. Results: Ten different interventions were studied. These interventions did not have a general effect on BPSD, but only on a few symptoms. Music therapy was the intervention with the widest effect, with a decrease in several symptoms. Conclusion: There is a need for more research on the effects of nonpharmacological interventions on BPSD, to increase the knowledge and use of these interventions in the care of people with dementia. The knowledge about BPSD and its causes needs to be improved among nurses and other personal, to decrease the presence of these symptoms and increase the quality of life. It´s important that the interventions are adapted to the individual person.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Blidal, Tünde, and Elise Schüler. "Livet efter Sepsis : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19490.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Globalt drabbas 30 miljoner människor varje år av sepsis varav ca 5 miljoner människor dör. Forskning har fokuserat på överlevnad och den kunskapen har gjort att fler överlever. En tredjedel av de personer som överlevt sepsis drabbas av restsymtom och en sjättedel får kvarstående men för livet. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande och är beroende av flera faktorer. Hälso- och sjukvården ska bedriva personcentrerad omvårdnad och se patienten i sin helhet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som överlevt sepsis. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och rymmer 18 artiklar. Datainsamling har skett i databaserna Cinahl Complete, PubMed samt PsycINFO. Resultat: Totalt 17 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar att personer som överlevt sepsis blir påverkade inom fyra domäner; fysisk-, kognitiv-, psykisk- och social livskvalitet. Diskussion: Personer som överlever sepsis har ökad risk för fysisk, kognitiv, psykisk och social påverkan på livskvaliteten och söker i stor utsträckning vård. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring de restsymtom som personerna kan drabbas av, en förståelse för det den gått igenom och en uppfattning om hur detta kan påverka deras livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Smedbakken, Sabina, and Linda Stålberg. "Sambandet mellan den fysiska miljön och de äldres beteende på äldreboende med fokus på livskvalitet – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29558.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För äldre personer som inte längre klarar sig själva i hemmet är oftast alternativet en flytt till ett äldreboende. Att flytta innebär för de allra flesta en väldigt stor omställning och förändring i livet där den äldre personen behöver göra sig hemmastadd på en helt ny plats sent i livet. Både den fysiska och psykosociala miljön på äldreboendet kan spela stor roll för beteende och livskvalitet hos den äldre. Denna litteraturöversikt söker finna de faktorer i just den fysiska miljön som kan göra äldreboendet till en plats som gynnar livskvalitet. Syfte: Att sammanställa forskningsbaserad kunskap om sambandet mellan den fysiska miljön och äldre personers beteende på äldreboende med ett fokus på hur det påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturöversikt med resultat hämtat från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att faktorer i den fysiska miljön har stor betydelse för beteende och livskvalitet hos de äldre personerna. Några av de faktorer som framkom var: betydelsen av en hemlik fysisk miljö, en planlösning som gynnar mobilitet, orientering och säkerhet samt tillgång till utomhusmiljöer. Slutsats: Uppbyggnaden av äldreboenden bör utföras så att de gynnar bland annat mobilisering, orientering och livskvalitet för den äldre personen. Att ta del av äldre personers önskemål och behov innebär att använda sig av ett personcentrerat förhållningssätt med patientens delaktighet och självbestämmande i fokus. Detta kan i sin tur leda till ökad livskvalitet.
Background: For older people who no longer live at home, the option is usually to move into a retirement home. Moving away from home at such age often means a great readjustment in life. Both the physical and psychosocial environment at the retirement home can be of great matter to behaviour and quality of life. This literature review aims to find the factors that influence behavioural aspects and quality of life of the elderly person. Aim: To compile research-based knowledge about the relationship between the physical environment and the elderly's behavior in retirement homes, focusing on how it affects quality of life. Method: Literature review with results obtained from the databases PubMed and Cinahl Results: The result shows that factors in the physical environment are of great importance to the behavior and quality of life of the elderly. Some of the factors that emerged were: the importance of a homelike physical environment, a plan solution that promotes mobility, orientation and security as well as access to outdoor environments. Conclusion: Construction of retirement homes should be conducted to promote mobilization, orientation and quality of life for the elderly. To address the wishes and needs of the elderly means using a person-centered approach with the patient's involvement and self-determination in focus. This can lead to increased quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Thiberg, Anna, and Hanna Thorsell. "Motiverande samtal i samband med hjärt- och kärlsjukdom : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16835.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett av de störst globala hälsoproblemen och påverkar patientens livsvärld och livskvalitet. Det finns flera åtgärder patienten själv kan vidta för att påverka och förbättra sin livssituation, både för att förebygga och när sjukdom inträffat. Livsstilen spelar en avgörande roll för hälsan, metoder för att motivera till livsstilsförändringar är därför viktiga för sjuksköterskan i omvårdnaden. Motiverande samtal (MI) kan hjälpa patienter förstå vilken effekt livsstilen har och utefter detta göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Syfte: Att undersöka effekten av motiverande samtal i omvårdnaden med fokus på livsstilsförändring och livskvalité i samband med hjärt- och kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt tillämpades, tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Resultat: Ur det analyserade datamaterialet framkom följande sex huvudteman: Ökad fysisk aktivitet, viktminskning, minskad rökning, ökad egenvård, upplevd livskvalité samt behandlingstidens betydelse. Dessa teman visade att MI kan vara en effektiv metod för att lyckas genomföra livsstilsförändringar samt öka egenvårds ansvaret och livskvalitén. Konklusion: MI ökar motivationen, självförtroendet, självständigheten och viljestyrkan, vilket är förutsättningar för att förändra livsstilen och uppnå en ökad livskvalité. Sjuksköterskan har en viktig roll för att anpassa MI samtalen efter varje enskild individ.
Background: Cardiovascular disease is one of the biggest global health problems and affects both the patient's perception of life and quality of life. There are several measures the patient can take to influence and improve his or her life situation, both to prevent and when illness has occurred. Lifestyle plays a crucial role in health, methods for motivating lifestyle changes are therefore important for the nursing. Motivational interviewing (MI) can help patients understand the effect on lifestyle and with this make lifestyle changes that improves health. Aim: Examine the effect of motivational interviewing in nursing with a focus on lifestyle change and quality of life associated with cardiovascular disease. Method: A systematic review, including ten randomised controlled trials. Findings: From the analyzed data, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, experience quality of life and the time of treatment. These subjects showed that MI can be an effective way to succeed in lifestyle changes and increase self-care and quality of life. Conclusion: From the analyzed data material, the following six main themes emerged: Increased physical activity, weight loss, reduced smoking, increased self-care, perceived quality of life and the importance of treatment time. These themes showed that MI can be an effective method for successfully implementing lifestyle changes and increasing self-care responsibility and quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Nilsson, Malin. "Fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärd och dess effekter vid hjärtsvikt hos patienter över 65 år : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Väst, Avd för sjuksköterskeutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3262.

Full text

Abstract:

Background Heart failure is an increasing chronic disease in the western world due to an aging population and a changed lifestyle. The basic treatment is pharmacological with substantial lifestyle changes. Much is known about physical exercise in middle aged and younger patients but in the patients over the age of 65, little is known. Aim The aim of this study was to investigate the effects of physical exercise on patients aged over 65 with congestive heart failure. Method A systematic review was undertaken in the databases Cinahl and PubMed. Seven articles were analysed from the systematic review. An unsystematic review in PubMed gave one article. Three articles from Cinahl and five from PubMed were analysed from their results of physical exercise in heart failure. Results The study revealed three major themes and two subthemes. The themes were increased quality of life, a better heart work and increased physical capacity. The subthemes were increased fitness and increased muscle strength. The quality of life improved significantly in the study. The increased physical capacity included the subthemes improved endurance and increased muscle strength. There are major opportunities for the elderly patient to improve the overall daily life according to the results of this study. Conclusion The effects of physical exercises in elderly patients are good but more research has to be made to find the optimal training form for the weaker patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Björkman, Hanna, and Wallin Felicia Gunnarsson. "När fibromyalgi blir en del av livet : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17910.

Full text

Abstract:

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning. Det finns inget botemedel mot fibromyalgi, utan behandling syftar till att lindra symtomen. Syftet var att belysa hur det är att leva med fibromyalgi. Metoden var en litteraturöversikt där åtta artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Analysen ledde fram till meningsbärande kategorier som i sin tur lade grunden till resultatets teman. Resultatet visade att fibromyalgi påverkar patienten på många olika plan, exempel på detta är kraftlöshet, kognitiv nedsättning och en mer passiv livsstil. Vidare visade resultatet att patienterna ofta känner sig ifrågasatta om sjukdomen samt att de inte blir trodda, varken av anhöriga eller av vården. Studien visade även att det är av stor betydelse att acceptera sjukdomen, lära sig hantera den samt erhålla stöd från omgivningen. Resultatets huvudfynd diskuterades sedan vidare i diskussionen vilken delades upp enligt resultatets huvudteman. Studiens slutsats blev att fibromyalgi påverkar hela människan samt att mer kunskap kring sjukdomen behövs för ett bättre bemötande från såväl vården som omgivningen.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Danielsson, Linnéa, and Hanna Odelius. "Endometrios : upplevelser och erfarenheter av att leva med en dold folksjukdom - en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4148.

Full text

Abstract:

Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende kronisk sjukdom där celler från livmoderslemhinnan är lokaliserade utanför livmodern. En tiondel av världens kvinnor lever med sjukdomen och den genererar olika typer av symtom som är individuella för varje person. Infertilitet och olika typer av smärta är två av de mest framträdande symtomen. Utöver somatiska symtom, tillkommer ofta psykiska besvär. Tiden fram till diagnos varierar och botande behandling existerar ännu inte. Det multidimensionella begreppet “livskvalitet” kan innefatta både fysisk och psykisk hälsa. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande, bidra till en god livskvalitet och öka välbefinnande i mötet med patienter. Syfte Syftet var att belysa upplevelser, erfarenheter samt livskvalitet hos personer med endometrios. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 18 vetenskapliga artiklar skrivna mellan 2011 och 2020. De utvalda artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa studier framtagna med hjälp av sökordskombinationer i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. En integrerad analys genomfördes i samband med resultatets sammanställning. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier för att få en överblick i hur sjukdomen påverkar olika aspekter av personernas liv. De tre huvudkategorierna var: psykiskt och fysiskt välbefinnande, möten med vården och vardagliga konsekvenser. Slutsats Resultatet visade att endometrios hade en negativ påverkan på livskvaliteten. Psykisk ohälsa och bristande självkänsla identifierades i hög utsträckning. Upplevelser och erfarenheter varierade, men en genomgående problematik var smärta och diagnosfördröjning. Vårdbemötandet hade en betydande roll. Det sociala livet, arbetsförmågan och den sexuella hälsan begränsades i olika hög utsträckning. Sammantaget påverkade alla nämnda variabler livskvaliteten hos personer med endometrios. Sjuksköterskans bemötande var viktig i mötet med denna patientgrupp och kunde vara avgörande för hur livskvaliteten påverkades.
Background Endometriosis is an estrogen-dependent chronic disease where uterus cells are located outside of the uterus and has a wide range of symptoms that vary from person to person. Globally, one in ten women are afflicted by the disease. Infertility and different types of pain are two of the most prominent symptoms. Psychological difficulties are often another consequence of living with the disease. The time it takes to get diagnosed varies and there is still no existing cure. The multidimensional term “quality of life” may contain both physiological as well as psychological health. Part of the responsibility that comes with being a nurse is to relieve suffering, contribute to improved quality of life and increase well-being among patients. Aim The aim of this study was to highlight experiences, perceptions and quality of life among people with endometriosis. Method This non-systematic literature review was based on 18 scientific articles written between 2011 and 2020. The chosen articles were both qualitative and quantitative studies and were collected using combined keywords in the databases PubMed and CINAHL. A quality review was made according to Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification. An integrated analysis was made when compiling the results. Results The result was presented in three main categories with associated sub-categories to get an overview of how the disease affects different aspects of these peoples’ lives. The three main categories were: psychological and physical well-being, healthcare encounters and consequences of the daily life. Conclusions The results showed that endometriosis had a negative impact on the quality of life. Psychological illness and a lack of self-esteem were identified to a large extent. The experiences varied, but a pervasive problem was pain and diagnostic delay. The way these people were treated when meeting healthcare staff played a significant role. Social life, workability and sexual health were limited to varying degrees. Overall, all of the variables mentioned affected the quality of life of people with endometriosis. The treatment by nurses played a significant role in meeting these patients and could determine how their quality of life were affected.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gatica, Furet Amelia, and Hanna Kindahl. "Upplevelser som påverkar livskvaliteten hos patienter som väntar organtransplantation : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5087.

Full text

Abstract:

Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation. The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant. A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012. The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support. In some of the themes subthemes were found. Most themes affected quality of life in a negative way. Stress and anxiety were two factors that many patients described as a cause of low quality of life. Many patients described the waiting time as living in uncertainty. Various disease symptoms showed differently depending on the underlying disease. Results showed that patients waiting for an organ transplant have a low quality of life but only a few studies showed that these patients, despite their disease, could feel joy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Laaksonen, Amelie, and Maria Spjut. "Faktorer som påverkar livskvaliteten inom palliativ vård: ur patientens och anhörigas perspektiv : en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31702.

Full text

Abstract:

Bakgrund: När den botande behandlingen av sjukdom inte längre uppnår ett önskat resultat sätts palliativ vård in, vilket är en symtomlindrande vård. Den palliativa vårdens mål är att förebygga och lindra lidandet samt möta fysiska, psykosociala och existentiella problem. Detta för att kunna ge högsta möjliga livskvalitet för patienter och deras anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten inom palliativ vård – ur patientens och anhörigas perspektiv. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Resultat: Flertalet faktorer påverkade livskvaliteten hos både patienter i palliativ vård och deras anhöriga. Faktorerna delades in i kategorierna; fysiska, psykosociala och existentiella faktorer. Konklusion: Livskvaliteten påverkas både negativt och positivt för patienter som erhöll palliativ vård och deras anhöriga. Kategorier för faktorerna är; fysiska, psykosociala och existentiella. Sjuksköterskan bör arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt och ett holistiskt synsätt för att uppmärksamma behov och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter och deras anhöriga.
Background: When the curative care of disease no longer reaches desired results palliative care is introduced, which is an easing treatment of symptoms. The goal of palliative care is to prevent and ease suffering and confront physical, psychosocial and existential problems. This in order to provide the highest possible quality of life to the patient and its family. Aim: The aim of this study is to describe factors which affects the quality of life within palliative care – from patients and families perspective. Methods: The thesis was done as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years 2009-2019. Results: Several factors affected the quality of life for both patients with palliative care and their families. Factors were divided within categories; physical, psychosocial and existential factors. Conclusions: Quality of life is affected both negatively and positively for patients who are treated with palliative care and their families. Categories for the factors are; physical, psychosocial and existential. This calls for the nurses to work with person-centered care and a holistic vision to notice needs and what affects quality of life for patients and their families.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lidholm, Sanna. "Påverkar Premenstruellt syndrom (PMS) och Premenstruell dysforisk störning (PMDS) en kvinnas livskvalitet? : En litteraturöversikt ur ett globalt perspektiv." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19854.

Full text

Abstract:

Introduktion: Kvinnorelaterade sjukdomar är underrepresenterade inom forskning, Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är två av de. Premenstruella besvär orsakar konsekvenser för drabbade individer samt samhället i stort och är ett dolt folkhälsoproblem. Idag lider 75 procent av alla dessa kvinnor i fertilålder av någon grad av PMS och PMDS drabbar 3-5 procent av den kvinnliga befolkningen, vilket påverkar dessa individer psykiskt, fysiskt samt emotionellt. Mörkertalet är stort inom båda tillstånden då många kvinnor väljer att inte söka vård, till stor del på grund av rädslan för att inte bli tagen på allvar vilket resulterar i många odiagnostiserade individer. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att belysa den problematik kvinnor som lider av PMS eller PMDS ställs inför och hur det påverkar deras livskvalité. Metod: Metoden var att sammanställa tio stycken vetenskapliga artiklar till en litteraturstudie. Resultat: Resultatet belyser de symtom samt problematik som kvinnor upplever under PMS och PMDS. Upplevelsen är även att samhället samt sjukvården inte tar PMS och PMDS på allvar. Erfarenheter som framkommer är att de inte får det stöd som de önskas samt bristen på kunskap i samhället samt hos partnern. Slutsats: Kvinnor saknar förståelse samt hjälp för sin problematik från både samhället, sjukvården och partner. Den faktor som påverkar mest negativt är stress. Samhället har förutfattade meningar om PMS och PMDS som inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskap samt forskning är nödvändigt för att kunna ge dessa kvinnor rätt resurser till en god livskvalitet.
Introduction: Women-related diseases are underrepresented in research. Premenstrual Syndrome (PMS) and Premenstrual Dysphoric Syndrome (PMDS) are two of them. Premenstrual disorders cause consequences for affected individuals and society at large and are a hidden public health problem. In 2021, 75 percent of all women of childbearing age suffer from some degree of PMS and PMDS affects 3-5 percent. Manifestations of PMS and PMDS are mental, physical and emotional. There are a large percentage of unreported cases who experience PMS and PMDS, however, these women may choose not to seek care, due to the fear of not being taken seriously. Thus, many womenare undiagnosedand experience many difficulties, which affects theirachieving a good quality of life. Method: The method was to compile ten scientific articles for a literature study. Results: The results shed light on the symptoms and problems that women experience during PMS and PMDS. The results also show that society and healthcare professionals do not take PMS and PMDS seriously. Other aspects that emerge are that women do not receive the support they want due to lack of knowledge in society. Conclusion: Women lack understanding and help for reproductive problems from both society, healthcare professionals and partners. One factor that affects most negatively is stress. Society has preconceived notions about PMS and PMDS that do not correspond to reality. More knowledge and research are necessary to be able to give these women the right resources for a good quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Oukassi, Yousef, and Mai Vuong. "Patienters upplevelser av att leva med bensår : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38265.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Cirka 40 000 personer beräknas vara drabbade av bensår i Sverige. Prevalensen av tillståndet förväntas öka i takt med att antalet äldre personer och personer med diabetes stiger. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med bensår. Metod: Denna litteraturöversikt bestod av elva originalartiklar utifrån sökningar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats. En sammanställning av artiklarnas resultat gjordes och innehållet presenterades som ett eget resultat i litteraturöversikten. Resultat: Att leva med bensår påverkade patientens liv på flera plan. Det kvalitativa resultatet visade på sex kategorier av patienters upplevelser av att leva med bensår; upplevelser av smärta och konsekvenser av smärta, upplevelser av bensåret, psykiska upplevelser, påverkad vardag, upplevelser av vårdpersonal och andra människor och upplevelser av stöd. Det kvantitativa resultatet redovisade att patienter med bensår upplevde sämre livskvalitet, minskade sociala relationer och socialt stöd samt fysiska och psykiska påverkningar. Patienter med bensår hade även sämre copingstrategier än personer utan bensår. Diskussion: Patienten bör stärkas och uppmuntras till att ta kontroll över sin situation. Sjuksköterskan kan använda sig av KASAM för att öka patientens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta kan i sin tur förbättra patientens livskvalitet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat kan vara vägledning för sjuksköterskan vid rådgivning och stöttning av personer med bensår. Vidare forskning bör fokusera på orsaken till varför patienter med bensår är motvilliga till att ta smärtstillande läkemedel, effektiviteten av smärtstillande läkemedel av personer med bensår samt livskvalitet hos patienter med bensår.

Examinationsdatum: 2019-11-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Allstrin, Ester, and Angelica Ericsson. "En livsomvälvande händelse : Hur stroke påverkar hälsa och välbefinnande - En litteraturöversikt." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42678.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att insjukna i stroke innebär en förändrad livssituation både för den som drabbats av stroke men också dess anhöriga. Fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt välbefinnande är faktorer som påverkar situationen och sjuksköterskan har en väsentlig roll i att stötta patienten under rehabiliteringen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde hälsa och välbefinnande efter stroke. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design där 12 olika kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Fyra olika kategorier presenterades utifrån begreppet hälsa: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt välbefinnande vilka var faktorer som påverkades efter att en patient insjuknat i stroke. Faktorer som påverkade patientens hälsa och välbefinnande negativt var nedsatt mobilitet, ätsvårigheter, fatigue, isolering, minskade sociala relationer och oförmåga att kunna arbeta medan faktorer som påverkade patienten positivt var stöd från familjen, betydelsefulla aktiviteter och förbättrade hälsovanor. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar med kunskap om patienters upplevelser efter att ha insjuknat i stroke, vilket ger vårdpersonal och andra människor i patienternas omgivning förutsättningar för att de lättare ska kunna bemöta patienter som insjuknat i stroke.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Ahlgren, Linnéa, and Ellen Willner. "En oändlig process : en litteraturöversikt om välbefinnande vid kronisk njursvikt och hemodialys." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6774.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom. Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling. Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman. Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering. Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens.
Background: Healthy kidneys are a requirement for the body's other organs to function well. Renal failure causes renal function to deteriorate and there are two conditions, acute and chronic. The chronic condition develops slowly over a long time, and in a late stage, some form of continuous dialysis treatment is required to purify the blood. One alternative is hemodialysis treatment performed in a dialysis unit several times a week a requires a lot of time from the patient's everyday life, which may affect well-being in various aspects. Well-being and quality of life are described as subjective experiences, and from the humanistic perspective it can be influenced on physical, mental and spiritual levels. With the help and support of healthcare professionals, it is still possible for patients to experience well-being and quality of life despite chronic illness. Aim: To describe how well-being is affected among patients during chronic renal failure and hemodialysis treatment. Method: A literature review based on 13 scientific articles from two databases. The articles were reviewed and analyzed by Friberg’s method to find similarities and differences that later compiled in five themes. Results: After the analysis, five themes were identified that describes how well-being is affected by a life with chronic renal failure and hemodialysis treatment: limitations in the everyday life, dependence on humans and machines, the impact of symptoms, emotional impact and also acceptance and coping. Discussion: The method discussion is based on the strenghts and weaknesses of the literature review. The results were discussed in relation to Rosemarie Rizzo Parse’s Humanbecoming theory and the three principles meaning, rhythmicity and transcendence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Wärnberg, Martin, and Mikaela Hagemark. "Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’. Resultat De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter. Slutsats Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering.
ABSTRACT Background Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice. Aim The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter. Method A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'. Results The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients. Conclusions This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hagbo, Gudiol Jenny, and Annika Skilling. "Ungdomars och unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2644.

Full text

Abstract:

I Sverige idag föds cirka 1000 barn årligen med medfödda hjärtfel. Dessa hjärtfel kan variera i allvarlighetsgrad och ge olika symtom beroende på typ av hjärtfel. Många kan leva ett ganska vanligt liv medan andra har symtom och upplever hjärtfelet begränsande i deras vardag. Då ungdomstiden och de tidiga vuxenåren är känsliga faser i en människas liv, med bland annat identitetssökning och en tid för strävan mot självständighet, är det viktigt att veta hur dessa hjärtfel påverkar ungdomarna och de unga vuxna för att kunna hjälpa dem mot en positiv upplevelse av sin livsvärld. Syftet var att beskriva ungdomars samt unga vuxnas upplevelse av att leva med medfött hjärtfel. För att svara på syftet genomfördes en litteraturöversikt där 16 studier inhämtades från 2007 och framåt, utifrån databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att ungdomarna och de unga vuxna hade olika upplevelser av sitt medfödda hjärtfel. En del hade accepterat sin sjukdom och upplevde ingen påverkan på vardag eller livskvalitet. Andra upplevde svårigheter att acceptera sin sjukdom, att integrera den i sin vardag och kände sig begränsade av sitt hjärtfel. Livskvaliteten påverkades också negativt på olika sätt hos några ungdomar. Många upplevde också en oro och osäkerhet gällande framtiden. Omgivningen och sjukvården påverkade ungdomarnas och de unga vuxnas upplevelse av sin livsvärld. Föräldrar upplevdes antingen stöttande eller överbeskyddande och kamrater upplevdes kunna påverka livsvärlden negativt eller positivt beroende på hur de bemötte ungdomarna och de unga vuxna och deras begränsningar. En stark känsla av sammanhang, socialt stöd, färre symtom av hjärtfelet och en högre självskattad fysisk status gav en mer positiv upplevelse av livsvärlden. Utifrån resultatet dras slutsatsen att ett medfött hjärtfel påverkar vardagen på olika sätt för ungdomar och unga vuxna. Vårdpersonal som möter denna patientgrupp behöver kunskap om vad som bidrar till en god livskvalitet för personer med medfött hjärtfel, liksom kunskap om de faktorer som predisponerar för upplevelsen av en god livsvärld. Därtill behöver de kunna förmedla nödvändiga verktyg för att uppnå densamma.
In Sweden about 1000 children are born every year with congenital heart defects. These congenital heart defects vary in complexity and cause different symptoms depending on the type of heart defect. Many of the children are able to live normal lives, while others have symptoms and feel that the heart defect is limiting in their daily life. Since adolescence and early adulthood are vulnerable phases in life during which young people seek to establish identity and to achieve independence it is important to know how these heart defects affect adolescents and the young adults to be able to help them experience a positive life world. The aim was to describe the experience of adolescents and young adults living with a congenital heart defect. A literature review was performed and 16 articles were obtained from 2007 and forward, from the databases PubMed and CINAHL. The results showed that adolescents and young adults had different experiences of their congenital heart defects. Some of them had accepted their disease and experienced no impact on daily life or quality of life. Others experienced difficulties in accepting their disease and in integrating it into their daily life and felt that the heart defect limited them. Quality of life was negatively affected in various ways for some of the adolescents. Many of them experienced anxiety and uncertainty for the future. The adolescents and young adults were also affected by the people in their environment and the health care. They felt that their parents either supported or overprotected them and described the effect of their friends on them as either positive or negative, depending on how those friends responded to the adolescents and young adults and their limits. A strong sense of coherence, social support, less symptoms from the heart defect and a higher self rated physical status gave a more positive experience of the life-world. From the result the conclusion is made; that living with a congenital heart defect affects daily life in different ways. Health professionals who meet these patients need knowledge about which factors predispose patients to experiencing a good life world and knowledge about factors that contributes to a good quality of life for persons with congenital heart defects and they need to be able to give them necessary tools to achieve the same.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Geertsen, Carina, and Sofia Erkers. "Individens upplevelser av att donera en njure En litteraturöversikt i samband med njurdonation." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25512.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anledningen till att en individ kan ha ett behov av en ny njure är att individen lider av någon form av kronisk njursvikt. Patienter som idag har ett behov av njurtransplantation får patienten oftast vänta mellan ett till tre år på att få en ny njure. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa forskning om individens upplevelser i samband med njurdonation. Metod: En litteraturstudie baserad med 14 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Presentation av de åtta kategorier av upplevelser inför och efter en njurdonation. Dessa var: Upplevelser av ambivalens och behov av stöd kring beslut att donera Behov av information inför beslut att donera, Att fatta ett beslut om donation, Att se sin närstående lida, Oro och stress inför operation, Smärta, Individuella upplevelser efter donation och Missnöje med uppföljningen. Slutsats: Donation beskrivs vara en handling som leder till en känsla av lycka och stolthet hos individen som donerat sin ena njure. Det fanns i vissa fall en viss oro för den egna hälsan och smärta efter operationen, men trots detta har erfarenheten att donera varit positiv. De som donerat har inte ångrat sig och kan tänka sig att donera igen om de skulle få frågan en gång till.
Background: The reason why a person may need a new kidney is that the person suffers from some form of chronic renal failure. Patients who currently have a need for kidney transplantation the patient usually have to wait between one to three years to get at a new kidney. Aim: The aim of the study is to compile research on the individual´s experiences in connection with renal donation. Method: A literature review based on 14 scientific articles with both quantitative and qualitative approach found in the databases CINAHL and PubMed. Result: Presentation of the eight categories of experiences before and after renal donation. These were: experiences of ambivalence and the need for support for decision making, need for information prior to decision to donate, to make a decision on donation, to see your relatives suffering, anxiety and stress before surgery, pain, individual experiences after donation and dissatisfaction with the follow-up. Conclusion: Donation seems to be an act that donor´s leads to a sense of happiness and proudly to help a close relative. In some cases there was anxiety about one´s own health and pain after surgery, but despite that, the experience of donating has been positive. Donors have not in their decision to donate not regret it and many would make the same decision again if they were asked.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Hanson, Simon, and Mollberg Filip Mogren. "EFFEKTER AV OPIATTERAPI PÅ HÄLSAN HOS INDIVIDER MED LÅNGVARIG ICKE MALIGN SMÄRTA - EN LITTERATURÖVERSIKT." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25246.

Full text

Abstract:

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi. En individs fysiska, psykiska och sociala hälsa utgör en resurs för att uppnå högre livskvalitet. Syftet med aktuell litteraturöversikt var därför att kartlägga hur hälsan påverkas av långvarig opiatbehandling hos individer med icke malign långvarig smärta. De elektroniska databaserna PubMed och PsykInfo användes för att finna kvantitativa studier som besvarade syftet. Efter bedömning enligt inklusionskriterier och kvalitetsgranskningsmall analyserades och kategoriserades materialet. En naturlig indelning av resultatet följde en pluralistisk hälsoteori som innefattar två dimensioner: Förmåga och oförmåga samt välbefinnande och lidande. Resultatet visade på en dominerande positiv effekt av opiater med generell förbättring av hälsoparametrar som påverkar förmågor i det dagliga livet samt välbefinnande. Enligt ett pluralistiskt hälsoperspektiv leder ökad förmåga och ökat välbefinnande till en förhöjning av hälsonivån. Sammanfattningsvis så kan en opiatbehandling även anses ge ökad möjlighet till förbättring av livskvaliteten, då hälsan utgör ett verktyg för att uppnå målet.
More than a third of the Swedish population is suffering from chronic non-malignant pain which also constitutes the main reason for sickness leave in the country. The condition often causes extensive physical, psychological and social strains and constitutes a barrier to cope with daily activities. Research has shown that opioid therapy is more effective in relieving chronic non-malignant pain than alternative analgesic and placebo. Although the method of treatment is widely accepted for chronic cancer pain there is still disagreement regarding chronic non-malignant pain. One of the primary goals of health care is to manage disability and suffering. In addition to symptom reduction, it is important to consider how the health-related quality of life is affected by a particular therapy. An individual's physical, mental and social health is a resource to achieve increased quality of life. The purpose of the current literature review was to identify the health impacts of chronic opioid therapy in individuals with chronic non-malignant pain. The electronic databases PubMed and Psych Info were used to identify quantitative studies that answered the purpose. After assessment of inclusion criteria and quality of studies, the material was analyzed and categorized. A natural classification of the results followed a pluralistic health theory that encompasses two dimensions: ability and disability as well as well-being and suffering. The results showed a dominant positive effect of opioids with general improvements of the health parameters that affect abilities in daily life and well-being. In a pluralistic health perspective an improvement in ability and well-being leads to an increase of the health status. In summary, an opioid treatment also provides greater opportunity for improved quality of life, considering health is a tool to achieve the goal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Bäck, Malin, and Josefine Larsson. "Livet efter bröstcancer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40539.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet kvinnor som överlever bröstcancer ökar eftersom omvårdnaden har förbättrats. Förändringar mellan behandling och överlevnad kan resultera i olika fysiska och psykiska symtom som skulle kunna påverka kvinnors livskvalitet, även återhämtning kan ha en inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer vid överlevnad i bröstcancer som har samband med kvinnors livskvalitet i det dagliga livet. Metod: I denna litteraturöversikt inkluderade 15 artiklar, elva kvantitativa artiklar, fyra kvalitativa med en mixad metodartikel där den kvalitativa delen inkluderades, artikelsökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten kan påverkas i det dagliga livet hos kvinnor som överlever bröstcancer. Faktorer som brist på energi, fatigue, rädsla för återinsjuknande och depression kunde ha en inverkan på livskvaliteten. Diskussion: Att bemöta kvinnorna med personcentrerad vård för att kunna se till kvinnornas behov av sjukdomshantering. Förändring kan innebära förvirring, eftersom kvinnor kan behöva omdefiniera sig. Efter genomgången transition kan en känsla av lättnad upplevas. Slutsats: Behov för hantering av dessa faktorer är av vikt för att motverka att nya sjukdomstillstånd skulle kunna utvecklas. Denna litteraturöversikt kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonal får en ökad förståelse till att vara observanta på dessa olika faktorer hos kvinnor som överlevt bröstcancer eftersom faktorerna flera år efter, kan påverka kvinnors livskvalitet i det dagliga livet.

Examinationsdatum: 2020-11-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Mattsson, Gunn, and Nilab Amiri. "Äldres upplevelser av sin livssituation på äldreboenden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42953.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Backlund, Emma, and Frida Helin. "Patienters erfarenheter av yogans effekt som omvårdnadsåtgärd inom primärvården - En Litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34412.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det i flertal länder inom sjukvården finns bristande kunskap kring implementering och rekommendation av komplementär alternativ medicin (KAM), där yoga ingår. Samtidigt visar forskning att patienter önskar alternativa behandlingsmetoder ensamt i tillägg till traditionell medicinsk behandling. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av yogans effekt som omvårdnadsåtgärd inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar ifrån sex olika länder. Cinahl, PubMed och PsycINFO är databaserna som användes. Efter analys har resultat från artiklarna delats upp i tre teman och sex subteman. Resultat: Patienters erfarenhet av yogans effekt är att yoga kan öka livskvalitet, minska stress, öka medvetenhet och öka acceptans av kroppen. Yoga visar sig kunna vara ett verktyg för patienterna att hantera negativa tankar och minska eller förebygga ångest. Resultatet visar att patienters erfarenheter av yoga är att det finns utmaningar att upprätthålla yogautövningarna och att hitta tid för yoga i vardagslivet bland konkurrerande prioriteringar. Sammanfattningsvis visar litteraturöversiktens resultat att yoga har minst en psykologisk god effekt oavsett vad som undersöktes. Slutsats: Resultatet visar god effekt på psykologiska och fysiologiska symtom och yoga skulle kunna vara en effektiv omvårdnadsåtgärd i primärvården där egenvård och hälsofrämjande ligger i fokus.
Background: Previous research’s shows that there is a lack of knowledge about the implementation and recommendation of complementary alternative medicine (CAM), which includes yoga. At the same time research shows that patients want alternative treatment methods in addition to traditional medical treatment. Aim: Patients’ experience of the effect of yoga as a nursing measure in primary care. Method: A literature review where the result is based on fifteen scientific articles from six different countries from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. After analysis, results from the articles were divided into three themes and six subthemes. Results: Patient’s experience of the effect of yoga is that yoga can increase quality of life, reduce stress, increase awareness and increased acceptance of the body. Yoga proves to be a tool for patients to deal with negative thoughts and reduce or prevent anxiety. The result shows that patients’ experience of yoga is that there are challenges in maintaining yoga practice and finding time for yoga in everyday life among competing priorities. In summary the literature review results shows that yoga has at least one psychologically good effect, regardless of what they examined. Conclusion: The result shows good effect on psychological and physiological symptoms and yoga could be an effective nursing measure in primary care where self-care and health promotion are in focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Frostell, Aleksandra, and Annika Stark. "Att leva med Crohns sjukdom och ulcerös kolit : en litteraturöversikt över patienters upplevelser av det dagliga livet." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6240.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Crohns sjukdom och ulcerös kolit är kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar som under de senaste decennierna har ökat påtagligt. De kan drabba människor i alla åldrar och ha en negativ påverkan på patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienterna får tillräckligt med information och stöd för att klara av att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit upplevde symtomens påverkan i det dagliga livet och hur de anpassat sin tillvaro efter sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt grundad på elva vårdvetenskapliga studier med kvalitativ design genomfördes. Studierna analyserades utifrån det valda syftet och nyckelfynd sammanställdes under två huvudteman. Resultat: Litteraturöversikten belyste hur deltagarna upplevde sjukdomarnas symtom och vilken påverkan de hade på det vardagliga livet. Här beskrevs påverkan på familjeliv, relationer, sociala sammanhang och arbetsliv. Sammanfattande utgjorde sjukdomarna ett hinder. Vidare beskrevs sjukdomarnas emotionella påverkan och hur deltagarna upplevde att de led av en osynlig sjukdom. Avslutningsvis visas vilka attityder deltagarna hade mot livet, vilka strategier som använts för att hantera sjukdomen och att acceptans av sjukdomen var viktig för att lära sig att leva med den. Diskussion: Resultatfynden har diskuterats utifrån Callista Roys adaptionsmodell och kopplats till andra vetenskapliga studier. Livet med en kronisk sjukdom innebär ständiga förändringar och sjuksköterskan kan genom att identifiera faktorer som påverkar adaptionen hjälpa patienten att uppnå balans.
Background: Crohn's disease and ulcerative colitis are chronic inflammatory bowel diseases that have increased significantly in recent decades. The diseases can debut at all ages, and they have a negative effect on the patients´ quality of life. A nurse has an important part of ensuring that patients receive sufficient information and support to manage their self-care. Aim: The purpose was to illuminate how patients with Crohn's disease and ulcerative colitis experienced the effects of the symptoms in their daily lives and how they adapted to the disease. Method: A literature review based on eleven nursing studies with qualitative design was conducted. The studies were analyzed based on the chosen purpose and key findings were compiled under two main themes. Results: The literature review illustrated how the participants experienced the symptoms of the disease and what impact they had on everyday life. The impact on family life, relationships, social contexts and working life were described. In summary, the disease was an obstacle. The emotional impact of the disease and how the participants perceived that they suffered from an invisible disease were described. Finally, what attitudes the participants had towards life, what strategies were used to manage the disease, and that acceptance of the disease was important for learning to handle it. Discussion: The findings have been discussed based on Callista Roys adaptation model and linked to other scientific studies. Life with a chronic disease involves constant changes, and the nurse can help the patient to achieve balance by identifying factors that affect the adaptation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Isaksson, Annelie, and Olsson Adeline Mutiara. "Ett annat sätt att äta : Att leva med parenteral nutrition." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43315.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vid problem att nutriera sig självständigt kan kraftig viktnedgång förekomma och upplevas skrämmande för familjen. Erbjudande om parenteral nutrition tas då ofta emot med glädje av patienter och anhöriga. Vid vård i hemmet måste vårdpersonal, anhöriga och patienten samverka för att vården ska bli optimal där familjens gensvar kan vara avgörande för patientens följsamhet. Sjuksköterskors ansvar för patienters vård är stort vilket kan upplevas utmanande, betungande och samtidigt tillfredställande då möjlighet att kunna förlänga patienters liv och förbättra livskvaliteten finns. Dock saknar sjuksköterskor kunskap om patienters erfarenheter vilket kan skapa otrygghet hos båda parter och leda till att patienters behov av omvårdnad inte tillfredsställs. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt användes där tre kvantitativa och åtta kvalitativa artiklar har analyserats samt en med mixad metod. Resultat: Fem teman synliggjordes i examensarbetets resultat; Förmågan att kunna hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av stöd och utbildning, Att ha livskvalitet, Att ha förmåga att äta och Att vara begränsad. Slutsats: Att erhålla parenteral nutrition i hemmet förändrar patienters liv. Patienter beskriver förbättrad livskvalitet samtidigt som vården innebär begränsningar. Vårdens stöd beskrivs som bristfälligt. Genom att utforska patienters erfarenheter utifrån patientperspektivet kan mer optimal vård utformas.
Background: Having problems with nutrition can lead to heavy weight loss and can be frightening by the family. If offered parenteral nutrition as a form of nutritional treatment, it is often welcomed by patients and relatives. In homecare, healthcare staff, relatives and the patient need to cooperate in order to ensure that the healthcare becomes optimal and the family's response can be decisive for the patient's compliance. Nurses’ responsibility for the patient's care is great, which can be experienced as challenging, burdensome and at the same time satisfactorily with the opportunity to extend patient's lives and improve quality of life. However, nurses’ lack of knowledge of the patient's experience, can create insecurity in both of them and lead to that patients need for nursing is not satisfied. Aim: To describe patients' experiences of living with home parenteral nutrition. Method: General literature review were used. Three quantitative and eight qualitative articles have been analyzed and one article using mixed method. Results: Five themes were discovered in the result: Ability to manage an altered life situation, the need of support and education, to have quality of life, to be able to eat and to be limited. Conclusion: Receiving home parenteral nutrition changes the patients. Patients describe that the quality of life improves while the care entails limitations. Access to healthcare support is described as inadequate. By exploring the patient's experience based on the patient perspective a more optimal care can be designed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ekström, Linda, and Lena Hultgren. "Upplevelser av symtom och livskvalité hos patienter med maligna gliom : litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2676.

Full text

Abstract:

Maligna hjärntumörer delas in i primära eller sekundära hjärntumörer. Primära hjärntumörer drabbar cirka 1300 personer varje år och ungefär hälften av dessa hjärntumörer hos vuxna är gliom. Gliomen kan därefter delas in i olika undergrupper beroende på om de är låg- eller högmaligna utifrån hur aggressiva de är. Kirurgi är den viktigaste behandlingsmetoden vid de flesta hjärntumörer där syftet är att försöka ta bort så mycket som möjligt av tumören. Andra viktiga behandlingsmetoder är strålbehandling och cytostatika. Tumören i sig och/eller behandlingen kan ge symtom som kan ha påverkan på livskvalitén. Syftet var att belysa hur patienter med maligna gliom upplever sina symtom och sin livskvalitet. Metoden som valdes var litteraturöversikt. Artiklarna valdes utifrån författarnas syfte och frågeställning. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som valdes ut var publicerade mellan åren 2006 - 2017. Artiklarna sammanställdes och presenterades i en matris. Resultatet visade att patienter med stort fysiskt hjälpbehov kan skatta sin livskvalité lägre och att funktionell status kan skapa osäkerhet om sjukdom, symtom, behandling och prognos. Det fanns samband mellan mental trötthet, kognitiva och emotionella svårigheter samt låg skattning av övergripande hälsorelaterad livskvalité. Studierna visade att patienter med maligna gliom upplevde lägre livskvalitet än den friska befolkningen. Trötthet var det svåraste symtomet att hantera och tröttheten påverkade patientens psykiska, fysiska och sociala liv. Patienter som kände hoppfullhet hade högre livskvalitet. Vårdpersonal kan hjälpa patienten att upprätthålla känslan av hopp genom sin stödjande relation till patienten. På så vis kan patientens förmåga att hantera lidande öka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Livskvalitet och litteraturöversikt'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles