Dissertations / Theses on the topic 'Livsstilsmagasin'

AbstractThe purpose of this essay is to present a thesis work that has been executed during a period of 10 weeks, as part of a bachelor degree in Graphic Design and Communication and also to present what has led to the design of a sales brochure for the freely distributed lifestyle magazine LKPG. The purpose of the thesis work was to examine the answers to the questions “What does clients and local company owners want to achieve from their advertising in newspapers and magazines?” and “How should a sales brochure for a freely distributed lifestyle magazine be designed to be at most advantage and out of most interest to its clients?”. The work has been carried out through an competitors analysis, qualitative interviews, literature studies and a survey on the target group. The findings of the work are that the market of freely distributed  magazines, both nationally and locally, is extremely wide and has many similar competitors. Although there is still room for all of them, since advertising in newspapers and magazines are highly appreciated and well used. But in order for a magazine to recruit clients on this market, it is most important to distinguish oneself from competitors and offer something special. What has also been stated in this essay is that company owners who advertises in magazines and newspapers in Linköping and Norrköping wants to be treated professionally, be offered smart solutions and also good prices.

In the current media landscape, visual content is an influential and contributing part in the shaping of societal attitudes, conceptions and norms about gender. The main purpose of this qualitative study is thus to research how gender is visually displayed on the cover pages of two Swedish lifestyle magazines. Moreover, the aim is to investigate how the magazines visual portrayal of gender maintains, or challenges, traditional stereotypes about masculinity and femininity. The analysis is mainly based on Goffman’s theory of Gender Advertisements. Through a visual semiotic analysis, this study examines the cover models physical attributes, along with other semiotic resources such as setting, color and camera angle. From the overall results of the analysis, the conclusion drawn is that both men and women are depicted mostly in line with traditional gender stereotypes, with only small amounts of challenging characteristics made visible.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang. Materialet vi utgår ifrån är begränsat till alla Cafés och Slitz utgåvor från 1999. För att se om förändring skett analyserar vi två utgåvor av Café från 2010 och sex från 2011, samt sex utgåvor av Slitz från 2009 och tre från 2011. Därigenom är vår ambition att försöka presentera en intressant bild av denna mångnyanserade kontext och dess diskursiva aspekter. Det generella resultatet är följande: i Slitz har vi inte funnit någon relevant skillnad, men däremot i Café finner vi en diskursiv skillnad från 1999 till 2011.
The purpose of this essay is to examine whether it is possible to find relevant differences in the presentation of the man over the time period from 1999 to 2011. If a change has occurred, we want to try to find out how it looks like. From a social constructivist approach and using conceptual explanations of gender, masculinity and homosociality, we intend to analyze the two Swedish lifestyle magazines Café and Slitz. We will take particular note of studies on mass media and its impact on people's everyday lives. The method used to enable us to further analyze the material is critical discourse analysis, which is to scrutinize the basic sentence context of the text. The material we assume is limited to all Café’s and Slitz’ editions from 1999. To see if changes are made, we analyze two editions of Café from 2010 and six from 2011, and six editions of Slitz from 2009 and three from 2011. Thus, our aim is to try to present an interesting picture of these multi-nuanced contextual and discursive aspects. The general results are as follows: in Slitz, we found no relevant difference, but in the Café, we find a discursive difference between 1999 to 2011.

This paper examines which media messages related to happiness that can be found in interviews with famous people in the four largest lifestyle magazines in Sweden for the age group 16-34. The magazines are Cosmopolitan, Elle, Café and King. Depending on which magazine the reader chooses to read he/she will be presented with different roads to happiness. Common for all examined magazines are happiness factors related to personal goals, determination and work. Often in a causal connection where the goal orientation and determination is tied together with success in work and career for the interview persons. Cosmopolitan and King present relatively few roads to happiness in comparison with Elle and especially Café. One factor for happiness is the ability to choose your own road to happiness (Bok 2011). This means that Cosmopolitan and King from the perspective of their interview texts do not promote happiness to the same degree as Café and Elle.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av. Trend saknar dessutom en tydlig struktur som skulle kunna ge ökad igenkänning och en röd tråd genom innehållet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kvinnor i åldern 20 - 50 år i Norrköping med omnejd ställer för krav på innehållet och formen i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin, samt att ta reda på hur väl magasinet Trend uppfyller dessa krav och de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vilken typ av innehåll tycker målgruppen är önskvärd i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin? Vilka krav ställer målgruppen på utformningen av ett sådant magasin? Hur väl lever magasinet Trend upp till målgruppens krav samt till de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning av Trends innehåll och utformning utförts, i kombination med en målgruppsundersökning, där kvalitativa djupintervjuer har genomförts med sex respondenter ur målgruppen: kvinnor i åldern 20-50 år, bosatta i Norrköping med omnejd. Resultaten av nulägesbeskrivningen har sedan stämts av mot resultaten av målgruppsunder- sökningen, samt mot de vedertagna normerna i litteratur om tidskriftsdesign. Analysen visar att Trend endast till viss del uppfyller både målgruppens krav och vedertagna normer. Innehållet täcker delvis de områden målgruppen efterfrågar: mode, skönhet, inredning och resor samt har den lokala förankring som målgruppen anser är viktig. Målgruppen vill dock även läsa mer om människor med en intressant historia, få lokala evenemangstips och hitta lättlagade recept i tidningen. För att fånga upp en större del av målgruppen bör det därför övervägas att lägga till dessa ämnen i Trend. Av de redan befintliga ämnesområdena är det heminredning och resor som uppskattas mest av målgruppen och dessa bör därför få ett större utrymme i tidningen. Analysen visar också att Trend behöver anpassa både innehållet och utformningen för att inte uppfattas som en reklamtidning.   Det redaktionella innehållet blandas ihop med reklam både på grund av hur texterna är skrivna och på grund av att utformningen av de redaktionella sidorna inte är konsekvent. Ett sätt att skapa större tydlighet kring de olika typerna av innehåll är att strukturera tidskriften enligt en modell med fram- vagn, mitt och bakvagn. Dessa delar bör ha olika slags texter med olika längd, samt en tydlig utform- ning som särskiljer dem från varandra. Layoutmallar och stilmallar är till stor hjälp för att särskilja de olika delarna. Detta är något Trend saknar idag och bör införa.
Folkbladet is a daily newspaper in Norrköping with a strong local touch whose subscribers are mostly men interested in sports. In an attempt to broaden its readership, since 2009 Folkbladet publishes a magazine called Trend which targets women aged 20-50 years. This magazine in the form of a lifestyle magazine for women with a local touch is about fashion, beauty, interior design and travel. This free magazine is published four times a year and is distributed to every household in Norrköping and its surroundings. No target group analysis has been done to identify which content or design the readers would appreciate. Trend also lack a clear structure that could increase recognition and provide guidance through the contents. The objective of this paper is to examine what women aged 20-50 years in Norrköping and its surroun- dings ask of the content and design in a free lifestyle magazine, as well as to find out how well the magazine Trend meets these requirements and the established standards within the magazine industry. Based on this objective the following questions were formulated: What type of content does the target group find desirable in a free lifestyle magazine? What does the audience ask of the design in such a magazine? How well does Trend magazine meet the target group’s requirements and the established standards that exist within the magazine industry? To meet the objective and answer the questions, the current content and design of Trend has been described, combined with a target group survey in which qualitative interviews were conducted with six respondents from the target group: women aged 20-50 years, living in Norrköping and its surroun- dings. The results of the current state description has been compared with the results of the target group survey, as well as with the established standards in the literature on magazine design. The analysis shows that Trend only partially meets both the target group’s requirements and the established standards. The content covers some of the areas demanded by the target group: fashion, beauty, interior design and travel, and it has the local touch that the target group finds important. But the target group would also like to read about people with an interesting story, get information about local events, and find simple recipes in the magazine. To reache a larger share of the target group these topics should be considered as additonal content. Out of the already existing topics, interior design and travel are the ones most appreciated by the target group and should therefore be given more editorial space in the magazine. The analysis also shows that Trend needs to adapt both the content and design so as not to be perceived as entirely advertising. The editorial content is confused with advertising due to the way the texts are written and because the design of the editorial pages are not consistent. One way to create greater clarity about the different types of content is to structure the magazine according to a model with a front, a middle and a back section. These sections should have different types of texts of different lengths, and distinct design that distinguishes them from each other. Layout templates and style sheets are a great help for distinguis- hing the different parts. This is something that Trend currently lack and that should be implemented.

The purpose of this work is to examine gender rols in lifestyle magazines. In order to do this, two magazines were used and analyzed using a qualitative content analysis. In addition the authors also analyze the advertisements for each gender. Interviews in King of Sweden and Elle are also analyzed. The thesis is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths. This is examined by using both a detailed qualitative method and a text analysis. The magazines that were used are four issues of King of Sweden, 2012 and Elle, 2012. The result of the study shows that masculinity and femininity is something that is separate from each other. Different stereotypes, myths and metaphors could also be found in the material. One of the conclusions is that while femininity seems to be something that is associated with being something, masculinity is be something that is associated with doing something.

Currently there is no Swedish boardsport magazine for women. In this degree project a prototype of a new lifestyle magazine for women in boardsports has been created. Through a magazine study and a targetgroup survey we have found a magazine concept and suggestions for the magazine content. A digital 96-page prototype has been created. The feedback from Anders Neuman-Östberg, the experienced editor in chief of the Swedish boardsport magazine Transistion gives the project report the needed credibility.The overall response from all the people involved in the making of this prototype has been positive. We can see a market demand for a magazine like Werv and hope that we can find a way to publish it in the future. In this degree project we haven't looked into the economic sustainability and therefore we can't say if it's feasible. Further investigations are needed before Werv can be published.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet.
Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen.

Metod: Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009.

Resultat: Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt omslagens form och innehåll för tre olika livsstilsmagasin för kvinnor: Veckorevyn, Damernas Värld och Femina, har utvecklats från 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte är att kunna diskutera varför utvecklingen sett ut som den gjort. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de undersökta tidskrifterna. Undersökningen visar att livsstilsmagasinens omslag genomgått flera förändringar under de senaste 60 åren, och har ett antal tydliga trender som gäller för samtliga tidningar. Puffarna, alltså de små korta texter på omslaget som sammanfattar en längre text i tidningen, har ökat i antal – från någon enstaka till att under 2000-talet kunna vara upp till tio stycken. Puffarnas innehåll har förändrats från att handla om allt möjligt, både mode, mat och längre reportage om kända personer till att bli mer inriktade på mode, skönhet och hälsa. Utseendet på puffarna har förändrats genom att gå från sparsmakat och diskret till flera färger och stora kontraster. Undersökningen visar även att omslagsbilderna under det senaste decenniet är mer likartade och tydligt arrangerade än vad de var framför allt under de tre första undersökta decennierna. En genomgående trend som funnits redan från början av den undersökta perioden har varit kvinnor som oftast ler och ser direkt in i kameran. Våra analyser visar också att Veckorevyn är den tidning som varierat mest och experimenterat mest med sina omslag under de undersökta åren.

The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.

I denna studie undersöks hur kost och träning gestaltas i magasinen Aftonbladet Söndag och Expressen Söndag. I studien genomförs en kritisk diskursanalys utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell och kopplas till forskning och teorier om det senmoderna samhället.  Det globala och moderna samhället kännetecknas av föränderlighet och valmöjligheter, vilket har skapat en individ vars självidentitet har blivit ett så kallat självreflexivt projekt. Genom att analysera tidningsartiklarna med verktygen modalitet och värdering framkommer fyra övergripande teman som är Kost och träning som självidentitet; Självmedvetenhet och eget ansvar; Planering är a och o och Förändring och förbättring. Individen representeras som ensam ansvarig för att uppnå det som artikuleras som eftersträvansvärt eller nödvändigt och som någon som ständigt söker svar på nya metoder för att förverkliga eller uppdatera självet.  Samtliga artiklar har en hög grad av interdiskursivitet och de olika diskurserna korsar varandra vilket skapar otydliga gränser. De diskurser som främst finns representerade är reklamdiskursen, expertdiskursen, självhjälpsdiskursen och konsumtionsdiskursen. Diskurserna talar till självets reflexivitet, att följa en viss diet eller träningsform har blivit en del av individens självidentitet och är en form av rutinisering som främjar känslan av ontologisk trygghet. Genom att skapa material som får individen att tro att den vill ägna sig åt självförbättring och självförverkligande med koppling till kost och träning stärks även den rådande hegemonin.

SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts så mycket forskning på det området. Den forskning som finns handlar främst om magasinens innehåll. Vi har i stället undersökt omslaget eftersom det är det som i första hand säljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred målgrupp och många titlar innefattas i genren. Därför är deras omslag om möjligt än viktigare än andra tidskrifters för att locka läsare. En stor del av medieinnehållet formas utifrån vad medierna tror att män och kvinnor vill ha och därför har vi valt att undersöka vad det finns för skillnader och likheter mellan livsstilsmagasin som riktar sig till kvinnor och män. Syftet med studien är att beskriva vilka likheter och skillnader man kan hitta mellan omslagen på kvinnomagasinen Cosmopolitan och Solo och mansmagasinen Café och Slitz. Tyngdpunkten i våra resultat bygger på en omfattande kvantitativ innehållsanalys av magasinens omslag från 2007. Vi har där sett till aspekterna omslagsbilden, puffarnas innehåll och placering, färganvändning och logotypens placering. Vi har också genomfört något man kan kalla en kvalitativ överblick av materialet för att se till aspekter som helhetsintryck när det gäller layouten, språk och stil i puffarna, omslagspersonernas utseende, poser och ansiktsuttryck samt sexuella anspelningar i puffar och bilder.Vi har kommit fram till att magasinen uppvisar skillnader i de flesta undersökta aspekterna och att de traditionella könsrollerna visar sig tydligt på de undersökta omslagen. Tjejmagasinen har tjejfärger och använder typiskt kvinnliga ord. Puffarna på tjejtidningarnas omslag är formulerade som tips och uppmaningar och handlar oftast om mode, skönhet, sex och relationer. På tjejtidningarnas omslagsbilder syns vackra kvinnor som ler och tittar in i kameran. Magasinen som riktar sig till män har typiskt manliga ord och färger på sina omslag. Deras puffar är sensationella, skämtsamma eller uppräknande och handlar framförallt om kändisar men också om mode och sex. Den vanligaste omslagsbilden är en lättklädd kvinna med ett förföriskt ansiktsuttryck som talar till mannens lust. De män som ofta pryder Café är fullt påklädda och mest där på grund av något de åstadkommit och inte för att de är snygga. Båda typerna av magasin säljer på sex och liknar varandra layoutmässigt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefredaktörerna för livsstilsmagasinen Cosmopolitan, som är ett magasin för kvinnor, och Slitz, som är ett magasin för män, väljer att presentera sig själva i sina ledarspalter. Materialet som har använts är en ledarspalt från varje magasin. Den metod som har använts för att analysera texterna är huvudsakligen en topik­analys, med stöd av en textanalys. Även fotografierna som hör till spalterna har analyserats. Resultatet av undersökningen visar att de bilder chefredaktörerna ger av sig själva i hög grad bygger på gamla könsroller. Cosmopolitans chefredaktör tenderar att förminska sig själv, me­dan Slitz chefredaktör försöker framställa sig i så god dager som möjligt. Det finns även några inslag i texterna där chefredaktörerna tydligt går ifrån könsrollerna. Exempelvis visar Cosmo­politans chefredaktör en villighet att lämna en trygg anställning för en otryggare frilanskarriär, och Slitz chefredaktör skriver mer om sina känslor än Cosmopolitans chefredaktör gör.

Denna studie är skriven inom fältet för språkvetenskap med fokus på hur reklamtexter använder värderande språk och språkliga strategier för att tilltala en manlig målgrupp, och i förlängning förstärka fördomar och heteronormativa värderingar genom språket som utgångspunkt. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys samt diskursanalys för att besvara frågeställningarna, och metoden som brukats är närläsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot män. Den teoretiska bakgrund som använts är genusteori, mediateori och språklig teori i kombination, framförallt utifrån etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien är att även om källmaterialet varit alltför begränsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvärldens språkbruk i helhet, finns ändå tydliga tendenser att skaparna av dessa material använder språkliga strategier baserade på normativa värden för att tilltala sin primära konsumentgrupp.

The purpose with this study was to find out about the perception of a couple of individuals regarding the feature of gender in lifestyle magazines. This is a qualitative journalistic study with focus on gender, lifestyle magazines and reception.   One of our main questions was to find out about our respondents opinion concerning the content through a gender perspective. We were also interested in their thoughts about their own consciousness and others regarding the representation of gender in lifestyle magazines and how they think that their interpretation of male and female features in lifestyle magazines may shape their lives.   In our study we chose to interview eight (8) people. We had a qualitative approach and an open structure regarding the questions during the interviews. Almost all of them took place in Kalmar and a few of them on Skype. To get our respondents to understand our definition of lifestyle magazines we chose to provide them with six (6) articles from the swedish lifestyle magazines Solo and Café, three (3) from each.   The results of the study show that our respondents over all seemed to be conscious readers according to themselves. At the same time they thought that other readers besides themselves did not question how gender were presented in the magazines and therefore contributed to the gender structure in society. According to our respondents one of the main reasons for applying both content and values of the magazines seems to be driven by the age of the reader. Something that we thought was quite interesting, especially considering that almost all of them brought up this subject.   We are hoping this study will contribute to the research about gender and in particular regarding lifestyle magazines and to inspire others to take interest in further studies about gender.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang. Jag har också gjort en diskursanalys över den text som förekommer i Café för att ta fram specifika kodord och teman som kan tillskrivas en man. Slutligen har jag även låtit en fokusgrupp diskutera kring respektive utgåvas omslagsbild i hopp om att få en uppfattning om läsares tolkning av Cafés bild av maskulinitet.

Resultatet visar att mannen strävar efter, både medvetet och omedvetet, att uppnå ett superideal. Att bli en sorts superman. Det är denna superman som tycks sätta riktlinjerna för hur maskulinitet konstrueras och som också illustrerar de skillnader som finns mellan utgåvorna. Superidealet är dock inget givet och man kan inte tala om ett enskilt manligt ideal. Det existerar flertalet ideal sida vid sida, samtidigt. Bilden av mannen från 1990 visar en person med en naturlig självsäkerhet och ett stilla naturintresse. 2009 finner vi istället en bild av mannen som mer aggressivt utåtagerande.

En mjukare sida av mannen gör sig dock synlig i de bägge utgåvorna. Detta visas genom debatter kring pappaledighet samt ett ökat intresse för mode, utseende och skönhetsprodukter.

This study examines how two lifestyle magazines produce gender through their covers, and how young men and women are affected by the covers in their thoughts on gender constructions. The starting point for the study is Erving Goffman's visual codes describing the portrayal of gender in advertising. By applying Roland Barthes method, semiotic image analysis the result show that the two lifestyle magazines create a relatively stereotypical image of male and female. In the analysis of the cover, for example, posing, clothing choices, color choices and more are taken up for review. How these covers affects young men and women was examined through the qualitative focus group method. The results indicate that both sexes are affected to some extent by these images, where women are more affected by comparison and that they try to adhere to a certain ideal.

 

The aim of this thesis is to examine men's attitudes towards literature, and how social norms affect their book reading, in order to contribute to the knowledge of why men's book reading is decreasing. This is realized through a discourse analysis of literature recommendations in men's lifestyle magazines.

Two magazines, King of Sweden and Magazine Café, are examined through critical discourse analysis. Theories of discourse are combined with theories of gender to explore how gender stereotypes affect men's reading habits.

The analysis shows that ideals of masculinity have a great influence on the book recommendations. Social norms, associated with gender, also seem to have significance to whether or not a book is considered suitable for men to read. These are, inter alia, norms of heterosexuality and violence. In addition to that, a homosocial structure is found in the magazines, regarding the authors of the recommended books. The majority of the authors are men, and women are rarely mentioned at all in the book recommendations. Also, non-fiction books are much more frequent than fiction in the recommendations.

Not much prior research has been done in the field. The research, that however has been done, correspond with the results of the analysis in this thesis. Therefore the conclusion is drawn that the results of the analysis show structures of social norms that are valid even outside the examined material. Knowledge of men's reading habits is concluded to be very important, in order to increase men's book reading.

This is a two years master's thesis in library and information science.

The purpose of this thesis was to study how four swedish lifestyle magazines: Veckorevyn and Cosmopolitan for women, King and Café for men, represent three groups of people and how often these people appear in the magazines. These groups are HBT, homosexuals, bisexuals and transsexuals, disabled and immigrants. The years we studied were 2007 and 2008.

Our main questions were: How often do the three groups appear in the four magazines? How are the groups represented? In order to answer these questions we used a qualitative analysis. We used tools from semiotics, narratology and discourse. We also used a quantitative analysis in order to find out how often the groups appeared. 

We based our study on theories about representation, stereotypes, social construction, identity and masculinity. We chose these theories because the magazines used this to present their stories about the groups, in a social constructed world. These theories helped us to analyze our results and gave a deeper meaning to our conclusions.

Our results showed that all groups appear very little in the magazines. We found that all groups except for immigrants are stereotyped in well-known patterns. Disabled persons are often represented as heroes. We also found that HBT- persons often are stereotyped and appear in articles where sex and relationships is the main subject. Many of the immigrants are famous and they are portrayed as themselves and as “one of us”.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur porträtteringen av män sett ut i två livsstilsmagasin för kvinnor, VeckoRevyn och M-magasin. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys tillämpats och analysen har tagit hjälp av dess tre analysnivåer. De teorier och tidigare forskning som använts har handlat om medier, makt, diskurser, genus, heterosexualitet, maskulinitet och stereotyper. Utifrån det empiriska materialet, den kritiska diskursanalysen och teorin samt tidigare forskning framkom tre huvudsakliga teman. De handlade om generaliseringen, den åtråvärda mannen och mäns beteenden. Resultatet av undersökningen visade slutligen att mäns agerande och beslut porträtterades som självklart och som att män bara är så av naturliga skäl.

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre. D.v.s. hur kvinnor konstrueras i livsstilsmagasin för män och hur män konstrueras i livsstilsmagasin för kvinnor. Undersökningen är gjord ur ett social konstruktionistiskt perspektiv med teorier från bl.a. Burr, Butler och Foucault. Jag har genomfört undersökningen med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys som ramverk där fokus ligger på text och diskursiv praktik. Texten ger inblick i ordens och meningarnas uppbyggnad och diskursiv praktik syftar till att synliggöra en diskursordning. Detta kompletteras med en visuell analys vars syfte är att påvisa konstruktionen av den andre i bild. Resultatet visar tre funna diskurser i konstruktionen av kvinnan och fyra konstruktioner av mannen. Övergripande visar diskurserna en ganska normativ bild av den andre med inslag av förändringar. Orsakerna till att diskursen tenderar att vara ganska stillastående skulle kunna vara att genus är så införlivat i oss och svårt att bryta sig ur.

Studien undersöker vilken representation av kvinnokroppar som står utanför den rådande smala kroppsnormen som presenteras i magasinet Amelia. Studien tar även upp hur synen på kvinnlighet och kroppar formas i media samt hur livsstilsmagasin är uppbyggda utifrån ett teoretiskt perspektiv. I studien användes semiotisk bildanalys av uppslag från tidningen Amelia, tillsammans med teorier om texthierarki och representation. Studien fann att Amelia, genom sitt val av bruk av visuell retorik, till större delen återskapade en traditionell representation av kvinnlighet och syn på tjocka kroppar. Att praktisera en kvinnlighet med fokus på utseende och relationer uppmuntrades av tidningen. I uppslagen blev de tjockare kvinnokroppar dels framhävda som avhumaniserade bärare av en idé och som kroppar som hade målet att bli smal kropp. I ett uppslag fick en tjock kropp agera utanför sin stereotypa bild, genom att träna och vara aktiv, och i ett uppslag var den tjocka kroppen neutralt representerad då ämnet i uppslaget ej berörde kroppar var uppslagets fokus.

Lifestyle magazines portray women in different manners and have an influence on how media consumers create self-images. The importance of knowing how different visual representation of the female acts out in magazines with large target audiences is therefore of weight for the magazines’ readers to understand. This thesis analyze how the two lifestyle magazines ELLE and LOVE portrays women in images and how they in turn create ideal images of women. The thesis has been conducted through a qualitative analysis of 5 images from each magazine that represents the magazines artistic styles. The theories used in this study are semiotic image analysis and visual text analysis viewed from a gender- and discourse perspective. The conclusion of this thesis is that ELLE portrays women as strong, happy and feminine, with at tendency towards androgyny, while LOVE describes women as inferior and sexual objects constructed for the male gaze. The magazines, which belong to a classic- respectively a post-modern genre within lifestyle magazines, thereby switch places with each other and becomes each other’s counterparts.

Idag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper.   Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar?   Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.

This study was a qualitative analysis of the covers of six lifestyle magazines, three addressed to women and three addressed to men. We have studied the cover photographs, the teasers and their relations.   The purpose of this study was to answer the questions: According to the magazines, what are male interests and what are typical female interests? Who is the ideal man and who is the ideal woman? Is there a certain way you need to look to be able to be on a magazine cover? And how often do the magazines encourage you to consume?   The study was based on thirty covers, five from each magazine. The Swedish magazines are VeckoRevyn, Amelia, Damernas Värld, King of Sweden, Café and the American version of GQ. We’ve used semiotics and rhetorical methods to analyze the material. We have studied the words in the teasers to find their connotations, we have studied the poses of the cover models and investigated their body language and counted how many times the magazines teases for something that will lead to you as reader having to buy something.   We found out that both male and female magazines use very stereotypical gender roles and they do not show any signs of changing, even though the society in general has broken free from many typical gender roles. They presented an ideal man that are very successful, handsome, well dressed, meat eating and interested in sports. He is neither black nor gay. The ideal woman is a slim, beautiful, successful, white, heterosexual woman who can joggle many things at once.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur King och Elle framställer mat ur ettgenusperspektiv, det vill säga ur ett manligt respektive kvinnligt perspektiv, och i samband meddetta studera människors attityder till mat generellt. Detta med avsikt att ta reda på om det finnsskillnader mellan hur mat framställs beroende på dess målgrupp, samt om det finns någonkoppling till hur människor ställer sig till mat allmänt. För att besvara syftet genomfördes enkvalitativ innehållsanalys av ett begränsat antal artiklar från de utvalda magasinen, samt enenkätundersökning som vi delade ut via webben. För att stödja vår analys av undersökningen harvi främst grundat arbetet i gestaltningsteorin och teorin om socialkonstruktivism. Våra frågeställningar var: • Hur framställs manligt och kvinnligt i mat och dryck-delen i magasin? • Finns det någon skillnad på hur män och kvinnor tänker kring mat och matvanor? • Hur kan livsstilsmagasin tänkas påverka sina läsare i fråga om matpreferenser? Resultatet av studien visar att det är en framstående skillnad mellan hur mat framställs i magasinriktat till män respektive kvinnor. Dessutom pekar enkätundersökningen på att fler kvinnor änmän är måna om vad de äter, och att det finns skillnader mellan hur män och kvinnor ser på mat.Utifrån våra resultat och slutsatser följer en diskussion om hur det kommer sig att mat framställspå det vis den gör, samt hur detta kan komma att påverka dess läsare och samhället i sig. Slutligenger vi även exempel på vidare forskning inom det utforskade området för en djupare förståelse.
The purpose of this study was to examine how males versus females gets portrayed in the foodsection in monthly magazines, in this case Elle and King. In relation to that we have studiedpeoples attitudes of food. We wanted to see if there is any difference in how the magazines framefood depending on the target group and if there is a connection to how people agrees to food ingeneral. We used a qualitative content analysis and surveys as methods to implement the study. To prove our study material we’ve used the framing theory and the theory of social construction. Our main questions was: • How does the magazines portray women and men in magazines when it comes to foodand beverage? • Is it any difference between how men and women think about food and their eatinghabits? • How can the magazines affect their readers in the matter of food preferences? The result of this study shows that there is a difference between how men and women getsportrayed in the food section of the magazines. The survey shows that women care more aboutwhat they eat than men do, and that there is a difference in how men and women think aboutfood. Based on our results and conclusion we discuss why food gets portrayed in the matter itdoes and how the readers and society might get affected. At the end of the study we giveexamples for further research within the unexplored area for a deeper understanding.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män.
The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.

Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag.

Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible. To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses. The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to “come out of the closet” repeatedly and their sexual relations are rarely represented. When the sexual relations are represented, it’s frequently through fantasies or in extreme ways with an attempt to entertain. VeckoRevyn tells the readers that it’s stupid to label oneself as bi- or homosexual, nevertheless VeckoRevyn often uses labels as a big part of their construction of bi- and homosexuals identities. Bi- and homosexuals never really come out of the closet, they are forced to always be standing in the doorway.

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur maskulinitet görs i omslagsintervjuerna i Café Magazine under åren 2015 och 2020. Analysen har utgått från Raewyn Connells och Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomssons teorier kring maskulinitet och att kön är något som görs, snarare än något som är. Connells maskulinitetsteori innebär att maskuliniteter ska förstås som något dynamiskt som är avhängigt sociala, kulturella och historiska villkor. I vår undersökning har vi sökt besvara frågan: Hur görs maskulinitet i omslagsintervjuerna i livsstilsmagasinet Café Magazine åren 2015 och 2020? Vi har undersökt hur de arbetar med text och bild för att gestalta maskulinitet. Genom att tillämpa en kvalitativ tematisk innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys har totalt åtta stycken omslagsintervjuer analyserats, såväl i text som bild, fyra stycken från respektive år.  Av analysen framgår att Café Magazine i bild och text gör en maskulinitet som bär flera kännetecken av den västerländska hegemoniska maskuliniteten. Men vi ser även nyanseringar som kan antyda att det skett, och fortfarande sker, förändringar i denna västerländska, hegemoniska maskulinitet. Fram växer bilden av en emotionell och reflekterande maskulinitet.
The purpose of this study is to examine how masculinity is portrayed in the cover stories of Swedish magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The theoretical framework upon which the analysis has been made consists of Raewyn Connell’s theory of masculinity, as well as Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomsson’s concept of gender, stating that gender is constructed by us, rather than something that resides within us. Connell’s theory of masculinity proposes that masculinities are dynamic, social constructs that varies in different cultures and periods of time.  The aim has been to examine how masculinity is constructed in the cover stories of the men’s lifestyle magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The material consists of eight cover stories in total, four from each year. The cover stories have been analyzed by combining two methods: (qualitative) thematic analysis for the written content of the articles and semiotic analysis for the images.   The study concludes that the masculinity constructed by Café Magazine, in the written content as well as the images of the cover stories, displays several characteristics consistent with those of western, hegemonic masculinity. However, there are nuances to suggest that this western, hegemonic masculinity has recently undergone, or still is undergoing, changes. In these nuances an emotional and reflecting masculinity emerges.

Baaam is a Swedish digitized lifestyle magazine for young women that, among other things, writes about sex, sexuality and relationships. Baaam is a feminist platform that claims to be a guiding companion to young women. The purpose of this study was to examine how Baaam portrays female sexuality and thus what messages they convey to young women regarding female sexuality. The research questions were: How is female sexuality portrayed in the lifestyle magazine Baaam? Does the selected articles from Baaam confirm or change the traditional, dominant view of female sexuality? Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA) was conducted to find and then analyze discourses in the selected articles. A total of 23 articles published between 2016 and 2019 were analyzed. This was carried out from a social constructionist perspective together with representation theories and gender theories. Based on the analysis, different themes were used to explain how the sexual woman is constructed through different sub-discourses: ”The female sexual identity”, ”The woman’s sexual pleasure”, ”The sexual woman in relation to the man” and ”The performing sexual woman”. The sexual woman is portrayed both in a way that confirm and change the traditional, dominant view of female sexuality.

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.

I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.

För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.

Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.

Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.

Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.

Objective: The focus of this bachelor thesis is to study what a selection of magazine readers think generates value on the reading experience of a traditional lifestyle magazine. Furthermore create an deeper understanding of these values.  Method: Qualitative interviews was used as the method to investigate the participants' view of the user experience when reading a lifestyle magazine paper. Seven interviews were conducted with people who prefer the traditional newspaper.  Results: The results of this study show that it may be to early to talk about the print magazines dead. The physical and mental feeling that appear from reading a lifestyle paper magazine is almost impossible to implement in the digital version. Our results show that some of the underlying causes that lead to a the choise of the print magazine depends on the structure, the reading experience and the qualitative content that appears to be difficult to emulate on the web.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur media konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen samt hur detta skapar identitetskonstruktioner vilka bygger på sättet att se på vad som anses vara en ideal kropp. Genom en diskurs- och bildanalytisk ansats dekonstrueras mediediskursens föreställningar för att urskilja potentiella motsättningar och dolda antaganden vilka kan ha inverkan på människors liv. Resultaten visar på att mediediskursen framställer en orealistisk och orimlig kroppsnorm vilken är ett allmänt genomgående ideal i medias föreställningar av kroppsform och yttre karaktäristika. Publikationer, inslag samt reklam genomsyras kontinuerligt av samma ideal vilket oundvikligen påverkar människan och till följd kan utgöra en risk för hennes välstånd. Bakgrund: Medier utgör en avgörande informationskälla för människor och är därmed en central faktor i formandet av vår världsbild, vilken är grunden för våra tankar och handlingar, samt normkonstruktioner. Mediers framställning av den ideala kroppen utgör därmed en norm vilken i stor utsträckning påverkar människors antagande om hur en normal kvinna respektive man skall se ut. Brister i uppfyllande av denna standard, och avvikelse från, normen kan medföra negativa konsekvenser för människan och hennes liv. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva hur svenska livsstilsmagasin, inriktade på mode, hälsa samt skönhet konstruerar och normaliserar den mänskliga kroppen i text och bild. Hur media skapar identitetskonstruktioner vilka auktoriserar vissa företeelser och förkastar andra, och dekonstruera dessa för att urskilja motsättningar och dolda antaganden. Metod: Diskurs- och bildanalys Resultat: Medias framställning av kroppsideal förefaller vara orealistisk perfektion och därmed brister de flesta människor i jämförelse vilket kan medföra negativa konsekvenser för deras livssituation. Vidare kan även motsättningar antaganden och dolda budskap tolkas ur framställningarna vilket ökar risken av en skadlig utgång.
Summary: The purpose of this study is to examine how media construct and normalize the human body and how these create constructions of identity that are built on considered ways of what an ideal body is. The media conceptions are deconstructed through discourse and picture analysis to distinguish potential contradictions and/or hidden messages which can have an impact on people's lives. The results indicate that the media discourse depict an unrealistic and unreasonable norm of the human body which is a general thorough ideal in media depiction of body shape and outward characteristics. Publications, elements and advertising are continuously permeated by the same ideal which inevitably influence people and thus pose a risk for their opulence. Background: Media constitutes a deciding source of information for people and is thus a central factor in the shaping of our conception of the world, which is the foundation for our thoughts and actions, and norm constructions. The media depiction of the ideal body thus pose a norm which highly influence peoples assumption of what normal female and male features should be like. Failure to meet these standards, and deviation from the norm, can induce negative consequences for people and their lives. Purpose: The purpose of this study is to analyse and describe how popular Swedish magazines, targeting fashion, health and beauty, construct and normalize the human body in text and picture. How media create constructions of identity which authorize certain appearances and discard others, and deconstruct these to distinguish contradictions and/or hidden messages. Method: Discourse and picture analysis Result: The media depiction of the body ideal appears to be unrealistic perfection and the majority of people thus fail in comparison which can result in negative consequences for them and their lives. Furthermore, divergence and hidden messages can be interpreted from the depictions which increase the risk of a harmful outcome.