Academic literature on the topic 'Lpo94'

In Sweden there is presently a discussion about the benefit of pedagogical content knowledge for teachers in compulsory school. The results of the study indicate that the pupils get an increased interest in technology, which is positively correlated to the didactic competence of the teachers in technology. This competence is strongly connected to the teachers’ formal studies in technology education.Their teaching increased the interest of the pupils in technology and in choosing technology for upper secondary school. The educated teachers also presented teaching much more in accordance with the Swedish curriculum Lpo94 than the non-educated teachers.

O Problema Quadrático de Alocação (PQA) pertence à classe dos problemas NP-hard. Apesar de muitos métodos heurísticos terem sido desenvolvidos visando a resolução de suas instâncias, ainda não é possível encontrar soluções ótimas para instâncias de ordem acima de 25- Uma versão do GRASP, desenvolvida por Li, Pardalos e Resende [LPR94], se mostrou bastante eficiente para o PQA, o que motivou os autores a elaborar uma proposta de modificação na sua busca local, na tentativa de diminuir o número de iterações necessário à obtenção da melhor solução conhecida.

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.
Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion. Hans slutsats är att den nationella läroplanen består i självaste verket av fem läroplaner. Utvalda nivåer ligger till grund för uppsatsens analys där vi presenterar paralleller till denna teori dvs. den decentraliserade skolverksamhetens.Då Lpo94 är en ramlag kommer vi i uppsatsen att visa på skolpersonalens olika subjektiva tolkning av detta styrdokument. Undersökningen visar också att den subjektiva tolkningen bidrar till att den dolda läroplanen implementeras olika fastän dess innehåll inte skiljer sig åt. Svaren från elevenkäterna visar ytterligare att lärarna inte alltid håller sig till den definierade Lpo94.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i skolämnet idrott och hälsa ser på och påverkas av Lpo94 respektive Lgr11. Här nedan redovisas våra frågeställningar: Hur var det/är det att verka med respektive läroplan? Hur hjälper de olika läroplanerna att bedöma elevers kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Vilka didaktiska konsekvenser menar lärarna att Lgr11 jämfört med Lpo94 kan skapa för elevernas lärande? Metod: Vi har valt att intervjua 3st manliga lärare i Stockholmsområdet. Vi valde denna kvalitativa metod för att få en djupare förståelse av lärarnas uppfattningar kring Lpo94 och Lgr11. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjumall och spelades in. Resultat: Det vi kan säga efter genomförandet av studien är att samtliga lärare föredrar Lgr11 framför Lpo94 på grund av att den nya läroplanen är tydligare och mer strukturerad. Lärarna anser att dåligt med tid i kommunernas simhallar begränsar deras verksamhet samt att dessa skolor i övrig hade goda resurser för att bedriva undervisning. Lärarna anser också att elever har bättre förståelse för hur de betygsätts med det nya betygssystemet och att den betygsinflation som de tidigare upplevde under Lpo94 nu är kraftigt nertonad. Slutsatser: Det vi anser oss kunna säga om denna studie är att dessa lärare föredrar den nyare läroplanen framför den äldre, att simundervisning inte kan bedrivas som önskat samt att det nya betygssystemet verkar underlätta lärarens arbete med bedömning. Eftersom detta en liten studie kan vi inte dra några slutsatser om hur det ser ute i större skala, men vi tror oss kunna göra antaganden om att det skulle kunna bli liknande resultat i Stockholmsområdet.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94. Med vokabulärstudie som metod har en frekvenslista över innehållsorden skapats. Resultatet har bearbetats med diskursanalys och prövas mot Foucaults teori om subjektivationen, där jaget och jagets möjligheter är det centrala. Analysen pekar på en problematik som rör dokumentets formuleringar om språk. Slutsatsen är att textens otydlighet inverkar på förutsättningarna för utvecklingen av det egna bildspråkets diskurs och därmed subjektivationen. Texten i styrdokumentet bör utarbetas så att den stärker och stödjer bildspråket. I relation till aktuell forskning och Foucaults subjektivationsteori diskuteras avslutningsvis värdet av att tydliggöra bildspråket i styrdokumentet.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt.   Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande.   Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11. Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut.

In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att den nya kursplanen, Lgr11, har en ny struktur och en ny betygsskala. I textanalysen framkommer det att områden har tillkommit, tagits bort och lyfts fram. Lärarnas uppfattning är att kursplanen har blivit tydligare och mer strukturerad. Lärarna har blandade känslor inför det nya betygssystemet men är överens om att betygsskalan med flera steg är bättre än vad den var innan. Man är även överens om att den nya kursplanen fokuserar mer på att bild är ett kommunikationsämne samt att bildhantering med hjälp av digitala tekniker har fått mer plats. Samtliga lärare i studie har på något sätt behövt strukturerar om sin undervisning i och med införandet av den nya kursplanen, Lgr11.