Academic literature on the topic 'Lokal pedagogisk planering LPP'

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka några idrottslärares tolkning av den nationella kursplanen för idrott och hälsa och hur denna tar sig i uttryck genom LPP. Studien utgår från nedanstående frågeställningar 1. Vad innehåller en LPP? 2. Hur skiljer sig LPP från den nationella kursplanen? Metod I studien har vi utgått från en kvalitativ textanalys ifrån tio olika LPP, med hjälp av Googles-sökmotor har vi sökt på ”pedagogisk planering åk 7-9 idrott och hälsa” för att få tillgång till det material som skall analyseras. Studien utgick ifrån de tio första LPP som dök upp i resultatet från sökningen. Resultat Genom analys av LPP har det visat sig att idrottsläraren har olika stora möjligheter att fritt formulera en egen LPP som inte alls behöver vara identisk med den nationella kursplanen. En tolkning vid arbetet med LPP, är att se det som ett uttryck eller försök till att förändra skolans styrning av ämnet. Överlag tolkas det som att lärare runt om i Sverige har använt sig av LPP för att förenkla och förtydliga ämnets mål. Genom att ha skrivit en LPP fick lärarna en annan typ av ansvar då de inte bara följde kursplanen utan även tolkade den på ett eget sätt. En LPP kunde vara nästan ”identisk” som den nationella kursplanen, men även ha fria tolkningar av kursplanen. Detta berodde på hur långt utanför ramarna läraren valde att gå. Slutsats Utifrån resultatet av studien kan det sammanfattas att det varierar väldigt mycket hur skolornas LPP ser ut. Generellt sett är det svårt att få fram ett tydligt svar för hur det ser ut i hela landet. Detta beror på att den insamlade data från nätet var väldigt begränsad och i liten omfattning. Det kan tolkas att Skolverket inte uppmanar lärarna att skriva LPP då det inte förekommer på deras hemsida överhuvudtaget.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Abstract - Which abilities are the students training in the subject of physics? The purpose of this study was to examine teachers' plans, LPPs (Local Educational Planning) to see which abilities are trained and how. I have created a content analysis of the teachers' plans, LPPs and how the teachers practice the abilities of the students in the subject of physics. I analysed two LPPs in the grade 5 and two LPPs in the grade 6. The LPPs are from two different schools and two teachers' one in each grade. My first purpose was to examine which abilities, prescribed in Lgr 11 students are training and if the abilities create a common thread between grade 5 and grade 6 in the subject of physics. My second purpose was to examine what kind of teaching the students are training the abilities which can be found in Lgr 11. The study addresses three different kinds of teaching which are more open, more guided or in a combined way of teaching. My study answered the following questions: Which abilities in Lgr 11 are the students training in the subject of physics in grade 5 and 6? What kind of teaching are the students training the abilities in Lgr 11? The study was based on a content analysis of the LPPs and the theory I used to analyse was The Big 5. I also used interview by email with the teachers who gave me the LPPs. Based on the results and the analysis of the study, I came to the conclusion that all four LPPs in the two different schools were practicing the abilities prescribed in Lgr 11 and that they used The Big 5 to clarify the abilities that the topic addresses. All four LPPs have a common thread between grade 5 and 6 where some abilities are recorded again others are excluded and supplemented with new ones. Based on the results and the analysis, I came to the conclusion that both teachers teach the skills prescribed in Lgr 11 in the subject of physics in an open way of teaching, i.e. when students are active participants in the teaching. Combined teaching was used several times when the students e.g. had to try out for a given topic. Guided teaching was used only once in all four LPPs e.g. when the teachers prepare a list of concepts.

Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.

Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.