Academic literature on the topic 'Livsmedelsproducent'

Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

This study deals with a Swedish company in a food industry that got affected by product failure, which led to consumer trust crisis followed by media and was needed to be managed. Situation had a negative impact on company’s trademark, which acquired long recovery work by the company. Study is following a case example of Findus problems with having horse meat in their meat product that was supposed to contain beef meat. Study aims to research how the company dealt with situation, through crisis communication and recovery strategies. This study has conducted two content analyses, one for traditional media and one for blogs (social media channel), one participating observation at Findus production facilities and also conducted one qualitative interview with Findus. The study has been conducted with a slightly deductive approach and is a qualitative study in a constructionist way.
BakgrundSvensk livsmedelsindustri är känd för att utge sig att vara kvalitetsmedveten och mån om konsumenternas intressen, men drabbades under februari månaden 2013 av ett produktfel orsakat av det internationella matfusket. Den sjunde februari blev det allmänt känt att frysta produkter som skulle innehålla nötkött, egentligen innehöll hästkött. Situationen väckte stor uppmärksamhet som resulterade i en mediastorm, med många skandalrubriker och med matproducenten Findus i fokus. Produktfelet och medföljande mediastormen har lett till stora bekymmer hos konsumenter, som uttryckte sitt missnöje genom en negativ opinionsbildning i diverse sociala medier. Findus fick då handskas med opinionen från både traditionell media och sociala mediekanaler. Det starka varumärket blev således hårt utsatt från flera håll och företaget stod inför krävande uppgift med att hantera krisen orsakad av produktfelet. Därpå skulle ett återhämtningsarbete genomföras, med målet att minimera de skadliga effekterna, samt att i längden återhämta det starka varumärkets anseende och konsumenternas förtroende.SyfteStudien syftar till att studera hur en känd svensk matproducent med starkt varumärke hanterar en förtroendekris och genomför återhämtningsarbete till följd av ett produktfel som fångats upp av media.MetodDenna studie har genomförts med en kvalitativ metod med fallstudie som forskningsdesign, av typen intrinsikal. Ansatsen har varit främst deduktiv med vissa induktiva inslag. Studien har använt en positivistisk stil samt tar avstamp ur ett konstruktivistiskt synsätt. Empiri har insamlats med hjälp av grundad teori genom databaserna ”Newsline” och ”bloggportalen.se”, en kvalitativ intervju och en deltagande observation.SlutsatsNär produktfelet uppstått, hade Findus insett att situationen kan få proportioner av en kris och därefter sammankallade en krisgrupp som skulle hantera frågan både internt och externt. Företaget lyckades dock inte med att komma ut i medier på egen hand, utan blev uppsökt av medierna, som hade negativa påföljder där företaget fick handskas med större kris än vad den egentligen borde ha varit. Situationen räddades genom att företaget så småningom tillhandahöll adekvata förklaringar och tog ansvaret för det uppstådda felet, samt att högst uppsatta medarbetare har varit aktiva med uttalanden i traditionella medier. Företaget hade dock lägre aktivitet i sociala medier, vilket var en miss. Återhämtningsarbete hade som mål att upparbeta kundrelationer och detta har åstadkommits bra genom kampanjen ’Välkommen till Bjuv’, som genomsyrrades av transparens och bidrog till att förtroendet för varumärket ökat. Hanteringen av krisen har visat på att det råder ett starkt psyke inom företaget. Slutligen har Findus utvärderat resultatet av vidtagna åtgärder och dragit lärdomar av återhämtningserfarenhet. Trots de inledande felen, har företaget sammanfattningsvis kommit ur krisen med ännu starkare varumärke, främst tack vare väl genomfört återhämtningsarbete.

Hälsingelivs är en idéel organisation som hjälper lokala producenter i hälsingland att fortbilda sig inom områden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjänster för att utveckla nya produkter. De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i området. Vår uppgift är att skapa en digital plattform för Hälsingelivs, att använda i sin utbildning, som erbjuder såväl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text. Rapporten går igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehåller forum, användarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger även en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion på den egna sidan. Rapporten går även igenom teoretiska problem gällande anpassningen till öppen källkod och implementering av externa system.

Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

Ett skifte mot ett högre intresse för lokalproducerat livsmedel är i rörelse. Med det ökade intresset höjs också kraven hos producenterna att kunna förse den mängd livsmedel som efterfrågas. Idag har producenterna svårt att uppnå nuvarande och den ökade kundefterfrågan på grund av kostsamma transporter och för liten livsmedelsproduktion. Lokala producenter har idag inte möjligheten på ett lönsamt sätt att sälja till den mängd kunder som önskas då de inte når upp till de minimikrav som fraktbolagen har för ett samarbete.Syftet med denna enkätstudie är att ta fram ett förslag på en logistikmodell som kan användas av aktörer inom kategorin lokalproducerat livsmedel inom Gävleborgs län.Av den orsak att det inte finns mycket tidigare forskning och teori kring ämnet har ett induktivt angreppsätt använts. För att få fram relevant information har en kvantitativ och kvalitativ angreppsmetod använts, med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer och observationer. Skapandet av enkäten- och intervjufrågorna har gjorts i samråd med lokala producenter och andra personer och intresseorganisationer som på något sätt är engagerade i närproducerat livsmedel.Några av de sekundära källorna som har använts i studien vid skapandet av enkäten- och intervjufrågorna, förslaget av logistikmodellen samt som stöd vid insamling av empiri är bland annat Hub and Spoke, Supply chain management, tredjepartslogistik, förpackningens uppgift och planering av transporter.I studien har även de olika försäljningskanalerna kartlagts som lokala livsmedelsproducenter använder sig av. Några av dessa är dagligvaruhandel, gårdsbutiker, reko-ring och offentligt kök.Slutresultatet av studien presenteras med ett förslag på en logistikmodell som har som utgångpunkt att ge producenterna mer tid över åt att expandera sin kärnverksamhet, vilket är att producera livsmedel. Detta görs genom en transportlösning med tredjepartslogistik företag, standardiserade förpackningar för enkel lastning och förutsättningar för att nå ut till en större marknad. Som följd leder det till ökad sysselsättning och arbetar mot målet att Gävleborgs län ska bli självförsörjande.
A shift towards a higher interest in locally produced food is in motion. With the increased interest, producers also need to be able to provide the amount of food demanded. Today, producers have difficulty in achieving current and increased customer demand due to costly transportations and too little foodproduction. Local manifactures do not currently have the opportunity to profitably sell to the ammount of customers desired as they do not meet the minimm requirements that the shipping companies have for cooperation.The purpose of this survey is to develop a proposal for a logistics model that can be used by people in the category of locally produced food in Gävleborg County.For the reason that there is not much earlier research and theory on the subject, an inductive approach has been used. In order to obtain relevant information, a quantitative and qualitative approach has been used, with a quantitative questionnaire and qualitative interviews and observations. The creation of questionnaires and interview questions has been done in consultation with local producers and other people and associations which are in some way engaged in locally produced food.Some of the secondary sources used in the study of the questionnaire and interview questions, the proposal of the logistics model, as well as support for the gathering of empirical data include Hub and Spoke, Supply Chain Management, Third Party Logistics, Packagings Tasks and Planning of Transport.The study also analyzed the various sales channels that local food producers use. Some of these are grocery stores, farm shops, restaurants and public kitchens.The end results of the study is presented with a proposal for a logistics model which, as a starting point, has given the producers more time to expand their core business, which is to produce food. This is done through a shipping solution with third party logistics companies, standardized packages for easy loading and prerequisites for reaching out to a larger market. As a result, this leads to increased employment and aims at the goal of Gävleborg County to become self-sufficient.