Dissertations / Theses on the topic 'Lpo94'

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94. Med vokabulärstudie som metod har en frekvenslista över innehållsorden skapats. Resultatet har bearbetats med diskursanalys och prövas mot Foucaults teori om subjektivationen, där jaget och jagets möjligheter är det centrala. Analysen pekar på en problematik som rör dokumentets formuleringar om språk. Slutsatsen är att textens otydlighet inverkar på förutsättningarna för utvecklingen av det egna bildspråkets diskurs och därmed subjektivationen. Texten i styrdokumentet bör utarbetas så att den stärker och stödjer bildspråket. I relation till aktuell forskning och Foucaults subjektivationsteori diskuteras avslutningsvis värdet av att tydliggöra bildspråket i styrdokumentet.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut.

In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

This study is about youths and their thoughts on democracy. The study seeks to describe the problem of pupils’ ideas of democracy in context to the ideas that is described by the curriculum, Lpo94, and attach these ideas to theories of democracy to show what type of democracy the youths are bringing up. Three theories about democracy are brought up in this essay: the theory of electoral democracy, participatory democracy and deliberative democracy. The study is based on a qualitative survey answered by 102 pupils in the senior level of the compulsory school, grades 7, 8 and 9. The answers given by the pupils in this study are for the most part attached to the theory of electoral democracy and partly to the participatory democracy. The pupils refer to elections and voting, and the participation in the democratic procedure as the most important elements of democracy. Justice and the civil rights are also brought up in the answers by the pupils. They refer to democracy as a way of making decisions and the rights for the members of the society. The results of this study are compared to the results of another study, made by Skolverket in 2003: NU03. This comparison shows that the conception of democracy that the youths are delivering is similar to the NU03. The results of both of the studies show that the youths mostly refer to the principles of electoral democracy. In proportion to the ideas of democracy that is brought by the curriculum, Lpo94, which recommend the deliberative democracy’s principles, the results of this study shows that the youth’s picture of democracy and the Lpo94’s ideas of this are not the same. The consequences for our democratic society and for individuals are that we attend to keep our present democracy and we teach the pupils how to vote but not to develop our democracy.

I vårt examensarbete har vi valt att studera närmare hur nivågrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrågan utifrån Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare år på två skolor i norra Sverige. Vår undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklärare på skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda på hur lärarna har organiserat och ser på nivågrupperad matematikundervisning. De slutsatser vi dragit av denna studie är att nivågrupperad matematikundervisning är ett komplext problem som innebär både möjligheter och problem. Vidare så framkom det i vår undersökning att det inte finns någon generell lösning på hur man ska differentiera på ett bra sätt, däremot en mängd faktorer att tänka på.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:

· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?

· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?

· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?

Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

Syftet med denna undersökning var att gå ut i fyra kommuner, vilka tidigare hade gemensam särskoleundervisning, för att se hur de organiserar skolgången och bedriver den praktiska undervisningen för sina elever som är mottagna i grundsärskolan. För att få svar på det genomförde vi intervjuer och enkäter med rektorer och personal på samtliga skolor i kommunerna som har grundsärskoleelever. Alla barn mellan sju och sexton år har skolplikt och under de åren har varje kommun, enligt skollagen, ansvar för att organisera en skolgång som passar varje elevs individuella behov och förutsättningar. Med tanke på det är det viktigt att man anpassar verksamheten och hittar det sätt som fungerar i praktiken. Vi har funnit att det finns sex olika varianter att organisera grundsärskoleelevers skolgång på och att det inom varje variant finns olika sätt. De sex olika varianterna har vi, utifrån respondenternas svar, valt att benämna; helintegrering, delintegrering, utanförintegrering med tillhörighet i grundskoleklass, särskoleklass, särskoleklass med integrering och utanförintegrering men mottagen i grundsärskolan. De tre första sätten hittar man inom grundskolan och de tre sista hittar man inom grundsärskolan. Oavsett vilket sätt man tillämpar, finns det både för- och nackdelar, men trots det poängterar alla respondenter samma sak. De menar att hur skolgången än organiseras, måste man se till vad som är bäst för varje elev utifrån hans/hennes olika förutsättningar och behov. Samma hänsyn måste tas när pedagoger planerar det praktiska skolarbetet och i undersökningen har vi funnit att det är viktigt att ständigt se utifrån varje elev om han/hon ska ha möjlighet till optimal utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, genom samtal med pedagoger på fältet, vilka läsmetoder pedagogerna säger sig använda och hur pedagogerna säger sig använder dem samt att, genom observation, se hur läsmetoderna används i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgången presenteras flertalet läsmetoder samt vad dagens aktuella forskning säger om läsinlärning. Detta relateras även till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger säger sig välja att blanda flera olika läsmetoder för att på så sätt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar även att pedagogerna, vid våra observationer, inte alltid använder sig av de läsmetoderna de sagt sig använda i intervjun. De mest förekommande läsmetoderna är LTG (Läsning på talets grund) samt ljudningsmetoden, vilka används av samtliga respondenter.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.

Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.

I have studied the curriculum for the compulsory Swedish school, from the curriculum from year 1962 when the Swedish grundskolan became a reality, to the curriculum from year 1994, the one in practice today. My primary interest has been what the curriculum says about bringing up the Swedish youth. My theory has been the British analyst Norman Fairclough’s Critical Language Studies. His thoughts about actual discourse, type of discourse and order of discourse has led me through out this essay. The Irish scientist Kieran Egan has inspired the discourses I have used. His ideas on the history of western educational philosophy has also been a keystone to my work. To make a final analysis, I’ve also used the ideas of the late Italian marxist Antonio Gramsci, his thinking of hegemony in societies, how order is maintained by negotiation and consent.My results are that the four studied curriculums has changed their "sayings" of bringing up of the Swedish youth during the second half of the 20th century, but the mechanisms for power relations has not. There is an individual discourse that has been dominating in all the curriculum except for on of them, where there is a society based discourse that is dominating. The effect is that the curriculums are changing but very slowly and often with the tradition of earlier curriculum with them. Along with this the negotiation has strengthened the politics power over the school, thus making it common sense to leave the upbringing of Swedish youth, more then ever before, to politics.

Examensarbetet försöker mäta och beskriva huruvida den värdegrund som uttrycks i grundskolans läroplan (Lpo94) återfinns i läroböcker för högstadiet i ämnet historia. Arbetet består av en litteraturstudie samt en kvalitativ textanalys av tre läroböckers beskrivningar av två olika historiska epoker.

Arbetets syfte är att redogöra för hur läroböckerna beskriver de två historiska epokerna utifrån ett perspektiv att de bör förmedla värdegrunden samt att göra en jämförelse mellan hur detta görs i de två olika epokerna.

Arbetet visar på att läroböckerna intar en neutral och faktaförmedlande hållning. Läroböckernas olika kapitel skiljer sig åt då olika historiska epoker beskrivs olika och att innehållet därmed skiljer sig åt på ett sätt som får konsekvenser för förmedlingen av värdegrunden. En slutsats av detta är hur betydelsefull lärarens insatts är för förmedlingen av skolans värdegrund.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar. Lärarna, vilka medverkar i denna studie, har olika lång arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Resultatet visar att lärare gör olika tolkningar av de två strävansmålen samt att de också tolkar själva begreppet strävansmål olika. Resultatet visar också att lärare anser att tolkningen är svår. Vi drar slutsatsen att dessa olika tolkningar kan få följder för intentionen om en likvärdig skola för alla.

When the current national curricula for the compulsory school system, Lpo 94, was implemented, local interpretations followed. We consider interpretation of curriculum and syllabi as a complicated part of teachers work. The aim of this study is to find out which interpretations elementary school teachers do on goals to aim for, taken from the syllabi of mathematics of the elementary school. Our expectations are that this study will contribute to increased reflections and knowledge concerning formulations of national curricula for the compulsory school system. We choose to perform a qualitative interview study with four teachers of mathematics in the upper school. The teachers, whom contribute to this study, experience of teachers work was varied. The result shows that teachers do various interpretations of the two goals to aim for. The teachers also interprets the concept of goals to aim for differently. The result also shows that the teachers consider the interpretation as difficult. Our conclusion is that these different interpretations can effect the intention of an equivalent school for all.

I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen.

Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på vad gymnasieeleverna anser att ”lärarens uppmärksamhet” är, samt om eleverna tycker att de får tillräckligt mycket av lärarens uppmärksamhet. Vi vill även ta reda på om det finns skillnader/likheter mellan de båda könen i denna syn på uppmärksamhet, samt om något av könen tycker att det andra könet får mer uppmärksamhet.

Metod: Kvalitativ förundersökning med semistrukturerade intervjuer där svaren används för att konstruera enkäten. Huvudundersökningen baserades på 262 på ett kvantitativt sätt bearbetade enkäter. Dessa enkäter samlades in på fem skolor i södra Sverige. Könsfördelningen var jämn.

Resultat: Resultatet pekar på att det finns många elever som inte är nöjda med lärarnas fördelning av uppmärksamhet. Tjejer är mer negativa än killarna.