Academic literature on the topic 'Livsmedel'

Tjernobyl-olyckan väckte enormt stort intresse, som inte upplevts sedan 1960-talets kärnvapenprovperiod. Man kan med skal konstatera, att utom områdena närmast kring den skadade reaktorn, har radioaktiv kontamination av livsmedel varit den främstå orsaken till oro bland myndigheterna, jordbruksproducenterna och allmänheten.

Det som for oss biologer år intressant, det år dom medeltunga kårnorna som bildas. Man har nåstan tvåhundra slags atomer, nuklider som bildas, och de år nåstan alla radioaktiva. Det år den radioaktiviteten som påverkar djur och månniskor på olika sått. Ser man på vilka åmnen som finns i det hår området av periodiska systemet (masstal 80-150), så år det bara ett som normalt ingår i omsåttningen hos djur och det år jod. Men man har också cesium som liknar kalium och strontium som liknar kalcium och dårfor går in i djurens metabolism. De tre åmnena kommer då att få livsmedelshygienisk betydelse når de fororenar olika livsmedel. Jag skal emellertid uppehålla mig mera med de hår åmnena som strålkållor och alltså som potentiella skadliga åmnen for djuren.

<p>Status report about Chernobyl and reindeer husbandry in Sweden including participants' discussion.</p><p>Abstract in Swedish / Sammanfattning: Den 1 juli hojdes gr&aring;nsv&aring;rdet for Cs-137 i bl a renkott fr&aring;n 300 till 1 500 Bq/kg. Efter hojningen av gr&aring;nsv&aring;rdet friklassades n&aring;stan alla samebyar i Norrbottens l&aring;n under sarvslakten. Samtliga fj&aring;llsamebyar i Norrbottens l&aring;n utom den sydligaste &aring;r tills vidare helt friklassade. Tre samebyar i sodra delen av J&aring;mtlands l&aring;n var friklassade under sarvslakten. I ovrigt omfattas all renslakt i V&aring;sterbottens och J&aring;mtlands l&aring;n av kontroll betr&aring;ffande Cs-137. Under juli - aug i &aring;r var cesiumhalten l&aring;gre &aring;n vid motsvarande tidpunkt i f jol (tabell 1 och figur 1). Under juli - aug slaktades drygt 1 000 renar i skogslandet i sodra delen av V&aring;sterbottens l&aring;n (tabell 3). Fr.o.m. andra veckan i juli godk&aring;ndes de fiesta slaktkropparna. Halveringstiden for Cs-137 i renarna, som betade i skogslandet kring inlandsbanan i sodra delen av V&aring;sterbottensl&aring;n, har ber&aring;knats till ca en vecka. Genom tidigarel&aring;ggning av sarvslakter i V&aring;sterbottens l&aring;n (tabell 3) och norra delen av J&aring;mtlands l&aring;n (tabell 5) minskades kassationen med ett par tusen slaktkroppar. Under senare delen av september steg cesiumhalten till ungef&aring;r samma niv&aring; som i f jol. En l&aring;ngsiktig prognos har utarbetats betr&aring;ffande halten Cs-137 i renar p&aring; naturbete. Prognosen visar att omfattande &aring;tg&aring;rder kommer att behova vidtagas under de n&aring;rmaste 15 - 25 &aring;ren om ren-kottet fr&aring;n samebyarna i sodra delen av V&aring;sterbottens l&aring;n och norra delen av J&aring;mtlands l&aring;n skall kunna god-k&aring;nnas som livsmedel vid ett riktv&aring;rde p&aring; 1 500 Bq Cs-137/kg kott.</p>

<p>I slutet av april, n&auml;r det blev klart att nedfallet hade intr&auml;ffat, fick str&aring;lskyddsinstitutet ta de f&ouml;rsta sm&auml;llarna. Det gick inte att komma fram &ouml;ver telefonen. Eftersom vi finns i Uppsala och str&aring;lskyddet finns i Stockholm, s&aring; fick folk fr&aring;n livsmedelsverket &aring;ka &ouml;ver till str&aring;lskyddsinstitutet for att &ouml;verhuvud taget f&aring; tillf&auml;lle att diskutera den uppkomna Situationen. Samarbetet kunde d&auml;rf&ouml;r etableras v&auml;ldigt tidigt.</p>

Artikeln syftar till att belysa hur skolämnet huslig ekonomi växte fram från hushållskurser för flickor till ett skolämne för alla. Läroplaner och kommittébetänkanden är centrala data. Dessa analyseras med tematisk textanalys och i förhållande till kunskapsformer och förhållningssätt. Övergripande används Goodsons modell för hur skolämnen etableras och utvecklas som analytisk grund. Resultat visar 1) centrala aktörer som påverkat etableringen av ämnet, 2) för vilka elever ämnet var tänkt, 3) hur det motiverades för olika grupper av elever, 4) övergripande centralt innehåll. Det specifika innehållet i skolämnet huslig ekonomi har förändrats över tid. Ett förändrat kunnande i hygien och näringsfrågor, nya artefakter och arbetsmetoder liksom det ständigt växande utbudet av livsmedel har påverkat detta. Skolämnet ska bidra till medborgarnas bildning om hygien, hälsa och ekonomi. Förändrad arbetsfördelning i hemmen och arbetslivet mellan män och kvinnor har påverkat skolämnet.

AbstractIntroductionTotal mesorectal excision (TME) is an established standard procedure for rectal surgery; however, it is technically challenging because of the deep and narrow pelvis. Minimally invasive surgeries have gained prominence for TME with favorable outcomes but come with limitations. Laparoscopic surgery often has dexterity restrictions because of the use of straight forceps, whereas robotic surgery is impeded by high costs and extended operative times. Articulating forceps aim to bridge the gap between these methods by offering enhanced dexterity at a lower cost.Patients and Surgical TechniqueThis video study involves two female patients diagnosed with lower rectal cancer. One patient underwent laparoscopic intersphincteric resection (Lap‐ISR) using the ArtiSential articulating forceps (LIVSMED Inc.), and the other underwent robot‐assisted low anterior resection (Rob‐LAR) using the da Vinci Xi System. Both operations involved similar mesorectal dissection steps, except for the anastomosis. The standard port placement was used, and dissection was performed circumferentially down to the perianal region.DiscussionThe ArtiSential demonstrated effectiveness comparable with the da Vinci Xi system in TME surgery, with the potential advantage of improved cost‐effectiveness.

Purpose: The advent of robotic surgery has highlighted the advantages of articulation. This dry-lab study examined the dexterity and learning effect of a new articulated laparoscopic instrument: the ArtiSential® forceps (LIVSMED, Seongnam, Republic of Korea). Methods: A peg board task was designed. Three groups of volunteers with varying levels of laparoscopic expertise were organized to perform the task: expert, intermediate and novice. The participants performed the task using articulated and straight instruments, once before a 30-min training session and once afterwards. The times required to perform the task were recorded. The performances were analyzed and compared between the groups as well as between the straight and articulated instruments. Results: The experts were significantly faster than the novices with both instruments before the 30-min training session (p = 0.0317 for each instrument). No significant time difference was found among the three groups after the 30-min training session. The decrease in the time required to perform the peg-transfer task with the articulated instrument was significantly greater in the novice and intermediate groups (p = 0.0159 for each group). No significant difference in time reduction was observed between the groups with the straight instrument. Regardless of the user, the articulated device was associated with faster task performance than the straight device after 8 hours of training (p = 0.0039). Conclusion: The ArtiSential® articulated device can improve dexterity. A significantly greater learning effect was observed in the novice and intermediate groups in comparison with experts. A plateau in the learning curve was observed after a few hours of training.

Introduction: The ArtiSential® line of products from LivsMed (Seongnam, Republic of Korea) are fully articulated hand-held laparoscopic instruments, possessing end-effectors that closely imitate those of surgical robots with regard to shape and dexterity. Feasibility and safety studies describing the initial experiences with these devices in upper and lower gastrointestinal as well as thoracic surgery have been published. This report presents the outcomes of the largest cohort to date of colorectal procedures performed with Artisential® instruments in a single center. Materials and Methods: Between September 2020 and May 2022, prospective data were collected from patients undergoing ArtiSential®-assisted laparoscopic surgery. A retrospective data analysis was performed for all patients who underwent ArtiSential®-assisted surgery for colorectal indication. Indications for colorectal surgery included rectal and colon cancer, complicated diverticular disease, inflammatory bowel disease, obstructed defecation syndrome, endoscopically nonresectable adenomas and chronic anastomotic fistula following a low anterior resection (LAR). Results: A total of 73 patients (49 males, 24 females) underwent Artisential®-assisted colorectal surgery. The median age of the patients was 62 years (range 34-88) and the median body mass index (BMI) was 27 kg/m2 (range 19-51). Indications for surgery were colorectal malignancy (n=55, 75%), complicated diverticular disease (n=11, 15%), obstructed defecation syndrome (n=3, 4.1%), inflammatory bowel disease (n=2, 2.7%), endoscopically nonresectable adenomas (n=1, 1.4%) and chronic anastomotic fistula following LAR (n=1, 1.4%). The median operative time was 240 minutes (range 95-458). There were no conversions to standard straight-stick laparoscopy or to laparotomy, and no intraoperative complications. All patients who were operated upon for colorectal malignancy had an adequate oncological resection (R0=100%). The median length of stay was 7 days (range 3-36). The overall complication rate was 10.9 % (Clavien-Dindo II: 1 patient, Clavien-Dindo IIIb: 7 patients). There were two readmissions, one unrelated, and no mortalities. Conclusions: This larger series confirms the results of previous reports on the safety and feasibility of Artisential® use in complex laparoscopic colorectal surgery. To examine potential benefits in outcome, comparative studies involving Artisential®, robotic-assisted and standard laparoscopic surgery are needed.

In our everyday life we are faced with many choices that have consequences on the environment. One of these is the food we choose to eat since food production has a big impact on the environment. In organic production the aim is to have a natural production process, where environmental impacts are minimized. By choosing organic food it is therefore possible to contribute to a better environment. A large number of meals are served every day in the public sector, which makes it an important player in the consumer sector that could make a major difference for the environment.

Bakgrund/Syfte: Diskussion om ekologiska livsmedel och deras eventuella fördelar och nackdelar är idag mycket stor. Tidigare studier har fokuserat på andra grupper än studenter. Därför var det intressant att undersöka just denna grupp. Uppsatsens syfte var att undersöka konsumtion och uppfattningar om ekologiska livsmedel bland studenter som studerar vid Uppsala universitet. Metod: En enkätundersökning med 100 respondenter har genomförts via Facebook. Enkäten bestod av 11 frågor och utformades på Google formulär. Beskrivande statistik och Friedmans test användes för resultatens bearbetning. Resultat: Sjuttioen % tyckte ekologiska livsmedel var bättre för hälsan än konventionella; 79 % tyckte ekologiska livsmedel har mindre miljöpåverkan än konventionella. Sextio % tyckte utbudet av ekologiska livsmedel i Uppsala var tillräckligt stort; vad gällde utseende och smak, tyckte 42 % respektive 52 % att ekologiskt var bättre; 67 % tyckte att priset på ekologiska livsmedel fick vara upp till 20 % högre än de konventionella. När det gäller ekologiska inköp köper 30 % i första hand frukt och 28 % mjölkprodukter; miljöpåverkan var viktigaste skälet för respondenterna att handla ekologiska livsmedel. Slutsats: Studenterna har generellt en positiv syn på ekologiska livsmedels hälso- och miljöpåverkan. Dock var studenterna tveksamma till kvaliteten hos ekologiska livsmedel. Utbudet av ekologiska livsmedel ansåg de flesta studenter var tillräckligt stort. Priset var det största hindret för studenterna att handla ekologiska livsmedel och de kan acceptera upp till 20 % högre priser än de på konventionella livsmedel. Studenterna köpte flest ekologiska varor från livsmedelsgrupperna frukt och mjölk och de kunde tänka sig handla mer ekologiska livsmedel om de får en förbättrad ekonomi.

Den här studien handlar om att undersöka hur man genom grafisk design och nudging kan få ett urval svenskar att äta insekter. Jag har genomfört en visuell research och en surveyundersökning. I den visuella researchen undersöktes de designelementen som ett antal livsmedelsförpackningar med insekter har, som säljs i västvärlden idag. I surveyundersökningen studerades det vart gränsen går för att visa insekter på livsmedelsförpackningar genom olika designelement. Resultatet visade att det finns sköra gränser för hur man får kommunicera innehållet insekter genom grafisk design. Det är mer specifikt svårt att sälja förpackningar i västvärlden där man kommunicerar insekter genom bilder och lättare genom text och illustration.

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket. Intervjuer har även utförts med organisationerna KRAV och Naturskyddsföreningen. Detta för att synliggöra bakomliggande förställningar om begreppet ekologiskt livsmedel. En text- och metaforanalys av ICA, Coop och Axfoods samlade kommunikation av ekologiskt livsmedel genomfördes. Detta med syfte att undersöka dagligvaruhandelskoncernernas retoriska framställning av begreppet. Studien belyser att det finns två huvudsakliga förhållningssätt för ekologiskt livsmedel bland de undersökta aktörerna, ekologiskt i praktiken och ekologiskt i utopin. Vidare klargörs att myndigheterna, organisationerna och dagligvaruhandelns användning av begreppet skiljer sig åt. Dels är myndigheternas framställning av ekologiskt huvudsakligen fokuserat på miljönytta. Medan dagligvaruhandelns framställning av ekologiskt livsmedel bygger på metaforer och idylliska naturvärden. Studien visar även att ekologisk märkning är en del av den gröna konsumtionen och legitimerar därmed konsumtion som en lösning på miljö- och samhällsproblem.
This study focuses on the rhetorical rendering of organic foods, within the research area of environmental communication and ecological theories. The aim is to analyse which renderings are connected to the concept organic foods. Further on Swedish authorities and organisations views on organic foods are examined, in comparison to the grocery retailer’s rhetorical rendering of organic foods. The methodology is based on two methods of data collection. Qualitative research interviews have been conducted with the following authorities: the Swedish Food Agency, the Swedish Consumer Agency and the Swedish Board of Agriculture. Interviews were also conducted with the organisations KRAV and the Swedish Society for Nature Conservation. The interviews were conducted with the intention of making visible the underlying rendering of the concept of organic foods. A textual and metaphor analyses of ICA, Coop and Axfood’s combined communication of organic foods were performed. The aim with these analyses is to examine the grocery retailer’s rhetorical rendering of the concept. The study highlights that there are two main attitudes towards the rendering of organic foods among the actors. Additionally this study clarifies that the authorities, organisations and grocery retailer’s use of the concept differ. Partly the authorities rendering of organics are mainly focused around environmental benefits. While the grocery retailers rendering of organic foods is based on metaphors and idyllic nature values. The study also shows that organic labels is part of green consumerism and thereby legitimize consumption as a solution of environmental and social problems.

Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna.
Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna. Totalt returnerades 9 enkäter. Resultatet av studien visar att livsmedelsbutikerna spelar en betydande roll när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Butikscheferna upplever dock att ett antal faktorer försvårar utökandet av det lokalproducerade sortimentet, till exempel centralstyrning, litet utbud av lokalproducerade livsmedel, höga inköpspriser samt relativt liten efterfrågan. Faktorer som skulle kunna leda till ett ökat lokalt sortiment är minskad centralstyrning och framtagande av en märkning, liknande den som används på ekologiska produkter.

The aim of the study is to examine which role the food shops have when it comes to increasing demand and consumption of local produced food. Factors as ranges, pricing, variation, marketing and exposure have been examined. The study covers totally 15 shops in Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö and has been carried out as a part of the project.,”Ditt val spelar roll –Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen”, that is a cooperation between the county administration in Gävleborg and the University of Gävle. The study was implemented through that each of the fifteen shop manager got a questionnaire. Nine questionnaires where returned. The result of the study shows that the food shops play a significant role when it comes to increasing demand and the consumption of local produced food. The shop managers experience however that a number of factors hamper the increase of the local produced assortment, for example central control, too small ranges of local produced food, high purchase pinches and relatively small demand. Factors that could evil to an increased local assortment are slimmed-down central control and developing of a labeling, similar the one used on ecological products.

Denna broschyr har tagits fram i anslutning till en utställning där en forskargrupp samverkar med en konstnär. Den utforskar hur stadsodling kan bidra till hållbara resursflöden och därigenom stödja produktion av livsmedel, rekreation och god vattenkvalitet.

Denna rapport sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller ämnet en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. En hållbar kost kan definieras som en kost som främjar individers hälsa och välbefinnande, har en låg miljöpåverkan, är tillgänglig, prisvärd, säker och, rättvis, samt kulturellt acceptabel. Tyngdpunkten i den här rapporten ligger på miljöeffekter kopplade till svensk matkonsumtion. En kosts miljömässiga hållbarhet kan utvärderas på flera sätt. Ett vanligt sätt är att först beräkna eller sammanställa miljöpåverkan per kg från de livsmedel som ingår i kosten och sedan multiplicera dessa med den mängd livsmedel som ingår i kosten under en viss tidsperiod. Man kan studera enskilda individers kost, den genomsnittliga kosten för olika grupper inom befolkningen eller befolkningen i stort. Man kan också studera miljöpåverkan från olika teoretiska eller typiska kostmönster, till exempel en kost som är utformad för att minska miljöpåverkan eller en typisk vegetarisk eller vegansk kost. Vad som är relevant att studera beror på vilken frågeställning man vill ha svar på. Huruvida en viss kost är hälsosam eller inte kan studeras i epidemiologiska studier eller genom att jämföra kosten mot kostrekommendationer per livsmedelsgrupp och/eller innehållet av olika näringsämnen. Sociala aspekter kopplade till olika kostmönster är ofta mer svårstuderade och det finns få studier på detta område. Produktion av livsmedel påverkar miljön på många olika sätt. De flesta studier som utvärderat miljöpåverkan från koster beaktar endast ett fåtal miljöaspekter, vanligtvis klimat, markanvändning och vattenanvändning. För att belysa fler viktiga aspekter kring en kosts miljöpåverkan, samt fånga eventuella målkonflikter, kan det vara bra att använda fler indikatorer och/eller komplettera med ytterligare analyser. I rapporten presenteras en rekommendation från en grupp internationella experter att utöver klimatpåverkan och vattenanvändning, även inkludera påverkan på biologisk mångfald från markanvändning (snarare än bara markanvändning som en indikator för hur mycket mark som används), toxiska effekter från användning av bekämpningsmedel samt exploatering av vilda fiskebestånd. För att resultat från hållbarhetsutvärderingar ska bli användbara i olika beslutssituationer måste förenklingar ofta göras, till exempel genom att välja ut ett fåtal indikatorer, eller genom att slå ihop olika indikatorer till index eller på annat sätt aggregera resultaten. Exempel på hur det kan göras redovisas i rapporten. Det finns flera utmaningar när det gäller att göra en sammanvägd bedömning av vad som är hälsosamma och hållbara livsmedel och kostmönster. Dels är det en utmaning att välja ett begränsat, men tillräckligt, antal relevanta indikatorer. Sedan ska indikatorerna på något sätt räknas samman och viktas, och för bäst resultat även jämföras mot något slags referensvärde för vad som är ”högt” och ”lågt” för olika indikatorer.Oundvikligen så innebar bedömningar av vad som är hållbara livsmedel och koster en rad normativa beslut som kommer att påverka resultaten. Verktyg måste också anpassas till olika användare och sammanhang för att vara användbara och relevanta. På den svenska livsmedelsmarknaden finns det tiotusentals olika livsmedel. Det är ett mycket stort arbete att beräkna miljöpåverkan från alla dessa med stor noggrannhet och sedan hålla dessa beräkningar uppdaterade. Därför får man ofta nöja sig med ungefärliga värden för olika livsmedelsgrupper och råvaror när man ska beräkna miljöpåverkan från olika koster. Ofta räcker det långt för att få en uppfattning om vad som är stort och smått i kostens miljöpåverkan. I denna rapport redovisas miljöberäkningar från SAFAD-verktyget (https://safad.se/), ett webbaserat verktyg för att räkna miljöavtryck för ett stort antal råvaror och livsmedel. Dessa (och andra) beräkningarna visar att majoriteten av växtbaserade råvaror har betydligt lägre klimatavtryck än animaliska livsmedel. För tillfört nytt kväve och fosfor, som används som grova indikatorer för övergödning, ser mönstret liknande ut, det vill säga högre påverkan för animalieråvarorna generellt än för de växtbaserade. Detta beror på den stora mängd foder som används i animalieproduktionen. Foderproduktionen innebär en stor tillförsel av kväve via kvävefixerande växter och mineralgödsel. En betydande del av detta kväve och fosfor läcker ut från jordbrukssystemet och orsakar skada i ekosystem på land och i vatten. För typiska maträtter kommer mellan 50-95 procent av utsläppen av växthusgaser från jordbruksproduktionen, medan resten utgörs av utsläpp från förädling, tillagning, paketering och transport. De flesta frukter, grönsaker och rotfrukter samt mjölk har hög avkastning per ytenhet och får på så sätt en låg åkermarksanvändning per kg produkt. För nötter, men även baljväxter, är det stor variation i hur mycket åkermark som krävs för att producera ett kg och variationen beror på variation i skörd. Kött från idisslare har ofta en hög åkermarksanvändning i jämförelse med övriga råvaror. Det beror på att idisslare äter mycket foder som till stor del odlas på åkermark. I Sverige sker också en stor del av betet på åkermark (i stället för betesmark), speciellt inom mjölkproduktionen. Hög åkermarksanvändning behöver dock inte bara vara negativt. Det beror på var och hur användningen sker. Vissa vilda djur- och växtarter är knutna till jordbrukslandskapet så bevarande av åkermark i vissa regioner kan vara viktigt för den biologiska mångfalden. För blåvattenkonsumtion, bekämpningsmedelsanvändning och biologisk mångfald från markanvändningen är det inte samma generella skillnad i miljöpåverkan mellan kött från idisslare och andra råvaror. Generellt kräver produktion av nötter mycket bevattning och blåvattenkonsumtionen blir hög per kg råvara. Vattenkonsumtionen per kg gröda är också ofta betydligt högre i varma länder. Även bekämpningsmedelsanvändningen är hög för nötter, här är dock data mycket osäkra. Hur stor påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen blir beror dels på hur mycket mark som produktionen kräver, samt var produktionen sker. Högst påverkan av alla råvaror har lammkött från Nya Zealand, Grekland, Spanien och Italien. Lammkött från Nordeuropa (inklusive Sverige) har betydligt lägre negativ påverkan på biologisk mångfald från markanvändningen och bidrar också med positiva värden om betet sker på naturbetesmark. Andra råvaror som orsakar stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden från markanvändningen är lågavkastande grödor från Sydeuropa (till exempel nötter och baljväxter från Spanien) eller produkter från tropiska regioner (till exempel kaffe från Indonesien, Peru, Indien och Brasilien, och kokosnöt från Filippinerna, Indonesien och Indien, samt bananer från Ecuador och Costa Rica). Den svenska kostens klimatpåverkan har studerats i ett flertal studier och resultaten visar att klimatpåverkan från den svenska medelkosten för den vuxna befolkningen ligger i spannet 1,8 till 2,2 ton CO2-ekvivalenter per person och år, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. Även för annan miljöpåverkan har den svenska kosten en relativt hög påverkan. För att minska miljöpåverkan från maten behövs en rad åtgärder. Forskning visar att det är svårt att nå klimat- och miljömål utan en kombination av åtgärder. Det finns ett antal övergripande strategier som är nödvändiga: 1. Förbättra livsmedelsproduktionen genom att öka produktiviteten, införa olika typer av tekniska lösningar och använda bästa möjliga management 2. Värna ekosystemen genom att förhindra ytterligare avskogning i regioner där den biologiska mångfalden påverkats negativt av avskogning, samt värna jordbrukslandskapet diversitet och biologisk mångfald 3. Förändra konsumtionsmönstren genom att minska konsumtionen av animaliska produkter, minska överkonsumtionen, öka konsumtion av ekologiska produkter, minska konsumtion av råvaror från känsliga tropiska regioner, välja fisk från hållbara bestånd och kött från djur som bevarar biologiskt och kulturellt värdefull naturbetesmark 4. Minska svinn och förluster i alla led