Dissertations / Theses on the topic 'Lokaltidningar'

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd av bland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellan publiceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att bilder får allt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt fler tidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, bild och rörligt material. Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistiken kan ha betydelse för bildjournalistiken bland lokaltidningar.

The purpose of this thesis was to study the origin of the local news in local newspapers. Do the news originate mostly from the police, the municipality, from press releases or from the reporters own ideas? We also wanted to find out what kind of content predominated in texts with its origin in press releases respectively the reporters own ideas. Of course we also wanted to find out if there were any similarities or differences between the two studied newspapers.

We used a type of constructed week, but with non random selection instead of random. We chose one of each weekday the newspapers were published and studied the news covered in the papers that specific day. We talked over the phone with the news editors and the reporters and simply asked them about the origin of each news text separately.

The results showed that every fourth text originates from the police, and that police news often ends up as news items rather than articles. We also came to the conclusion that local newspapers use fewer press releases than earlier research has shown. Only one sixth of the news studied originates from press releases, which is less than we thought it would be. News with its origin in advertisements was less often found.

News with its origin in the reporters own ideas deal with various subjects. A text that is written on the basis of a press release on the other hand is often about some kind of event and has almost always a very positive tone. We could not notice any remarkable difference between the two studied newspapers.

This study was conducted with the motive to analyze and demonstrate the differences and similarities of three Swedish newspapers’ coverage about two different murders. The main focus of the study was to compare and contrast the newspapers’ descriptions of one male and one female murderer. Through the study we also aimed to answer the question “Is it possible to apply the Chivalry Hypothesis in the newspapers descriptions of the murderers?” The Chivalry Hypothesis proclaims that women get treated in a more lenient way than men in the judicial system of America. A study from 2006 discovered that a specific newspaper in USA did in fact not treat criminal women in a more lenient way than criminal men. Our most important theoretical standpoints was that of discourse; as discourse analysis in the way Norman Fairclough preferred it was the method that was used. As we compared differences between the sexes gender studies was also a major theoretical part of the study. The result of our empirical analysis showed that a man and a woman which had committed similar murders during the same time period was partially treated and described different from each other in the articles. The result also showed partial support for the thesis about the Chivalry Hypothesis being translatable to Swedish news-press.

This thesis aims to investigate how local newspapers in Sweden frame newsstories involving asylumseekers and how the asylseekers in those stories are constructed from a postcolonial theoryperspective. Furthermore this thesis aims to analys and show the connection between the written word in the articles and a larger, social dimension where ideologies compete for cultural hegemony. To match the aims of this thesis we used a critical discourse analysis, more specificly one influenced by van Dijks socio-cognitive CDA and applied it to five articles from three different newspapers.Our analysis showed that the articles constructed the asylumseekers as Others, and created a dinstinct line between the asylumseekers and the other participants in the texts. This line, based on a constructed community including the article, the reader and some of the participants but excluding the asylumseekers, got significant meaning in the articles when the asylumseekers got identified as a homogenic social group. A perspecive coming from the constructed community and not from themselfes and therefor denying the asylsumseekers their right to define themselves.

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor. En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010. Det totala textmaterialet uppgår till 403 artiklar, notiser, faktarutor, fråga/svartexter, ledare, krönikor och analyser. Resultatet visar att tidningarna bevakar Sverigedemokraterna, men i olika omfattning, att huvudsakliga ämnen är opinionsundersökningar och demokrati/mötesfrihet och att Sverigedemokraterna i drygt en tredjedel av texterna behandlas negativt. Politiker från Sverigedemokraterna får uttala sig färre gånger eller lika ofta om sin egen politik än vad politiker från andra partier uttalar sig om Sverigedemokraterna och deras politik.

Problem definition and purpose: The media industry is a sphere faced with constant challenges. Technological inventions and economy are changing the rules of how and what media reports. To be able to stay current and make profit the newspapers have to adapt new thinking and evolve. In Sweden the journalistic union have stated that the line between editorial material and advertisement has became thinner. The purpose of this study is therefore to examine the state of three local newspapers today and the ten years back. It will examine if the occurence of what can be define as advetorial news – articles made by the newspapers own reporters but which serve and obvious profit for a second part – has increased or decreased. Method and material: To find an answer to the purpose of this thesis a quantitative content analysis have been done on a total of 1005 local news articles from three Swedish local newspapers in 2005 and 2015. Main result: The result of the content analysis shows that news defined as advetorial occur more frequently in two of the three studied news papers 2015 compared to 2005, while news defined as advetorial decreased in one of the news papers. The result also show that the total number of local news articles has decreased from 2005 to 2015.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra. Totalt är 663 texter med i studien. Resultatet visar att mellan nio och 22 procent av det lokala redaktionella materialet i tidningarna utgjordes av textreklam 1996, och mellan två och 16 procent 2011. Textreklamen har ökat i två av de undersökta tidningarna, Bohusläningen och Östersunds-Posten men minskat i Södermanlands Nyheter. Den ökande kommersialiseringen gör att nyheterna ska gå snabbt att producera och kosta lite pengar. Det har gjort att journalisternas arbetsvillkor på redaktionerna har förändrats, vilket vi i uppsatsen ser som en möjlig orsak till mängden textreklam i de lokala tidningarna. Dagordningsteorin tas upp för att förklara mediernas makt över läsarna. Även teorier om marknadsdriven journalistik diskuteras. I uppsatsen diskuteras även Pressens textreklamkommitté, som fanns fram till 2005 då den lades ned av olika anledningar, och behovet av en granskning av textreklam idag.

Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra Småland, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background? We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st – April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin. Although, only 22 of these persons occurred in their role as foreigner or immigrant, the remaining majority occurred due to personal character or competence. Thus, the origin background did not matter in the context.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes. Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta. Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen. Informanterna tror på ett ökat samarbete mellan yrkesverksamma journalister och användare i framtiden. De hävdar samtidigt att användarnas material inte får ta allt för stor plats och på så sätt konkurrera ut redaktionsmaterialet. Vidare menar de att yrkesprofessionen och de kunskaper som den omfattar är en av grundpelarna i tidningens funktion och så bör det förbli. I diskussionen använder vi oss av begrepp som offentlighet och deltagande samt resonemang kring det förändrade mediesammanhanget och den journalistiska yrkesprofessionen.
Since the eighteenth century user contribution has been a crucial part of newspaper production. Without the participation from the public there hasn’t been a newspaper at all. The professionalization of the publicist role became the starting point who changed how people valued user contribution. Societal change and the technical development has then led to the society we have today – a place where media organizations find themselves in a greater need for user participation to survive. The purpose of this study is therefore to examine how three local news papers reason about and react to user generated content and also to find out what possibilities the users have to participate. Thru semi structured interviews with the legally responsible publisher for each news paper and two journalists from each editorial staff our result shows that the news papers have a positive attitude towards user generated content in general. The informants say that the technological development have been both an improvement and inhibitory in the relationship to the readers. They believe in an increased cooperation in the future but at the same time emphasize the fact that user generated content can’t be allowed to take too much place and become a rival to the journalistic material. The informants also say that the knowledge they posses thru their journalistic education is the main core in their work as well as in the idea and function of the news paper. That is the way it should remain. We use terms and theories about the public sphere, participation, media convergence and the journalistic profession in our discussion.

Problemformulering och syfte: Lokaltidningarnas pappersupplagor minskar i Sverige. De digitala plattformarna blir allt viktigare för mediehusen när människor i allt större utsträckning övergår till att konsumera medier via sina mobiltelefoner. En naturlig del i utvecklingen blir att medierna följer samma väg, för att på det viset också i fortsättningen nå ut till sin publik, och på längre sikt säkra och stärka sin ekonomi. Syftet med vår studie är att undersöka varför svenska lokalmedier väljer att implementera nya tekniker och det gör vi genom att i en fallstudie följa mediekoncernen Mittmedias satsning på mobila och digitala plattformar när koncernen lanserar nyhetsapplikationer och push-notiser under hösten 2015. Vi studerar hur lanseringen förbereds, vilka strategier och drivkrafter som är inblandade och hur lanseringen genomförs på fyra olika redaktioner inom Mittmedia.  Metod och material: Vi inleder med att studera och själva använda test-versionerna av applikationerna och deltar på Mittmedias förberedande möten. Vi genomför sedan kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med digitalchefer på respektive redaktion som ingår i undersökningen, samt den redaktionellt utvecklingsansvarige på Mittmedia. Intervjuerna genomförs dels i samband med att nyhetsapplikationerna släpps ut till allmänheten, dels några veckor senare i uppföljande syfte.  Huvudresultat: Vi kommer fram till tre nyckelord: Lokalt, lojalt och betalt, som tillsammans sammanfattar det breda spektrumet i lanseringen.

This study, Political representation in the local paper - the power of the front page, shows how the local paper Västerbottens-kuriren chooses, consciously or unknowingly, to represent politics on the front page during the election period of 2018. Given the premises that journalists must adhere to, could affect the reporting of politics. The method for this study was a quantitative content analysis where a frequency count is used based on headline, preamble and to some extent image use on the front page.  The study concluded that the newspaper had some political news, but that they were majorly excluded from appearing in the most visible article on the front page. The most common subjects that were on the front page were personal articles, or culture and entertainment oriented, which indicates a greater exposure to "softer" news. Of the political articles, the topic "other" was most prevalent, but also economics and business was a frequently recurring political topic. It was also shown that there was a gap in July when the frequency of political articles was reduced. The most widely used framing used by the political articles was game framing, which indicates a repetitive behavior on the part of journalists which, in the worst case scenario, could lead to skepticism against both politics and against the newspaper from the public.

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?”

Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre.

Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare…

Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning.

This thesis was written in co-operation with the newspaper publicist organization ”Tidningen I skolan” and is based on a quantitative survey. The object of this thesis is to try to answer “What are the youth’s attitudes towards local newspapers in Värmland?” The survey asked questions about background, media habits, and expectations regarding the future. The population was limited to high school-students and the survey was handed out and collected during one visit to each of the classes.

Generally speaking, the respondents have a rather positive image of their local newspapers. A majority of them believe they’ll subscribe sometime in the future. At the same time, however, they predict a coming downturn for local newspapers. Presently, television is the number one source for news for our surveyed population, with local papers second. Asked to predict their own consumption ten years from now, internet-based news will have pushed print media down to third. But television is still on top.

Only a third of our respondents feel that their local paper caters to their own demographic, while hardly anyone doubted that grown-ups were a target group. When we asked them to appraise their local paper’s different characteristics, most were either cautiously positive or indifferent. The local newspapers in Värmland are, according to the answers we saw, neither good or bad looking, neither reliable or unreliable, and so on… The results hint at what is facing the local papers. If not their own demise, then at the very least a difficult challenge.

Syftet med denna studie var att belysa hur media, i form av lokaltidningen Länstidningen, porträtterar socialtjänsten i Södertälje kommun. För att besvara syftet utgick vi från en kritisk diskursanalys där vi använde verktyg från Faircloughs tredimensionella modell för att analysera språkbruket i tidningsartiklarna. Utifrån våra huvudresultat kunde vi urskilja fyra diskurser, samverkansdiskursen, ekonomidiskursen, diskursen om arbetssätt och rutiner samt arbetsmiljödiskursen. Vi tog även hjälp av socialkonstruktionismen som teori för att sätta in diskurserna i ett större sammanhang. Resultatet visade på ett relativt konsekvent språkbruk och utmärkande var att beskrivningar om socialtjänstens arbetssätt och rutiner ofta utelämnades, i kombination med att fakta och bakgrundsinformation sällan förekom. Överlag kunde vi urskilja en ensidig och negativ rapportering om socialtjänsten.
The purpose of this study was to describe how media, in the form of a local newspaper Länstidningen, portrays social services in Södertälje. To fulfill the purpose we took as our point of departure a critical discourse analysis where we used tools from Faircloughs three-dimensional model to analyse the language used in the newspaper articles. Based on our main results, we were able to distinguish four discourses, the collaborative discourse, the financial discourse, the discourse on working methods and routines and the discourse of work environment. We also took help of social constructionism as the theory to contextualize the discourses. The results showed a relatively consistent use of language and what was prominent was that descriptions of the social services' working methods and routines were often omitted, in combination with the fact that facts and background information seldom occurred. Overall, we were able to distinguish one-sided and negative reporting on social services.

In the year of 2006 I moved to South Africa for a year, a land that has fascinated me because of its history. During the time of my stay I became very surprised how strongly apartheid permeates the community where the white South Africans today are building walls around themselves. Through media we get surrounded with pictures that media creates and to find information regarding what’s happening in the world this is, most often, the primary source. Therefore I believe it’s interesting to explore how two different local newspapers from the county of Kalmar, with two different ideologies, present pictures of the same event, namely the revolt of Soweto in 1976 and how these two newspapers relates to racial policies. The revolt of Soweto was a peaceful demonstration against the use of the language Afrikaans, where the police opened fire and killed many children’s and this was the beginning of a wave of dissatisfaction throughout the country. In my review I’m using a comparative method where I’m comparing the articles from these newspapers with each other. I’m also using a postcolonial theory as guidance to understand the racial conflicts in South Africa.

The objective of this study was to investigate how the local newspaper readers felt about reading the local newspaper in a tablet device, such as the iPad. We wanted to study the attitudes from consumers towards tablets and if the traditional local newspaper can be substituted with a tablet device.   We decided to use qualitative interviews as our method. The selection of respondents was based upon age, whether or not they had a subscription and if they owned a tablet device or not. We accomplished fifteen interviews with respondents living within the area where the newspapers of Barometern and Oskarshamnstidningen are spread.   The study shows that the majority of the respondents who already had a subscription tended to lack interest in changing their traditional newspaper consumption. Their habits of reading the local news on paper were strong. Meanwhile the non-subscribers showed a more positive attitude towards reading the newspaper in the tablet.   The biggest advantage with the tablet, that the respondents mentioned, was the possibility to access the newspaper anywhere they liked as well as the function to enlarge the text. Many respondents also described the tablet as convenient and comfortable. The disadvantage generally mentioned was the impossibility to share the tablet newspaper in two parts and read it at the same time. Also mentioned was that the tablet was expensive and some respondents found it hard to use.

I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

Problemformulering och syfte: Mediebranschen i dag är under förändring bland annat till följd av att tidningar blir allt mer koncernstyrda och ekonomifokuserade. Därmed förändras anställningsformerna på många tidningar från att vara inriktade på spetskompetens till att inriktas mot multikompetens, detta för att spara in pengar på resurser. Denna studie har till syfte att undersöka om det ökande multikompetenskravet har någon påverkan på bildjournalistiken i svenska lokaltidningar. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra svenska lokaltidningar, Barometern, Ystads Allehanda, Nya Wermlands Tidningen och Norran, som valdes genom ett strategiskt urval. Undersökning gjordes genom att mata och räkna bilder i tidningarnas pappersupplaga under fem dagar. Huvudresultat: Trots förändringarna inom journalistbranschen påverkas inte tidningarnas bilsättning eller bildmäng negativt ur ett kvantitativt perspektiv när spetskompetensen byts ut mot multikompetens på redaktionerna. Oavsätt anställningsform på redaktionerna står bildkvantiteten i fokus. De bilder som publiceras i tidningarna visar på hur multijournalisterna i en större utsträckning, än fotograferna, tvingas arbeta mer tidseffektivt för att kunna uppnå de krav som kvarstår trots att medarbetaren gör samma jobb som tidigare utförts av två stycken.

En kommersiell lokaltidning förväntas leverera kvalitetsjournalistik till allmänheten och samtidigt är de beroende av att människor är prenumeranter som betalar för deras journalistik. Detta ställs på sin spets vid en krissituation när samhällets behov av korrekt information är stort. År 2018 var betalväggar relativt nytt i svensk lokalpress och när de stora skogsbränderna bröt ut blev en central fråga vad som skulle vara öppet respektive låst innehåll. Syftet med studien är därför att undersöka hur en lokaltidning agerar vid en krissituation i sina dubbla uppdrag, samhällsuppdraget som informationsförmedlare, och kravet på ekonomisk lönsamhet. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes 226 artiklar på Helahälsinglands sajt under skogsbränderna 2018 i Hälsingland. I undersökningen studerades antalet artiklar bakom betalvägg, innehållet i artiklarna och artiklarnas texttyper. Som komplement till detta genomfördes även sex kvalitativa samtalsintervjuer där vi undersökte vilka riktlinjer kring betalväggar som journalisterna på redaktionen Helahälsingland utgick från, samt hur det kändes att arbeta under en krissituation och samtidigt axla de dubbla journalistiska uppdragen. I resultaten framgår att journalisterna påverkades av den kritik som de fick från läsarna om att mycket material var bakom betalvägg. Det demokratiska uppdraget vägde tyngre hos journalisterna och det ledde till att fler artiklar var öppna än vad riktlinjerna inom koncernen rekommenderade. Strategin med betalväggar var ny för både läsarna men även för redaktionen i Hälsingland, vilket också påverkade besluten som togs eftersom modellen inte var tillräckligt etablerad. Resultaten i den kvantitativa studien visar att fler artiklar var öppna än låsta under den aktuella perioden. Det material som oftast var öppet var notiser och viktig information till allmänheten, samtidigt som materialet bakom betalvägg oftast var mer resurskrävande och genomarbetad journalistik så som bland annat reportage.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av. Trend saknar dessutom en tydlig struktur som skulle kunna ge ökad igenkänning och en röd tråd genom innehållet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kvinnor i åldern 20 - 50 år i Norrköping med omnejd ställer för krav på innehållet och formen i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin, samt att ta reda på hur väl magasinet Trend uppfyller dessa krav och de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vilken typ av innehåll tycker målgruppen är önskvärd i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin? Vilka krav ställer målgruppen på utformningen av ett sådant magasin? Hur väl lever magasinet Trend upp till målgruppens krav samt till de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning av Trends innehåll och utformning utförts, i kombination med en målgruppsundersökning, där kvalitativa djupintervjuer har genomförts med sex respondenter ur målgruppen: kvinnor i åldern 20-50 år, bosatta i Norrköping med omnejd. Resultaten av nulägesbeskrivningen har sedan stämts av mot resultaten av målgruppsunder- sökningen, samt mot de vedertagna normerna i litteratur om tidskriftsdesign. Analysen visar att Trend endast till viss del uppfyller både målgruppens krav och vedertagna normer. Innehållet täcker delvis de områden målgruppen efterfrågar: mode, skönhet, inredning och resor samt har den lokala förankring som målgruppen anser är viktig. Målgruppen vill dock även läsa mer om människor med en intressant historia, få lokala evenemangstips och hitta lättlagade recept i tidningen. För att fånga upp en större del av målgruppen bör det därför övervägas att lägga till dessa ämnen i Trend. Av de redan befintliga ämnesområdena är det heminredning och resor som uppskattas mest av målgruppen och dessa bör därför få ett större utrymme i tidningen. Analysen visar också att Trend behöver anpassa både innehållet och utformningen för att inte uppfattas som en reklamtidning.   Det redaktionella innehållet blandas ihop med reklam både på grund av hur texterna är skrivna och på grund av att utformningen av de redaktionella sidorna inte är konsekvent. Ett sätt att skapa större tydlighet kring de olika typerna av innehåll är att strukturera tidskriften enligt en modell med fram- vagn, mitt och bakvagn. Dessa delar bör ha olika slags texter med olika längd, samt en tydlig utform- ning som särskiljer dem från varandra. Layoutmallar och stilmallar är till stor hjälp för att särskilja de olika delarna. Detta är något Trend saknar idag och bör införa.
Folkbladet is a daily newspaper in Norrköping with a strong local touch whose subscribers are mostly men interested in sports. In an attempt to broaden its readership, since 2009 Folkbladet publishes a magazine called Trend which targets women aged 20-50 years. This magazine in the form of a lifestyle magazine for women with a local touch is about fashion, beauty, interior design and travel. This free magazine is published four times a year and is distributed to every household in Norrköping and its surroundings. No target group analysis has been done to identify which content or design the readers would appreciate. Trend also lack a clear structure that could increase recognition and provide guidance through the contents. The objective of this paper is to examine what women aged 20-50 years in Norrköping and its surroun- dings ask of the content and design in a free lifestyle magazine, as well as to find out how well the magazine Trend meets these requirements and the established standards within the magazine industry. Based on this objective the following questions were formulated: What type of content does the target group find desirable in a free lifestyle magazine? What does the audience ask of the design in such a magazine? How well does Trend magazine meet the target group’s requirements and the established standards that exist within the magazine industry? To meet the objective and answer the questions, the current content and design of Trend has been described, combined with a target group survey in which qualitative interviews were conducted with six respondents from the target group: women aged 20-50 years, living in Norrköping and its surroun- dings. The results of the current state description has been compared with the results of the target group survey, as well as with the established standards in the literature on magazine design. The analysis shows that Trend only partially meets both the target group’s requirements and the established standards. The content covers some of the areas demanded by the target group: fashion, beauty, interior design and travel, and it has the local touch that the target group finds important. But the target group would also like to read about people with an interesting story, get information about local events, and find simple recipes in the magazine. To reache a larger share of the target group these topics should be considered as additonal content. Out of the already existing topics, interior design and travel are the ones most appreciated by the target group and should therefore be given more editorial space in the magazine. The analysis also shows that Trend needs to adapt both the content and design so as not to be perceived as entirely advertising. The editorial content is confused with advertising due to the way the texts are written and because the design of the editorial pages are not consistent. One way to create greater clarity about the different types of content is to structure the magazine according to a model with a front, a middle and a back section. These sections should have different types of texts of different lengths, and distinct design that distinguishes them from each other. Layout templates and style sheets are a great help for distinguis- hing the different parts. This is something that Trend currently lack and that should be implemented.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen av brott ser ut och har sett ut i en lokaltidning över tid med fokus på pressens etiska regler och namnpublicering. Undersökningsfokus ligger på i vilken utsträckning tidningen väljer att publicera namn och andra känsliga uppgifter på offer och förövare, hur detta har sett ut historiskt och om det går att utläsa några skillnader allteftersom de pressetiska reglerna har utvecklats. Teori: Då det inte finns någon enskild relevant teori om frekvensen av namnpublicering och andra känsliga uppgifter över tid så presenteras istället tidigare forskning från närliggande områden. Teorierna är avsedda att bidra till en viss förståelse för vilka faktorer som kan spela in när en mindre lokaltidning överväger en namnpublicering. Metod: Uppsatsen har med hjälp av att använda kvantitativ innehållsanalys som metod undersökt brottsartiklar i lokaltidningen Mora tidning från år 1898 till år 2006. Genom ett strategiskt urval har en vecka i februari vart tredje år valts ut och analyserats. Det har gett ett resultat på 251 analyserade enheter. Resultat: Mora tidning har publicerat namn och annan känslig information på offer och förövare genom hela sin publiceringshistoria. Namnpublicering av både offer och förövare var som vanligast före andra världskriget, då det inte heller var ovanligt med spekulationer. Sedan år 1945 har Mora tidning endast publicerat namn på en förövare tio gånger. Identifiering via namnpublicering på offer har däremot varit vanligare då sådana uppgifter publicerats 50 gånger sedan 1945. Men resultatet visar ändå att i takt med att de pressetiska reglerna bearbetas, utökas och kontrolleras har också namnpubliceringen av offer och förövare minskat. Nyckelord: Brott, pressetik, lokaltidning, innehållsanalys.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppmärksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframgångarna för partiet har media inte kunnat undvika det då nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var inför 2010 års val en del av den svenska mediala arenan med en ständig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den här uppsatsen undersöktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och på vilket sätt partiet gestaltades i en jämförande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta närmare på tre kommuner på olika geografiska områden i landet där stödet för Sverigedemokraterna var högt efter valet 2010. De tre lokaltidningarna på dessa områden är Söderhamn-Kuriren, Borlänge Tidning och Kristianstadsbladet.Vi inledde studien med en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i tidningarna under den aktuella tidsperioden för att räkna förekomsten av artiklar där partierna omnämndes samt var huvudaktörer i. I den kvantitativa studien undersökte vi även på vilket sätt partiet gestaltades i artiklarnas olika delar. Den andra delen av studien utgick från resultatet i den kvantitativa delen och var av kvalitativ karaktär. Där valde vi ut sex artiklar utifrån de mest förekommande gestaltningarna och genomförde en analys av dess delar; rubrik, ingress och brödtext.Resultatet av vår undersökning visade att spelgestaltningen var den mest förekommande gestaltningen av de båda partierna men även att sakgestaltningen var vanligare i rapporteringen av Sverigedemokraterna än av Socialdemokraterna. Samtidigt framställdes Sverigedemokraterna som valets vinnare medan Socialdemokraterna många gånger framställdes som valets förlorare. Resultatet visade även att de gånger Sverigedemokraterna stod med i artiklar som omtalat parti fick de publicitet av negativ karaktär.

Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.

Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.

Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen.

The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism. The local newspaper tried to be balanced in reporting about the issue involved, but as a whole they gave a little more space to those voices that were against a complete ban on alcohol in the referendum.

Abstract Uppsatsens övergripande fråga handlar om hur de två Gävlebaserade lokaltidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad har konstruerat #metoo-uppropet samt kvinnor och män? Artiklarna som analyserats var publicerade under perioden oktober 2017 till och med mars 2018. Det empiriska materialet bestod av sexton utvalda artiklar. I ett första steg analyserades det empiriska materialet utifrån vad i #metoo-uppropet som uppmärksammats av tidningarna. I nästa steg detaljstuderades artiklarna utifrån mönster som delats in i teman. De teoretiska utgångspunkterna var doxa och journalistik. Efter genomförd analys visades att #metoo-uppropet framkom med teman och aspekter om sexuella trakasserier, makt och jämställdhet. I majoriteten av de analyserade artiklarna kan vi konstatera att uppropet #metoo främst handlar om aspekter om makt och minst om aspekter om sexuella trakasserier. Aspekter om jämställdhet lyftes i fyra av sexton artiklar.

Abstract

Title: Where does the news that you read in your localpaper come from? (Vilket ursprung har nyheten som du läser i din lokaltidning?)

Number of pages: 45 (57 including enclosures)

Author: Elin Rantakokko

Tutor: Göran Svensson

Course: Media and Communication Studies 30 hp

Period: Fall of 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: This paper has the aim to make a systematic survey of the information source and channels that local newspapers use. How much space they get in the paper and how the newspaper works with these sources and channels. The front pages of the newspaper are going to be compared with the insides of the newspaper. The reports roles in the making of news are also examined.

Material/method: To be able to answer my questions I’m going to use three different methods. An observation on the papers morning meetings, an quantitative content analysis of five numbers of an local paper and four interviews with two news managers and two reporters on the paper.

Main results: The paper makes most of the news by them as well as them receives many of the tip-offs from private persons. These are ranked as news that cost a lot of money to make for the paper. In the paper internal and external sources get a half each. The local paper have many information channels that the public can use to tip the paper. The two channels that are used the most are e-mailing and the telephone. The front pages of the newspaper indicate very well on the material in the inside of the newspaper. The reports does not come with own ideas as much as they would like to, they mean that the most ideas for articles comes during another job.

Keywords: Local newspapers, information channels, information source, news value, news gathering, news institution.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva. Detta undersöks genom en redaktionsstudie vilken består av sex samtalsintervjuer samt fem direktobservationer på Folkets redaktion.Undersökningen visar att redaktionskulturen på Folket är familjär och präglas av en stark vi och dom-attityd där Eskilstuna Kuriren som tidning får materialisera Dom andra. De strategier Folket använder sig av för att överleva är organisatoriska, men även innehållsmässiga. Folket vill satsa på något de kallar superlokala nyheter samt på Sporten. Folkets avsikt är också att vara ett komplement till Eskilstuna Kuriren samtidigt som de vill konkurrera gällande de raka nyheterna.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.

The aim of the study was to investigate the representation of women’s sports and men’s sports, in the local newspaper Smålänningen. A study I conducted through examining how many articles on men’s sports and how many articles on women’s sports have been published over the last four years. I chose to investigate two months of every year; January and March. I also examined which sports were the most occurring ones. I used the method of quantitative content analysis to investigate the questions. Through the method I performed an overall analysis of how many articles were written about men’s sports, and how many articles were written about women’s sports in Smålänningen. The result of the quantitative content analysis showed that female athletes are misrepresented and that men’s sports dominates Smålänningens reporting. It also showed that there were more articles written by female journalists than articles based on performances achieved by female athletes. Further, my study showed that the reporting on women’s sports have become more regular in Smålänningen.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur diskursen kring det planerade Muminlandet i Karlstad såg ut på lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningens insändarsidor. Skutberget är idag en plats för bad, friluftsliv och motion. Under 2017 presenterade Karlstads kommun en förstudie om en eventuell etablering av ett Muminland på platsen. Vi har analyserat 20 insändare publicerade under perioden september 2017 till september 2018. Genom en kritisk diskursanalys har vi undersökt vad som skrivits om ämnet på insändarsidorna, för att vidare se hur det förhåller sig till Karlstads kommuns varumärkesplattform. Varumärkesbyggande kring den egna staden har blivit en central del i de allra flesta svenska kommuners image-skapande. För att skapa ett framgångsrikt varumärke kring sin stad behöver kommunen också hjälp av sina invånare, som förväntas sprida en positiv bild av platsen. Det här kallas word-of-mouth. I insändare kan vem som helst skriva om sina tankar och åsikter gällande lokalt aktuella frågor. Många har också uttryckt sina åsikter angående det planerade Muminlandet och det är tydligt att det råder en konflikt kring projektet. Vi har funnit att det finns en tydlig sida som är för och en som är emot etableringen. Sidan som är för framställer sina meningsmotståndare, såsom andra kommuninvånare och olika intresseorganisationer, som negativa, inskränkta och bakåtsträvande. De som strävar efter att stoppa etableringen väljer dock att rikta sin kritik mot kommunen och kommunpolitikerna. Både politiker och kommunen i stort har anklagats för att vara odemokratiska, maktlystna och lögnaktiga. Vår analys har visat att det som skrivs i insändarna stämmer dåligt överens med Karlstads kommuns varumärkesbyggande, oavsett om skribenterna är positiva eller negativa till Muminlandet. Det kommer sig av den bild som kommunen själva presenterar i sin varumärkesplattform, där de beskriver platsen Karlstad som “öppen och välkomnande”. Karlstads kommun har länge arbetat fram sitt platsvarumärke och har utåt sett lovordats av flera experter för sin starka image. Tidigare forskning har visat att invånarna måste kunna identifiera sig med bilden av staden de bor i, annars finns risken att missnöjet mot kommunen växer. När kommunen sedan presenterade planerna kring Muminlandet kan det tänkas vara så att vissa av Karlstadsborna inte längre känner igen sig i den nya bild som kommunen kommunicerat ut. Det här skulle kunna förklara varför konflikten kring Muminlandet och Skutberget blivit så omfattande som den blivit.
The aim of this study was to analyze the discourse concerning the planned Moomin park in Karlstad in the letters to the editor of the local newspaper, Nya Wermlands-Tidningen. Today, Skutberget is a place for swimming, outdoor life and exercise. In 2017, Karlstad Municipality presented a feasibility study on a possible establishment of a Moomin park at the location. We analyzed 20 letters to the editor published during the period September 2017 to September 2018. We have, through a critical discourse analysis, examined what has been written about the subject in the letter to the editor section, in order to further see how it relates to Karlstad municipality's brand platform. Building a brand to promote your own city has become a central part for most Swedish municipalities when creating an image. In order to create a successful brand for your city, the municipality also needs the help of its residents, who are expected to spread a positive image of the city. This is called word-of-mouth. Anyone can write freely about their thoughts and opinions regarding local issues in the letters to the editor. A lot of people have expressed their views on the planned Moomin park and it is clear that there is a conflict regarding the project. We have found there are two sides of the conflict, one that says yes to the planned theme park and one that says no. Those who advocate a Moomin park make their opponents, such as other local residents and various interest groups, out to be negative, narrow-minded and retrogressive. Those who strive to stop the construction of the park, however, choose to focus their criticism towards the municipality and the municipal politicians. The municipality as well as the politicians are accused of being undemocratic, greedy for power and false. Our analysis has shown that what is written in the letters to the editor does not agree with Karlstad municipality's brand building, regardless of the writers being positive or negative to the Moomin park. This is because Karlstads municipality describes the city as “open and welcoming” in their brand platform. The city has been working with their place branding for a long period of time and has been praised by several experts for their ability to create a positive image of the city. Previous research has shown that the residents must be able to identify themselves with the image of the city they live in, otherwise there is a risk that the dissatisfaction toward the municipality will increase. When the plans about a Moomin park became available to everyone, it may be possible that some of the residents no longer recognized themselves in the new image that the municipality communicated. This could explain why the conflict concerning the Moomin park and Skutberget has become as extensive as it has.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Denna studie undersöker medierapporteringen av nedläggningen av Sollefteå BB under tidsperioden Januari 2015 - Juni 2017. Detta genom att undersöka och jämföra pappersupplagan av Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland. De konkreta frågorna som ställs artiklarna är “Vem uttalar sig?”, “Är frågan framställd som ett moralisk och/eller materialistisk fråga?”, “ Innehåller artikeln spelgestaltning?”, “Har artikeln en tematisk eller episodisk gestaltning av frågan?”, “Är artikeln narrativ eller saklig?”. Huvudresultat: Det vi kommit fram till genom att studera de valda artiklarna från Tidningen Ångermanland och Sundsvalls Tidning är att de artiklar som publiceras om nedläggningen av Sollefteå BB i respektive tidning skiljer sig stort i mängd. Tidningen Ångermanland skrev 4 gånger så mycket om frågan som Sundsvalls Tidning. Det skiljde sig även hur de valda tidningarna gestaltade frågan. I Sundsvalls Tidningen är frågan oftare gestaltad som ett spel än i Tidningen Ångermanland. Studien visade också att det är vanligare att politiker uttalar sig i Sundsvalls Tidning, medan det i Tidningen Ångermanland.

Annonsintäkterna har gått ner för dagspressen, journalistiken ska vara billigare att producera och journalisterna får allt mer jobb på sina bord (SOU 2016:80, s. 115 och 170). 2005 lades Pressens Textreklamskommitté ned och i och med den nedläggningen finns det inte längre något organ som kontrollerar hur mycket textreklam det skrivs i tidningar (Gustafsson, 2005:91). Syftet med vår undersökning att se hur det ser ut med textreklam och om det har ökat i den lokala nyhetsrapporteringen i Sundsvalls Tidning och Hallandsposten. Vi vill också se om det finns någon förändring över tid och jämföra de två tidningarna med varandra. Tidigare forskning som vi har utgått från är i huvudsak John H McManus som forskat inom marknadsdriven journalistik, Robert Picard som forskat om hur medierna ska upprätthålla sin kvalité och Gunnar Nygren om den förändrade yrkesrollen för journalister. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat artiklar från tio dagar 2010 och 2016 från respektive tidning. Totalt blev det 516 artiklar. Vårt resultat visade att textreklam har ökat i både Hallandsposten och Sundsvalls Tidning sedan 2010. Trots att det var färre artiklar i Sundsvalls Tidning var det mer vanligt med textreklam i artiklarna där. I Sundsvalls Tidning var det också vanligare att journalisten själv marknadsförde det artikeln handlade om.

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras. Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering. Kovach och Rosenstiel konstaterar att den journalism som präglas av god källverifiering (”Journalism of verification”) alltmer ersätts av en journalism där budskap endast vidarebefordras medier emellan (”Journalism of assertion”). McManus slår i sin marknadsteori fast att journalistiken idag alltmer liknar en produkt vilket leder till att kapitalistiska argument blir ledande i valen av källor. Detta leder till en likriktad journalistik där endast inflytelserika källor, det flera forskare benämner som ”elitkällor”, används för att skapa nyhetsunderlag. Detta är en fallstudie designad att undersöka relationen mellan journalist och källa på två svenska lokaltidningar. Studiens syfte är att undersöka journalisters användning av och förtroende för sina källor samt den påverkan detta har på källhanteringen hos två lokala tidningar i Sverige. De utvalda tidningarna är Nya Wermlands-Tidningen (NWT) och Nya Lidköpings-Tidningen (NLT). Studien kommer, genom att kvalitativt intervjua fyra journalister på varje tidning, att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs i det dagliga arbetet med källverifiering. Studien önskar att ta reda på hur, hur noggrant, samt utifrån vilka parametrar journalisterna hanterar sina källor för att säkerställa ett journalistiskt innehåll som uppfyller kraven för ”god journalistik”. Resultatet av vår studie är, bland annat, att de intervjuade journalisterna tenderar att se noggrann källverifiering som en viktig del av sitt dagliga arbete. Deras syn är gemensam gällande att samtliga involverade parter skall representeras i en artikel. Även om så generellt är fallet går det här att finna skillnader mellan de båda undersökningsobjekten. Skillnaderna existerar huvudsakligen beroende på de olika marknader tidningarna agerar på, och den skillnad i publiceringsmiljö detta skapar. Det leder, i vissa fall, till att nyhetsartiklar publiceras innan samtliga källor lokaliserats eller noggrant verifierats.
The journalistic profession has historically been a highly esteemed occupation which attached great trust from the public. The trust was based on an exclusive access to news sources and journalists' willingness to live up to the classic journalistic ideals. In today’s media climate, however, the public has greater possibilities to make demands on journalists themselves, on issues such as publishing speed and media content. This also leads to a change in the daily work of source management. The theoretical foundation of this study is based on theories regarding the American media climate. These theories conclude that today’s media climate makes the exercise of proper source verification more difficult. Kovach and Rosenstiel notes that the journalism that is characterized by good source verification ("Journalism of verification") are increasingly replaced by a journalism where messages only are forwarded between the medias ("Journalism of assertion"). McManus states in his marketing theory that journalism today is similar to a product which leads to an increasing influence of capitalistic arguments when it comes to the selection of sources. This leads to a standardized journalism where only influential sources, those several researchers name as "elite sources”, is used to create the foundation of news. This is a case study with the purpose to investigate journalists’ use of and trust in their sources, and the impact this has on the source management in two local Swedish newspapers. The selected newspapers are Nya Wermlands-Tidningen (NWT) and Nya Lidköpings-Tidningen (NLT). The study will, by qualitatively interviewing four journalists on each newspaper, investigate how well they incorporate their journalistic ideals in the everyday work of source verification. The study wishes to locate how, how carefully, and on what parameters the journalists attempt to work with their sources to reassure a news content that withstands the requirements of “good journalism”. The result of our findings is, amongst others, that journalists tend to see scrutinous source verification as an important part of their work in theory. Their view is consistent in that all involved parts of a case must be involved in the article. Even if this is the case it is here that differences between the two research objects have been found.  The differences exist mainly because of the different markets the two newspapers compete in, and the difference in the publication environment this creates. This leads, in certain cases, to newspaper articles being published before all sources are incorporated or sufficiently verified.