Academic literature on the topic 'Makt och disciplinär makt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Makt och disciplinär makt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Makt och disciplinär makt"
1
Lunde, Torodd. "Skolans laborationer och traditionens makt." Venue 4, no. 3 (2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15421.
Full textAbstract:
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
2
Göransson, Anita, and Karin Widerberg. "Göran mellan kön och makt." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 6 (2016): 61–72. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.3.
Full text
3
Nilholm, Claes. "Makt, motstånd och normalisering - en kommentar." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 21, no. 3 (2012): 107–11. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v21i3.980.
Full text
4
Göthlund, Anette. "Makt och blickar i Sisleys modebilder." Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 72, no. 3 (2003): 206–16. http://dx.doi.org/10.1080/00233600310017905.
Full text
5
Borum, Finn. "Book Reviews : Philippe Daudi: Makt, Diskurs och Handling. En Genealogisk Studie av Maktens Organisation och Organisationens Makt." Organization Studies 6, no. 3 (1985): 302–3. http://dx.doi.org/10.1177/017084068500600310.
Full text
6
Tiililä, Ulla. "Texter och offentlig makt – språk och språkvetenskap i samhället." HumaNetten, no. 46 (June 16, 2021): 32–55. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214603.
Full textAbstract:
Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvändning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend.
 I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språkliga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga processer, till exempel mot skrivande.
 Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och likvärdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i samhället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhetshot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem.
 Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet
7
Hedin, Christer. "John Locke och familjens makt över uppfostran." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 16, no. 1 (2007): 53–71. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v16i1.846.
Full text
8
Pettersson, Tove. "Mat, makt och motstånd: Om konflikter inom tvångsvård." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab 108, no. 1 (2021): 236–50. http://dx.doi.org/10.7146/ntfk.v108i1.125573.
Full textAbstract:
AbstractThis article discusses how food constitutes a source of conflict at locked compulsory care institutions for youth and adults. The conflicts that arise are often about where, when and what one is allowed to eat, and can have serious consequences such as isolation of the inmate. Both the inmates and the staff describe these conflicts as being about »small things«. But while the staff maintains this level of interpretation, stories from the inmates reveal that in the context of the total institution, these »small things« can be very significant. The rules regarding food are both a reminder of the loss of the outside world and evidence of the loss of control and power that comes with confinement. The results show that younger inmates are more thoroughly controlled than their older counterparts in several respects.
9
Nilsson, Roddy. "Makt, kritik och subjektivering: En essä om Foucault och bildningens aktualitet." HumaNetten, no. 31 (November 27, 2015): 5–18. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20133101.
Full text
10
Ljunggren, Carsten. "Deweys begrepp social kontroll - Om demokrati, makt och utbildning." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 25, no. 3 (2016): 19–39. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v25i3.1062.
Full textDissertations / Theses on the topic "Makt och disciplinär makt"
1
Harrysson, Anna, and Sandra Blomstedt. "Ledarskap och makt : En intervjustudie om hur makt gestaltas i klassrummet på mellanstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242719.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod. Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd. I studien framkommer vikten av relationen mellan lärare och elev för att läraren ska få eleverna att följa denne och inordna sig dess intentioner. Resultatet av studien visar att lärarna är medvetna om sin makt i klassrummet men att de i olika grad vill benämna det som makt. Istället beskrivs makten i termer som inflytande och möjlighet att påverka innehåll. Lärarna anser sig ha rätten att disciplinera eleverna både med hjälp av belöning och bestraffning för att uppnå den norm som råder i klassrummet. Vidare framkommer att för att få eleverna att följa läraren som ledare krävs att läraren har byggt upp en trygghet i klassrummet som består av bland annat tydlighet, struktur och elevinflytande.
2
Nilsson, Oskar, and Hampus Svensson. "Barns möjlighet till inflytande på fritidshem -En studie om maktutövning och barns inflytande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32594.
Full textAbstract:
Inflytande på fritidshemmet är för många en självklarhet och fritidshemmets innehåll ska präglas utav elevernas intresse. Studien undersöker maktutövning mellan fritidspedagoger och elever kopplat till inflytande. En aspekt som studien tar hänsyn till är huruvida inflytande ges kopplat till när barnen är fysiskt aktiva på fritidshemmet. Studien undersöker hur makt och inflytande är nära besläktat med varandra och hur det påverkar barnens möjligheter till inflytande. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har denna inspirerats av Foucaults maktteori där begreppen disciplinär och pastoral makt utgör studiens teoretiska begrepp. Som hjälp för att förstå Foucaults maktbegrepp har studien även tagit del av Axelsson & Qvarsebos bok gällande Foucaults maktteori, detta för att skapa förståelse kring dessa begrepp. Begreppen har legat till grund för analysarbetet men även vid insamling av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom kvalitativ metod i form av deltagande observation. Det tilläts med denna metod att både observera men även föra spontana samtal med studiens deltagare. Resultatet som uppnåddes med studien var att begreppet inflytande är ett komplex begrepp. Ser man till studiens resultat visade det att elevernas inflytande präglades av ett formellt perspektiv. Detta genom att eleverna ges inflytande inom de redan existerande pedagogiska ramarna. I observationerna framkom det att pedagogerna arbetade på olika sätt genom att tillämpa olika former av maktutövanden. Makten präglades av normer som pedagogerna upprätthöll och ansvarade för, normer som eleverna inte kunde påverka i större omfattning.
3
Eriksson, Nils. "Det "avvikande" barnets tillblivelse : En studie om föreställningar, konstruktioner och maktrelationer kring barn med autismspektrumtillstånd i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143514.
Full textAbstract:
Avsikten med denna studie är att problematisera och ge en djupare förståelse för tre utbildade specialpedagogers tankar och reflektioner, beträffande hur makt, konstruktioner och diskurser kan komma till uttryck kring barn med autismspektrumtillstånd (AST) i förskolan. Forskningsområdet utgår från en förståelse som hävdar att det finns otillräckliga kunskaper om maktrelationer, sociala konstruktioner och diskurser som präglar dessa barn. Studiens forskningsfrågor berör hur barn med AST skildras och förstås, blir socialt konstruerade samt vilka förhållningssätt som kan finnas gentemot dem i förskolan. De teoretiska utgångspunkter som denna studie grundas på, är socialkonstruktionism, diskursteori och Michel Foucaults maktperspektiv. För att samla in och analysera data, tillämpades den kvalitativa forskningsintervjun och diskursanalys. Resultaten visar att barn med AST betraktas som socialt avvikande och att de på olika sätt blir föremål för korrigering.
4
Gonzalez, Garcia Raul. "Att leda sig själv : En foucaultinspirerad diskursanalys av makt och disciplinering i sekelskiftets populära managementlitteratur." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14102.
Full textAbstract:
Under de senaste tre decennierna har populära managementböcker erbjudit snabba och enkla recept för hur ledare ska leda personal på ett effektivt sätt. Dessa böcker har blivit bästsäljare och har inspirerat många ledare inför nya utmaningar angående personalfrågor. Kända managementförfattare har alltså stor påverkan för hur individ och ledarskap uppfattas i samhället, samt för att förstärka en viss vision om hur människors beteende borde utformas för att företagsmässiga mål skall kunna uppnås. Denna studies syfte var att öka förståelsen för populär managementlitteraturs maktdimensioner. Tre bästsäljande managementböcker från sekelskiftet analyserades genom en foucaultinspirerad diskursanalys, med fokus på styrningsmentalitet, disciplin och människosyn. I analysen visas hur de utvalda böckerna innebär en styrningsmentalitet som präglas av interna kontroll- och utvärderingsformer, samt en disciplinär dimension som kristalliseras ut i definitioner av vad norm och avvikelse är i dagens organisation.<br>Over the past three decades, popular management books have offered quick and easy recipes for how leaders have to lead staff in an effective manner. These books have become bestsellers and they have inspired many leaders to face challenges regarding management of people. Famous management writers have thus a big influence on how individuals and leadership are perceived in society, as well as a big influence to reinforce a certain vision of how human behavior should be designed in order for that entrepreneurial goals will be achieved. The study's aim is to increase understanding about the power dimensions in popular management literature. Three best-selling management books from the turn of the century were analyzed using a Foucault-inspired discourse analysis, focusing on management mentality, discipline and view of human beings. The analysis shows how the selected books implies a management mentality that is characterized by internal monitoring and evaluation, as well as a disciplinary dimension that crystallizes in the definitions of what norm and deviation are in today's organization.
5
Sturesson, Sofie, and Sandra Kling. "Var går gränsen och vem får bestämma vad? : En studie om hemtjänstpersonals tolkning och hantering av situationer med och kring omsorgstagares alkoholbruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27700.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld’s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius’ interpretation of disciplinary exercise of power. Our result showed that the handling of caretakers alcohol use differed both within and between the home care service-groups and there was a lack of guidelines on how to deal with this. Consequently it seemed to be a lot of individual assessments carried out by the staff, which sometimes led to a moral practice. Another important result was the fact that the interviewees quickly became very fixed on abuse and addiction, even though the interviews had focus on alcohol use in general. It is obvious that when a substance abuse problem exists, difficulties arise in home care services work.
6
Hassan, Sawsen. "Från sinnesslö till psykiskt funktionshindrad : En studie om statens syn på personer med psykisk dysfunktion på 1940-talet och 2000-talet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17413.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar. För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid. På 1940-talet ansågs funktionshinder som ett hot för samhället och därför avskiljdes från allmänheten. I nutid har man åstadkommit vetenskaplig kunskap om funktionshinder vilket påverkat hanteringen av de funktionshindrade. Nu ges stöd till funktionshindrade för att deras vardagsliv ska underlättas och känna sig inkluderade i samhället.
7
Danung, Erik. "Den disciplinära blicken : En kvalitativ studie om kontroll och övervakning i arbetslivet." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32304.
Full textAbstract:
Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal. På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.
8
Örnlind, Henrik. "Om detta är en psykiskt funktionshindrad. : - Diskurs, makt och subjekt i psykiatrireformen 1995." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17237.
Full textAbstract:
This study aims to investigate the political reformation of the psychiatric care in Sweden, that took place 1995. The main purpose is to illuminate the transformation of subjectivity for mentally ill people after the reform 1995. The group of people which are present in the study are those who former were subjects of care in psychiatric hospitals, but with regarding to the reform have moved out from the institutions and instead become clients for community care. This new group of mentally ill people became, in connection with the reform, subjects for a new concept psykiskt funktionshinder. This new label and concept, that were attached to the present group, is the main concept for the investigation in the present study. The method, that was used in the study, develops a textual based analysis of the official documents, that were produced in connection with the political decision to reform the care of mentally ill people. With a theoretical conceptuality taken from Michel Foucault, with concepts such as discourse, power, and subjectivity, are the documents analysed in order to illuminate how the new subjectivity, under the concept of psykiskt funktionshinder arise. The results shows how concepts as time and space are intertwined with strategies of power, that simultaneously function as conditions of possibility for this new subjectivity to exist. The main conclusion, in the study, is that the concept psykiskt funktionshinder must be understood with regard to an analysis of power relations, and that the power, which are latent in the present discourse, is a decisive condition for both clients and social workers to become subjects.
9
Stridh, Cassandra, and Kim Esbjörnsson. "The Na-kd Truth : En Foucauldiansk diskursanalys av makt, straff och disciplin inom fenomenet bojkottskultur." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42415.
Full textAbstract:
What are the power relations between the fashion company Na-kd, influencers, and the general public? This study problematizes and concretizes the events surrounding the fashion company Na-kd that took place at the end of 2020 and is further discussed as an example of so-called cancel culture. The study explores the cancel culture phenomenon through the theoretical framework of Michel Foucault; including power, punishment, and discipline. By way of a Foucauldian discourse analysis, we have identified three main discourses: the boycott discourse, the violation discourse, and the discourse regarding subject positions. The analysis also identified the following subject positions as active partakers in the discourse: followers, company, influencer, woman, and boycotter which are discussed and analyzed in terms of how they relate to one another. The study’s key findings include the problematic use of boycott culture as a concept and whether it can be applied to companies or not, the shift of responsibility from company to influencers (i.e. individuals), and how great the power of the followers actually is.<br>Hur ser maktförhållandena ut mellan Na-kd, influerare och allmänheten? Studien problematiserar och konkretiserar händelserna kring modeföretaget Na-kd som ägde rum i slutet på 2020, och diskuteras vidare som ett exempel på bojkottskultur. Vidare i studien så utforskas bojkottskultur som fenomen utifrån det teoretiska ramverket Michel Foucault innefattande makt, straff och disciplin. För skapandet av en enhetlig undersökning så används Michel Foucaults diskursanalys, där tre huvuddiskurser identifieras: bojkottsdiskursen, diskursen om överträdelser inom fallet och subjektspositioner. Avslutningsvis diskuteras de identifierade subjektspositionerna; följare, företag, influerare, kvinna och bojkottare och hur dessa i förlängningen relaterar till varandra. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i huruvida bojkott som begrepp går att applicera på ett företag eller inte, hur förflyttningen av ansvar från företaget till influerare sker och hur stor följarnas makt faktiskt är.
10
Karlsson, Carl Michael. "Hur skall man egentligen vara som lärare? : En studie om lärares disciplin och makt i skolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43279.
Full textAbstract:
Denna uppsats är utbildningsfilosofisk studie i Foucaults anda om lärare och elevers uppfattning om vilka egenskaper, kompetenser och befogenheter som lärare behöver i sitt arbete för att skapa ordning och reda i klassrummet.Syfte är att undersöka vilka faktorer som, enligt lärare och elever, bidrar till upprätthållandet av ordning i skolan. Jag har undersökt två skolor, både lärare och elever och ställt frågor om hur läraren uppnår ordning i klassrummet. Frågeställningen som undersökts har varit: 1. Vilka personliga egenskaper anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 2. Vilka verktyg och kompetenser anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 3. Vilka formella och juridiska befogenheter anser a) lärare; b) elever att en lärare behöver för att skapa ordning och reda i klassrummet? 4. Vilka är, enligt lärare och elever, de vanligaste störande momenten i klassrummet? 5. Hur bör, enligt lärarna, skolledningen agera/stödja för att tillgodose lärarna i dess olika egenskaper, kompetenser och befogenheter?Metoden har varit att bearbeta enkätfrågorna i ett statistikprogram (SPSS) och där ta fram univariat-/ bivaria- & multivariat analyser, först och främst i form av independent - samples t-test, Korrelationer (Spearman r), samt Cronbach´s Alpha i form av reliabilitetstester.Resultatet visar på lärare anser att egenskaper som: rättvis, tydlig, ärlig, kunnig, inspirerande och erfaren är centrala i arbetet med ordningsfrågan, medans elever föredrar egenskaper som: tydlig, kreativ, entusiastisk, kunnig, inspirerande och karismatiska egenskaper som är allra viktigast hos läraren. Enligt både lärare och elever är skolans största störningsmoment i klassrummet: sena ankomster, ogiltig mobiltelefonanvändning, ej inlämnade prov/läxor, samt elever som gör annat under lektionen. Enligt lärarna vill man att skolledningen stödjer genom att integrera och förtydliga ordningsreglerna i samverkan med lärarna. Även vill lärarna att man än mer får stöd i form av elevhälsoteam och ges möjlighet till kompetensutveckling.<br>This paper is an educational philosophical study of Foucault's spirit of teachers and students' perception of the qualities, skills and competences that teachers need in their work to create order in the classroom.The study examines the factors that, according to teachers and students, contribute to the maintenance of order in the school. By using survey questionnaires I examined two schools, both teachers and students, and raised questions about how the teacher attains order in the classroom. The research questions are: 1.What personal qualities do teacher needs to create order in the classroom? 2. Which tools and skills do teacher needs to create order in the classroom? 3. What are the formal and legal powers teachers needs to create order in the classroom? 4. What are, according to teachers and students, the most common disturbing moments in the classroom? 5. How should, according to the teachers, the school management action / support the teachers in its various characteristics, skills and competences?The method has been to process the survey questions in a statistical software (SPSS) and which produce univariat- / bivaria- & multivariate analysis, primarily in the form of independent - samples t-test, correlations (Spearman r), and Alpha in Cronbach's form of reliability tests.The results show that teachers feel that features such as: fair, clear, honest, knowledgeable, inspiring and experienced are central in the work of order, while students prefer properties: clear, creative, enthusiastic, knowledgeable, inspiring and charismatic qualities that are most important in the teacher.According to both teachers and students is the school's biggest distraction in the classroom: late arrivals, invalid mobile phone use, not submitting the test / homework, and students who do other things during the lesson. Teachers want the school management support them by integrating and clarify the standards of conduct in cooperation with teachers. Even the teachers want to get more support in the form of student health team and the opportunity for professional development.
Books on the topic "Makt och disciplinär makt"
2
Bergqvist, Christina. Mäns makt och kvinnors intressen. [Uppsala University], 1994.
Find full text
5
Lindstedt, Monica. Initiativets makt: Om chefer och förändringsarbete. Prisma, 1985.
Find full text
7
Åberg, Martin, and Christer Ahlberger. Makt och missnöje: Sockenidentitet och lokalpolitik 1970-2010. Nordic Academic Press, 2014.
Find full text
8
Olausson, Magnus. Silver: Makt och prakt i barockens Sverige. Edited by Nationalmuseum (Sweden). Nationalmuseum, 2003.
Find full text
9
Tamas, Gellert. De apatiska: Om makt, myter och manipulation. Natur & Kultur, 2009.
Find full text
10
Funcke, Nils. Tryckfriheten under tryck: Ordets makt och statsmakterna. Carlsson, 1997.
Find full textBook chapters on the topic "Makt och disciplinär makt"
1
Carlsson Stylianides, Krisina. "Vanans makt. Att förstå och hantera risker i människans institutioner." In Välfärdens aktörer. Social Work Press, 2020. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.118.161.
Full text
2
Smith, Judy, and Mimi Wilson. "OC Teachers Take Their Learning to Other Schools." In Learning Together. Oxford University Press, 2001. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780195097535.003.0036.
Full textAbstract:
In 1977, when the OC program was brand-new, and for a number of years thereafter, we shared the excitement and the work, both as parents and as teachers. We are now living in different states, working in very different kinds of schools. Judy is a high school principal in a large public high school in Washington State. Mimi is a fourth-grade teacher in an independent school in South Carolina that is associated with a major school-restructuring initiative (the Coalition of Essential Schools). In our efforts to contribute to reform in our classrooms and schools, we find that we are returning, about 20 years later, to the basic philosophy that directed our OC experience. In many ways, what we learned in the OC, both in terms of instructional practices and in terms of change processes, is giving us the confidence we need to proceed in our new settings. Personal experiences and the general principles of the OC—along with increasingly compelling research about how children learn that questions the way schools are traditionally organized and how we think about curriculum and instruction—have helped us organize and promote new programs on both sides of the country. The changes we are working on are not simple ones. We are looking at ways to integrate across disciplines, combining English, physics, and history into an integrated block. Instead of chopping school days into isolated blocks of time, we are exploring ways of lengthening these blocks of time and trying more flexible schedules. We are looking at designing work for children that covers fewer things in greater depth, through more focused inquiry. Believing that children will learn better if they can make connections, we seek ways to challenge students not just to memorize material but to apply it as well. We are working to make it possible for individual students to carry out research and to present their work before a critical audience. These changes have the potential to challenge the sacrosanct purpose of most schools: to prepare students for the next level and to get them into colleges.