Dissertations / Theses on the topic 'LVMH'

Mestrado em Finanças
Este relatório contém uma avaliação da LVMH - Moët Hennessy Louis Vuitton SE. Este estudo segue as regras do Trabalho Final de Mestrado do ISEG e as recomendações do CFA Institute. A razão que me levou à escolha da LVMH como empresa de estudo foi essencialmente o facto de o sector do luxo ser um sector que tem estado em crescimento nos últimos anos. O preço-alvo foi alcançado usando o método mais apropriado em termos de avaliação absoluta, o método dos Fluxos de Caixa Descontados (DCF). No final de 2018, o preço alvo é de € 281.31, sendo a nossa recomendação final para a LVMH - Moet Hennessy Louis Vuitton SE de compra. Este relatório foi realizado através da informação pública disponível até ao dia 12 de outubro de 2018, informações e eventos após esta data não foram considerados.
This report contains a valuation of LVMH - Moet Hennessy Louis Vuitton SE. It follows the rules of ISEG´s Master Final Project and the recommendations of CFA Institute. The reason why I have chosen LVMH as a study company was essentially because the luxury sector is a sector that has been growing in recent years. The price target was reached by using the most appropriate method in terms of absolute valuation, the Discounted Cash Flow (DCF) Approach. At the end of 2018 the target price is € 281.31, our final recommendation for LVMH - Moet Hennessy Louis Vuitton SE is to buy. This report was made using public available information as of October 12, 2018, information and events after this date were not considered.
info:eu-repo/semantics/publishedVersion

La France est aujourd’hui le leader mondial du luxe. Elle le doit à la force de sa tradition mondialement reconnue, mais aussi la puissance de ses groupes multinationaux (LVMH, Kering, mais aussi de ses entreprises familiales telle Hermès). En revanche, la Corée constitue l’archétype du marché porteur, entre le Japon et la Chine, mais aussi voit se créer une économie nationale du luxe, à travers certaines firmes de mode, le développement l’hôtellerie haut de gamme et celui des croisières de luxe. Il existe donc de nombreuses raisons de comparer les deux pays et, à partir notamment de l’exemple français, de procéder à une étude des comportements des consommatrices et consommateurs Coréens de luxe, à travers la prise en compte des origines historiques du luxe en France et en Corée du Sud, puis d’une analyse des réalités spécifiques à la Corée
Today France is the world leader in luxury. It owes to the strength of its world-renowned tradition, but also the power of its multinational groups (LVMH, Kering, but also his family business as Hermes). However, Korea is the archetype of the growing market between Japan and China, but also seen to be a national luxury economy through some fashion firms, the development of upscale hotels and the cruise luxury. So there are many reasons to compare the two countries, in particular from the French example, to conduct a study of the behaviours of Korean luxury consumers, through the consideration of the historical origins of luxury in France and South Korea, and an analysis of the specific realities of Korea

La France est aujourd’hui le leader mondial du luxe. Elle le doit à la force de sa tradition mondialement reconnue, mais aussi la puissance de ses groupes multinationaux (LVMH, Kering, mais aussi de ses entreprises familiales telle Hermès). En revanche, la Corée constitue l’archétype du marché porteur, entre le Japon et la Chine, mais aussi voit se créer une économie nationale du luxe, à travers certaines firmes de mode, le développement l’hôtellerie haut de gamme et celui des croisières de luxe. Il existe donc de nombreuses raisons de comparer les deux pays et, à partir notamment de l’exemple français, de procéder à une étude des comportements des consommatrices et consommateurs Coréens de luxe, à travers la prise en compte des origines historiques du luxe en France et en Corée du Sud, puis d’une analyse des réalités spécifiques à la Corée
Today France is the world leader in luxury. It owes to the strength of its world-renowned tradition, but also the power of its multinational groups (LVMH, Kering, but also his family business as Hermes). However, Korea is the archetype of the growing market between Japan and China, but also seen to be a national luxury economy through some fashion firms, the development of upscale hotels and the cruise luxury. So there are many reasons to compare the two countries, in particular from the French example, to conduct a study of the behaviours of Korean luxury consumers, through the consideration of the historical origins of luxury in France and South Korea, and an analysis of the specific realities of Korea

Purpose: How Chinese people behave toward French Luxury Brands? Method: This paper is built on a deductive approach following three main hypotheses. Secondary datawere retrieved from books, studies and articles found in Halmstad library and several databases.Moreover, primary data were also collected through a questionnaire; which shapes the major lines ofour conclusions. Theoretical Framework: The frame of references follows our three hypotheses. First, the culturaldifferences between France and China are highlighted through concepts such as: Hofestede culturaldimensions, Mezirow’s theory and Guanxi. Then, the Mianzi philosophy and the flying geeseparadigm are used to support the hypothesis that brands could be used as social markers. Finally,several theories about the country-of-origin effect are used to analyse the image of French products in China. Conclusion: The authors conclude that French luxury brands are considered on the Chinese south-eastcoast as a mark of high quality, prestige and fashion. These features partly motivate their purchasingdecision, whereas the country-of-origin itself is not a convincing argument. These brands, usuallyexpensive, are nowadays perceived by Chinese as a way to emphasis their wealth and thus socialstatus. This behaviour shows a growing individualism toward French luxury brands ownership in acountry historically ruled by collectivism. The contributions and further studies possible are finallyestablished at the end of this paper.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken. Resultatet av studien har visat att det förekommer motsättningar i LVM- lagen eftersom det är en tvångsvårdslag där socialsekreterarna har makten att ta ifrån klienten deras fria vilja, samtidigt som hänsyn skall tas till klientens självbestämmanderätt och integritet. Socialsekreterarna i sin tur är styrda av den högre ledningens makt genom ledningens riktlinjer och direktiv, vilket både påverkar socialsekreterarna och klienten på ett negativt sätt. Motivationsarbetet med klienten handlar om att få klienten motiverad till att gå med på behandling vare sig denne vill det eller inte och förekommer i form av dold makt och hot, där klientens fria vilja inte beaktas. Tillämpningen av mål och syfte i LVM- lagen har visat sig skilja markant åt inom olika kommuner i Stockholms län, beroende på att det förekommer ett brett handlingsutrymme och en tolkningsbarhet i lagen samt att ingen standardmodell finns att följa.
The law (1988:870) concerning care of addicts in some cases (LVM) is a compulsory care law and is the only law that deviates from the voluntariness principle in the social care law, which gives social workers the ability to go against individual’s free will. This study aims to elucidate the factors that may contribute to the difficulties social workers may face in relation to LVM- law, individual's legal certainty and self- determination of the individual. The purpose is also to problematize the social worker's approach concerning application of the LVM- law and if its purpose and goal is fulfilled. The theoretical starting points that are used to analyze the empirical material are theories about the social worker's discretion and the ethical dilemmas that may arise in relation to the client, also included here are theories about power and motivation. The empirical material was gathered through semi-structured interviews with different social workers, thus the social workers own experiences was captured of the work with the LVM- law in practice. The result of the study has shown that there are certain contradictions in the LVM- law since it is a compulsory care law where social workers have the power to take away their free will of the client, while taking account the right of self-determination and integrity. In turn, the social workers are controlled by higher management’s power by management policies and directives, which have a negative effect on the social workers and clients. Motivation work with the client involves getting the client motivated to agree to treatment irrespective of whether he wants it or not and occurs in the form of hidden power and threats, where the client's free will, not will be considered. The application of goal and purpose of the LVM- law have shown to differ significantly in different municipalities in Stockholm county since there is a wide range of discretion, dependent on the existence of a wide discretion and interpretability of the law and that no standard model is to follow.

Abstract

Denna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM – hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet.

Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient. Detta skall leda till känsla av sammanhang (KASAM), som i sin tur skall leda till ökad motivering av att underkasta sig frivillig vård när klienten blivit utskriven från Hessleby behandlingshem. Även om det inte är uttalat är det inte speciellt svårt att förstå att det är så här deras policy ser ut.

Det är en kvalitativ undersökning och intervjuer är gjorda med fyra intagna klienter, men också med institutionschefen på Hessleby Dessa intervjuer har jag valt att spegla mot fyra olika teorier, Erving Goffmans teori om totala institutioner, Aaron Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang), tillit och ontologisk trygghet som är en teori av Anthony Giddens och Håkan Jenners definition av begreppet motivation.

Genom min uppsats har jag kommit fram till att Hessleby lyckas väl med sin implementering i två fall och mindre väl i ett annat. I det fall där Hessleby lyckats mindre väl har dock klienten lyckats att skaffa sig motivation till att sluta med sitt missbruk på ”egen hand”. En klient valde att lämna intervjun och därför redovisas inte det resultatet i uppsatsen.

Nyckelord: behandlingshem, KASAM, LVM, missbruk, motivation, tillit, tvångsvård.

Hög arbetstillfredsställelse är viktigt för alla anställda, men förutsättningarna för detta varierar beroende på olika faktorer. Personal inom tvångsvård, LVM arbetar nära klienterna, vilket kan påverka personalens upplevda arbetstillfredsställelse. Undersökningens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse hos personal inom tvångsvård. En enkätstudie gjordes med frågeformuläret QPSNordic med 81 deltagare (40 män, 41 kvinnor) samt en intervjustudie med 8 personer (2 män, 6 kvinnor). Resultatet visade att personalen på den öppna avdelningen hade en signifikant högre generell arbetstillfredsställelse än personalen på de låsta avdelningarna, vilket antagligen beror på skillnader i rollförväntningar, men kanske även större personligt utrymme på den öppna avdelningen. Viktiga faktorer som framkom i intervjuerna om upplevelse av arbetstillfredsställelse var kollegor, stöd från chef samt kontakten med klienterna, vilket kan handla om att kommunikation är viktigt då tvångsvård kräver ett nära samarbete mellan samtliga parter. Området personal inom tvångsvård är relativt outforskat och behöver studeras ytterligare.

With this bachelor thesis we want to research the correlation between motivation and coerced addiction treatment among clients. We want to know more about what the clients think about coerced addiction treatment, what possibilities there are to create motivation to change and what the clients experiences of the motivational work is. Coerced addiction treatment has been a part of Swedish history for a long time. Even though it has changed over the years there is still the question regarding how ethical it is and also whether coerced treatment is the most effective way to help people with an addiction problem. When a person is taken against their will to enter addiction treatment it is most likely done as a last resort trying to save a life. There are no written guidelines on how each treatment-institution should work regarding treatment and motivation, it is up to every single institution itself to decide. To get a better understanding of this we have done a literature study of two doctoral dissertations that has focused on clients opinion regarding coerced treatment and motivational work. Our findings showed us that motivation during coerced treatment is very complex because there are a number of factors that play important roles. Even though the opinion from the clients regarding their own coerced treatment and the motivational work at LVM-institutions varied, it gave us the understanding that there needs to be change. There needs to be more research on how to best help and support people with addiction problems during coerced treatment.

Denna uppsats skall genom granskningar av domstolsprotokoll, och dess beslutsgrundande motiveringar, undersöka hur tvångsingripande åtgärder vid missbruk enligt LVM-lagstiftningen tillämpas. Intentionen är försöka finna de underliggande och uppbyggda formuleringar som rättfärdigar den svenska staten, att via socialtjänst och förvaltningsrätter frihetsberöva och tvångsvårda medborgare mot den enskildes vilja. Är det inte den fria medborgarens rättighet att leva sitt liv som den önskar även om det anses som ett destruktivt leverne? Empirin är av mig uppbyggd utifrån de diskurser som blottläggs vid undersökningen. Syftet med sammanställningen av de olika diskurserna och begreppen som förekommer i dessa domstolsbeslut är att ge insyn i en verksamhet som med stor säkerhet går allmänheten förbi. Detta kan förklaras med att detta rör en sådan i periferin existerande grupp av människor. Jag vill vidare påvisa ett kritiskt tänkande kring fenomenet och slutligen ge förslag till en förändring av företeelsen.
This investigation will examine, through audits of court protocols, and its motivational reasons, how enforcement measures are applied in the event of abuse under the LVM legislation. To try to find the underlying and also the case-formulated formulations that justify the Swedish state, through its municipalities' social services and administrative rights, to the detention of the individual's detention and coercion for citizens. Is not it the free citizen's right to live his life as it wishes even if it is  considered a destructive delivery? The empirin is built on the basis of the discourses exposed to the investigation. The intention of compiling the different discourses and concepts contained in these court decisions is to provide insight into an activity that surely passes the public when it comes to such a peripheral group of people as well as to demonstrate critical thinking about the phenomenon and finally suggest a change of the phenomenon

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme.

2018-06-05

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatment The purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability. Socioeconomicstatus and age have had importance for the description of women and men in the verdicts.Verbal ability has proved to be important of whether the administrative court decides oncompulsory treatment or not.

Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till självständiga omhändertaganden med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare (LVM). Förändringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktär till socialtjänsten. Eftersom socialtjänsten står för såväl utredningen som senare ansökan om tvångsvård i rätten ansågs förslaget naturligt i en sammanhängande vårdkedja. För den enskilde polismannen på fältet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att säkerställa vård nu gavs en mer akut utformning, utan också att den hamnade såsom en bestämmelse i polislagen med hänvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser på fältet fatta självständiga och interimistiska beslut om LVM i brådskande situationer och i andra fall överlåta eventuella beslut åt till företrädare för polismyndigheten. Beslutsordningen möjliggjorde för polismannen att föredra ett ärende och i förekommande fall rådgöra kring innebörden av ett enskilt rekvisit och huruvida rättsfakta i det enskilda fallet svarade mot det. Det kan därför finnas skäl att tro att polismännens kunskaper om LVM kan ha varit större innan förändringen, och att risken är stor att dessa självständiga beslut resulterar i viss kunskapshämning. Det ”nya” lagrummet, 12a § polislag (1984:387) ger en polisman rätt att under vissa förutsättningar omhänderta missbrukare genom att först göra en självständig bedömning av rättsfakta i situationer av brådskande karaktär. Genom lagrummet har polismannen inte bara att ta ställning till rena skyndsamhets-, och skaderekvisit utan också till att göra en prognos om det kan bli aktuellt med tvångsvård. Prognosen om tvångsvård sker i två steg där det första kommer av frågan om det skäligt att anta att socialnämnden omedelbart kommer att omhänderta missbrukaren. Av den lagtekniska överlappningen följer också att beakta portalparagrafen i LVM frågan om huruvida det är sannolikt att rätten kommer att besluta om vård. Polismannen måste således självständigt och i en isolerad situation söka sätta sig in i hur en annan myndighet och en domstol kan komma att besluta, något mynnar ut i att flera frågor är tvungna att ställas. Gällande rätt ger vid handen att de situationer som åsyftas för att ett lagligen grundat omhändertagande ska kunna ske är att de ska vara av mycket allvarlig karaktär och kräva en omedelbar åtgärd. I förarbetena till den nya lagen låg bland annat en statlig utredning som kvantitativt undersökte i vilken omfattning polisen beslutade om omedelbara omhändertaganden med stöd av 13 § LVM. En av flera slutsatser var att städerna Umeå och Sundsvall stod för anmärkningsvärt många omhändertaganden sett till vad som var fallet i övriga landet. Enbart Sundsvall svarade under en period för mer än 10 procent av samtliga beslut om omedelbara omhändertaganden som polisen gjorde i hela landet. Genom den kvantitativa undersökning som denna studie presenterar kan konstateras att Sundsvall fortfarande står för anmärkningsvärt många omhändertaganden i förhållande till andra orter. Rättstillämpningen bland de undersökta städerna och länen har i regel samtidigt sjunkit avsevärt jämfört med vad som var fallet med den gamla beslutsordningen. I en studie av kvalitativt slag där 70 omhändertagandeblad från Sundsvall och sju länspolismyndigheter undersökts, kan konstateras att det föreligger en anmärkningsvärd diskrepans mellan gällande rätt och de rättsfakta som följer av undersökt empiri. Trots en mycket vid bedömning av rättsfakta och en extensiv bedömning av gällande rätt rörande begreppen ”fortgående missbruk” och ”överhängande och allvarlig risk för missbrukarens hälsa” lever den undersökta dokumentationen bara upp till gällande rätt i 41 procent av fallen. Slutsatsen är att en komplex lagteknisk konstruktion av överlappande slag resulterar i färre antal polisiära omhändertaganden och att majoriteten av den polisiära dokumentationen inte lever upp till lagstadgade krav.
On July 1, 2005, the police force’s powers to independently arrest with the support of Law (1988:870), which includes care of addicts (LVM), ended. The change was a result of the legislator’s desire to reorganize decisions of an individual’s character to the Social Services.Since the Social Services are in charge of both the investigation as well as the application for involuntary care through the Court System, the proposal seemed appropriate in a continuous care chain. For the individual police officer in the field, the new law meant not only that the powers to arrest in order to ensure care now were given a more acute format, but that also the powers became a provision in the police law with reference to the previous Law (13 § LVM). According to the previous arrangement, the police officers in the field could make independent and provisional decisions about LVM in urgent situations and in other cases, leaving the potential decisions to representatives of the police force.  The decision-making procedure allowed the police officer to prefer a case, and where appropriate, seek advice on the implications of individual acts and whether evidence existed for the case. There are therefore reasons to believe that the police officers’ knowledge regarding LVM may have been larger prior to the change, and that the risk is great that these independent decisions may result in particular skill inhibition.The "new" law, 12a § police law (1984: 387) gives a police officer the right to, under certain circumstances, arrest drug users by first making an independent assessment of the evidence in situations of urgency. Through the law, the police officer must not only make a decision of the urgency and the potential of harm to the individual, but also make a prediction whether the individual may need involuntary care. The prediction of involuntary care takes place in two steps where the first one involves the question whether it is fair to assume that the Social Services will immediately detain the addict. The technical overlap of the law also means that one must take into account the paragraph in LVM regarding the question whether it is likely that the court will rule on care for the addict. Thus, the police officer must therefore independently and in an isolated situation, attempt to predict what a different agency and court may decide, resulting in a number of issues that are yet to be addressed. The current law states that situations where a legally founded arrest can be made include those which are very serious in nature and those that require immediate action.Background research to the new law included a government funded study which quantitatively examined to what extent the police decided on the immediate arrests pursuant to section 13 § LVM. One of several conclusions was that the cities of Umeå andSundsvallhad a remarkable number of arrests compared to the case in the rest of the country.  In a given time period, the police in the city of Sundsvall made more than 10% of all decisions of immediate arrests in the whole  country. As a result of the quantitative study that is presented, it can be argued thatSundsvallstill stands for a remarkable number of arrests in relation to other cities. Enforcement of the law among the surveyed cities and counties has generally simultaneously dropped considerably compared to what was the case with the old decision-making procedure. In a qualitative study where 70 arrests fromSundsvalland seven county police agencies were investigated, it can be concluded that a remarkable discrepancy between the law and the evidence that follow. Despite a wide-ranging assessment of the evidence and an extensive assessment of the current law concerning the concepts of "ongoing abuse" and “imminent and serious risk to the addict’s health” the examined documentation only supports the current law in 41% of cases. The conclusion is that a complex technical structure of overlapping laws results in fewer number of police arrests and that the majority of the police documentation does not live up to the legal requirements.

Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM. Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda. Fullgör de enskilda handläggarna ej denna uppgift kan de komma att åtalas för tjänstefel. Syftet med LVM är att bryta en destruktiv utveckling hos de enskilda samt att ge dessa möjligheten att i ett långsiktigt perspektiv leva ett liv utan missbruk. I LVM finns, gällande ett flertal omständigheter, relativt tydliga regler om hur förfarandet kring tvångsvård samt hur vården skall utformas. Detta gäller dock inte rekvisiten i 4§ då dessa är ytterst knapphändigt förtydligade av lagstiftaren. I 4§ LVM finns generalindikationen vilken måste vara uppfylld för LVM:s tillämpning. Denna har till uppgift att utröna huruvida den enskilda har ett fortgående missbruk och om detta missbruk lett till att den enskilde är i behov av vård för att komma ifrån detta missbruk. Även den enskildes samtycke är av vikt då samtycket ofta talar mot att tvångsvård är nödvändig i det enskilda fallet. I de fall samtycket ej anses vara allvarligt menat kan tvångsvård ändock aktualiseras. För att komplettera generalindikationen finns specialindikationen, vilka är alternativa rekvisit. Dessa skall klargöra för de enskilda handläggarna när missbruket hos den enskilde anses ha en negativ påverkan på dess liv, vilken behöver brytas för att ge den enskilde möjligheten till ett liv utan missbruk. Här finns hälsoindikationen som tar sikte på de medicinska skador en enskild kan ådra sig till följd av ett missbruk. Den sociala indikationen berör den enskildes sociala situation och har till syfte att hjälpa den enskilda att behålla den förankring denne har till arbete och anhöriga exempelvis. Då det finns en risk att den enskildes liv äventyras till följd av dess levnadssätt eller då någon närstående kan komma att utsättas för fara finns skadeindikationen som ett skydd för såväl den enskilde som dess närstående. Denna skyddar även närstående på grund av att det straffrättsligt krävs ett fullbordat brott för att vidta någon straffrättslig åtgärd, enligt LVM räcker det med att det finns en fara för skada för att överväga tvångsvård. Såväl generalindikationen som specialindikationerna är ytterst sparsamt förtydligade av lagstiftaren och skapar därmed ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke hos de enskilda handläggarna vilket påverkar rättssäkerheten negativt då den rättsliga likheten samt förutsebarheten för de enskilda minskas. I en lag av denna karaktär är det önskvärt att rättssäkerheten kan garanteras, vilket i dagens utformning av 4§ LVM är svårt att göra. Vad gäller dessa rekvisit i LVM bör en utredning göras för att förtydliga intentionerna samt innebörden för att underlätta socialtjänstens arbete samt för att stärka rättssäkerheten på området. En detaljstyrd lag är dock inte önskvärd då det kan leda till att tvångsvård inte kan aktualiseras i många fall då missbruket ter sig olika från individ till individ. Dock kan tydligare riktlinjer samt direktiv öka rättssäkerheten utan att äventyra den enskildas möjlighet till vård enligt LVM då den är påkallad.

På hösten 2018 riktades blickarna mot vården i Sverige. Inte vilken del av vården som helst utan den som berör två av de kanske mest utsatta grupperna i samhället, missbruksvården och psykiatrin. I kölvattnet efter Uppdraggransknings dokumentärer om Sanne beslutade regeringen att det behövdes en (ny) översyn av huvudmannaskapet vid samsjuklighet av missbruk och psykisk sjukdom. (Ny) är denna översyn eftersom Missbruksutredningen 2011 lämnade över sitt slutbetänkande ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” som pga. det höga antalet av samsjuklighet yrkade på ett lagförslag där Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skulle bli en och samma lag. Regeringen avslog det yrkandet. Hur upplever läkarna, som möter dessa patienter dagligen, att det är att ha två huvudmän för den här patientgruppen? Uppsatsens syfte är att ta reda på hur specialistläkarna inom psykiatri och beroendevården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping uppfattar gråzonen mellan LVM och LPT. Detta har gjorts genom intervjuer med läkare som arbetar på Beroendekliniken och på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Uppfattningen bland läkarna är att det finns ett behov av ett bättre samarbete mellan de olika instanserna och att strukturerna för hur man ska ha detta samarbete måste vara tydligt. Läkarna anser att lagarna bör fortsatt vara åtskilda men att det kunde vara önskvärt med en och samma huvudman för att minska risken för att patienter hamnar mellan stolarna.

Studien granskar LVM-domar från Norrbottens län under år 2018 med hjälp av kvalitativ metod. Urvalet består av 26 LVM-domar om beredande av vård enligt 4 § LVM. Utifrån ett åldersperpektiv undersöks om det finns skillnader mellan hur personerna och missbruksproblematiken framställs i domarna. Fokus för studien är äldre personer med missbruk. Studien består av ett omfattande empiriskt material. Domarna har fördelats i tre ålderskategorier för att en jämförelse ska kunna ske. Domarna har analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys och analysen har resulterat i tre teman. De identifierade temana är hälsofaktorer, sociala faktorer samt individen och samhällets tidigare och framtida ansvar för vården. Ett antal domar med avvikande argumentation presenteras. Resultatet av studien visar att skillnader i beskrivningar beroende på ålder förekommer. Skillnaderna i studien förklaras utifrån socialkonstruktionism. Unga personer konstrueras genomgående som en grupp i behov av skydd och prevention. Äldre personer tillskrivs självbestämmande och autonomi i högre utsträckning i argumentationen än unga. Utmärkande skillnader och tydliga markörer för ålder förekommer i den yngsta och den äldsta gruppen. Det empiriska materialet påvisar inslag av terapeutisk nihilism, det vill säga antaganden om att äldre personer inte är mottagliga för behandling. Resultatet tyder på att sociala konstruktioner av ålder institutionaliseras genom tillämpningen av LVM-lagstiftningen. Resultatet visar att det finns anledning för socialtjänst och förvaltningsrätt att ifrågasätta vedertagna föreställningar om ålder om LVM ska vara en tvångsvårdslagstiftning anpassad för alla åldersgrupper.

Inom gruppen opiatmissbrukare är dödligheten hög och många av dessa vårdas med stöd av LVM på något av landets LVM-hem. Opiatmissbruk behandlas ofta med substitutionsbehandling. Denna behandlingsform kallas ofta LARO, Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk. LARO inom ramen för LVM har funnits tillgängligt i lite drygt två år och finns nu på sammanlagt tre LVM-hem. Detta specifika ämne har tidigare inte forskats på, dock pågår för närvarande ett forskningsprojekt på ett av dessa LVM-hem. Denna studies syfte är att visa på en inbyggd etisk konflikt i användandet av LARO inom tvångsvård och hur personal förhåller sig till denna konflikt. Den ämnar även fylla en kunskapslucka. Vi kopplar resultatet till de teorier som vi valt att använda oss av för att bättre tolka resultatet. Vi väljer att använda oss av etiska teorier, såsom pliktetik och nyttoetik. Då dessa inte bedöms vara tillräckliga för att tolka vårt resultat använder vi oss även av stämplingsteori och stigma. Vi genomför kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Vi tolkar resultatet genom kodning av transkriberingar och presenterar resultatet av detta tematiskt. Resultatet av analysen och tolkning med hjälp av tidigare forskning samt teori lyfter fram olika aspekter. Dels lyfter personalen fram de fördelar som de kan se med LARO i form av dess livräddande egenskaper och förbättrad livskvalitet. De lyfter även fram hur sjukvårdens roll påverkar såväl klienter som personal och efterfrågar tydligare ramar för hanteringen av LARO. De talar även om vikten av att arbeta med den sociala problematiken, LARO är endast en medicin. Vidare talar de vi har intervjuat ytterst sparsamt om deras etiska ställningstaganden kring denna behandling. Vårt resultat påtalar vikten av ytterligare forskning i ämnet, samt en diskussion om bristen på etisk diskurs inom yrkeskåren.
Within the group opioid users, mortality rates are high. Many within this group are cared for in one of Sweden’s LVM-homes. Opioid dependence is often treated by using opioid maintenance therapy, in Sweden often referred to as LARO. Within LVM, LARO has been active for a little over two years and is available in three LVM-homes. This specific topic has never been researched, however a research project is currently active in one of these three LVM-homes. The aim of this study is to point out an ethical conflict in the use of LARO within compulsory care and how the employees relate to this conflict. It also aims to close a knowledge gap. We connect the results to the theories we have chosen to better interpret the results. We use theories on ethics, such as obligation ethics and utilitarianism. As these are not sufficient to interpret our results we also use labelling theory and stigma. We have carried out qualitative interviews to answer our questions. We interpret the results of these by coding transcriptions and present the results thematically. The results of the analysis, and interpretation with the help of previous research and theory, brings out different aspects. The employees emphasize the advantages they can see with LARO, such as its life saving probabilities and improvement in quality of life. They also highlight what impact the health cares role has on clients and employees and request a more distinct regulatory system surrounding LARO. They also talk about the importance of working with the social complex of problems, LARO is merely a medicine. Furthermore, the interviewed employees speak very sparsely about their ethical position on this treatment. Our results point out the importance of further research on the subject, and a discussion about the absence of ethical discourse within the professional society.

I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.

High blood pressure makes the heart work harder and promotes enlargement of the left ventricle, left ventricular hypertrophy (LVH), which is an important risk factor for cardiovascular disease and death. LVH is characterized for the most part by two different sets of observable characteristics (genetic phenotypes): an enlarged left ventricle (1) due to increasing wall thickness and (2) due to increasing wall dilation. The molecular and pathological mechanisms by which either phenotype occurs is unknown. We do know, however, that both phenotypic variations of LVH are determined by quantitative and qualitive changes in the genetic expression of cardiac cells that result in structural alterations in the muscular tissue that affect the blood flow within the heart. Genetics, the study of heredity and the variation of inherited characteristics, therefore play a prominent role in the development of LVH. A genome-wide association (GWA) study to investigate the genetics of LVH and left ventricular mass index (LVMI) in a cross-sectional-study of 1,212 subjects of white European ancestry and 2.5 million nucleotide polymorphisms (SNPs) yielded a total of 19 genome-wide significant (P < 5x10-7) variants. The GWA revealed no genome-wide significant variants; however, at suggestive P value < 1x10-5 were found two potentially susceptible regions of 97.6 Kb in the SYT14 gene and 3.4 kb in the GAS1 gene for association with LVMI. Nineteen (19) susceptible regions harboring common variants associated with LVH and 2 potential regions associated with LVMI were found. Further functional genetic studies (relating to a variable quantity whose value depends on one or more other variables) are required to characterize the biological relevance of these findings to high blood pressure associated with enlargement of the left ventricle.

Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser på sin behandling utifrån mål och behandlingsbehov, samt att jämföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrån målen och behoven. Syftet delades in i två underliggande frågeställningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick från en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med både klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har härletts från intervjuerna genom innehållsanalys, tidigare forskning och teorin om känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de själva definierade som behandling, medan personalen ansåg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I såväl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förändring. Dock var klienterna och personalen av olika åsikter gällande vad målet med behandlingen var. Klienterna menade att målet med behandlingen var att de skulle bli nyktra och drogfria vid LVM-tidens slut, medan personalen ansåg att målet med behandlingen var att motivera klienterna till fortsatt frivillig rehabilitering. Vår slutsats blev att det fanns en svag KASAM angående klienternas begriplighet i sitt totala sammanhang. Däremot såg vi att KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet var något som personalen hjälpte klienterna att stärka i behandlingsarbetet. Vi ko också fram till att klienternas sociala position hade stor betydelse för hur de skulle uppnå sina mål och därmed även resultatet av behandlingen.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram. Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av denna skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför stora inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises.
There are many different perspective to take under consideration when a social secretary is about to investigate a client according to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM). The purpose of this study was to provide knowledge, from a social secretaries perspective, about their thoughts, perceptions and experiences of the LVM-process. The studies empirical material was based on qualitative semi-structured interviews with eight social secretaries. We used the utilitarianism and the salutongenic perspective, sense of coherence as interpretative framework to analyze and interpret our empirical material. The result shows that social secretaries experiences about the legislation have both advantages and disadvantages. They feel that LVM-processing is like a dilemma. Social secretaries think that the law is necessary for them to be able to intervene in serious situations when the clients are likely to die as a result of their addiction. They also feel that the application of the law entails large restriction for the clients individual integrity and that the client, without careful consideration from the social secretary´s side, risk to be violated. The result also shows that the social secretaries, as far as possible, wants to respect the client´s autonomy but it must be overlooked in matter of life and death.

Sammanfattning Tvångsvården av missbrukare har en historisk förankring som går tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande år kände sig regeringen manad att vidta åtgärder, och tillsatte därför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benämnasLagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan något förenklat sägas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring. Lagen var kraftigt ifrågasatt redan under utredningsfasen. Den har därefter fram tills dagens datum varit föremål för kontroverser. Vissa har menat att den inte visat sig utgöra en effektiv behandlingsform för missbrukare. Somliga menar dock att den fungerar enligt angivet syfte. Under 2000-talet har kraven på insatsers kvalitet inom vården höjts. Den evidensbaserade teoribildningen har idag fått en väsentlig betydelse för utvärderingen av insatser inom vården och det sociala arbetsfältet. Med anledning av den redovisade bakgrunden har det varit min intention att försöka anlägga ett evidensbaserat perspektiv på den rådande LVM-vården. Jag har försökt att ta reda på vad klienter som genomgått vårdformen haft för åsikter om den vård som erbjudits dem. Jag har också försökt att ta fasta på personalens perspektiv på förutsättningarna att bedriva en framgångsrik tvångsvård av missbrukare. Avslutningsvis har jag försökt att ta reda på vilka resurser som stått personalen och klienterna till förfogande i strävan efter att kunna erbjuda en fördelaktig behandlingsform. De resultat som framkommit tyder på att personalen betraktar arbetet med missbrukarna som utmanande och inte sällan påfrestande. Relationskapandet till klienten anses vara deras främsta redskap i sin strävan att göra klienterna motiverade till fortsatt behandling och godartade livsstilsförändringar.Klienterna å sin sida är inte sällan skeptiska till tvångsvårdens förutsättningar att motivera dem till behandlingsdeltagande och fortsatt drogfrihet. Inte sällan framställs det att behandlande och motiverande inslag inom LVM-vården lyser med sin frånvaro. Tvångsvården förutsätts ta emot personer som inte är behandlingsmotiverade. De studier som jag tagit del av tenderar dock att påvisa att graden av motivation till drogfrihet, i allra högsta grad varierar även bland dem som ådömts tvångsvård, och är av stor betydelse för i vilken utsträckning klienten tar till sig LVM-vårdens rehabiliterande ansats. Nyckelord: LVM-vård, tvångsvård, klienter, personal, resurser, motivation och behandling Keywords: LVM-treatment, coercive treatment, staff, resources, motivation and treatment

Fibroblast growth factor-23 (FGF23) was initially identified as the causative factor of autosomal dominant hypophosphatemic rickets. Further studies confirmed that FGF23 is predominantly expressed in the osteocytes and osteoblasts of bone and that circulating FGF23 acts on the kidney to inhibit renal phosphate reabsorption and 1,25(OH)2D3 hydroxylation. With the progression of chronic kidney disease (CKD), the kidneys become insufficient to maintain a normal systemic mineral homeostasis, resulting in various abnormalities of bone and mineral metabolism, generally referred to as Chronic Kidney Disease – Mineral and Bone Disorders (CKD-MBD). FGF23 increases early in the course of CKD in order to maintain normal serum phosphate levels; long before a significant increase in serum phosphate can be detected. Recent studies suggest that increased FGF23 levels are associated with progression of CKD, mortality, and the development of refractory secondary hyperparathyroidism. Because FGF23 is the very earliest marker of CKD-MBD, it is of particular interest to evaluate the relation between FGF23 and CKD-MBD abnormalities, in the setting of early CKD and also in individuals with normal renal function. In the present work, we show that FGF23 is linked to several dynamic measurements of vascular function, including endothelial dysfunction, arterial stiffness, and atherosclerosis. FGF23 is also positively associated with left ventricular mass index and an increased risk of having left ventricular hypertrophy. All associations were independent of serum phosphate and were strengthened in subjects with diminished renal function. Furthermore, we found significant evidence for an association between higher FGF23 and increased fat mass and dyslipidemia, which could represent a novel pathway linking FGF23 to cardiovascular disease. Finally, we show that FGF23 is a significant predictor of future fracture risk. Although these associations could be reflecting the increased risk associated with hyperphosphatemia and calcitriol deficiency, current evidence points towards FGF23 being more than an innocent bystander. At the very least, FGF23 holds promise of being a bio-marker of cardiovascular status and phosphate-related toxicity both in CKD and in the general population, and might be a therapeutic target that could improve the fatal prognosis in CKD patients.

Compulsory treatment is regulated by the Care of Alcoholics and Drug Abusers Act (LVM; 1988:870), and aims, among other things, at motivating addicts to treatment. Research has, up til now, mostly disregarded the client-perspective on compulsory measures. This dissertation has its starting point in the experiences of 54 alcohol- and drug addicts. The intention is to describe and analyse their view on coercive care and the possibilities to become motivated for change and/or voluntary treatment in such a context.

A central question during the interviews (which took place at five different institutions for compulsory commitments) is the addicts´ problem recognition, desire for help and willingness to participate in treatment. These dimensions are also illuminated quantitatively by use of a questionnaire. The results of this questionnaire form the basis of a division of the addicts into three groups with varying de-gree of treatment motivation. Comparisons between the groups are done with reference to the evaluation of present treatment context and of the institutions’ efforts to enhance motivation. In addition to this the groups are compared regarding how they perceive limita-tions in their freedom of action.

The results showed that the three groups had different motiva-tional structures. The “least motivated” stated that the addiction was not their major problem and wanted no help with that aspect of their lives. The “middle-group” claimed to have alcohol-/drug problems that, however, were not too serious. They were not sure that the coercive care was adequate for their situation. The “most motivated” said that they had vast problems with their addiction, were help-seeking and satisfied with having the chance to participate in any kind of treatment program at all. Less differences between the groups were noticeable when it came to a direct evaluation of com-pulsory treatment. The majority reported that they, through the co-ercion, had been exposed to violations of their autonomy. Whether motivated for treatment or not, the interviewees were also sceptical about the possibilities of the institutions to enhance motivation among the incarcerated addicts.

In the dissertation, addiction and motivation is furthermore dis-cussed from the perspective of rational choice and motivational the-ory. It is concluded that committed addicts think and act strategically in order to maximise their personal use of involuntary incarcerations. It is also asserted that their view on what happens during commit-ment, in some respects, is opposed to the “establishment’s”. For instance, the addicts claim that you don’t become motivated by way of compulsory treatment, while the opposite of their notion form the basis of the legislation.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen. Som metod för studien används kvalitativ forskningsintervju med utgångspunkt i Kvale och Brinkmanns (2009) halvstrukturerade forskningsintervju som har sin inspiration i den fenomenologiska filosofin. Analysen genomfördes utifrån vad Kvale och Brinkmann kallar bricolage, mening skapas utifrån olika ad hoc-metoder. Tolkningen gjordes genom olika teman som var framtagna dels ur syfte och frågeställningar, men även från teman som utmärkte sig i intervjuerna. Resultatet visar att man ser på socialpedagogik – delaktighet på olika sätt beroende på profession. För vissa av informanterna kom lagstiftningen i första hand, det var viktigast att hindra en människa från att dö, därefter kunde motivationsarbetet komma. Dock lyftes individen fram, arbetssättet var ofta att hitta alternativa lösningar om risken fanns att personen skulle hamna mellan stolarna. Min slutsats av studien är att ett socialpedagogiskt förhållningssätt kan se olika ut. Om jag försöker att bemöta en människa på hans/hennes nivå och göra dem delaktiga i vårt möte, i vår process arbetar jag socialpedagogiskt.

Syftet med denna studie är att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvångsvård påverkar arbetet med missbrukare. Studien är komparativ och jämför arbetet med missbrukare på Åland som tillämpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som använts är kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frågor. Två socialarbetare har intervjuats från respektive land. Resultatet visar att de båda länderna har en klar syn på hur tvång och frivillighet skall användas i arbetet med missbrukare. På båda öarna finns möjlighet att använda tvång i arbetet med missbrukare men den åländska lagstiftningen är mer inriktad mot kortare akutvård än den svenska som är mer omfattande. Skillnaderna mellan Åland och Gotland är att man på Åland väljer att enbart arbeta med frivillighet trots att möjligheterna till tvångsvård av missbrukare finns. Resultatet visar att socialarbetarna i de båda länderna i huvudsak ställer sig positiva till det egna arbetet utifrån den egna lagstiftningen. Klientens kön har också betydelse för hur socialarbetarna bedömer klientens behov av insatser. Uppsatsförfattarna undersöker även hur socialarbetarens maktövertag påverkar möjligheten att tillmötesgå missbrukarnas egna önskemål vid val av insats. Resultatet visar att de svenska socialarbetarna är bundna av den svenska tvångsvårdslagstiftningen när rekvisiten för denna är uppfyllda och klienten inte går med på frivillig vård. På Åland är socialarbetarna mer fria att välja insats efter missbrukarnas önskemål.

The aim with this study is to; from within the perspective of the social worker examine how custodial care affects the work with addicts. The study is comparative and compares the work with addicts on Åland that administers Finish legislation to Gotland that works by the Swedish legislation. The method employed is qualitative. Four social workers aligned towards working with addicts have been interviewed. The interviews have been semi-structured with open questions. Two social workers from each country have been interviewed. The result shows that both countries have a clear view on how coercion and voluntariness should be employed in the work with addicts. On both islands there are possibilities to exert coercion in the work with addicts, although the Ålandic legislation is bent more on short-timed emergency care than the more extensive Swedish one. The difference between Åland and Gotland is that they on Åland choose only to work with voluntariness, even though the possibility for custodial care exists. The result shows that the social workers in both countries essentially are favourable to their own work within the parameters of their own legislation. The gender of the client also has an impact on how the social workers evaluate the client's need for intervention. The authors also examine how the social worker's seizure of power affects the opportunity to meet the desires of the addicts in the choosing of an intervention. The result shows that the Swedish social workers are bound by the Swedish custodial care-legislation when its prerequisites are met and the client is unwilling to submit to ultroneous care. On Åland the social workers are freer to choose intervention in accordance to the addict's desires.

The aim of the study was to see how men and women taken into custody care byLVM were described in the sentences through a gender perspective. The aim wasalso to lay more focus on young substance abusers and see in which extent youngsubstance abusers are judged to institutional care through custody care by LVM.Through a documentary study of 77 LVM sentences in Småland in Sweden, theintention of the study was to see whether women and men are judged and treatedequally or if gender makes a difference and in which way the judgement is different?The questions are in witch extent men and women are judged to institutional carethrough custody care by LVM and how the social indication LVM 4 § 3 b) are usedin the sentences when it is younger men and women that are substance abusers. Thestudy also covered a survey about how women and men are described in the sentencethrough a gender perspective and more focus is laid on younger substance abusersunder 30 years old. The methodological approaches that were used in the study areboth qualitative and quantitative with focus on the qualitative method. The theorythat is used in this study is genus theory. The study shows that there are differencesbetween men and women in the sentences and women’s relations are more exposedthan men’s relations and that the women’s living situation is more described. Men’ssubstance abuse is more in focus and more described in details and their relations andliving situation are almost not mentioned at all. One of the results in the study is thatthere are a majority of addicted women that were taken into custody care by LVM 4§ in Kronoberg under 2007. The results of the study summarized shows that there aredifferences between the attitudes towards men and women that are substance abusersand how they are described in the sentences. I also found that younger women morelikely is taken into custody care by LVM 4 § 3 b) through the social indicationcomparing to the men.

Violence in the workplace is a serious and growing problem both in Sweden and internationally (Menckel & Viitasara, 2002). Especially in the caring professions where users or clients is in a dependent position, and deprived of their liberty in some way, threats and violence proved to be particularly prevalent (Hallberg, 2011). In Sweden, according to Menckel & Viitasara (2002), six in ten reports regarding threats and violence in the workplace come from people working in the care sector, but despite extensive searches in the area it seems to be difficult to find specific studies on precisely how threats and violence affect staff within the LVM- care (compulsory treatment for addicts). The purpose of this study is to increase knowledge and understanding of what the work situation might look like for people who work with people sentenced to LVM-compulsory treatment and their perceptions of how threats, harassment and violence in the workplace affect them. This by answering the following questions: How can the treatment staff experience threats and violence in the workplace, How can the treatment staff experience regulations and guidelines regarding threats and violence at the workplace and What strategies are taken at the workplace for the purpose of securing the safety and health of the staff?   The study is based on semi-structured interviews, based on 31 predefined questions, with five employees who work in a business where they care for both women and men, sentenced to compulsory care under the law of LVM.   The results show that the majority of the participants have been exposed to threats or veiled threats and some form of violence in their work place, either personally or by watching a co-worker be exposed, which the participants also experience as stressful and a cause for worry and alertness. The respondents states that they feel they have adequate control over their worksituation but that they often are understaffed or overcrowded. They handle aggressive behavior by keeping a closely knitted workteam through careful communication between colleagues and by support from co-workers and leadership.

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises.
When a social secretary has to investigate a client due to the Law on Care of Addicts in certain cases (LVM) he or she need to do so with consideration to many different perspectives. The purpose of this study is to provide knowledge about how social workers perceive handling LVM cases and also to find out what their experiences are when it comes to managing cases of this kind. The study is based on qualitative semi-structured interviews with six social secretaries who have all worked with LVM management. To interpret and analyze the material a theory about street-level bureaucrats, power, ethics in social work and “handlingsutrymme” were used as theoretical framework. The results seem to indicate that there are, according to the social secretaries, advantages as well as disadvantages to this approach. They experience the process of LVM as a bit of a dilemma. The social secretaries believe that the law is necessary for them so that they can act if needs be, in serious situations when clients are in danger and even risks death because of the addiction. They also believe that the law and the application of the same include quite a large restriction for the integrity of the client and that there is a risk for the client to be violated if the social worker does not show careful consideration on his/hers side. The result also show that the social secretaries wants to, as far as possible, show that they respect their clients’ autonomy. Although, this must be disregarded in a matter of life and death.

Abstract The aim of this study is to illustrate how people with drug abuse problems are being depicted in drug courts, by examining the statements of the social welfare board and the individual, and the drug courts evaluation and judgement. These statements are being examined from power theories and a social constructionist perspective. Furthermore, the study aims to examine how these statements relate to each other. The study has a qualitative approach based on a discourse analytical method with following analytical tools; modality, processes, terminology, passive sense and nominalization. Based on the social constructionist perspective, the language in the verdicts is considered as both constructed and constructing. The empirical data consists of two verdicts concerning compulsory drug treatment, acquired from a drug court located in a medium-sized city in Sweden. In conclusion, the parties' statements may include varying degrees of truth and credibility, depending on structure and word choices. Further, different groups, in this case the social welfare board, the drug court (lawyers) and doctors, throughout the study is given the role of so-called privileged speakers with a special interpretative prerogative, whose expertise and opinions are often a kind of unchallenged knowledge. It is also evident how there are power differences even between these groups. I the two analyzed cases, the results show that different parties have the primary interpretative prerogative. Common to both cases is that the person with drug abuse problems are attributed to the least power, credibility and degree of truth, and thus end up at the bottom of this chain. A key finding in the study is that people with drug abuse problems are constructed in different ways in the verdicts, depending on the choice of words, sentence structure and current discourse. The language in the verdicts becomes a power tool that create, recreate and maintain beliefs about the abuser. Compulsory treatment, discourse analysis, social constructionism, power, drug abuser

Background: Cardiovascular disease (CVD) causes 45% of firefighters’ on-duty deaths, but the risk of these events is limited to susceptible individuals. Left ventricular hypertrophy (LVH)/cardiomegaly increases arrhythmia, myocardial infarction, stroke and death risks, and is a condition which renders firefighters susceptible to CVD events. Autopsies demonstrate LVH/cardiomegaly in most firefighter CVD fatalities. If recognized beforehand, however, effective treatments are available. In this work we i) describe the state of the art knowledge on the definition of cardiac enlargement across imaging modalities, normalization techniques (indices) and reference ranges; ii) estimate the current prevalence of cardiac enlargement among the US firefighters; and iii) identify the significant predictors of LV mass (LVM). Methods: We conducted a literature review to compare measurements for heart size and mass by cardiac MRI (CMR), Echocardiograms (ECHO) and autopsies in healthy and diseased hearts in the general population (Chapter 1). We selected 400 participants by an enriched randomization sampling strategy from a population of active firefighters. All participants received a screening ECHO, followed by CMR. Prevalence estimates for LVH were derived among the active firefighters based on ECHO and CMR. Separate estimates were made by examining autopsies of other firefighters who suffered a noncardiac on-duty fatality (Chapter 2). Risk factors were evaluated as predictors for LVM normalized for height (Chapter 3). Results: The findings from Chapter 1 demonstrated a wide variance in LVH definitions and reference ranges; ECHO remains the most widely used diagnostic tool; and few direct comparisons exist between imaging and autopsies studies at this time. Chapter 2 showed a wide range of prevalence estimates of cardiac enlargement and body mass index (BMI) to be a major driver of heart weight. Chapter 3 identified BMI as the most significant and only consistent independent predictor of LVM indices. Conclusions: Standardization of cardiac enlargement definitions is needed. However, BMI drives LVM, heart weight and LV wall thickness. Therefore, reducing obesity will decrease the prevalence of LVH/cardiac enlargement in the fire service, which should in turn reduce CVD events.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt.
In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

Enligt socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruksproblem får den hjälp och vård som krävs. I de fall missbrukaren motsätter sig frivillig vård har kommunen en skyldighet att utreda om personen innefattas av de kriterier som gäller för tvångsvård enligt lagen om missbrukare i vissa fall (1988:870), LVM. Syftet med uppsatsen har varit att studera hur den 4 § i LVM tolkas och tillämpas av handläggare inom socialtjänsten.

 

Uppsatsen har en rättsdogmatisk och kvalitativ inriktning. Huvudsakliga källor har utgjorts av författningstexter, förarbeten, doktriner samt praxis. Vidare har semistrukturerade intervjuer med handläggare på socialtjänsten genomförts, med syftet att få en inblick i hur lagen tolkas och tillämpas i praktiskt socialt arbete. Resultatet av studien visar att handläggares inställning till LVM har stor betydelse för hur lagen tolkas och att kommuners ekonomi påverkar tillämpningen av lagen. Denna kombination skapar en viss rättsosäkerhet för de individer som berörs.

The aim of this study have been to examine how lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] (involuntary treatment for addicts) is constructed in Swedish news press and what discourses are being produced regarding LVM and involuntary treatment. Out of the 195 articles that fit the search criteria, extending a period of ten years, 36 were selected and analyzed, using a critical discourse analysis according to the three-dimensional model proposed by Fairclough. The theoretical perspective derives from the hypothesis of social constructionism. This study shows that LVM is subject to a silent assumption of an economic constraints discourse that´s being produced in news press, regarding the shortage of funds in public sector. In turn, this discourse also exhibits close relationship with the greater addiction discourse, which deems drug- and alcohol abuse as sickness, or disease. Furthermore, a set of minor discourses are identified, that to some degree stems from the economic constraints discourse. The media depiction presents an ongoing medicalization process that in social practice results in a higher death rate among drug abusers. The notion that medicinal treatment of addiction is more cost effective than LVM, nonetheless spurs society in adding evermore medicinal treatment of addicts.

VT, 2016

This article is about the application of the two coercive legislations, Care of Abusers (Special Provisions) Act (LVM) and  the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT) when individuals suffer from comorbidity. The authority who files the application for coercive interventions differs between the legislations. In LVM the social welfare board files the application and in LPT the chief psychiatrist.  Earlier research has shown that the individuals of the comorbidity group do not get their needs met in either of the legislations. It has also occurred that concrete arguments which relate to statutory criteria are missing. Our aim was to gain knowledge about how the court argued for these criteria, especially in cases where comorbidity exist. Another aim was to see which legislation that gave legal impact. Finally, we wanted to examine the roles of the chief psychiatrist and the social welfare board in court negotiations. We decided to study twenty court cases from Administrative court, ten cases from LVM and ten from LPT where the same individual had been committed to coercive care according to both legislations, this to capture the comorbidity. We interpreted the documents using discourse analysis and selected two concepts, inspired by Foucault and Fairclough, that we thought could be fruitful for our analysis. The result shows that there is more often argumentation about if the legal criteria in LVM are fulfilled compared to LPT where the argumentation is less informative. This result may have been influenced by the secrecy of Law. We also found out that the legislation that was given legal impact depended on the authorities assess of which need that was most urgent. The last finding was that the chief psychiatrist`s opinion was never questioned by the court, but the statements made by the social welfare board was.

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

L'ipertensione è una condizione clinica caratterizzata da un’elevata pressione arteriosa (PA). Solitamente è necessaria una terapia farmacologica con antipertensivi (AI) per ridurre i livelli di PA. Le principali tecniche utilizzate per misurare la PA sono la tecnica Office e il monitoraggio ambulatoriale della pressione arteriosa nelle 24 ore (ABPM). La tecnica Office prevede di effettuare una singola misurazione in un ambiente clinico. Questa tecnica potrebbe però non mostrare il vero livello di PA a causa dell'effetto del camice bianco. L'ABPM è una tecnica in cui la misurazione della PA viene registrata continuamente per 24 ore. Questo strumento, al contrario del precedente, non è influenzato dall’ “effetto camice bianco”. Negli ultimi anni sono stati condotti differenti studi clinici (RCT) volti a valutare gli effetti dei farmaci AI nel ridurre la PA. Questi studi hanno usato indifferentemente le due tecniche anche se la scelta di quale strumento utilizzare può avere rilevanti implicazioni sui risultati. L'efficacia del trattamento con AI nella prevenzione degli eventi cardiovascolari può essere valutata solo dopo un lungo periodo di follow-up. Per evitare lunghi studi, è stato suggerito di valutare l'efficacia del trattamento considerando il danno d'organo come evento surrogato. Questa tesi ha l’obiettivo di quantificare, in pazienti trattati con AI, i cambiamenti di PA (fine del follow-up - baseline) misurati con le due tecniche sugli stessi pazienti e di indagare l'associazione tra utilizzo di antipertensivi e il rischio di due importanti danni d’organo: demenza e ipertrofia ventricolare sinistra. Tutti gli obiettivi di questa tesi sono stati affrontati attraverso un approccio meta-analitico. In particolare, nello studio sulle misurazioni della PA è stata condotta una meta-analisi di RCT con misure correlate e le stime riassuntive sono state calcolate mediante modelli lineari misti (MLM). In uno degli studi sul danno d’organo, l'aggiustamento per il fattore di confondimento non misurato è stato preso in considerazione in quanto la meta-analisi era basata su studi osservazionali. Per quanto riguarda il MLM, è stata creata una macro SAS che consente di calcolare le stime meta-analitiche scegliendo tra il modello ad effetti fissi o casuali per dati correlati e non. Invece, il problema del confondente non misurato è stato affrontato con due approcci: i) approccio bayesiano e ii) Monte Carlo Sensitivity Analysis (MCSA). Un'altra macro SAS è creata per l’applicazione del metodo MCSA. Infine, è stato affrontato il tema dell'ottimizzazione del processo di identificazione degli articoli da includere nella meta-analisi. La meta-analisi sulla riduzione della PA era basata su 52 RCT e la stima dell'interesse era la differenza tra la riduzione di Office e ABPM. I risultati mostrano una differenza significativa tra cambiamenti dei livelli di PA misurati con le tecniche di Office e ABPM. Questa differenza sembra essere almeno in parte dovuta all’effetto placebo e in gran parte alla regressione verso la media, sebbene non sia possibile escludere una componente dell’effetto camice bianco. Per quanto riguarda la meta-analisi sull’utilizzo di ACE inibitori e il rischio di demenza, i risultati supportano la probabilità che il trattamento potrebbe aiutare a preservare la funzione cognitiva. È possibile che l’effetto degli ACE non sia specifico e correlati con l'abbassamento della PA e quindi alla riduzione degli eventi vascolari silenti ed eventi cerebrovascolari. Invece, la meta-analisi sulla riduzione dell’indice di massa ventricolare sinistra dovuta a all’uso di antipertensivi mostra che le diverse classi di farmaci sembrano avere medesimi effetti anche se sono disponibili pochi studi osservazionali. Il problema dell'ottimizzazione della ricerca degli articoli è stato affrontato progettando un prototipo basato sul metodo di machine-learning.
Hypertension is a clinical condition characterized by high blood pressure (BP). The reduction of high blood pressure is an effective strategy to decrease the CV risk. Usually a drug therapy with antihypertensives (AHs) is necessary to reduce BP levels and the main techniques to measure BP in clinical practice are i) Office and ii) 24-hour ambulatory blood pressure monitoring (ABPM). The office measurement consists in carrying out a single BP measurement in the clinical setting. This technique could not show the true BP level due to the white coat effect (WCE). For the ABPM method, the patient wears blood pressure equipment continuously for 24 hours. ABPM offers several advantages, for example, it is not modified by the WCE. In the last years many randomized clinical studies aimed to evaluate the effects of AH drugs in reducing BP used indifferently these techniques, while the choice of which tool to use has relevant implications. The effectiveness of AH treatment in the prevention of CV events can be evaluated only after a long follow-up period. In order to avoid long trials, it has been suggested to assess the treatment effectiveness considering organ damages as surrogate endpoint. The organs most frequent damaged by hypertension are i) brain, ii) heart and iii) kidney. The objectives of this thesis were to quantify the BP changes (i.e. the difference of the measure of BP between baseline and end of follow-up) measured with both Office and ABPM techniques on the same patients treated with AH and to investigate the association between AH use and risk of dementia and left ventricular hypertrophy (CV surrogate endpoints). In particular, in the study on BP measurements a meta-analysis of randomized clinical trials with correlated measures was carried out and the summary estimates were calculated through linear mixed models. In one of the studies on organ damage the adjustment for unmeasured confounder was taken into account because meta-analysis based on observational studies. Regarding the LMM, a macro SAS was created to calculate meta-analytic estimates, choosing between the fixed and random effects model for both correlated and non-correlated data. Instead, the problem of unmeasured confounder was addressed with two approach: i) Bayesian approach through a method proposed by McCandless and ii) Monte Carlo Sensitivity Analysis (MCSA). Another macro SAS is made for the application of MCSA method. Finally, the issue of the optimization of the process of identifying the papers to include in the meta-analysis was faced. This process usually is very expensive in terms of time and the probability to mistake something is not low. The meta-analysis on BP reduction was based on 52 RCTs and the estimate of interest was the difference between Office and ABPM reduction. The results shows significant difference in the changes of BP levels when measured with Office or ABPM techniques. This difference seems to be at least partly accountable by a placebo-effect and to largely result from the regression of the mean phenomenon, though a WCE cannot be excluded. Regarding the meta-analysis on the use of ACE-inhibitors and risk of dementia, the results seem to show that the treatment helps to preserve cognitive function. It is possible that ACE drug’s effects is nonspecific and related more generally to lowering arterial hypertension, and thereby reducing silent vascular events and cerebrovascular events. Instead, the meta-analysis on reduction of left ventricular mass due to antihypertensive drugs shows that all antihypertensive drug classes have the same effect on the reduction of the left ventricular mass index even if there are actually few observational studies available on this issue. The problem of the optimization of papers’ search was addressed by designing a prototype based on machine-learning method.

Women who abuses alcohol or drugs during pregnancy risk to in different ways harm their unborn child. Diseases - and injury symptoms such as fetal alcohol syndrome, underweight and abstinence are consequences that can be related to the pregnant woman’s addiction. According to swedish law, LVM, there is a possibility to committ alcohol- and drug addicts to compulsory institutional care. However, this can only take place when the reason for the deprivation is to protect the mother from harm, not the fetus. The overall purpose of this thesis is to look into the legal status of the fetus and to investigate whether there is a need for a legislation that allows compulsory institutional care for pregnant addicts. The thesis is a legal dogmatic study. The bill that was presented in 2009 featured a supplement to existing legislation, where compulsory treatment could be initiated if there was a substiantial risk of harm to the fetus due to addiction. The main concern regarding this type of legislation is how it will effect the pregnant woman’s right to freedom and right of self-determination in relation to the fetus interests. Problems have primarly affected the perception of the fetus legal status and lack of values that determine when birth defects occur.  In Norway the government has managed to legislate in this matter and have a similar rule regarding compulsory institutional care of pregnant addicts. The preventive measures available today are mainly long-term, and for those pregnant women who already suffers from addiction, the aid often arrives too late. A need for such legislation seems to be useful to some extent, but not necessarily the same legislation as the one in the bill from 2009.
Kvinnor som missbrukar alkohol eller narkotika under graviditeten riskerar att på olika sätt skada sitt ofödda barn. Sjukdoms- och skadesymptom såsom fetalt alkoholsyndrom, undervikt och abstinens är konsekvenser som kan relateras till den gravida kvinnans missbrukande. Enligt svensk missbrukslagstiftning, LVM, finns idag en möjlighet att tvångsvårda alkohol- och narkotikamissbrukare, men någon indikation som skyddar fostret under graviditeten finns inte. En gravid kvinna kan således tvångsomhändertas, men då enbart gällande omständigheter som rör henne själv. Det fanns en oro hos regeringen över att barn föds med alkohol- och narkotikarelaterade skador, och att myndigheter inte kan göra något för att stoppa missbruket och skydda dessa barn. År 2009 inkom därför ett lagförslag gällande tvångsvård av gravida missbrukare. Uppsatsen är utförd enligt en rättsdogmatisk metod och det övergripande syftet är att undersöka fostrets rättsliga ställning och utreda huruvida det finns ett behov av en lagstiftning gällande tvångsvård av gravida missbrukare. I uppsatsen redovisas svensk tvångsvårdslagstiftning och ovan nämnda lagförslag från år 2009. Vidare redogörs även för fosterskador i samband med missbruk, och fostrets och kvinnans intressen ur en nationell och internationell kontext för att kunna besvara de uppställda frågeställningarna. Tvångsvårdslagstiftning måste av rättssäkerhetsskäl följa vissa formella krav, bl.a. att det inte finns samtycke till vård och att det finns ett behov av vård. Det lagförslag som lades fram år 2009 i Ds 2009:19 innehöll ett tillägg till nuvarande LVM-lagstiftning, där tvångsvård skulle kunna initieras om det fanns en påtaglig risk för skada hos fostret p.g.a. missbruk. I Norge finns redan en sådan lagstiftning om tvångsvård av gravida kvinnor, som synes ha fungerat trots bristen på kunskap om tröskelvärdena. Problematiken har framförallt rört frågan om synen på fostrets rättsliga ställning och avsaknaden av gränsvärden som fastställer när fosterskador uppstår. De preventiva insatser som finns idag är framförallt långsiktiga, och för de gravida kvinnor som redan missbrukar kommer den hjälpen ofta för sent. Ett visst behov av en sådan lagstiftning tycks därför finnas, men inte nödvändigtvis en lagstiftning som lagförslaget från år 2009.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet av

enkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattning

insatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård. Klientenkäten innehöll dessutom instrumentet SOCRATES, som skattar motivation såsom faser i förändringsprocess. Resultatet visar att båda grupperna är

mest tillfredsställda med framtidsplanering och aktiviteter, däremot är de mest otillfredsställda på områdena som handlar om kontaktpersonernas utredningsinsatser och klimatet på avdelningen. Detta kan tyda på att kraftfullare insatser efterfrågas på

sistnämnda områden. Den generella värderingen av hela arbetet vid institutionen ges också en positiv bedömning. Studien innehåller också fördjupade analyser t.ex. parvis mellan klient och kontaktperson, och i förhållande till utfallet motivation.

Kontaktpersonens förhållningssätt och relationen mellan klient och kontaktperson har det största sambandet med utfallet motivation. Resultaten kan användas i ett pågående utvecklingsarbete vid Frösö LVM-hem om motivationsarbetet.

Tvångsvården av missbrukare är ett av samhällets sista verktyg för att vårda missbrukare som lever ett väldigt destruktivt och farligt liv. Tvångsvårdslagstiftningen har kritiserats för att vara svårtolkad, och det finns stöd för att lagstiftningen tillämpas olika i landets socialnämnder. Genom att intervjua socialtjänstens enhetschefer om deras tolkning och tillämpning av tvångsvårdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tillämpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan försvåra arbetet. Resultaten visar på att det finns skillnader i hur tvångsvårdslagstiftningen tolkas, vilket även verkar resultera i skillnader i hur lagstiftningen tillämpas. Enhetscheferna verkar vara klämda mellan å ena sidan den lagstiftning och de krav som finns från politikerna, och å andra sidan det behov av individualiserad behandling som finns hos klienterna. Enhetschefernas dubbla kravbild stämmer väl överens med den konfliktsituation som domänteorin beskriver. Lagstiftningen har inte genomgått speciellt stora förändringar sedan den rädde i kraft. En översyn av lagstiftningen föreslås, där behovet av sex månaders vårdtid ifrågasätts och där vikten av att socialtjänsten som ansvarig utförare får komma till tals betonas.

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client’s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel’s considerations to their client’s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem. Care personnel who work at institutions are the unit that has the best opportunities to consider their client’s desires.  The placement secretary has a certain possibility to consider their clients desires when determining their placement. The unit of personnel that has a significant limitation when it comes to their client’s integrity and autonomy are social workers. Since LVM is a law of constraint it’s causing an insult to the client by losing their autonomy. In this regard it is impossible to consider clients integrity.
Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap kring hur personal som arbetar med LVM förhåller sig till sina klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut. Genom att använda semistrukturerade intervjuer har tre socialsekreterare, en placeringssekreterare samt fyra behandlingspersonal på LVM-hem intervjuats. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är totala institutioner samt brukarmakt. Studien har visat att personals hänsynstagande till klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut är en komplex fråga. Behandlingspersonal på institutioner är de som har störst utrymme att ta hänsyn till sina klienter. Placeringssekreterare har en viss möjlighet att kunna tillgodose klientens önskemål vid beslut om dennes placering. Den yrkeskategori som präglas av en markant begränsning till klientens integritet och autonomi är socialsekreterare. Genom att LVM som tvångslag medför en kränkning av en klient så mister denne sin autonomi. I detta avseende blir en hänsyn till en klients integritet i princip omöjlig.

This study aimed to analyze statements made by professional practitioners and clients in verdicts related to compulsory drug treatment. The statements were examined in order to illustrate their contribution to the social construction of drug addicts. The study also aimed to address the power professionals have over individuals with drug problems. The data consisted of twelve verdicts obtained from administrative courts located in three different geographical areas in Sweden. Based on a qualitative approach we used a critical discourse analysis as a framework for the examination of vocabulary and sentence structures. The findings were further examined through a social constructivist approach and power theories. The results showed how all parties in the verdict can contribute to the social construction of drug addicts through substantial information that is given as well as the use of additional terms and discursive words. Themes and patterns identified within the statements showed how the clients’ life situation were described in terms of homelessness, unemployment, mental illness and crime. The results also showed that the clients were described as either responsible for or victimized by the drugs, a description that has a high impact on how the clients are subsequently perceived. It was also prominent that the professional statements, compared to the client’s, enjoyed higher degrees of credibility. The professional statements were also more often perceived as true due to the choice of words and structures of the sentences. Consequently, we could illustrate how professionals by the authority granted by their job title are given the power to depict and affect the social construction of drug addicts as a group.

The purpose of this study is to investigate how gender perceptions appear in judgments on compulsory care of persons with ongoing substance abuse (LVM) in Sweden, to develop an understanding for how these perceptions may influence the way that the court relates to judging men and woman. By analysing 20 court cases, of which 10 are on women and 10 are on men, we have been able to examine which gender perceptions appear in these court cases. Earlier research has shown that gender perceptions appear in the general field of social work and specifically in the field of substance abuse treatment. Earlier research also mentions that the gender perspective is quite absent in research regarding social work. The study shows that there are gender perceptions that appear in judgements on compulsory care and that certain descriptions are connected to each gender. I.e. the study shows that woman often is described as vulnerable, passive, and more likely to be seen as mentally ill, while men tend to be described as aggressive, active and their mental health are more likely to be ignored. In this study, we also discuss how these perceptions may affect the outcome of the judgements.