Dissertations / Theses on the topic 'Makt och disciplinär makt'

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?

Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.

Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.

Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och Systembolaget

Resultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna. Det nät av maktrelationer som existerar i organisationen expanderar, i form av kunskap, i och med det kritiska momentet.

Background: Changes are natural in the society. We argue that organizations of today practice in a turbulent environment that changes every day. Furthermore we are studying which effects a internal or external effect will have on a organization in change.

Purpose: The purpose with the thesis are to identify critical moments that has been important for companies that goes through organizational changes. We also contribute with knowledge around the process of change through the study of the critical moment from an Foucaultian perspective.

Research method: An empirical study has been performed based on interviews with employees at Posten, Utrikesdepartementet and Systembolaget.

Results: Organizations freeze and reflects regarding the coming process of change when they reach a critical moment. Critical moments brings a dynamic that leads to less changes then originally planned. The effects of the critical moment is controlled by the net of power relations that exists in the organization. The critical moment creates new strategies that changes the power relations. The power relations net that exists in the organization expands through knowledge with the critical moment.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.

Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.

Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.

Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärd

än att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor är

benägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationella

och mindre externt influerade i sina preferenser än individer som inte

håller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologisk

distans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högre

psykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hur

psykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,

utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.

Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som har

samma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,

och att maktposition leder till ökad bias. Studien har betydelse för

förståelsen om hur gruppmedlemmar interagerar med varandra, samt

hur oreflekterat innehavande av makt och status kan leda till felaktiga

tankemönster, vilka i sin tur kan leda till felaktiga beslut.

This thesis aims to respond to the need of adjust GMO politics for meeting the demands of the late-modern society and the changed condition that follows from an accelerating complexity. The central objective for this study is to contribute with a narrative understanding of Sweden’s GMO politics with the purpose of examine an alternative possibility for formulating and assessing the politics of biotechnology. This is done by investigate Sweden’s politics of GMO through a narrative approach. I have reconstructed and carried out a Comparative analyzes of these narratives. This was the first of two objectives with this thesis. The other objective was to relate the political practice with the contribution and insights of Paul Ricoeur as a point of departure. My effort has been to build upon his contribution of narrative philosophy and fruitful conceptual resources and to reach an understanding of the advantage of a narrative approach in politics. This advantage lies in that it can provide an understanding of the narrative aspects in our daily lives. This would bring sensitivity and reflexivity to the political context. With this sensitivity and reflexivity it hopefully can separate irresponsible politics from responsible politics. This could be done by incorporate the result from this study. A responsible environmental politics departs from the precautionary principle in decision-making, gaining knowledge from interdisciplinary research and tries to correspond to the narrative structures in people’s daily lives. The narrative approach brings a deeper understanding for that political thought and practice is not reducible to other forms of human action.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet. Det visade sig att de båda ekologiska informanterna hade stor kunskap och engagemang i att handla ekologiskt, och såg det mervärde som ekologiska produkter har, och struntar därför i prisskillnaderna. Informanterna som handlade konventionellt hade inte kunskap om ekologiska varor och såg därmed inte mervärdet i de ekologiska varorna, utan handlade istället utefter vana och kvalitet.

These days the environmental problems are getting more in focus and the supply of organic food is increasing in the supermarkets. More people are buying organic food than before but the majority still chooses to buy conventional food despite that they’re often positive towards the organic option. To clarify what lies behind the consumers´ shopping habits I have interviewed four informants. Two who usually buy organic food and two who usually buy conventional food. There are several reasons why the consumer chooses to buy conventional food and not the organic option. When the consumer faces several options there are different factors such as quality, health, prize and ethical aspects that matter. Their existing shopping habits, knowledge and their social identity are also factors that matter. The two ecological consumers had knowledge and interest in organic food and despite the prize difference they appreciated the extra value of it. The conventional consumer lacked knowledge of organic food and didn’t appreciate its advantages. Instead they choose to buy food after their habits and the quality of the products.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd.

Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.