Academic literature on the topic 'Livsmedelsföretag'

Livsmedelsindustrin utgör en viktig del av svensk industri och är den fjärde största branschen i Sverige mätt i omsättning. Syftet var att kartlägga hur stora och medelstora svenska producerande livsmedelsföretag i Skåne arbetar med produktutveckling samt hur de arbetar med och vilken inställning de har till outsourcing. Undersökningens resultat grundas på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på intervjupersonernas företag vid nio livsmedelsproducerande företag i Skåne. I resultatdelen visas en kartläggning över hur företagen i stora drag arbetar med produktutveckling från idé till färdig produkt, samt hur företagen arbetar med uppföljning av existerande produkter. Resultatdelens kärna ligger vid outsourcing av produktutveckling och företagens inställning till detta, samt vilka delar och i vilken utsträckning företagen arbetar med outsourcing i dagsläget. Resultatet visar en övervägande positiv inställning till outsourcing. Beroende på var när och hur är externa tjänster mer eller mindre intressant för företagen att köpa in. Slutsatsen är att de stora och medelstora företagen är positivt inställda till outsourcing och ser ljust på framtiden när det gäller produktutveckling.

Revisioner används för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstämmer med planerade åtgärder, om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och om de är användbara för att uppnå målen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krävs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner på företaget om deras arbetsområden. Den här studien fokuserar på revisionsintervjuer på ett livsmedelsföretag från revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlätta kommunikationen med anställda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision åt livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes två kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att få en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal på livsmedelsföretag som revideras. Sedan utfördes två stycken internrevisioner på Osterlén AB, dels för att hjälpa dem i införandet av livsmedelsstandarden BRC men också för att fungera som ett verktyg i författarnas arbete. Vid analysen indelades resultatet i tre olika kategorier: tid, kunskap och kommunikation. Dessa tre delar är beroende av varandra för att fungera. Finns det brister i kommunikationen mellan revisorn och personalen under en revision så spelar tiden eller kunskapsnivån ingen roll eftersom sändarens budskap inte når fram på ett effektivt sätt till mottagaren. Dessa tre delar är genomgående och flyter in i varandra.

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats på 1980- talet. Det finns två stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och på så sätt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrågasätts miljöledningssystems effektivitet av många. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning på miljöaspekter, miljömål och standardbehäftade problem. Föreliggande studies syfte är att belysa problemen med miljöledningssystem ur ett organisationskulturellt perspektiv.

De organisationskulturella perspektiv som undersöktes i studien är motivation, engagemang, delaktighet, kommunikation och integration av miljöledningssystemet. Detta gjordes genom en intervjubaserad fallstudie vilken omfattade fyra stycken livsmedelsföretag och åtta intervjupersoner, två på respektive företag. Resultaten i studien visar på att tankar kring motivation på företagen skiljer sig åt och denna åtskillnad kan ses gå igen i det faktiska arbetet. Motivationsarbetet har brister på företagen och personalen engageras alla gånger inte i miljöarbetet i önskvärd utsträckning. De företag som genomfört en miljöutbildning i anslutning till certifieringen av miljöledningssystemet eller införandet av det samma märker av en mer engagerad personal och en ökad frekvens av miljörelaterade förslag. Det framkommer även att den interna miljökommunikationen har klara brister. På ett företag förekommer ingen horisontell kommunikation mellan avdelningar och på två av företagen är tvåvägskommunikationen mellan miljöansvarig och personalen klart undermålig. Detta kan till viss del beror av organisationens storlek, men också av miljöansvarigs engagemang och otillräckligt stöd från ledningen. Även i miljöarbetets integrering i organisationerna uppvisar två av företagen brister då avdelningar utöver produktionsavdelningarna inte involveras i miljöarbetet och man tar inte hänsyn till indirekta miljöaspekter. Förklaringar till det är bland annat en undermålig intern kommunikationen och en viss avsaknad av engagemang hos miljöansvariga.

Det som bland annat framkommer från studien är att miljöansvarig på företag har en central roll att spela. Dels i att engagera personalen i miljöarbetet, och dels att genom en aktiv kommunikation säkerställa miljöarbetets förankring i företaget och dess kultur. Organisationers storlek visar sig ha en avgörande betydelse för hur väl motivationsarbetet och den interna kommunikationen på företagen fungerar.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.

Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och –butiker.

Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse. Producenternas önskan om att öka sina vinster genom att marknadsföra nylanserade hälsosamma produkter samspelar dock ofta bättre med konsumenternas efterfrågan och speciellt samhällets önskan om en förbättrad folkhälsa än butikernas ökade vinster genom försäljning av de mest vinstgenererande produkterna.

Båda dessa aktörer kan dock göra mycket mer än vad som görs i dagsläget för att påverka konsumenternas kostvanor till det bättre. Vad som först och främst krävs är bättre information, dels i butik genom tydlig skyltning och märkning samt välutbildad personal, dels genom utskick till konsumenten där denne har tid att reflektera över meddelandet och ta till sig kunskapen. Men för att företagen ska ha en möjlighet att nå ut till konsumenterna med sina meddelanden krävs också ett intresse och en vilja från konsumentens sida att ta till sig detta.

Denna studie är utförd på ett företag i Helsingborg som heter Abdon Finax AB. Företaget startade med mjöltillverkning för att sedan introducera müslin till Sverige. Sedan dess har bolaget fortsatt växa. I dagens samhälle går utvecklingen fort fram. Globaliseringen innebär att konkurrensen ökar och företag tvingas att tävla med varandra om kunderna, vilka ständigt söker bättre kvalitet, lägre kostnader samt kortare ledtider. Detta samtidigt som företagen försöker tjäna mer pengar genom ökad lönsamhet genom bland annat effektivare flöden. På så sätt kan företaget minimera kostnaderna för att kunderna ska kunna tillgodoses samtidigt som företagen tjänar på det. ’’Ibland måste man vara liten för att springa om de stora’’ är ett av Finax valspråk. För att fortsätta ha chansen att springa om de stora krävs flexibilitet i produktionen för att möjliggöra kortare ledtider till kunderna. Syftet med studien har varit att analysera flödet av de glutenfria produkterna på Abdon Finax AB för att finna effektiviseringsområden. För att kunna göra detta har en flödeskartläggning gjorts. Denna gjordes med hjälp av observationer samt intervjuer på företaget. Efter en jämförelse mellan teori och empiri har sedan några kritiska punkter pekats ut för förbättring och effektiviseringsförslag har rekommenderats. Dessa förslag involverar standardisering samt sänkningsförslag på omställningstiderna allt för att företaget ska öka sin flexibilitet och kunna producera i mindre batcher. Vilket ska leda till att ledtiderna minskar och även lagerkostnaderna. I framtiden när ställtiderna har minimerats skulle det vara fullt möjligt att producera efter kundorder vilket minimerar riskerna för att kassera produkter samt minskar lagerkostnaderna ytterligare.

Tekniska hjälpmedel inom livsmedelsbranschen har funnits sedan en tid tillbaka hos de större företagen. Idag letar de sig ut hos de mindre. Matric Italgross AB är en italiensk matgrossist som använder affärssystemet Navision, där IT och management företaget Softronic AB står som leverantör för detta. De tekniska hjälpmedel som berörs i rapporten arbetar med scanning av streckkoder som finns på varorna. Den vanligaste streckkoden är EAN-13 som är i princip bara artikelnumret. En EAN-128 kod innehåller mycket mer information, så som partinummer och bäst före datum vilket är den kod man eftersträvar. Matrics streckkoder är av typen EAN-13 och det finns därför tre scenarion som Matric står inför där det ultimata är EAN-128 direkt från leverantörerna vilket skulle möjliggöra en automatisering av artikelspårning, bäst före datum och viktavläsning. Utav de tekniska lösningar som diskuteras finns en lösning som lämpar sig mer än de andra med tanke på företagets storlek vilket är en vanlig handdator med scanningsfunktion som också är de billigaste alternativet.

The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time.
Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Background: With the increased globalization food prices went down for a while, only to skyrocket to new levels. Prices of organic food, which already were more expensive than conventional, are now even more expensive. The current financial crisis results in reduced consumption which creates a threat to the smaller grocery stores. Globalization and the increased competition have had a negative impact on the environment but at the same time the desire to solve these issues has increased appreciably. The environmental aspect has been given higher priority by the individual, which led to a wider range of organic products and dramatically increased the number of stores selling organic products, leading to a greater competition among the stores selling organic food.  

Problem definition: What factors are important for organic retail business long term survival?

Purpose: Trough case studies analyze and evaluate the organic niche retail companies’ strategies of marketing.

Methods: This study is based on both qualitative and quantitative research methods. The qualitative data has been gathered through interviews with each company, on the management and employee level, at five different companies. The quantitative data has been gathered through a customer survey with the customers of each company.

Results: All of the studied companies used development as their marketing strategy, offering surplus values to the customers by integrating the organic aspect into all levels within the company. Four out of five cases had high involved customers and a high level of interaction between the customers and the personnel. High involved customers with development as comprehensive strategy creates a combination leading to long term survival.

Conclusion: On the very competitive retail market following factors are important for the long term survival of the companies with organic niches; that the organic aspect is integrated with all involved parties, that the company has a well working internal marketing, that the staff generates a high level of service for customers and that they can provide customers with high level of knowledge about the organic products.

 

 

Bakgrund: I takt med den ökade globaliseringen har livsmedelpriserna pressats för att sedan ha vänt och istället nått rekordhöga höjder. Ekologiska matvaror som redan varit dyrare, blir ännu dyrare. Den rådande finanskrisen leder till en minskad konsumtion vilket hotar de små livsmedelsbutikerna. Globaliseringen och den medförda konkurrensen har haft en negativ påverkan på miljön i form av miljö- och klimatproblem, däremot har viljan att lösa dem ökat markant, vilket avspeglas genom ett globalt engagemang för miljöfrågor. Den enskilde individen prioriterar miljöaspekten allt högre, vilket har lett till att fler aktörer, både stora kedjor och små affärer, gått in på den ekologiska livsmedelsmarknaden, vilket medför en starkt ökad konkurrens för de små ekologiskt nischade livsmedelsföretagen.

Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för miljönischade livsmedelsbutikers långsiktiga överlevnad?

Syfte: Genom en fallstudie analysera och utvärdera de ekologiskt nischade livsmedelsbutikernas marknadsföringsstrategier.

Metod: Studien är baserad på både kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativ data har hämtats genom intervjuer på två nivåer, ledning och anställda, hos fem olika livsmedelsföretag. Intervjusvaren jämförs sedan i en GAP-analys för att upptäcka eventuella gap. Kvantitativ data har insamlats genom enkätundersökning med kunder till respektive livsmedelsföretag.

Resultat: Samtliga livsmedelsföretag i undersökningen använde utveckling som marknadsföringsstrategi, genom att den ekologiska aspekten integrerades i alla nivåer i företaget. I fyra av fem fall var kunderna höginvolverade och en hög interaktion förekom mellan kund och personal. Den ovanstående kombinationen med höginvolverade kunder och utveckling som övergripande strategi för företagen, ger resultatet långsiktig överlevnad.

Slutsats: För att de ekologiska livsmedelföretagen skall kunna överleva på den konkurrensutsatta marknaden, är följande faktorer viktiga; att den ekologiska aspekten integreras hos alla inblandade parter, att företaget har en fungerande intern marknadsföring, att personalen har en hög servicenivå gentemot kund och att personalen har en hög specialkunskap om de ekologiska produkterna att tillhandahålla kunderna med.