Academic literature on the topic 'Lösningsfokuserat arbete'

På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna till studien var personal på Hälsocenter Västmanland som arbetar nära klienter tillsammans med modellen lösningsfokus. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv manifest innehållsanalys. Resultatet visade att lösningsfokus är en modell som bidrar med ett positivare beteende hos klienterna som kommer till Hälsocenter Västmanland. Modellen upplevdes inte som påfrestande för personalen då det är klienterna själva som ska komma fram till lösningar och hitta sina resurser. Dock ansågs det vara svårt att använda modellen om klienterna inte hade någon eller nedsatt kognitiv förmåga.
The employees at Hälsocenter Västmanland works with a model called solution-focus. Solution-focus is a model with the aim to create a image of the future in the context of a change, mainly individually but also in groups and organizations. Solution-focus is a model that focuses on experiences and resources of individuals. The purpose of the study was to examine how the staff at Hälsocenter Västmanland was experiencing the model solution- focus in meetings with clients. To answer the purpose a qualitative approach was used with semi-structured interviews. The respondents in the study were the employees at Hälsocenter Västmanland who works with clients along with the model solution-focus. The data was analyzed using an indicative manifest content analysis. The result showed that the solution- focus is a model that contributes to a positive behavior in the clients who comes to Hälsocenter Västmanland. The model is not perceived as stressful for the staff since it is the clients themselves who must come up with solutions and find resources within their lives. However, it can be difficult to use the model if the clients do not have any, or have a reduced cognitive ability.

Studien ämnade att undersöka området för lösningsfokuserat arbetssätt. Lösningsfokuserat arbetssätt handlar om att skifta fokus från problem till att istället fokusera på lösningar. Tidigare har arbetssättet främst initierats i klientsamtal men idag är det även förekommande inom ledarskap. Lösningsfokuserat ledarskap handlar om att hjälpa medarbetaren hitta vägar framåt med fokus på målet som medarbetaren har. Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom den offentliga sektorn använder lösningsfokuserat arbetssätt och hur cheferna upplever att det fungerar i organisationen och i relationen med medarbetarna. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vid analys av det insamlade materialet genomfördes en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att chefernas intresse för lösningsfokuserat arbetssätt väcktes för att det fokuserade på lösningar istället för problem. Detta kan koppla samman med ett salutogent perspektiv, där det handlar om att fokusera på vad som gör människor friska istället för på vad som gör människor sjuka. Cheferna upplevde också att de arbetar med lösningsfokus som en pågående process och hade bland annat uppnått resultat i form av delaktighet, kreativitet och medskapande hos medarbetarna. Detta kan kopplas till socialkonstruktion, vilket är utgångspunkten för lösningsfokuserat arbetssätt. Då handlar det om att verkligheten skapas i dialogen mellan människor. Cheferna upplevde också att effektiviteten hade ökat inom organisationen och att det hade resulterat i ett öppnare klimat på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan kopplas samman med hälsofrämjande arbetsplatser då det är viktigt att det finns utvecklingsmöjligheter och möjlighet till välmående.
The intention with this study was to gain broader understanding for solution-focused brief therapy. Solution-focused brief therapy is a method that is shifting focus from problems to focus on solutions instead. Previously, the work method has been initiated in client talks, but today it is also used in leadership. Solution-focused leadership is about helping employees to find ways forward with a focus on the goal that they have. It is about asking solution-focused questions. The aim of the study was to investigate how public sector managers use solution-focused brief therapy methods and how they experience that the method works in the organization and in the relationship with the co-workers. A qualitative research method was chosen with semi-structured interviews as the data collection method. When analyzing the collected material a manifest content analysis was conducted. The results of the study show that the managers’ interest for solution-focused approaches was created because it focused on solutions instead of problems. This can be linked to a salutogenic perspective, which focuses on what makes people healthy instead of what makes people sick. The managers also experience that working with solution-focus is an ongoing process and, among other things, achieved results in terms of participation, creativity and employee co-creation. This can be linked to social construction where solution-focused work methods have it origins from. In social construction it is about creating reality in the dialogue between people. The managers also felt that the efficiency had increased within the organization and that it had resulted in a more open climate at the workplace. This in turn can be linked to health-promoting workplaces as it is important that there are development opportunities and opportunities for well-being.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter. En fallstudie gjordes på en förvaltningsenhet som underflera år präglats av dåliga ekonomiska resultat och låg arbetstillfredsställelsehos personalen. Inför studien beskrev socialchefen påkommunen att enheten idag kan betraktas som ett gott exempel på enlyckad förändring, vilket undersöktes vidare genom rapportgranskningsamt intervjuer med medarbetare på enheten. Utifrån valda teoretiskautgångspunkter analyserades empirin för att få fram essensen av vad somgjort enheten framgångsrik, vilket även var studiens syfte. Vidare varsyftet att urskilja vilka av alla de insatser som gjorts under den treårigaprocessen, som varit de mest centrala för att skapa enhetens nu rådandesituation. Efter att resultatet analyserats och diskuterats kunde vissaslutsatser fattas. Studien tyder på att ett gott underlag baserat på enöversyn gjord av en extern utvecklare, delaktighet i processen samttidsomfattningen utgjorde grunden i den lyckade förändringen.Arbetsgruppen byttes delvis ut för att få samma enhetligasocionomkompetens och gruppen gick en gemensam utbildning för attintroducera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Tillsammans med införandetav ett gemensamt förhållningssätt bidrog det nya arbetssättet till att göraenheten till vad den är idag.

ABSTRAKTWallin, Göran (2010). Forskning om lösningsinriktat arbete i skolan, En dokumentanalys av 9 vetenskapliga publikationer (Research on Solution-focused brief therapy in school, A docu-ment-analysis of 9 scientific publications). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lösningsinriktat arbete, SFBT eng., har under det senaste decenniet använts som en mo-dell/metod i skolan. Modellen/metoden har använts både i inlärningssituationen och för att främja elevers socioemotionella utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken veten-skapligt granskad forskning som finns tillgänglig för lösningsinriktat arbete i skolan och vil-ken effekt metoden har i skolkontext. Detta har genomförts genom att söka på framförallt två databaser Academic Search Elite och ERIC via EBSCO. Resultatet av efterforskningarna visar att ingen svensk forskning finns på området. Av 125 funna publikationer har nio valts ut som underlag. Med utgångspunkt av sju variabler genom-förs en dokumentanalys. Resultaten visar att designen på forskningen är spridd. Två av under-sökningarna är kvasi-experimentella. Typvärdet för studierna är aktionsforskning. Av de nio undersökta publikationerna studerar sju effekten av en intervention där barn och ungdomar befinner sig ”riskzonen”. Endast två av studierna visar effekt av lösningsinriktat arbete vid inlärningssituationen. Resultaten visar generellt på en lovande effekt av en lösningsfokuserad intervention i skolkontexten. Dock, i vissa fall, har en effekt uteblivit. Effekterna är inte enty-diga och ingen av studierna visar explicit en effekt av de kriterier som ställs upp för en lös-ningsfokuserad intervention.

The aim of the study was to look at a particular work group of housing supporters, whomhave implemented two special working methods in their work. The methods have been implemented by two of the housing supporters that also have special education in the methodsSOC (Sense of Coherence) and solution focused brief therapy. The study is based on anethnographic observation and analysis of documents that are used in the implementation. To analyse the information that was given at the observation and in the document I´ve used a theory which illustrates the significance of developing professions so their knowledge become legitimate. I´ve also used a theory that illustrates the importance of implementation and how it´s done at its best. In conclusion, the study shows that the work group have the will to implement new methods in their work. The working group also has the ability to carry out the implementation, butthey are not aware of their own expertise, which should be clarified in order to achieve successful implementation. Difficulties have been demonstrated in terms of the understanding of the new working methods. These difficulties with the understanding of the methods can be a barrier to successful implementation or do so the implementation will take longer time to become successful. The two colleges with specified knowledge became leaders to the group and steered the work group to make decisions based on the methods of SOC and solution focused brief therapy. The investment in providing the housing supporters with special education, space to implement these two working methods also gave effects on the organization.

”Intensive family therapy”

Journal study

Abstract

The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study.

From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists.

Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model.

Sammanfattning

Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.

Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur internernas synvinkel utvärdera projektet ”Sitta inne med kunskap”, som riktar sig till interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vad är projektets syfte enligt intervjupersonerna och hur upplever de att det uppnås? 2. Hur beskriver intervjupersonerna fängelsemiljön respektive samvaron i projektet? 3. Av vilka anledningar medverkar intervjupersonerna i projektet? Projektets syfte är att i samarbete med skolelever utveckla ett brottsförebyggande material åt ungdomar. Intervjuer har genomförts med fem interner på Norrtäljeanstalten. Lösningsfokuserad teori och rollteori inkluderat stämplingsteorin har använts som analysverktyg. Studiens resultat har stöd i tidigare forskning vad gäller upplevelsen av att sitta i fängelse som präglas av en jargong och en egen typ av livsföring. Resultatet beskriver den känsla man kan få som kriminell, av att vara stämplad. Intervjupersonerna beskriver projektet som något helt unikt. Internerna blir behandlade som experter, med respekt. De känner att de kan göra skillnad i samhället och mår bättre av medverkan. Brukarutvärderingen visar att projektet varit lyckat och man hoppas det fortsätter.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram några personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebära för dessa människor och hur de upplever att dessa erfarenheter har påverkat dem. Genom att intervjua personer som själva har migrerat har vi kunnat ta reda på hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förändrats och vilka resurser och tillgångar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svåra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstått detta resultat utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbättras med fokus på de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur socialarbetarens yrkesroll och yrkesidentitet kan konstrueras i uppdraget som biståndshandläggare och i förhållande till rådande diskurser inom området. Kunskapsläget inom fältet visade att arbetet som biståndshandläggare är komplext och att det därför kan vara svårt att arbeta på det sätt lagen föreskriver. Dels beroende på att den ideologiska och ekonomiska samhällsutvecklingen kan leda till lagändringar och organisatoriska förändringar, dels beroende på hänsynstagandet till det allmänna intresset. Studiens empiriska material utgörs av intervjuer med fem biståndshandläggare/socialsekreterare, varav den ena inte hade ett myndighetsutövande uppdrag. Ett diskursteoretiskt perspektiv användes som verktygslåda för att analysera socialsekreterarnas utsagor och för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visade på att yrkesrollen konstrueras diskursivt, avhängigt kontexten och i förhållande till organisationens uppdrag för den enskilde socialsekreteraren. Socialarbetaridentiteten/ identiteterna tillskrevs olika former av betydelser men också olika former av diskursiva krav och förväntningar på både beteende och handlande.
The aim of this study was to describe how the social worker’s professional role and work identity can be constructed in the case manager’s assignments and in relation to the existing discourses in the field. Previous research in this field has shown that a case manager’s work is complex and that it can be difficult to perform their assignments according to the law. Partly because of the ideological and economic development in society, which might lead to changes in the organization, and partly due to the consideration of public interest. The empirical part of the study consists of interviews with five social workers. One of these social workers did not have a regulatory exercise assignment. To reach the aim of the study, a theoretical discourse perspective was used. The result showed that the work identity of the case manager is constructed through the discourses of the context and in relation to the assignments given to each case officer from the organization. The social worker identity was assigned with different meanings and different discursive requirements and expectations regarding how to behave and act.

Unemployment and long term unemployment is a reality for a large number of people in Sweden. This may be the result of structural changes in the labor market, but involves a wide range of issues. Along with other actors, the social services are obliged to support the long term unemployed to find a job. The aim of this study was to describe and analyze the work done by social workers towards the long term unemployed, 25-49 years old, in two municipalities. We performed altogether six qualitative interviews. In each municipality we selected two social workers and the head of the work unit. The interviews were recorded and transcribed. We used a social constructionist perspective and organizational theory for the analysis. Results show that the social workers believe that they have almost twice as many clients as they can handle with a good quality in social work. We also present, in the study that a considerable coordination with other units of the social services and other authorities is taking place, but that the social workers are partly negative towards its functioning.