To see the other types of publications on this topic, follow the link: Loggbok.
Dissertations / Theses on the topic 'Loggbok'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Loggbok.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Sohl, Magnus. "Bedömning av loggbok : Bedömning av loggbok med en uppgiftsspecifik matris." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35232.
Full textAbstract:
The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation. The matrix has been tested in the activity and then evaluated by both teachers and students through interviews. I have come to the conclusion that the matrix is perceived as clear and useful. I will in my work as a teacher use and further develop task-specific matrices because the result of my independent work shows that it supports and promote students development. Keywords Assessment matrix, task-specific, assessment, writing log
2
Raufi, Kavosh. "Loggbok som reflektionsverktyg." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29620.
Full textAbstract:
Denna studie har undersökt ett antal elevers uppfattningar i en gymnasieekonomklass gällande loggboksskrivande som ett reflektionsverktyg för studier och kunskapsinlärning. Studien har sin utgångspunkt i huvudsak från en kvalitativ ansats i form av en gruppintervju samt stöd från en kvantitativ del, i form av en enkätundersökning. Under två veckor i följd fick deltagande elever skriva loggbok efter varje lektion i webprogrammet Google drive (ett levande dokument). Den fenomenografiska ansatsen har använts för att ta reda på elevernas erfarande av loggbok som reflektionsverktyg, samt för att kunna kategorisera och systematisera det insamlade datamaterialet. Studien visar att gymnasieelevernas uppfattning gällande att skriva loggbok är generellt positiv om de får tid att reflektera gällande loggbokens betydelse och dess innebörd i helklass och/eller i grupp. Utifrån de negativa aspekterna uppfattade eleverna att loggboksskrivandet var tidskrävande och kunde kännas som en extra arbetsbörda. Eleverna i undersökningen ansåg sig reflektera mer gällande deras studier och då främst om deras studieprestation på lektioner som ett resultat av att skriva loggbok.
3
Polder, Margje. "Loggbok och läslogg i undervisningen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-90703.
Full textAbstract:
I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen. Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning. Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll. Loggboken är ett allmänt dokumentationsverktyg i undervisningen medan läsloggen kopplas till tolkningsprocessen vid litteraturläsning. Huvudfokus ligger vid läsloggen där läsarens tankar och funderingar under läsningen skrivs ned. Det skiljer sig dock åt hur läsloggen konstrueras, vissa utgår från färdiga frågor medan andra uppmuntrar fri association. Studier visar dock att det inte räcker med att bara skriva ned dem utan att bäst kunskapsutveckling sker när läsloggarna delas och diskuteras med andra. Därmed blir litteratursamtal en naturlig uppföljning för att skapa en gemensam dialog och diskurs.
4
Ahlbom, Staffan. "Loggbok och lärande : Elevers perspektiv och pedagogiska intentioner." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3494.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.
5
Johansson, Emil. "Loggbok i matematikundervisningen : Elevers perspektiv på skrivande i matematik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39238.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to illustrate how using journal writing in mathemathics education acts as a tool to support the learning of students. The questions asked to investigate if the purpose was met were: - In what way do students use journals as a tool to reflect over their own learning? - In what way do students use journals as a tool to reflect over their effort in class? During six weeks, eighth grade students from two different classes wrote journals after each mathematics lesson. In the journals they wrote about what they learnt during class and about their effort. After the six weeks nine students were interviewed. The students describe how the journal writing helped them think metacognitively about what they learnt and how they worked during class. In addition, they have had a better direct contact with their teacher who has read the students’ entries and the response given was seen as positive for learning.Syftet med det här arbetet är att belysa hur användandet av loggbok i matematik-undervisningen kan fungera som verktyg för att stödja elevers lärande. De frågor jag ställt för att undersöka om syftet har uppnåtts var: - På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sitt eget lärande? - På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sin arbetsinsats? Under sex veckor fick elever i två olika åttondeklasser skriva loggbok efter varje matematiklektion där de fick berätta vad de lärt sig och hur deras arbetsinsats under lektionen varit. Efter denna sexveckorsperiod intervjuades nio elever. Eleverna beskriver att loggboksskrivandet hjälpt dem att på ett metakognitivt sätt medvetandegöra vad de lärt sig och hur de arbetat under lektionstiden. Dessutom har de fått en ökad direktkontakt med läraren som läst deras loggboksinlägg och de beskriver att denna feed-back påverkat deras inlärning positivt.
6
Bejdén, Malin. "Digital loggbok under apl : ett verktyg för elevens lärande?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13961.
Full text
7
Karlsson, Malin, and Sigbritt Jönsson. "Elevers insikt i sin lärprocess med metoden loggbok i fokus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36574.
Full textAbstract:
Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.
8
Ådefors, Annica. "Digital multimodal loggbok som bro mellan lärare och studenter på yrkeslärarutbildningen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79304.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilken potential en digital multimodal loggbok kan ha som digital bro mellan studenter och lärarutbildare under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att stötta studenterna i deras profession- och kunskapsutveckling, med hjälp av sociosemiotiska resurser, såsom digitala verktyg. Jag har undersökt hur en grupp yrkeslärarstudenter använder de sociosemiotiska resurser som erbjuds i den multimodala loggboken under deras VFU, för att kommunicera kunskaps- och professionsutveckling via en digital bro till lärosätet. Genom textanalys, inspirerad av hermeneutiken – och i termer av ett vidgat textbegrepp – undersöks studenternas arbete i de digitala, multimodala loggböckerna. Resultatet redovisas och diskuteras med fokus på studenternas användning av sociosemiotiska resurser och multimodaliter. Valet av textanalys som metod föregicks av en önskan att identifiera de faktorer som påverkade kommunikationen via digitala broar i en digital multimodal loggbok. Undersökningen omfattade 13 loggböcker som har analyserats från helhet till del vid fem tillfällen. Resultatet visar att de studenter som hade digitala förkunskaper kunde kommunicera sina förväntningar och sitt lärande i loggböckerna med hjälp av de erbjudna sociosemiotiska resurserna. De studenter som hade begränsade digitala förkunskaper har inte använt de resurser som erbjöds vilket resulterade i att det åsyftade meningsskapandet gick förlorat i denna kontext.The purpose of this study is to investigate what potential a digital multimodal logbook can have as a digital bridge between students and teacher educator during the practice-based part of the education, to support students in their professional development as well as in their development of knowledge. Socio-semiotic resources, such as digital tools, were used for this purpose. I have studied how a group of student teachers use the semiotic resources offered in the digital multimodal logbook during the practice-based part of their education, aiming to communicate their professional development and their knowledge development by a digital bridge to the university. By using text analysis, influenced by a hermeneutic model, I have studied what can facilitate, but also prevent students' work in the logbooks and the result are discussed in relation to the concept of semiotic resources and multimodality. Through a text analysis, influenced by a hermeneutic modell – in terms of an expanded text concept – are the students work in the digital multimodal log books investigated. The results are reported and discussed with a focus on the students’ use of socio-semiotic resources and multimodalities. The reason for using text analysis as a method was a desire to identify factors that could influence communication through digital bridges in a digital multimodal logbook. The study contained 13 logbooks who have been analysed from whole to parts at four occasions. The results show that students with digital knowledge could communicate their expectations and their learning by using the socio-semiotic resources that were offered. Students with limited basic digital knowledge did not use the resources they were offered which resulted in the fact that they lost the opportunity to create meaning in this context by using the offered resources.
9
Spelling, Helen. "Digital Loggbok/Portfolio : Ett sätt att nå elever som är ute på APL." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32986.
Full textAbstract:
10
Stare, Joakim. "Att skriva loggbok : En inblick i i studenters attityder och förståelse gällande matematiklektionerna." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32799.
Full text
11
Bergström, Oscar. "Digital loggbok till uppkopplade bin : En studie om att använda digitala verktyg inom biodling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106179.
Full textAbstract:
Denna studie tar reda på hur en möjlig variant av en digital loggbok ämnadför biodling kan se ut. Genom en iterativ designprocess tillsammans medbiodlare och utvecklare skapas tillslut ett förslag på en lista medfördefinierade frågor och en mall där användaren kan välja hur den ska se ut.Det tas även fram förslag på funktioner som motiverar varför biodlare skaanvända en digital loggbok. Bland annat tal-till-text föreslås men ävenautogenererande sammanfattningar och förenklade översikter.
12
Lindholtz, Frida. "Påverkar skrivverktygen elevernas skrivutveckling? : En studie om att skriva loggbok med iPad eller penna." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55038.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att bilda mig en uppfattning om skrivverktygens betydelse för elevers lärande. Jag har valt att undersöka två förskoleklasser som jobbar med olika verktyg i skrivandet. Den ena använder iPad och den andra penna. Huvudmålet med undersökningen är att få förståelse för om metoden loggboken och den process som sker vid skrivandet av den påverkas av det verktyg som eleverna får möjlighet att använda. Vidare vill jag se om eleverna kan utvecklas under skrivandet av loggboken och om även utvecklingen är beroende av det skrivverktyg som eleven använder. Metoderna jag har valt är kvalitativa intervjuer, strukturerade observationer och en form av textanalys kring materialet loggboken. Mitt huvudmaterial är loggboken. Jag har valt ut 2 elever från varje klass vars loggböcker jag studerat från början av höstterminen tills idag. Genom att gå igenom loggböckerna över skolåret som gått kan jag se om det går att utläsa en progression. Intervjuer genomfördes med klasslärarna från respektive förskoleklass. De två utvalda eleverna från varje klass deltog även i två intervjuer. Observationerna utfördes under 8 loggboks-lektioner med stöd av ett observationsschema. Resultatet blev att eleverna utvecklas oavsett vilket verktyg de skriver med. Det jag kommit fram till är att de två verktygen hjälper till att skapa grunden för skrivandet men med olika stil. Jag kom till insikt om att skrivverktygen iPad och penna var svåra att undersöka utifrån ett av kursplanens krav som undersökningen syftar till. Inget av verktygen är mindre bra utan det handlar om att få lärare att bli medvetna om att verktygen bidrar på skilda sätt till att lära eleverna skriva enligt våra ramar. Grunden till skrivandet anläggs under de tidiga åren och eleverna behöver bearbeta skriften med hjälp av olika verktyg. Detta innebär att eleverna ska ges möjlighet att öva och pröva olika skrivverktyg för att lära sig känna trygghet i flera sätt att skapa en text.The purpose with this study is to find myself a perception if the tools that are being used in the writing process has any meaning for students' learning. I've choosed to examine two classes in preschool who are working with different tools for writing. One of them is using iPads and the other one is using pencils. The main goal with my survey is to get an understanding whether the logbook and the process that comes with it has any affects from the different tools that are being used in the process of writing in the logbook. Furthermore, I want to see if the students can develop during the writing of the logbook and if the development is dependent on the writing tool used by the student. The methods I have chosen are qualitative interviews, structured observations and a form of text analysis around the material logbook. My main material is the logbook. I have chosen 2 students from each class whose logbooks I studied from the beginning of the autumn term until today. Interviews were conducted with class teachers from each pre-school class. The two selected students from each class also participated in two interviews. The observations were performed under 8 logbook lessons based on an observation schedule. As a result, pupils developed no matter what tool they are writing with. What I also found out is that the two tools help to create the basis for writing but with different styles. I realized that the writing tools iPad and pen were difficult to investigate based on one of the syllabus requirements that the study aims at. None of the tools are less good, but it´s about getting teachers to become aware that the tools contribute differently to teaching students writing according to our frameworks. The reason for writing is placed in the early years. This means that students in pre-school have to exercise a lot and must be given the opportunity to try different writing tools to learn to feel safe in using them.
13
Fredriksson, Blixt Natalja, and Anna-Karin Jakobsson. "”Som man frågar får man svar”, eller…? : Reflektioners funktion i textilslöjden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193700.
Full textAbstract:
Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning & framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.
14
Hart, Katarina. "Strukturerade boksamtal och läsengagemang : En observationsstudie i skolår 3." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10210.
Full textAbstract:
Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.
15
Andersson, Gunvor Matilda. "Flow-teorier, drillar och Skrjabins Black Mass : Introspektion av den egna övningsmetodiken genom metakognitiv loggbok." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3587.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.
16
Antonér, Jakob. "Hur svårt ska det vara med lite text? : En självobservationsstudie av textinlärning i sång." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46386.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att identifiera olika typer av resurser för lärande. I detta självständiga arbete beskrivs tre olika typer av strategier för instudering med fokus på textinlärning, och vid varje ny strategi användes en ny sång. Studien baseras på mig själv i form av loggbok och videoinspelningar, som gjordes över tre veckor med totalt 15 loggboksinlägg och sex videoinspelningar under hösten 2015. Arbetet utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar hur jag använder mig av olika resurser för att studera in tre olika sångtexter, som studerades in utifrån tre olika textinlärningsstrategier. Slutligen diskuteras resultatet i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning.In this independent project three kinds of strategies for learning with focus on learning lyrics is described and explored. For every new strategy a new song is used. The purpose is to explore and identify different kinds of resources when learning. The study is based on observations of myself in form of a logbook and video recordings over three weeks with a total of 15 practicing sessions in the fall of 2015. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning different lyrics by using three kinds of strategies for learning lyrics. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research.
17
Eriksson, Christian. "Den är guld värd : Loggboken ur ett tredimensionellt perspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-994.
Full textAbstract:
Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga loggboksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.
18
Thomsson, Märit. ""Tanken är bra..." : Om loggbokens användning i skolarbetet." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1398.
Full textAbstract:
Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel – loggboken. Med loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering. Eleverna gör planering och utvärdering och en gång i veckan läser lärare och vårdnadshavare och gör eventuella kommentarer.
Syftet med den här studien var att undersöka några lärares, elevers och vårdnadshavares uppfattning om loggboken. Jag ställde upp frågeställningarna; Hur upplevs loggboken av några lärare, elever och vårdnadshavare? Hur används loggboken? Vilken kommunikativ funktion fyller loggboken? Jag vände mig till en 7-9-skola i Mellansverige som har viss erfarenhet av loggboksarbete. Jag intervjuade lärare, elever och vårdnadshavare, läste lokala styrdokument och gjorde observationer för att få en så bred syn som möjligt av arbetet och synen på loggboken.
Jag har funnit att loggboken används som ett kommunikationsmedel där den vandrar mellan elev, lärare och vårdnadshavare. Eleven gör en planering och utvärdering av sitt skolarbete i syfte att lära sig ta ansvar för sina studier. Därefter läser läraren och vårdnadshavaren och ger kommentarer. Detta leder till att läraren och vårdnadshavaren har en kommunikationskanal som de kan använda för att kommunicera med varandra om saker som rör eleven.
Uppfattningarna om loggboken varierade stort. De flesta lärare tyckte att arbetet med loggboken är bra eftersom en stor del av deras arbete med eleverna är att lära dem att lära. Genom att lära eleverna reflektera över sitt skolarbete ger de dem ett verktyg att senare i livet kunna reflektera över sitt lärande. Lärarna får dessutom chansen att kommunicera med vårdnadshavarna och även om de inte utnyttjar möjligheten fullt ut, så finns den där.
Eleverna förstår inte hela syftet med loggboken och deras uppfattningar är relativt negativa. De anser att den är stor och klumpig och jobbig att skriva i. Vårdnadshavarnas uppfattningar är postiva. De fick en insyn i skolarbetet som de inte hade annars och de förhöll sig positiva till den kommunikationsarena med lärarna som loggboken utgjorde.
19
Mauritzon, Kristina. "Elevers dokumentation och reflektion av arbetsprocessen i textilslöjd : Hur visar elever sitt lärande i arbetsprocessen i textilslöjd?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28822.
Full textAbstract:
Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig. Lärarna i intervjuerna kommer fram till att den muntliga och skriftliga dokumentationen är lika viktiga för lärandeprocessen.
20
Albrecht, Nina, and Frida Svensson. "Parfym eller avtryck i golvet? Estetiken plats i projektet Flame." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34058.
Full textAbstract:
I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken.Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan. Den radikala estetiken handlar om ett sätt att förhålla sig till estetiken i stort, till kunskap och till skolans roll i ett demokratiskt samhälle. Vi har arbetat utifrån följande frågor: Vilka mål har de deltagande pedagogerna, de bägge skolledningarna och Flameprojektets ledning med projektet? Hur motiverar de arbetet med estetik i skolan? Vilka tankar och förhållningssätt har de medverkade som är,eller har potential att bli, radikal estetik?För att ringa in arbetsprocessen i Flameprojektet från olika håll har vi genom intervjuer med olika aktörer, genom läsning av centrala dokument och genom observationer tagit del av olika inblandade parters tankar kring projektet.En viktig del av Flames arbetssätt är deras loggboksanvändande. Den radikala estetikenförutsätter reflektion och vi diskuterar därför reflektionens utformning i stort samt de inblandades förhållningssätt till, och användning av loggboken. Vi har undersökt hurförhållningssätt till kultur och estetik på ett konkret plan kan påverka pedagogiken ochundervisningen ute i skolan. Vi har kommit fram till att det finns en mängd olika vägar att gå i praktiserandet av en radikal estetik, då det handlar om hur man som pedagog väljer att förhålla sig till sin undervisning. Den metod man använder sig av kan ses som en produkt av förhållningssätt och övervägningar gjorda i ett tidigare skede av processen.
21
Lindell, Sebastian. "Lära i komposition : En fenomenologiskt inriktad självstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37896.
Full textAbstract:
I detta självständiga arbete utforskar jag, utifrån hermeneutiskt inriktad fenomenologi, mina processer i samband med komponerande och arrangerande för en septett bestående av elgitarr, elbas, trumset och fyra blåsare. Under två terminer förde jag loggbok över de olika moment där jag arbetade med denna kreativa process, moment som bestod av komponerande, lektioner med lärare samt repetition med ensemblen. Resultatet redovisas med hjälp av tematiseringarna Sökande efter ett kompositoriskt flöde, Frön som gror och växer samt Känslan av att hitta nya vägar. Dessa teman ställs i diskussionskapitlet mot tidigare forskning på området samt hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv.I this thesis I have explored my processes when composing and arranging for an ensemble consisting of electric guitar, electric bass, drums and four wind instruments. During two semesters I kept a log over the different events in which I’ve been working with this creative process, events such as composing, lessons with teachers and rehearsals with the ensemble. The result is reported in the themes The search of a compositional flow, Seeds that germinate and grow and The feeling of finding new ways. These themes are in the last chapter discussed in relation to previous research on the subject and a hermeneutic phenomenological perspective.
22
Svensson, Jennifer. "Att främja en god skönlitterär läsförståelse på gymnasiet : Lärares undervisningsmetoder och elevers uppfattning om deras litteraturundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33917.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever. De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna.
23
Eriksson, Susanne. "Portfoliomodellens möjligheter och begränsningar : En intervjustudie om bildlärares erfarenheter och upplevelser av elevers lärprocesser inom bildämnet, genom portfoliomodellen." Thesis, Högskolan Dalarna, Bild, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36043.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att få grepp om vad några bildlärare anser varaportfoliomodellens möjligheter och begränsningar som arbetsmetod inom bildämnet. Studienvill ge en djupare förståelse för hur lärare i skolan kan använda sig av och reflekterar överportfolion som en formativ bedömningsmetod och som undervisningsverktyg för attsynliggöra elevernas lärprocesser. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativaintervjuer där fyra bildlärare deltog i videointervjuer och mailintervjuer. Resultatet visar attbildlärarna ser möjligheter i portfoliomodellen vad det gäller synliggörande av elevernasestetiska lärprocesser och i bedömningsprocessen. Hinder för portfoliomodellen somundervisningsverktyg är att den är tidskrävande som modell och pedagogerna behöver göramycket individuell elevplanering och individuell återkoppling och stöttning. Ur ettsociokulturellt perspektiv med fokus på lärande visar studien att portfolion ha stor potentialför synlighet och delaktighet i både undervisnings- och bedömningsprocessen.
24
Dahlgren, Charlotte, Charlotte Dahlgren, Anna Borgström, and Anna Borgström. "Elevers upplevelser av deltagande i bedömningsarbetet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35137.
Full textAbstract:
En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på:• I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? • På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? • Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet. Inga signifikanta skillnader hittades mellan ämnena men däremot mellan lärarna. Signifikanta skillnader fanns även mellan vilka olika bedömningsformer eleverna upplever att de arbetat mest med, där självbedömning är den vanligaste formen.
25
Wiklund, Marit, and Mailis Östman. "Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7919.
Full textAbstract:
Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.
26
Asplund, Sanna. "Kan det verkligen stämma? : En fenomenologisksjälvobservation av intonationsövning på tvärflöjt." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72290.
Full textAbstract:
Denna forskningsstudie tar utgångspunkt från oviljan att öva på sitt instrument och syftet är att undersöka de tankar och känslor som uppstår vid övning. I detta fall är det intonationsövning på tvärflöjt som står i fokus. I arbetet presenteras tidigare forskning och litteratur som berör övning, motivation, intonation och intonation på tvärflöjt. Materialet som använts till forskningsstudien har samlats in genom kontinuerligt förd loggbok. I resultatet presenteras hur olika hjälpmedel, rummet som övningen sker i och mående påverkar övningen. Resultatet berör även de känslor som uppstår vid övning och hur dessa känslor förändras under en längre tid av kontinuerlig övning. Nyckelord: fenomenologi, loggbok, intonation, övning, tvärflöjtThis study is based on the unwillingness to practice on instruments and the purpose of the study is to examine the thoughts and feelings that arise during practice. In this case, the intonation practice on the flute is the focus. The work presents previous research and literature on practicing, motivation, intonation and intonation on the flute. The material used for the study has been collected through logbook. The result presents how different aids, the room in which the practice takes place and how the wellbeing affects the practice. The result is also about the emotions that arise during practice and how these feelings change over a long period of continuous practice.
27
Lundborg, Johan. "Motivadå? : En fenomenologisk självstudie i tubaövning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77132.
Full textAbstract:
Denna självstudie handlar om min motivation kopplat till min övning på instrumentet tuba. Syftet med studien är att, ur ett fenomenologiskt perspektiv, belysa aspekter som är viktiga för mig själv när det kommer till vad som gör mig motiverad att öva tuba. Bakgrunden till studien är att jag själv ville få mer inblick i övningsteknik och möjliga orsaker till min egna motivation, och möjliga anledningar till brist på motivation. Som metod till studien har jag använt mig av loggboksskrivande. Loggboksinlägget har sedanlegat till grund för studien, och det är analyser av loggboksinläggen som ligger till grund för arbetets resultat samt diskussionen kring resultatet.This self-study is about my motivation and its ties to my tuba practicing. The purpose of this study is to shine light on the aspects that makes me motivated to practice the tuba. This is done through a phenomenological perspective. The background to the study is that I wanted to get better insights in practice techniques and insights in my motivation, and possible reasons to why I am not motivated sometimes. The method of choice has been writing in a journal. The journal entries have then been the foundation for the study, and the analysis of the entries are what lies as a foundation for the result, and the discussion behind the result.
28
Rundberg, Ingrid. "Individuell bedömning i gruppen-ett omöjligt uppdrag?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32072.
Full text
29
Andersson, Sandra. "Loggboken som ett kommunikationsverktyg : Att synliggöra elevers kunskap och utveckling via loggboksskrivande." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35997.
Full textAbstract:
Den här rapporten beskriver mitt utvecklingsarbete med elevers loggboksskrivande inom två kurser på Restaurang, bar och vin utbildning på Studium Restaurang & Bageri i Göteborg. Idén till utvecklingsarbetet fick jag när jag märkte att elever upplevde att de fick för dålig feedback och inte riktigt förstod vad de skulle göra för att lyckas uppnå betygskriterierna inom två kurser. Syftet med mitt utvecklingsarbete är ta fram en loggbok och att undersöka om loggboksskrivande kan skapa en ökad kommunikation mellan lärare och lärare och elever. Första steget i utvecklingsarbetet blev att skapa och implementera loggböcker i två kurser. Resultatet blev att eleverna upplevde loggboken mycket positivt. Eleverna tyckte att loggböckerna blev ett naturligt verktyg för dem att se sin kunskapsutveckling och föra en kontinuerlig kommunikation med mig och min kollega som var deras undervisande lärare. Slutsatsen är att arbetet med loggboken ger en bättre överblick över elevens utveckling. Loggboken visar elevens delaktighet samt fungerar som en viktig kommunikationskanal mellan lärare och elev. Genom arbetet med loggboken dokumenterar eleverna sin egen kunskapsutveckling och kan via lärarens återkoppling se hur de ska kunna ta nästa steg. Slutsatsen är att loggboken ger eleverna chansen att öka sin påverkan på studierna och målen samt att lärarens återkoppling har stor inverkan på eleverna. Genom arbetet med loggboken har vi lärare också fått ett bra verktyg för att kunna utveckla vår undervisning.This report demonstrates my research on how students may improve their progress in course with the help of journal writing. I have based my research on two courses within the Restaurant, bar and wine program at Studium Hospitality & Bakery in Gothenburg. I came up with the idea for the research when I noticed how the students experienced little to no feedback and didn´t really understand what they should do to excel in their courses. The purpose of the research is to develop a practical and easy-to-work journal and to find out if journal writing can improve the communication between teachers and teacher students. To achieve this I implemented a journal in two courses. The feedback from the students was positive. They thought the journals quickly became a natural tool to be able to see their own progress and also, they were able to have an ongoing interaction between teacher and student. In conclusion the journal has given a better overview of the progress a student makes during the course. The journal works as a tool to oversee attendance and it is also an important communication channel between student and teacher. Through the work with the journal the students document their own progression within the course, hence will be able to detect the next step of their development. The journal gives the students the opportunity to discuss which elements of the course have been critical to reach increased progression. It has also given the teachers an important tool to develop their teaching.
30
Elehorn, Kristina. "Vinstvarning iskolans relationskapital? : lärarens ansvar att skapa elevrelationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28111.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.
31
Duveskog, Therese, and Annika Johansson. "Hur bra koll har de egentligen? : Intentioner och användning av elevdokumentation i skolan." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3054.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.
32
Buszman, Angelica, and Caroline Canel. "Materialdokumentation inom BIM." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147311.
Full textAbstract:
Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte – detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential. Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva. En anledning är den ökade miljömedvetenheten, och att byggbranschen är en viktig aktör för en hållbar utveckling. Genom en byggnadsmiljöcertifiering styrs byggproduktioner mot att bli mer miljöanpassade. Miljöbyggnad är en av de vanligaste certifieringarna i Sverige då den är anpassad efter svenska byggregler. Ett av bedömningskriterierna för Miljöbyggnad är att dokumentera byggprodukter som byggs in i byggnadsverket i en loggbok. Det är byggnadsentreprenören som uppför denna och bär ansvaret för Miljöbyggnadscertifieringen under produktionen. Detta examensarbete utreder hur loggbokshanteringen för miljöcertifieringen Miljöbyggnad kan effektiviseras och optimeras inom ramen för BIM. Det första skedet av examensarbetet ägnades åt identifikation av problem kring arbetet med loggboken genom enkätundersökningar och kompletterande muntliga samtal. I det andra skedet intervjuades BIM-sakkunniga med syftet att söka praktiskt genomförbara tillämpningar av BIM inom loggbokshanteringsprocessen. Kartläggningen resulterade i ett flertal problematiska områden inom den nuvarande loggbokshanteringen. Denna kan dock effektiviseras genom att byggföretag etablerar en konsekvent arbetsmetodik, definierar loggboksprocessen samt inför erfarenhetsåterföring. Utförda intervjuer resulterade i förslag på möjliga effektiviseringar av loggboken med hjälp av BIM – både en lösning som är tillämpningsbar idag och tre framtida lösningar. Den lösning som fått namnet ”Excellista med GUID” kan tillämpas idag, och effektiviserar loggboksprocessen genom att utnyttja den BIM-modell som tas fram under projekteringsskedet med hjälp av unika kodsträngar. Automatiska mängdavtagningar för byggprodukter är ett exempel på en effektiviserad loggboksprocess. Tre lösningar är tänkbara för framtida materialdokumentation inom BIM: En applikation, integrerade systemplattformar eller företagsgemensam databas. Framtidslösningarna kan effektivisera avsevärt genom en automatiserad loggboksprocess. Loggboken inom BIM-modellen skapar möjlighet till spårbarhet och visualisering. Den eliminerar kostsamma och tidskrävande moment i jämförelse med dagens hantering. Slutsatsen är att byggföretaget ska satsa på en företagsgemensam databas för företagets alla systemplattformar, men framtiden för materialdokumentation inom BIM ligger i en väl integrerad lösning mellan BIM-modellen och ett PLM-system.The AEC industry is in the midst of a paradigm shift - this in conjunction with BIM replacing traditional working methods within the construction process. BIM, also called object-oriented information management, is currently used for 3D modeling, visualization and coordination. However BIM is not being utilized to its full potential. There are also occurring changes regarding the environmental aspects of construction. Environmental requirements are not only legal, but are now requested by the clients themselves. One reason for these changes is increased environmental awareness and another is the fact that the construction industry has a vital role in sustainable development. Environmental certification of building projects promotes an environmentally friendly production. ‟Miljöbyggnad” is one of the most common certifications in Sweden because it is adapted to the Swedish building regulations. One of the assessment criteria for ‟Miljöbyggnad” is the logbook documentation of all the building materials used. It is the contractor who is responsible for the logbook and for the environmental building certification during the production. This thesis investigates how logbook management for environmental certification can be efficient and optimized in the context of BIM. The first stage of the thesis was devoted to the identification of problems related to logbook management. This was done with the use of surveys and complementary interviews. In the second phase BIM experts were interviewed in order to find practical applications for BIM in the log management process. The survey revealed several areas of concern within current logbook management. However these problems can be resolved if construction companies can establish a consistent work methodology, define the logbook procedures and implement experience feedback. Analysis of the interviews resulted in suggestions for possible streamlining of logbook procedures using BIM –one solution which is possible to implement today and three for future use. The solution which has been named "Excel list with GUID" can be applied today. Here, the BIM model generated during the design stage, is used to streamline the logbook process with the help of unique reference numbers. Automatic quantity take off for construction products is an example of a streamlined logbook process. Three solutions are possible for future material documentation in BIM: An application, integrated computing platforms or a company shared database. In the future results can be considerably improved with an automated logbook process. The logbook within the BIM model creates the opportunity for traceability and visualization. It eliminates costly and time-consuming steps in comparison with todays logbook management. The conclusion is that construction companies should invest in a company-wide database for all computing platforms, but the future of material documentation with BIM exists in an integrated solution with the BIM model and a PLM system.
33
Persson, Jan. "Att nå fram till fritt flöde i improvisation : En självstudie i eget lärande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35349.
Full textAbstract:
Detta arbete är en självstudie i att utveckla improvisation på saxofon. Syftet är att utforska hur det är möjligt att uppnå en nivå av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen är att all musik egentligen kommer ur improvisation. För att improvisation i nuet skall vara en reell komposition krävs en utvecklad förmåga att spela utifrån en inre musikalisk intuition, snarare än att enbart utgå från vad som är teoretiskt korrekt. Metoderna som används är dagliga anteckningar om den egna utvecklingen i en loggbok samt videoinspelning av mitt eget improviserande vid några tillfällen. Det teoretiska utgångsläget är fenomenologiskt. I fenomenologisk tradition ställs frågan vad som visar sig vara väl fungerande metoder eller redskap i att utveckla improvisation, för att uppnå ett ”flow” av komponerande i nuet. Dessa metoder och redskap har praktiserats och dokumenterats under några månader. Arbetets resultat utgår från loggbok och videoinspelningar. Där presenteras och utvärderas olika metoder för att öva improvisation. Vidare granskas improvisation utifrån enklare musikaliska ramar till att ta svårare utmaningar och utvecklas mer. Uppmuntrande för den som vill improvisera, är att resultatet visar att det går att få flow i sitt improviserade spel utifrån den kunnighet som finns etablerad, men att det sedan behövs träning för att improvisera utifrån mer och mer avancerade musikaliska förutsättningar. Viktigt för utvecklingen är att improvisera med andra och gärna inför publik. För att våga göra detta krävs mod. Till sist diskuteras resultatet tillsammans med de metoder som använts för att utveckla improviserat spel, liksom begreppet ”flow”.This is a self-study in how to become a skilled improviser on saxophone, with the purpose of researching how to develop a higher level of freedom in improvising. A view introduced in the introduction of the study, is that all music basically generates from improvisation. For an improvisation to be a real composition in the now, it demands a highly developed skill, with the ability to play out from an inner creative intuition, rather than only from what might be theoretically correct. The methods used for the research are daily notes about the process in a journal and video-recordings of me improvising. The theoretic eyeglasses that are used are phenomenological. What kind of methods or tools will appear beneficial in developing improvisation skill to a level of reaching a ”flow” of composing music here and now? This is the question asked according to a phenomenological tradition. These methods and tools have been practiced and documented in about four months. The final result is based on the notes in the journal and the video-recordings. Different methods in how to develop improvisation is presented and evaluated. The result shows a development of improvising from musical frames more easy to manage, as well as taking challenges and train for more advanced skills. Encouraging for everyone, who wants to improvise, is that the result shows that it is possible to find a flow in improvising on the base of skill already established. To be able to improvise in a more and more advanced way, practice is of course necessary. Important for developing improvisation skills is to play together with others and preferably with an audience. To be able to do that courage must be added. Finally the result is discussed together with the methods used to develop improvisation, as well as the meaning of flow.
34
Johansson, Camilla. "Yoga och sjung! : En självstudie om kundaliniyogans påverkan på det allmänna måendet och sångrösten." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78997.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande självstudie är att undersöka vad utövandet av kundaliniyoga har för effekt på mitt allmänna mående och på min röst och sång. Detta undersöks med grund i ett fenomenologiskt perspektiv där mina egna upplevelser analyseras. Dokumentationsformerna loggbok och ljudinspelning används för att återge en detaljrik beskrivning av mina erfarenheter före, under och efter yogautövande i samband med sångövning. Resultatet visar att jag upplever ökad kroppsmedvetenhet, ett klarare och mer fokuserat sinne och en högre grad av avslappning efter att ha utfört yoga. Dessutom verkar den ökade kroppsmedvetenheten påverka min röst och sång i och med att jag fördjupar min vetskap kring och kan känna vad som sker sångtekniskt när jag sjunger. Resultatdiskussionen kopplar ihop mina egna erfarenheter med tidigare forskning och bakgrundslitteratur och leder fram till upplevda kopplingar mellan flera faktorer relaterat till yogapraktiserande och sångutövande. Vidare konstateras hur kropp, sinne, andning, röst och sång upplevs relatera till varandra och hur yogapraktiserande kan ha en framförallt sekundär effekt på sångrösten.The purpose of this self-study is to study what the effects of practicing Kundalini yoga can be on my overall well-being and regarding my voice and singing practice. This investigates from a phenomenological perspective, where my own experiences are analyzed. The method for documentation is logbook and voice recordings to present detailed descriptions of my own experiences before, during and after practicing yoga associated to vocal practice. The result shows that I am experiencing increased body awareness, a clearer and more focused mind and increased relaxation after I have been practicing yoga. According to the increased level of body awareness this seem to affect my voice and vocals through immersed knowledge and senses of what is happening during singing from a perspective of vocal technique. The discussion of the result relates my own experiences to previous research and background literature and contributes to a connection of several factors regarding practicing yoga and vocal practice. Further ascertained conclusions shows how body, mind, breath, voice and vocals perceive to relate, and how practicing yoga especially may have a secondary effect of the vocal aspect.
35
Bjuvenstedt, Håkan. "Hjälp! Var är min capo? : En observationsstudie om transponering på piano." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46887.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter? På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten.The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.
36
Larsson, Daniel. "Tumregeln : En självstudie om tummen och dess roll i pianoteknik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78004.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utforska vilken roll tummen spelar inom pianoteknik, vilka metoder som kan användas för att minska ofrivilliga spänningar i tummen samt om medveten övning under en period leder till en märkbar förbättring i tumteknik. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på självobservationer med hjälp av loggbok och videodokumentation. Forskning tyder på att överansträngning av tummens muskler är vanligt bland pianister, samt att fingrarna påverkar varandra i deras rörelser. Litteratur inom pianoteknik diskuterar ofta hur tummen kan påverka spelet och att problematiken med ofrivilliga spänningar. I resultatet diskuteras min upplevda utveckling, vilka metoder jag använde och vilka fördelar jag upplevde i samband med färre spänningar i tummarna. I resultatet framgår det att jag i samband med dedikerade övningspass upplevde en förbättring i tumteknik på flera håll, att flera olika metoder för att minska ofrivilliga spänningar i tummens muskler hittades och att det fanns flera fördelar med friare tummar, exempelvis mindre trötthet och mer tillfredställande musikalisk gestaltning. Studien ställer resultatet mot tidigare litteratur och forskning och finner samband mellan bland annat använda metoder och hur trötthet i muskler infinner sig under pianospel.The purpose of this study is to investigate the roll of the thumb in piano technique, what methods can be used to reduce involuntary tensions in the thumb and whether dedicated practise over a certain time period can lead to a noticeable improvement of thumb technique. The study is based on a phenomenological perspective and self-observations using a logbook and video recordings. Research suggests that excessive straining of the thumb’s muscles is common among pianists, and that fingers affect each other in their movements. Literature on piano technique regularly discuss how the thumb can affect piano playing as well as the problems of involuntary tensions. The results of this study discuss my experiences of progress, what methods I used and what advantages I experienced in relation to less tension in the thumbs. The results show that I, on account of my dedicated practising, experienced an improvement in thumb technique on several levels, that different methods to reduce the amount of tension in the thumbs were found, and that there were several advantages with freer thumbs, for example reduced fatigue and more satisfying musical performances. The study discusses the results in relation to earlier literature and research and establishes connections between, among other things, applied methods and how fatigue in the muscles is manifested during piano playing.
37
Blom, Emanuel. "Spela det en gång till och försök slappna av den här gången! : En självstudie i avslappningens påverkan på saxofonövning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73414.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande arbete är att undersökavad det är som får mig att bli stressad och spänd när jag spelar saxofon, samt hur jag erfar avslappning som metod för att motverka ett spänt saxofonspel. Arbetet genomsyras av följande forskningsfråga: Hur kan avslappning öka kroppslig och mental medvetenhet, samt lösa upp invanda spänningar under saxofonövning? Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har jag genom loggboksanteckningar undersökt både fysiska och mentala upplevelser som framträtt under och efter genomförd avslappning- och saxofonövning. I resultatkapitlet presenteras de fysiska och mentala förutsättningar vilka uppdagats genom avslappning och som direkt påverkat både avslappnings- och saxofonövning. I kapitlet presenteras även den kroppsliga och mentala medvetenhet som gjorts och som bidragit till minskad fysisk- och mental stress. Vidare presenteras hur avslappningen både kort- och långsiktigt förändrat mitt förhållningssätt till både saxofonövning och musicerande. I diskussionskapitlet kopplas resultatet till tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Avslutningsvis presenteras fortsatta forskningsmöjligheter inom föreliggande ämne.The purpose of this study is to examine determinants of stress and tension in my own saxophone playing. I experience relaxation as a method to counteract practicing saxophone in a tense state. The study is based on the following research question: How can relaxation enhance physical and mental awareness, and solve habitual tension in playing the saxophone? From a phenomenological perspective, I have examined both physical and mental experiences that appeared during and after completed relaxation- and saxophone exercise, through a logbook. Physical and mental states were examined in relation to both my increased abilities of relaxation and my saxophone playing in general. Furthermore, the results section goes further into depth of how an increased awareness concerning bodily and mental experience decreased physical and mental stress. Moreover, the implications of the present study presents how my saxophone practice and musical performances changed in line with the relaxation intervention over time. The results are linked to previous research and other relevant literature in the discussion chapter. Finally, suggestions on further research is presented.
38
Öman, Sven. "Det är ju samma instrument – eller? : En hermeneutisk studie av olika saxofonstorlekar i ensemble." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70484.
Full textAbstract:
Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller.My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.
39
Nord, Charlie. "Motivation är som en sommarflört : En självstudie om övningsmotivation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77960.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på.This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.
40
Wilson, Philip. "Komponera mera! : En fenomenologisk självstudie av att komponera under tidspress." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79037.
Full textAbstract:
I detta självständiga arbete undersöks en lärandeprocess i musikalisk komposition under tidspress. Sex kompositioner skrivs utifrån tre olika tidsbegränsningar: fyra dagar, två dagar och tre timmar. Till varje deadline skrivs två kompositioner. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i forskning och litteratur kring musikalisk komposition och att jobba under tidspress. Loggbok och videoobservation används som dokumentationsmetoder och för att analysera materialet används metoden tematisk analys. Resultatet besvarar de två frågeställningarna: Hur upplever jag att arbeta med tidspress? Vilka metoder använder jag för att klara tidsfristen? Resultatet delas in till fyra teman utefter valda tidsbegränsningen: Komposition på fyra dagar, komposition på två dagar och komposition på tre timmar. Dessa fyra teman innehar underrubrikerna: kompositionens metoder och hur tidspress upplevs i kompositionen. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och fenomenologiskt perspektiv i ett diskussionskapitel.In this self-study, I explore my own learning process in musical composition during time pressure. Six compositions are written with three different deadlines: four days, two days and three hours. There are two compositions for each deadline. The study is based on a phenomenological perspective with supporting literature and scientific research on musical composition and the correlation between work and time pressure. This study uses log records and video observations as methods of documentation while thematic analysis is used to analyze the collected data. The result answers two questions: How I experience working with limited time? and What methods are used to finish in time? The result is split into four categories each after its own deadline: four day composition, two day composition and three hour composition. These four categories have two subcategories: The compositions method and the experience in composing with time pressure. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the phenomenological perspective.
41
Magnryd, Anton, and Petra Kádár. "Miljömedveten produktvalsprocess med hjälp av BIM." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37812.
Full textAbstract:
Syfte: Det föreligger svårigheter att undvika byggprodukter som innehåller farliga ämnen då användningen av dessa varor i vissa projekt är oundviklig spelar dokumentering en nyckelroll. Detta då spårbarhet förutsätter ett gott dokumenteringsunderlag. Genom att vidare kontrollera produkter som byggs in säkerställs det att nödvändig information finns tillgänglig för beslutsfattning och problemlösning. Detta för att möjliggöra hantering av eventuella lagstiftningsförändringar under ombyggnationer eller vid ändring av kemiska ämnens klassificering. Produktval har som ord blivit en vanligare förekomst i byggbranschen efter att Produktvalsprincipen presenterades i Miljöbalkens 2 kapitel 6 §. Produktvalsprincipen uppmanar till att produktval i så stor utsträckning som möjligt ska undvika produkter med fara för människa och miljö om de kan ersättas med mindre farliga. Syftet med arbetet är att kartlägga hur en förvaltarbyggherre inom den offentliga sektorn arbetar med produktval och undersöka vilka problem som kan uppstå kopplat till arbetet samt undersöka hur BIM kan effektivisera processen. Metod: För att upprätta arbetets teoretiska ramverk har en litteraturstudie genomförts. I arbetets fallstudie har empirin som insamlats bestått av dokumentanalys samt intervjuer med projektaktörer. Resultat: Arbetet har kartlagt förvaltarbyggherrens produktvalsprocess samt vidare hur denne ställer krav kopplat till det utförda arbetet, entreprenören genomför sedermera produktval utifrån krav samt rekommendationer i miljöprogram, administrativa föreskrifter samt rambeskrivningar och dokumenterar dessa i projektets loggbok. Problem studien funnit är att produkter ej i full utsträckning registreras utifrån satta krav. Författarna har vidare lokaliserat att i takt med att BIM-utvecklingen fortskrider kommer detta med tid möjliggöra för beställare att tillsammans med färdigställt projekt erhålla en specifik BIM-modell berikad med aktuell produktinformation (en Asset- Information-Model). Då projekterad information och inköpsinformation lagras i en BIM-modell kan en effektivare informationshantering säkerställas med hjälp av leveransspecifikationer vid överföringen av information mellan system. BIM- teknologin möjliggör vidare en effektivare uppföljning av ställda krav samt på sikt en effektivisering av processen som den genomförs idag. Konsekvenser: Rapporten ligger till grund för att tydliggöra upprättning av krav och problem relaterat till produktval under projektering och byggskede. För att produktvalsprocessen ska förlöpa på ett kvalitetsmässigt sätt bör satta krav efterföljas samt ansvariga för registrering genomgå utbildning. Rapporten föreslår att beställare genom ekonomiska incitament kopplar inköpsutbetalningar mot färdig produktdokumentering. En BIM-modell kan när mognadsgrad uppnås med fördel användas som dokumenteringsunderlag. Begränsningar: Rapportens resultat begränsas då undersökningen utförs från tidig design till och med första efterbesiktning samt att endast ett projekt har granskats.Purpose: There are difficulties in avoiding construction products containing hazardous substances considering that the use of these products are inevitable in some projects. Documentation regarding product selection plays a key role as traceability requires thorough documentation. By adding further control of built-in-products it is ensured that necessary information is available for decision making and problem solving. This will allow the managing of possible legislative changes, during reconstruction or when chemical substances get their classification status changed. Product selection has become a more common occurrence in the construction industry since the release of Miljöbalkens second chapter 6 §, The Product selection principle (Produktvalsprincipen). This legislation has called for product selection to avoid hazardous products where they can be replaced with products less dangerous. The propose with this bachelor thesis is to map how a property developer/facility manager in the public sector transacts the work regarding product selection, map the problems related to the procedure and find a solution to the problem with the help of Building Information Modelling (BIM). Method: To create the theoretical framework of the report a literature study has been conducted. The empirical collection has been made in the form of a case study with empirical collection through interviews and document analysis. Findings: The thesis has mapped how the property developer/facility manager conducts product selection and how the property developer/facility manager sets the requirements connected to product selection. The entrepreneur documents the selected products with an outlook in set requirements in a log book. Problems the study has found are that all utilized products are not documented. The authors have further found that as BIM technology progresses it will eventually enable clients to procure specific BIM models enriched with specific product information. When information is stored in the BIM model it is possible to ensure more efficient information management with the help of information delivery specifications when transferring information in between systems. BIM technology also enables a more efficient follow up of requirements and in the long term a less labour intensive product selection process. Implications: The thesis bases the clarification of requirements and problems that the product selection consists of during the construction planning and construction stage. For the product selection to proceed with quality in mind, set requirements should be followed and the ones responsible for documenting products should undergo adequate training. The thesis proposes clients to connect economic incentives to purchase payments when product documentation is complete. A BIM-model can when maturity level is achieved compile of- and be utilized as product documentation. Limitations: The thesis result is limited in the sense that the investigations that has been conducted has examined the construction phase from early design to final inspection and has studied one project alone.
42
Seger, Olivia. "Att våga gå utanför sin comfort zone : En självstudie i improvisation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46388.
Full textAbstract:
Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation.I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.
43
Cardinal, Dal Sandra. "Må bättre – sjung bättre! : En självstudie om huruvida yoga kan bidra till ett mer gynnsamt sångutövande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68364.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande självstudie har varit att undersöka huruvida yoga kan hjälpa mig att få ordning på min oregelbundna bröstkorgsandning samt om en förbättrad viloandning skulle kunna underlätta andningen i mitt sångutövande. Studien genomsyras av ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin och kroppens fenomenologi som grund. Eftersom perspektivet ses som en erfarenhetsfilosofi ställs mina egna upplevelser i fokus, vilket motiverar dokumentationssmetoden loggbok. Resultatet grundar sig således på egna loggboksanteckningar, vilka efter en 15 veckors projektperiod bearbetats och analyserats för att försöka synliggöra yogans effekt. Vidare presenteras resultatet i två teman, varpå det första ringar in upplevelser kopplade till stress och andning medan det andra inriktar sig på sångupplevelsen och hur denna förändrats under projektperiodens gång. Resultatet visar att yogan haft en stressreducerande effekt, vilket påverkat andningen positivt samt att sjungandet upplevs lättare, vilket leder till ökad motivation. För att söka förstå dessa fenomen förs avslutningsvis en diskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och litteratur. Diskussionen leder fram till slutsatsen att flera faktorer, så som ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, ökad energiproduktion som ett resultat av en förbättrad andning, ökad avslappning samt ökad kropps- och röstkontroll som ett resultat av ett medvetet handlande, haft en samverkande påverkan på utfallet.The purpose of this self-study has been to investigate whether yoga can help improve my irregular thoracic breathing and if an improved respiration could facilitate better breathing in my vocal exercise. The study is permeated by a phenomenology perspective with focus on phenomenology of the body and Husserl's life-world theory. As the perspective is viewed as an experience philosophy, my own experiences are in focus, which motivates logbook as documentation method. The result is therefore based on my own notes, which were processed and analysed after a 15-week project-period, with the purpose to make the effects of the practised yoga visible. The result is presented in two themes, were the first one focuses on experiences related to stress and breathing, and the other one on the singing experience and how this experience changed during the project period. The result shows that the exercise of yoga had a stress-reducing effect, which positively affected my breathing. In addition, it shows that I found it easier to sing, which leads to increased motivation. To understand these phenomena, a discussion is held, linking the results to previous research and literature. The discussion leads to the conclusion that several factors, such as increased activity in the parasympathetic nervous system, increased energy production as in part of an improved breathing, increased relaxation, and increased body and voice control as a result of conscious acts, had a coherent impact on the outcome.
44
Eklund, Larsson Erik. "När ska jag sjunga vad? : En självstudie om minnestekniker kring textligt lärande i musikaliskt utövande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77719.
Full textAbstract:
Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskningThe purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research
45
Paulsson, Karlsson Sandra. "Hur börjar nästa vers? : En självobservationsstudie i memorering av sångtext ur ett hermeneutiskt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54679.
Full textAbstract:
Denna självstudies syfte föddes ur ett antagande om mig själv, att jag upplever mig ha svårt för att lära mig sångtexter och framföra dessa utantill. Studien behandlar en djupdykning i min egen instuderingsprocess av sångtexter ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studien dokumenterades genom videoinspelning och loggboksskrivande, där jag studerar in två sånger utantill. Tolkningen av resultatet sammanfattas med fyra teman utifrån mina forskningsfrågor: styrkor i instuderingsprocessen vilka tolkas vara förmågan till inlevelse av texten där jag målar upp inre bilder och berättelser, och svagheter i instuderingsprocessen vilka tolkas vara övningsstrategi och pianospel, samt en jämförelse mellan att använda förinspelad musik eller inte där fokus hamnar på i vilket syfte förinspelad musik används och dess konsekvenser för mig, att den förinspelade versionen används som en bekräftelse för korrekt uttal av texten. I diskussionen diskuteras sedan tolkningen av resultatet gentemot bakgrundslitteratur och tidigare forskning på området.The purpose of this self study was born out of an assumption I have made of myself, that I find it difficult to learn song lyrics by heart and perform them by heart. From a hermeneutic perspective the study takes a deep dive into my learning process whilst learning song lyrics. The study is documented by video and logbook writing, where I learn two songs by heart. The analysis results are summarized in four themes based on my research questions: strengths in the rehearsal process, interpreted as empathy of the text where I create inner pictures and stories, and weaknesses in the rehearsal process, interpreted as practice strategy and playing the piano, as well as a comparison between using pre-recorded music or not, a comparison focusing on the purpose of pre-recorded music and its consequences for me; consequently that the pre-recorded music was used as a confirmation for correct pronunciation of the lyrics. The discussion debates the interpretation of the results against the background literature and previous research.
46
Svenstedt, Karin. "Hur skapas musiken? : En självstudie om lärprocessen i komposition." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68369.
Full textAbstract:
I detta självständiga arbete utforskar jag min egen lärandeprocess i en komposition för violin, flöjt och piano. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv och grundar sig även i litteratur och forskning inom ämnet komposition och musikskapande. Denna självstudie baserar sig på observationer från flera videofilmade, ljudinspelade och loggbokförda kompositionstillfällen under höstterminen 2017. Resultatet är indelat i tre olika faser av kompositionsprocessen: Kompositionens början, Utvecklingen av kompositionen ochSlutskedet av kompositionen. I resultatet presenteras svaret på mina frågeställningar om vilka resurser jag använder när jag skriver musik och hur själva kompositionsprocessen ser ut för mig. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och det designteoretiska perspektivet.In this self-study, I explore my own learning process while writing a composition for violin, flute and piano. The study is based on the perspective of design theory and is also based on literature and research in the subject of composition and music-making. This self-study is also based on observations from several video, sound and log recorded compositional events during autumn 2017. The result chapter is divided into three different stages of the process of the composition: The beginning of the composition, The development of the compositionand The final phase of the composition. The result answers the two research questions and the purpose of this study: What resources do I use when writing music and how the actual process of my composition takes place. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the design theory perspective.
47
Olovsson, Mika. "Kroppen och övandet : En observationsstudie om en slagverkares övningsprocess och användande av kroppsliga resurser." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36376.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression.The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.
48
Olsson, Elin. "Vad gör mig motiverad? : En självstudie om motivation i övningsrummet i fenomenologins anda." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68365.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen.The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.
49
Nordliden, Johanna. "Arrangering för stråkinstrument : En fenomenologisk självstudie i arrangering utifrån musikaliska parametrar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85461.
Full textAbstract:
I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet.In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.
50
Hoogland, Anna. "När övningen blir meningsfull : En självobservationsstudie av instuderingsprocessen av en modern operaaria." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67095.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen.The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.