Academic literature on the topic 'Machokultur'

Lone Friis Thing: Is sport injury gendered? This article discusses how sport injuries in female handball in a non-professional context intersect with masculinity codes. It asks whether dominant forms of masculinity involve learned behaviours that cause risk taking, violence or disregard for health. The article is based on data from 17 qualitative interviews with women handball players, with cross ligament (acl-ligament) injuries and field observations from the physiotherapy clinic where the players went for therapy. Masculinity codes are not articulated when it comes to recommencing sport after injury. Danish female handball players do not hurry back to play and they do not ignore their health. But the female players do silence the pain connected with injury and therapy. Pain is a non-spoken subject, and the players adopt techniques to help to displace the centrality of pain in their sports lives.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik.
Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan.
In previous interview with the trade union Byggnads, it emerged that the construction industry is characterized by a culture called macho culture. The work environment is characterized by greed, tough working climate, and sexist or gender discriminating language. Byggnads, together with the Byggcheferna, started a campaign 2015 called the "Stop macho culture". In which they argue that the construction industry is one of Sweden's least-equalized industry and that more women are needed but also that the macho culture must be removed completely. Therefore, in this study we have chosen to investigate the exact macho culture and women's status in the construction industry by interviewing both supervisors and employees to arrive at a result. The result found that a macho culture exists when abusive as well as sexist and gender discriminating words occur every day. However, this does not irritate employees or supervisors in any way as they point out that this is the way the construction industry works. Interviewers also consider that women in the workplace are positive, none of the interviewees sees any obstacles in the sex but rather that the woman must have interests that are more male. The conclusions we have come to are that education is what is required and missing, education for both the protection officer, the supervisor and the employees. This to build awareness that women are needed in the industry and that they can do the same work as men can.

Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.

The purpose of this study is to ascertain how great the acceptance is in team sports against minorities. Our idea about team sports today, is that it’s characterized by an overall macho culture and the norm is to be masculine and heterosexual. With this study we want to find out how difficult it’s to depart from these specific standards and the problems that can arise when those standards are not followed. We have chosen a qualitative approach consisting of a few extensive interviews. The study has shown that masculinity is something that is constantly reproduced by team sports and individuals' abilities to sustain this scenario. It still exists a kind of stigma regarding norm breakers applicable not only on sexuality but also on masculinity. We have also come to the conclusion that it is much easier to come out as gay today in team sports than it was ten years ago, violating the standards do not carry the same social stratification as before.
Denna studie har genomförts för att få klarhet i hur stor acceptans det idag finns inom lagidrotter mot minoriteter. Vi har en uppfattning om att lagidrott idag präglas av en övergripande machokultur samt att normen är att vara maskulin och heterosexuell. Vi vill undersöka synen på maskuliniteten samt sexualiteten inom svensk lagidrott. Vår empiri bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av ett fåtal omfattande intervjuer som sedan kopplas till teorierna hegemonisk maskulinitet, inkluderade maskulinitet samt det teoretiska begreppet stigmatisering. Studien visar att maskulinitet är något som hela tiden reproduceras med hjälp av dessa lagidrotter och genom individernas förmågor att upprätthålla detta scenario. Det existerar fortfarande en form utav stigmatisering av normbrytare gällande inte bara sexualitet utan även maskuliniteter. Dock har vi kommit fram till att det idag är mycket lättare att komma ut som homosexuell inom lagidrotten än vad det var för tio år sedan samt att bryta mot normerna inte medför samma sociala stratifiering som tidigare.

Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen.  Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.

The report intends to investigate, account for and analyze problematic behaviors that occur and women's experiences in the construction industry, as well as to report on what construction companies can do to attract more women to the construction industry.As many know, the construction industry is a male-dominated workplace with few women in Sweden, but also around the world. Through a literature study, various scientific articles, journals and articles on the subject were analyzed. From the analysis, it can be seen that a major problem in the construction industry is the rooted macho culture that contributes to, among other things, discrimination and sexual harassment. Furthermore, it can also be seen that this has a major impact on how women are treated and how construction sites are not shaped for women.In conclusion, it turns out that there are plans and ideas on how to attract more women and young girls in the future to the construction industry.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete.
Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.

Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.