To see the other types of publications on this topic, follow the link: Machokultur.
Dissertations / Theses on the topic 'Machokultur'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'Machokultur.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lindquist, Mattias, and Johan Wiklund. "Machokulturen inom ishockey : En kvantitativ studie av ishockeyspelares upplevelser av machokultur." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84572.
Full text
2
Hjoberg, Felicia. "UTANFÖRSKAP,MACHOKULTUR OCHVARUMÄRKET FÖRORTEN : En kvalitativ analys av svenska hiphoptexter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72520.
Full textAbstract:
Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik.Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.
3
Bergman, Sarah, and Camilla Blomgren. "Kvinnornas status i en machokultur : En kvalitativ undersökning inom byggbranschen." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26431.
Full textAbstract:
I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan.In previous interview with the trade union Byggnads, it emerged that the construction industry is characterized by a culture called macho culture. The work environment is characterized by greed, tough working climate, and sexist or gender discriminating language. Byggnads, together with the Byggcheferna, started a campaign 2015 called the "Stop macho culture". In which they argue that the construction industry is one of Sweden's least-equalized industry and that more women are needed but also that the macho culture must be removed completely. Therefore, in this study we have chosen to investigate the exact macho culture and women's status in the construction industry by interviewing both supervisors and employees to arrive at a result. The result found that a macho culture exists when abusive as well as sexist and gender discriminating words occur every day. However, this does not irritate employees or supervisors in any way as they point out that this is the way the construction industry works. Interviewers also consider that women in the workplace are positive, none of the interviewees sees any obstacles in the sex but rather that the woman must have interests that are more male. The conclusions we have come to are that education is what is required and missing, education for both the protection officer, the supervisor and the employees. This to build awareness that women are needed in the industry and that they can do the same work as men can.
4
Arvidsson, Elin, and Helena Malmström. "Myten om machokulturen i byggbranschen." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-131148.
Full textAbstract:
Byggbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. I dagsläget finns intresse, både från samhället i stort och bland företagen i branschen, att öka andelen kvinnor. Svårigheterna med att få kvinnor att söka sig till, men framför allt stanna inom branschen beror till viss del på den djupt rotade machokulturen. Syftet med den här studien är att finna och belysa faktorer som får kvinnor att stanna i den mansdominerade branschen. Studien undersöker också hur ledaren bör agera och vilken typ av ledarskap som lämpar sig bäst för att integrera kvinnor i verksamheten och samtidigt motverka machokulturen. Studien visar att kvinnorna väljer att stanna i branschen då de är nöjda med de grundläggande faktorerna som arbetsuppgifter, arbetskamrater, lön och arbetstider. För att kvinnorna ska integreras i verksamheten krävs att de ges samma möjligheter på arbetsplatsen som de manliga kollegorna och att det är kompetensen hos individen som står i fokus. Machokulturen motverkas bäst med ett demokratiskt och situationsanpassat ledarskap med fokus på omtanke om de anställda.
5
Nellvik, Teodor, and Daniel Burton-Koger. "Maskulinitetens kraft : En studie om huruvida alla är välkomna inom svensk lagidrott." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29131.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to ascertain how great the acceptance is in team sports against minorities. Our idea about team sports today, is that it’s characterized by an overall macho culture and the norm is to be masculine and heterosexual. With this study we want to find out how difficult it’s to depart from these specific standards and the problems that can arise when those standards are not followed. We have chosen a qualitative approach consisting of a few extensive interviews. The study has shown that masculinity is something that is constantly reproduced by team sports and individuals' abilities to sustain this scenario. It still exists a kind of stigma regarding norm breakers applicable not only on sexuality but also on masculinity. We have also come to the conclusion that it is much easier to come out as gay today in team sports than it was ten years ago, violating the standards do not carry the same social stratification as before.Denna studie har genomförts för att få klarhet i hur stor acceptans det idag finns inom lagidrotter mot minoriteter. Vi har en uppfattning om att lagidrott idag präglas av en övergripande machokultur samt att normen är att vara maskulin och heterosexuell. Vi vill undersöka synen på maskuliniteten samt sexualiteten inom svensk lagidrott. Vår empiri bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av ett fåtal omfattande intervjuer som sedan kopplas till teorierna hegemonisk maskulinitet, inkluderade maskulinitet samt det teoretiska begreppet stigmatisering. Studien visar att maskulinitet är något som hela tiden reproduceras med hjälp av dessa lagidrotter och genom individernas förmågor att upprätthålla detta scenario. Det existerar fortfarande en form utav stigmatisering av normbrytare gällande inte bara sexualitet utan även maskuliniteter. Dock har vi kommit fram till att det idag är mycket lättare att komma ut som homosexuell inom lagidrotten än vad det var för tio år sedan samt att bryta mot normerna inte medför samma sociala stratifiering som tidigare.
6
Andreasson, Josefine, and Beatrice Kjellman. ""Utrota machokulturen!" : En studie om hur extern Employer Branding kan förändra byggbranschens arbetsklimat." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298320.
Full textAbstract:
Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen. Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.
7
Horvath, Ramona. "En litteraturstudie kring problematiska beteenden och dess effekt på kvinnan i byggbranschen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84768.
Full textAbstract:
The report intends to investigate, account for and analyze problematic behaviors that occur and women's experiences in the construction industry, as well as to report on what construction companies can do to attract more women to the construction industry.As many know, the construction industry is a male-dominated workplace with few women in Sweden, but also around the world. Through a literature study, various scientific articles, journals and articles on the subject were analyzed. From the analysis, it can be seen that a major problem in the construction industry is the rooted macho culture that contributes to, among other things, discrimination and sexual harassment. Furthermore, it can also be seen that this has a major impact on how women are treated and how construction sites are not shaped for women.In conclusion, it turns out that there are plans and ideas on how to attract more women and young girls in the future to the construction industry.
8
Ljungströmmer, Ellen. "Det tillåtande och begränsande i skuggan av könsnormer : En kvantitativ studie kring machokultur och pojkars attityder till studier." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6192.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete.Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.
9
Hallenstam, Erica, and Nathalie Wimmeros. ""Jag är inte sån!" : - en hermeneutisk studie om hur unga lärlingar upplever machokultur på sina arbetsplatser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49276.
Full text
10
Dansdotter, Nyström Anna, and Frida Pålsson. "Könsmaktsordningens verklighet : - En studie om könsmaktsordningens påverkan i en mansdominerad organisation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104287.
Full textAbstract:
Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.
11
Blidovic, Dora, and Josefine Olsson. "A licence to drive, is not a licence to drive like James Bond : En kvalitativ textanalys av två bilscener från filmen Spectre, ur ett machokultursperspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43005.
Full textAbstract:
This study focuses on how the popular culture maintains the so called macho culture through the action character James Bond. The macho culture imposes an unhealthy demand for men to be masculine, which affects their mental health. The two longest car scenes are examined in the latest Bond movie Spectre (2015). The aim of the study is to contribute with knowledge of how macho culture is presented in the film world. The theoretical framework of this study is based on the narrative, which according to Selby and Cowdery (1995), is a story that in many cases is so basic and natural that the viewer overlooks it. According to Selby and Cowdery (1995), the narrative has the power to transform information and manipulate the viewer not to react to the events they see. The narrative analysis is based on semiotics, which means that the study's method is based on the semiotics connotation, denotation, and myth. The study uses an analysis model to make it easier to analyze James Bond, the model is divided into three categories, appearance, emotions, and driving. The analysis showed that the demands and attributes of the macho culture were depicted in the scenes where we studied James Bond's appearance and feelings, and his driving. Mental illness and car crashes is examples of consecvenses that macho culture could lead to. Therefore, it ́s problematic for populare culture to continue depict James Bond in a stereotypical way.
12
Engström, Jakob, and Helena Markstedt. "Arbetsmiljö i relation till könsfördelning i byggproduktion." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353475.
Full textAbstract:
There are presently a number of projects that aim to minimize the number of work related accidents on construction sites in Sweden. The industry has one of the highest number of accidents as well as the highest number of work related deaths. What causes these accidents varies and there are several action plans to overcome them. The purpose of this thesis is to investigate whether and, if so,how the social culture of construction sites could benefit from a more even gender distribution and how the number of work related accidents could be affected. The survey consists mainly of interviews. A literature studie and a poll have been conducted with the purpose of gaining background information as well as making more general conclusions regarding construction sites. The result shows that the employees who participated in thesurvey agree there is a macho culture on construction sites. However, whether or not this is a problem there are shared opinions. A majority of the employees, on the other hand, experience a difference in security mentality depending on gender, and by extension that the safety culture in the workplace would change if a more even gender distribution existed. Finally, further examination is recommended in the form of amore extensive interview study comprising of several projects.This study would generate a more detailed comparison and providea broader view of how the current situation stands. A statistical comparison of work related accidents would also be of interestas it would more clearly demonstrate any differences between projects with different gender segregation.
13
Dahlén, Johanna. ""Nu spelar man för någonting, inte bara för att ha kul..." : En studie om hur ungdomsverksamheten i en förening påverkar unga pojkars beslut om att sluta eller fortsätta spela ishockey." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86126.
Full textAbstract:
Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella. Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.
14
Berger, Natalie, and Linus Eberhardsson. "MÅNGFALD I PRODUKTIONEN." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83624.
Full textAbstract:
Byggbranschen är mansdominerad och präglas av bristande mångfald. Undersökningar visar att machokultur och hård jargong leder till att många lämnar branschen.NCC är en av de största aktörerna på den svenska byggmarknaden och syftet med arbetet var att undersöka hur NCC Building Örebro/Värmland arbetar med mångfaldsfrågor och vilka resultat det gett. Som en del av arbetet har även medarbetarnas inställning till mångfald samt skillnader mellan länen vad gäller mångfald bland de anställda undersökts.Datainsamling har skett genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Intervjupersoner valdes ut utifrån deras roll i företaget eller specifika projekt.En kvantitativ undersökning genomfördes för att undersöka den etniska mångfalden inom avdelningen och för att undersöka medarbetarnas uppfattning om arbetsmiljön och inställning till mångfald och jämställdhet.Undersökningen visar att NCC arbetar aktivt med frågor rörande mångfald, jämställdhet och inkludering vilket med stor sannolikhet bidragit till en bättre psykosocial arbetsmiljö. Det framgår dock att machokultur och hård jargong fortfarande existerar på arbetsplatserna. Resultatet av undersökningen tyder även på att en majoritet av medarbetarna är positivt inställda till mångfald och jämställdhet i branschen samt att de är villiga att arbeta med frågorna.Det finns tydliga skillnader mellan länen beträffande mångfald bland de anställda. Undersökningen visar att en större andel kvinnor inom produktionen i Värmland sannolikt bidragit till en positiv kulturförändring och bättre psykosocial arbetsmiljö i jämförelse med Örebro.The construction industry is male-dominated and suffers from a lack of diversity. Studies have shown that macho culture and a rough jargon leads to people leaving the industry.NCC is one of the biggest actors on the swedish construction market and the purpose of this study was to research how NCC Building Örebro/Värmland works with questions regarding diversity and what results it has generated. Attitudes towards diversity among the employees and differences in diversity between the counties have also been researched as a part of this study.Data was collected through literature studies, interviews and a survey. The interviewees were chosen for their function in the company or their part in a specific project.A quantitative survey was performed to research the ethnic diversity in the division and to research the employees perception of the working environment and attitudes towards diversity and gender equality.The research shows that NCC are working actively with questions regarding diversity, gender equality and inclusion and that it most probably contributed to a better psychosocial work environment. However, it’s clear that macho culture and rough jargon still exists at the workplaces. The results of the research also indicates that a majority of the employees have a positive attitude towards diversity and gender equality and that they are willing to work with the issue.There are clear differences between the counties regarding diversity among the employees. The research shows that there is a larger proportion of women among the employees in the construction phase in Värmland and that it probably have contributed to positive cultural change and an improvement of the psychosocial work environment.
15
Eriksson, Rickard, and Evelina Johansson. "Acceptans eller Ignorans? : En studie om upplevelsen av psykisk ohälsa och rådande attityder inom svensk ishockey." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86171.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till en granskning av synen på psykisk ohälsa inom svensk elitishockey för herrar. Empiriskt bygger studien på en kombination av kvantitativ- och kvalitativ data, i form av en onlinebaserad enkätstudie med 456 respondenter, intervju med en representant från Svenska Ishockeyförbundet, samt analyser av intervjuer med svenska ishockeyspelare som öppet berättat om deras erfarenheter av psykisk ohälsa i media. Resultatet indikerar på att en stor del av ishockeyrörelsen är överens om att psykisk ohälsa är ett problem inom idrotten. Det går också att dra slutsatser om att det på många håll idag arbetas för lite med frågan från föreningarna och förbund och att problemet inte tas på tillräckligt stort ansvar. Däremot är de flesta överens om att det i dagens samhälle är enklare än någonsin att öppna upp sig kring sin psykiska ohälsa, vilket även visar sig i ishockeyn där flera personer öppet valt att prata om sin ohälsa under det senaste året.
16
Bjerking, Mandella. "I fotbollen får mannen slå tillbaka : En historisk studie av den sociala kulturens förändring inom fotbollen." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31263.
Full textAbstract:
Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige. I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen. Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.
17
Flink, Josefin, and Lindström Linnea Kossmann. ""Alla vinner på en inkluderande arbetsplats" : En kvalitativ studie om kvinnan i den mansdominerade byggbranschen ur ett bransch- och medarbetarperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38633.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this study was to analyse and develop a deeper understanding of how the construction industry analyse and describes the gender segregation within the construction industry. Method: To answer the study's research questions, two qualitative methods were used. The first method was a qualitative text analysis and was used to find information and analyze what the male dominance means for the construction industry, what more women can mean to the industry and why the companies want to bring more women into the industry. The second method was phenomenography and was used as semi-structured interviews to create an understanding of what motivates women to work in a male dominated industry. Empiricism and Analysis: The basis used for this study’s text analysis is 25 industry related texts from various companies and organisations in the construction industry. In addition to these, five semi structured interviews with female craftsmen in the construction industry have been made and used as supplementary documentation for the text analysis. Conclusions: The conclusions that could be made is that the male dominance contributes with a macho culture in the workplaces. This is usually seen as something negative but not always. More women in the construction industry have contributed with a better balance and a better atmospheare at the workplaces. If women in young ages are encouraged to start construction related education or to start working in the construction industry, the norm about the "masculine" industry will begin to disappear. The existing women in the industry are motivated, among other things, by different and challenging tasks, good colleagues and the safety of having a steady income.Syfte: Syftet med denna studie var att analysera och skapa en djupare förståelse för hur byggbranschen analyserar och beskriver frågan om genusarbetsdelning inom byggbranschen. Metod: För att besvara studiens frågeställningar användes två kvalitativa metodansatser. Den första var en kvalitativ textanalys och användes för att finna information och analysera vad mansdominansen innebär för byggbranschen, vad fler kvinnor i branschen kan innebära samt varför företagen vill få in fler kvinnor i branschen. Den andra metodansatsen var fenomenografi och användes i form av semistrukturerade intervjuer för att ur ett medarbetarperspektiv skapa förståelse för vad som motiverar kvinnor i byggbranschen att arbeta där. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens textanalys är 25 stycken branschrelaterade texter från olika företag och organisationer inom byggbranschen. Utöver dessa har fem stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga hantverkare i byggbranschen genomförts och använts som kompletterande underlag till textanalysen. Slutsatser: De slutsatser som kunde dras är att mansdominansen i byggbranschen bidrar med en machokultur på arbetsplatserna. Denna ses oftast som något negativt men inte alltid. Fler kvinnor till byggbranschen har bidragit till en bättre balans och stämning på arbetsplatserna. Om kvinnor tidigt uppmuntras att börja på byggrelaterade utbildningar eller att börja arbeta i byggbranschen, kommer normen om det “manliga” yrket att börja försvinna. De befintliga kvinnorna i branschen motiveras bland annat av varierande och utmanande arbetsuppgifter, bra kollegor och tryggheten med att ha en fast inkomst.
18
Lukac, Amra, and Sigrid Gustavsson. "Jämställdhet på byggarbetsplatsen : Social hållbarhet ur ett genusperspektiv." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40749.
Full textAbstract:
Purpose: Mixed gender groups perform better, this makes the construction business more effective. Statistically speaking, there is no gender equality in the construction industry. A lot of different changes have been made, for example in plans for work environment, but despite this the development has stopped and the division in gender is 8,6% women in the whole construction industry. There is an existing macho culture in the construction industry and the culture is one of the reasons for accidents on the construction site. The purpose of this study is to investigate the social sustainability on the construction site from a gender perspective. This to be able to distinguish the gender equality that is sought on the construction site. Method: The study has been performed qualitatively by doing interviews. Six people, with different professions, were interviewed and their companies were medium sized to large size. A literature study was performed to receive information to create a foundation for the study and to phrase questions for the interviews. Document analysis was executed on policy documents from some of the companies that were interviewed. Findings: The main result is that there are several different approaches of working with social sustainability and there are legislations to further help with the subject. One common denominator are the staff appraisals and that the companies are working for a strong solidarity between all co-workers. Management systems help companies regulate the social sustainability. These regulatory systems are OHSAS 18 001, Povel and Navet which are specific for handling the social sustainability in the companies. The macho culture is predicted to fade out in the future due to, for example the work different actors in the business perform. Implications: The existing macho culture in the construction industry has started to fade out during the last couple of years and will probably continue to fade in the future. This due to the companies work in the matter and that younger generations contribute with a fresh approach. Social sustainability in this study, in this case gender equality, can be achieved by team buildings and internal networks. There are several management systems to modulate the social sustainability. Limitations: The study is limited to being performed as a case study and only investigate gender equality within the concept of social sustainability on a construction site. An exclusively small part of the active companies in the construction industry market have been interviewed. The participated companies are active in and around the county of Småland. This makes the study focus on and map the problems on a smaller scale. The answers from the interviews are the main material that will be analysed and will therefor lead to results in the study. The study is only focusing on the production phase which therefore makes the results invalid for generalization of the whole construction process.Syfte: Könsblandade grupper presterar bättre, detta gör branschen mer effektiv. Statistiskt sett är byggbranschen inte jämställd. Många förändringar har gjorts, bland annat i arbetsmiljöplaner men trots detta har utvecklingen inte kommit längre och fördelningen är 8,6% kvinnor i byggbranschen. Det finns en machokultur i byggbranschen och kulturen är en av anledningarna till olyckor på jobbet. Syftet med detta examensarbete är att utreda den sociala hållbarheten på byggarbetsplatsen ur ett genusperspektiv. Detta för att särskilja den jämställdhet som eftersträvas på arbetsplatsen. Metod: Studien har genomförts kvalitativt i form av intervjuer med sex personer. Dessa personer har olika roller på medelstora till stora företag inom byggbranschen. Litteraturstudie genomfördes för att få information till grunden för studien samt för att formulera intervjufrågor. Dokumentanalys genomfördes på policydokument från några av de berörda företagen. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att det finns flera sätt att arbeta med social hållbarhet och att det även finns lagkrav som är menade till att främja utvecklingen. En tydlig nämnare är de medarbetarsamtal som hålls med alla medarbetare och att det är viktigt att skapa gemenskap inom företagen. Ledningssystemen som finns på företagen hjälper till att reglera den sociala hållbarheten. Dessa ledningssystem är OHSAS 18 001 samt Povel och Navet och dessa används för att reglera den sociala hållbarheten på företagen. Machokulturen anses avta i framtiden, bland annat tack vare arbetet från olika parter i byggbranschen. Konsekvenser: Machokulturen som finns i branschen har avtagit under de senaste åren och kommer förmodligen fortsätta fasas ut i framtiden med hjälp av arbete från företag. Intervjusvaren visar även att yngre generationer kommer in med ett nytt synsätt. Social hållbarhet i denna studie, främst jämställdhet, kan uppnås med hjälp av bland annat "team-building", även interna nätverk på företaget kan främja den sociala hållbarheten. Ledningssystem finns för att hjälpa till att reglera social hållbarhet. Begränsningar: Arbetet är begränsat till att genomföras i form av en fallstudie och enbart utreda jämställdhet ur ett socialt hållbart perspektiv på byggarbetsplatsen. Endast en liten del av de aktiva företagen på marknaden intervjuas. Företagen som har medverkat har kontor i närheten av och i Småland vilket gör att analysen fokuserar på problemen inom ett kartlagt område och i en mindre skala. Intervjusvaren är det huvudsakliga materialet som analyseras för att få fram resultaten i studien. Arbetet riktar sig till produktionsfasen och resultaten är därför inte generaliserbara för hela byggprocessen.
19
Abrahamsson, Linda, and Hama Anwar. "Kvinnor i byggproduktion." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92569.
Full textAbstract:
Inom byggproduktion kan bristande arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för kvinnor leda till att värdefull kompetens går förlorad. Det har uppmärksammats att byggbranschen präglas av en föråldrad manskultur.Byggbranschen är överlag en mansdominerad bransch och framförallt är könsfördelningen mest ojämn i byggproduktion där det är brist på kvinnor. De kvinnor som arbetar i byggproduktion väljer ofta efter ett par år att lämna sin roll för en annan i byggbranschen.I detta arbete är ambitionen att genom enkätundersökningar kartlägga hur kvinnor upplever och har upplevt sitt arbete inom byggproduktion. Därigenom är förhoppningen att kunna utläsa faktorer och mönster som vidare kan användas av branschen för att kunna göra riktade insatser i frågan att locka och behålla fler kvinnor i byggproduktion.Arbetet har till viss del skrivits tillsammans med byggföretaget NCC building Örebro/Värmland. Genom arbetets resultat vill NCC kunna jämföra sig och bedöma hur långt i utvecklingen de som företag har kommit i jämställdhetsfrågan gentemot resten av branschen.För att hitta svar till arbetets frågeställningar har dels en litteraturstudie gjorts samt enkätundersökningar som skickats ut till både kvinnor och män med olika roller inom byggproduktion. Upplägget på enkäten var blandat med frågor där respondenterna hade möjlighet att svara med olika svarsalternativ eller en fritextruta. Enkäterna skickades ut till kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland samt till kvinnor i branschen på blandade arbetsplatser och orter runt om Sverige. Det skickades även ut enkäter till en grupp män på NCC Örebro/Värmland för att kunna göra jämförelser på likvärdiga frågor som ställdes både till kvinnorna och männen.Resultatet indikerar på att kvinnor i byggproduktion många gånger inte har samma förutsättningar som män. Vid jämförelse av kvinnor anställda på NCC Örebro/Värmland och övriga kvinnor med erfarenhet inom byggproduktion ses små procentuella skillnader i vissa frågor som indikerar på att NCC har en mer välmående arbetsplats för kvinnor.A lack of work environment and development opportunities for women in the construction production sector might lead to loss of valuable skills. It has been noted that the construction production is imprinted by an older maleculture. The construction industry is generally a male dominated industry and the gender distribution is most uneven within the construction production where there is a shortage of women.Women who work in construction production often choose to leave their role for another within the industry after a couple of years. The ambition with this study is through surveys map how women experience and have experienced their work in construction production. The goal is to find factors and patterns that later on can be used by the construction industry in effort on the matter of attracting and retaining more women in construction production. This essay has partially been written with the construction company NCC Building Örebro/Värmland. Through the results of this essay, NCC wants to be able to compare and weigh up how far they as a company have come in the gender equality issues compared to the rest of the construction production sector. In order to find answers to the essays questions a literature study and data collection was done. Multiple surveys were sent out to both women and men with different roles in the construction production. The respondents had the opportunity to answer with different alternatives and in some of the questions write comments. The surveys were sent out to women employed at NCC Örebro/värmland and to women in the industry at different workplaces and locations around Sweden. A survey was also sent out to a group of men at NCC Örebro/Värmland in order to make a comparison on equivalent questions that were asked both to women and men. The results indicate that women in the construction production do not always have the same possibilities as men. When a comparison was carried out between women at NCC Örebro/Värmland and other women with experience in the construction industry it shows a small percentage difference in certain matters that NCC has a more prosperous workplace for women.Keywords:
20
Francke, Vidar. "Manlighet i Rörelse : En animerad kortfilmsserie om maskulinitet och mansrollen." Thesis, Konstfack, Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation (DIV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-7951.
Full textAbstract:
Under min tid på Konstfack fick jag utrymmet att påbörja en animerade kortfilmsserie om manlighet och mansrollen med målet att nå ut till unga killar. Och när jag säger påbörjat så syftar jag till att jag har, under denna period på ett och ett halvt år, tagit fram två animerade kortfilmer i en serie som började i 6 delar. Som sen kan bli hur lång och hur kort som helst. Utöver filmerna finns ett format, ett koncept och material som bara fick en kort stund i rampljuset under utställningen. Detta kommer jag djupdyka i bland annat under denna uppsats.
21
Brask, Jessica, and Frida Hedberg. "Recensera mig du kåta man." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12361.
Full textAbstract:
Vi har i detta kandidatarbete gjort en deltagande observation på en hemsida där sexuella tjänster annonseras ut. På hemsidan finns det ett forum där sexköpare och sexsäljare diskuterar sina tankar om sex och köp av sexuella tjänster. Ofta uttrycker sig sexköparna som om de vore offer i sexbranschen och inte kan hjälpa att de har en stark sexualdrift. De skyller på att det så länge det finns ett utbud av sexuella tjänster, kommer att finnas en efterfrågan på att köpa sexuella tjänster. Vi har också lagt märke till att det finns en acceptans hos sexköparna när det gäller när det gäller personer som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning och att kåta okontrollerade män ofta håller varandra om ryggen.I motsats till sexköparna anser vi att så länge det finns en efterfrågan på köp av sexuella tjänster kommer också marknaden för sexuell trafficking att finnas. Detta eftersom många som är offer för sexuell trafficking annonseras ut som om att de säljs av fri vilja. Av den anledningen kommer vi i detta kandidatarbete problematisera kring kring sexuell trafficking som en konsekvens av sexköparens handlingar. Vi vill som medieproducenter, genom bilder, belysa sexköparens ansvar samtidigt som vi synliggör samhällsproblemet sexuell trafficking med hjälp av provokativ nätaktivism.In this bachelor essay we´ve made an participant observation on a website where sexual services are for sale. This website contains a forum where sexbuyers and sexsellers discuss their thoughts about sex and purchase of sexual services. Sexbuyers often express themselves as victims because of their own extreme sexual cravings. They argue that as long as there is sexual services for sale, there is going to be a demand to buy them. We notice that there is an acceptance for sexbuyers to have an temporary sexual relation in exchange for money. We notice in our studies that these so called “intemperated horny men” tend to protect one another.We consider, in contrast to the sexbuyers, that as long as there is an existing “craving” for sexual services, the phenomenon of sexual trafficking will continue. Much because many victims of sexual trafficking are being sold as if it was by their own free will. Because of this, we will in this bachelor essay problematize sexual trafficking as a consequence of sexbuyers actions.We as mediaproducers would like to, through pictures, shed light on the consequences of sexual trafficking and at the same time emphasize this through provocative internet activism.
22
Malm, Michelle, Daria Kamal, and Evelin Panes. "Kvinnliga kriminalvårdares upplevelser av hur de behandlas vid klass 1-anstalter för manliga klienter i Sverige : “Inte optimalt att massa små, blonda tjejer springer på en klass etta”." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74822.
Full textAbstract:
Följande studie har undersökt hur kvinnliga kriminalvårdare upplever att de behandlas på klass 1-anstalter för manliga klienter i Sverige. Studien undersökte även hur kvinnliga kriminalvårdare behandlades av sina manliga kollegor och klienter. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldrarna 21 till 25, som är eller har varit anställda vid en klass 1-anstalt i Sverige. Utifrån deltagarnas berättelser kunde det urskiljas att en tydlig machokultur präglade de berörda anstalterna. Deltagarna beskrev bland annat anstalterna som ojämställda, i form av att de kunde uppleva sig underordnade männen. En sexistisk och nedvärderande jargong riktat mot deltagarna framkom mellan både manliga klienter och manliga kriminalvårdare. Vissa egenskaper hos deltagarna visades dock medföra en upplevd trygghet i rollen som kriminalvårdare. En högre ålder och längre erfarenhet ansågs som två trygghetsfrämjande faktorer som förenklade deltagarnas arbete. Som slutsats visade sig resultatet av denna studie till stor del överensstämma med tidigare forskning som finns kring området. Förvånande var att machokulturen på anstalterna utmärkte sig i så pass hög grad, trots att Sverige visat sig vara ett av världens mest jämställda länder. Resultatet bekräftade att Kriminalvården är i behov av utbildning, för att förebygga den ojämställdhet som råder.The following study examined how female correctional officers in class 1 prisons for male inmates in Sweden perceive how they are being treated based on their femininity. Furthermore, the study examined how female correctional officers are being treated by their male colleagues and inmates. Data was collected through semi-structured interviews with eight women between the ages of 21 to 25, who are or have been employed at a class 1 prison. The participants described themselves as subordinate to the men. Moreover, the male inmates as well as the male colleagues used a sexist and degrading jargon against women. Some characteristics, however, were shown to lead to higher perceived safety as a prison officer. A higher age and longer experience were considered factors that simplified the participants' work. In conclusion, the results were largely consistent with previous research in the area. Surprisingly, the results showed that the macho culture in the prisons distinguished itself to such a high degree, even though Sweden has been proven to be one of the most equal countries in the world. The results confirmed that the Prison and Probation Service is in a need of education, in order to prevent the inequality that prevails.
23
Nilsson, Robert, and Nils Nyqvist. "Kvinnliga tjänstemäns upplevelser av en mansdominerad byggarbetsplats." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49247.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida det mansdominerade byggarbetet och den machokultur som i vissa fall finns på arbetsplatsen påverkat kvinnliga tjänstemän i deras val av arbete, samt om de upplever att de märker av och påverkas av rådande normer och strukturer i arbetet. Metod: Examensarbetets datainsamling har genomförts på ett kvalitativt sätt i form av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga tjänstemän från fyra olika byggföretag i Jönköpings län. Utöver det gjordes en litteraturstudie som lade en grund för undersökningen. Resultat: De intervjuade kvinnorna har i det tidiga stadiet av karriären reflekterat olika mycket på machokulturen och den manliga jargongen som skulle kunna tänkas uppenbara sig på deras framtida arbetsplatser. Vidare visar undersökningen att respondenterna i senare skeden upplevt machokulturen i liten eller större skala. Alla såg det dock inte som något särskilt anmärkningsvärt eller negativt, medan vissa vittnade om situationer som direkt går att anknyta till machokultur. Slutligen visade undersökningen att vissa intervjurespondenter upplevt skillnader gällande förutsättningar till att både utföra sitt arbete och att göra karriär. Konsekvenser: De flesta kvinnorna är ensamma på byggarbetsplatserna och har i viss mån upplevt machokulturen. Alla intervjurespondenter är eniga om att vi går åt rätt håll gällande såväl förutsättningar som bemötande. Vissa berättar dock om situationer med såväl arbetskollegor och företagsledningen som på något sätt fått dem att känna sig illa eller orättvist behandlade. Rekommendationen är att företagen bör marknadsföra byggbranschen och då framförallt produktionsplatsen mot kvinnor. Fler studiebesök från skolans håll, då kan entreprenadföretagen visa upp byggarbetsplatsen och de yrkesroller som finns där. Byggföretagen bör också försöka få in fler kvinnor i ledande positioner som i sin tur kan bli förebilder för andra kvinnor. Förutsättningarna bör också bli jämnare när det kommer till bland annat arbetskläder och omklädningsrum. Byggföretagen bör slutligen se över om det går att förändra tjänsterna till att bli mer flexibla med arbetstiderna. Begränsningar: Då studien endast undersöker ett litet antal kvinnor på ett geografiskt begränsat område, bedöms arbetet inte ge några generaliserbara slutsatser för byggbranschen som helhet. Resultaten ger en bild av några kvinnors tankar och upplevelser av att arbeta i en mansdominerad miljö. Att komplettera studien med exempelvis enkäter till ett större urval kvinnor hade förmodligen ökat möjligheten till att dra mer generaliserbara slutsatser.Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to investigate if, and how, the male dominated construction work and the macho culture that may exist at the workplace have affected the female officers choices of occupation, and if they are affected by prevailing norms and structures at work. Method: The data collection for this bachelor thesis was conducted in a qualitative form of semi-structured interviews with seven female officials from four different construction companies in Jönköping County. In addition, a literature study was conducted that formed the basis for the study. Findings: In the early stages of their career, the interviewed women reflected to a varied extent on the macho culture and the male jargon that might be evident in their future workplaces. The survey also shows that respondents in later stages experienced the macho culture on a small or larger scale. However, everyone did not see it as particularly remarkable or negative, while some testified to situations directly linked to macho culture. Finally, the survey showed that some interview respondents experienced differences in the conditions for both performing their work and making a career. Implications: Most women are alone at the construction sites and have to some extent experienced the macho culture. All interview respondents agree that we are going in the right direction on both conditions and response. Some, however, talk about situations with both work colleagues and company management that somehow made them feel ill or unfairly treated. The recommendation is that companies should market the construction industry and especially the construction site towards women. More study visits from the school, then the construction companies can show the construction site and the different occupational roles that are there. The construction companies should also try to get more women into leading positions, which in turn can become role models for other women. The conditions should also be more even when it comes to, for example, work clothes and changing rooms. Finally, the construction companies should review whether it is possible to change the services to become more flexible with the working hours. Limitations: As the study only examines a small number of women in a geographically limited area, the work is not expected to give any generalizable conclusions for the construction industry. The results give a glimpse of some women's thoughts and experiences of working in a male-dominated environment. Supplementing the study with, for example, questionnaires to a larger sample of women would probably have increased the possibility of giving more generalizable conclusions.
24
Lövmark, Ek Sofia, and Therese Holtlund. ""Men lilla gumman, kan du verkligen det här?" : En kvalitativ studie om kvinnors upplevelser av att arbeta i byggbranschen." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173258.
Full textAbstract:
Byggbranschen har en historia av att vara en av de allra mest mansdominerade branscherna i Sverige. På mycket mansdominerade platser finns det ofta en kultur, machokultur, som leder till att de få kvinnor som finns i branschen väljer att lämna. Regeringen och fackförbundet Byggnads har uppmärksammat detta som ett problem och satt upp mål om att både rekrytera och behålla fler kvinnor i branschen. Syftet med denna studie är således att studera kvinnors erfarenheter av att arbeta i byggbranschen. En ambition med studien är att identifiera faktorer som är avgörande för kvinnors vilja att stanna i branschen. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där fyra kvinnor som arbetar inom byggbranschen intervjuades. Empirin har sedan analyserats med en tematisk analysmetod i syfte att finna möjliga samband. Resultatet visar att byggbranschen till en viss del fortfarande präglas av en machokultur, där mannen upprätthålls som norm genom både genuskontraktet och homosocialiteten. Normen bidrar till en könssegregering som försvårar kvinnors tillträde till högre positioner i kombination med familjeliv. Trots att machokulturen finns kvar tyder även resultatet på att den är på väg att luckras upp genom det generationsskifte som sker. Kvinnorna trivs överlag bra i branschen men det krävs ett fortsatt arbete med jämställdhetsfrågor för att kvinnor och män ska ha möjligheten att arbeta under samma villkor. Lösningar på jämställdhetsproblematiken bör ske genom fokus på jämställdhet inom yrkesområde och en medvetenhet i rekryteringsprocessen. Om det inte aktivt arbetas med att jämna ut könsfördelningen inom olika yrkesområden kommer machokulturen inte utrotas. Det kommer i sin tur leda till att branschen fortsatt har problem med att rekrytera och behålla kvinnor.
25
Eriksson, Karin, and Björn Lilja. "Den problematiska machokulturen : en undersökning av vägen mot att bli en "riktig man"." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36645.
Full textAbstract:
This paper has aimed to investigate and interpret how widespread macho culture is at Thorén framtid junior high school in Växjö and to investigate what kind of relevant criminological consequences a widespread macho culture can have. The material analyzed has been collected through interviews with staff at the school. The results showed that the macho culture exists, which is primarily shown through an idealization of physical strength and the use of words that allude to a person's gender or sexuality. The criminological consequencesthat were identified were primarily the risk of exclusion which in turn could lead to criminal acts. It turned out that there was a strong awareness of the problems with macho culture and early efforts were requested to counteract the problem.
26
Mastoraki, Karlsson Linnea. "Hur kan hälsofräjande maskulinitetsnormer utvecklas? : - En kvalitativ studie bland män som engagerar sig i att motverka machokulturer och destruktiva maskulinitetsnormer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39269.
Full text
27
Axel, Berggren, and Josefsson Lina. "Sex med två tjejer eller göra upp med den skeva machokulturen - En komparativ studie om hur män och maskulinitet representeras i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22658.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män.The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.