Academic literature on the topic 'Lojalitetskonflikt'

Syftet med vår studie är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att samtala med barn inom ramen för barnavårdsutredningar. Studiens utgångspunkt är att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagändring som trädde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavårdsutredande arbetet. Genom lagändringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjänstlagen har socialtjänsten givits befogenhet att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke. Syftet med lagändringen beskrivs utifrån dess förarbeten vara att stärka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bästa. Lagändringen kan även betraktas som ett steg i Sveriges vilja att stärka FN:s barnkonvention i svensk lagstiftning. Dock benämner förarbetena potentiella problemområden vid lagändringens praktiserande vilka i studien har delats in i lojalitetskonflikten, rättssäkerheten samt socialsekreterarens tillämpning och tolkning av lagändringen. För att främja förståelsen för den aktuella lagändringen behandlar studien hur barnets möjligheter att komma till tals uttrycks utifrån såväl en tillbakablick som gällande rätt i socialtjänstlagen och föräldrabalken. Dessa relateras till barnkonventionens artikel tre, fem och tolv. För att besvara studiens syfte har intervjuer genomförts med yrkesverksamma socialsekreterare. Empirin har analyserats utifrån en rättssociologisk ansats samt barnperspektivet. Vår studie visar att informanterna beskådar lagändringen som positiv utifrån en teoretisk synvinkel. Däremot uppstår svårigheter vid dess tillämpning som i hög grad överensstämmer med de problemområden som lagändringens förarbeten vidrör. Viljan att genom lagändringen stärka barnperspektivet kan riskera att försätta barnet i en förvärrad situation. Därmed är det av yttersta vikt att socialsekreteraren praktiserar lagändringen med varsamhet och omsorgsfulla överväganden. Med tanke på att lagändringen medför en ökad utmaning för den enskilde socialsekretaren ser vi ett behov av att utarbeta riktlinjer för lagändringens tillämpning. Dessa riktlinjer skulle syfta till att tydliggöra i vilka ärenden lagändringen kan tillämpas samt i vilken utsträckning vårdnadshavaren har rätt att informeras om att ett samtal med barnet kommer att hållas.

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet.   Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier. Vårt resultat, som presenteras i analysen, visar att de flesta arbetsförmedlare känner sig begränsade på grund av det strikta regelverket då de inte kan göra allt de skulle önska för sin kund. Den största begränsningen upplevs dock vara tidsbrist, vilket vi kopplar tillbaka till hur lagarna styr verksamheten. Även allmänhetens negativa syn kopplar vi tillbaka till de lagar och regler som omgärdar Arbetsförmedlingens verksamhet.<br>Our sociological study is based on interviews and a questionnaire survey. Our aim is to increase public understanding of employment counselor’s situation. We interviewed both employment counselor and unemployed people to explore how the relationship is influenced by laws and regulations. We have used a qualitative method because it is a prerequisite for answering our problem formulation. We also have a quantitative element in the form of surveys to get width and generalizability.   We have analyzed our results based on sociological theories. Our result, which we present in the analysis, shows that most employment counselor feel limited because of the strict rules that prohibit them to do everything they wish for their customers. The main limitation however, is perceived to be the lack of time, which we link back to the laws governing the organization. The public’s negative view we also connect back to the laws and regulations surrounding the employment service organization.

In my essay, I write about the work at a pre-school in a segregated suburb. I begin my essay with examples from my workday. In one case, it is about Sara, playing games where other children are excluded and she also exhibits a power game towards me. In the second example, it is about how a group of children conspire and expose both themselves and others for destructive conspiracy patterns. When I write down what happens in the group of children at my pre-school, I see patterns reminiscent of destructive gangs. I reflect about whether I am witnessing that my preschooler is in the preliminary stage of youth gangs with destructive patterns. The purpose of my essay is that for my own sake, and from a social perspective to provides deeper understanding of the causes that can generate power game and conspiracy patterns in children in segregated neighborhoods. I also describe how it can be to work in a kindergarten in a segregated suburb. M y questions are what happen to children when norms in the home are in conflict with the norms of the preschool. The norms in the homes may also be an illegal act in Sweden, when punishment and spanking occurs. Children may be in a conflict of loyalties when they know that parents may not spank their children in Sweden, but still do it. I examine whether there may be negative factors in the family's integration that allows contexts do not meet in a positive direction, and therefore can cause cultural clashes. I start from my own experiences as child-minder in the suburbs during twenty five years. I do this by writing the essay, I reflect on my own thoughts, but also through reflective conversations with others. To obtain scientific perspective on my research, I have chosen as the starting point to the support of other studies in ethnological and sociological aspects. I have come to the conclusion that there may be several reasons for pre-school children of my workplace to act as they do. One reason that I think is important is that families in my pre-school are segregated in the segregation, their meetings consisting mostly of their own countrymen and relatives. The majority of parents have no work and their contact with the Swedish society is done by the authorities and at the pre-school. I have met families where parents have lived in Sweden for twenty years, but still have limited language in Swedish. I have also seen that there is an aversion to the "Swedish" and that there is a conscious choice to refrain from it.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa större förståelse för HR-anställdas lojalitet gentemot arbetstagare och arbetsgivare samt huruvida lojalitetskonflikter präglar HR-rollen. Studien berör teman som Human Resources (HR), lojalitet och lojalitetskonflikter. Studien har utförts utifrån HR-anställdas perspektiv. Deras upplevelser, tankegångar och erfarenheter är således i fokus. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Vi har genomfört tio intervjuer där alla respondenter är anställda inom HR-relaterade yrken i Sverige. Dessa har varierande arbetsuppgifter, men arbetet centrerar huvudsakligen kring att stötta chefer i olika personalrelaterade frågor. Att se till organisationens bästa och lösa problem som uppkommer är andra centrala delar av deras HR-roll. Som grund för studien har vi utgått från teorier som berör lojalitetsbegreppet, lojalitetskonflikter samt olika kritiska perspektiv på HR. Detta inkluderar olika definitioner på och teoretiska ingångar till lojalitetsbegreppet. Teorin har även bidragit med en förståelse för lojalitetskonflikter vilken är kopplad till olika former av lojalitet såväl som olika dimensioner av konfliktbegreppet. Det teoretiska avsnittet innefattar teoretiker som Karen Legge (2005), Arvidson och Axelsson (Kommande) och Lysgaard (1985). Dessa teoretiska perspektiv har använts för att analysera den empiriska datan som framkom från intervjuerna. Resultatet visar att HR-rollen centrerar kring att vara lojal mot arbetsgivaren. Dock framkommer det att det finns tvetydigheter i deras lojalitet vilket resulterar i lojalitetskonflikter. Dessa berör konkurrerande lojaliteter gentemot sig själv, kollegor samt arbetsgivaren.