Academic literature on the topic 'Makt och våld'

Könsintegrerade verksamheter som tar emot kvinnor, män och barn med erfarenheter av våld i nära relationer blir allt vanligare. Artikeln belyser hur arbetet vid en sådan enhet sker i ett spänningsfält av våld, makt och kön som gör det svårt att synliggöra våld och kvinnors utsatthet.

Jag har med denna uppsats undersökt vilka framställningar av våldtäktsmannen som återfinns i samtida nyhetstexter och hur dessa diskurser konstruerar förståelsen av honom. Syftet var att medvetengöra vilka beskrivningar av våldtäktsmannen som är återkommande i materialet och förklara hur dessa kan förstås i relation till maskulinitetsteorier och våldsteorier. Dessa framställningar är relevanta att undersöka eftersom makt och språk samverkar med varandra, vilket resulterar i en allmän uppfattning, identifikation och tolkningsåterskapande av olika fenomen. För att uppnå syftet använde jag mig av en tematisk diskursanalys vilket innebär att jag delade upp analysen i utmärkande och upprepande diskursteman från materialet. Resultatet visade på en stereotypisering och därmed stigmatisering av våldtäktsmannen där han bland annat avvikelseförklaras och/eller andragörs till en enad fiende. Studien visade också att materialet innehöll ett skapande av flera olika maskuliniteter och hur dessa relationer samspelar med varandra i det maskulina görandet. Mediers stereotypiserande framställningar av våldtäktsmannen befästs och reproducerar normativa föreställningar om honom vilket gör att han i första hand ses som  abnorm och avvikande, istället för att tolka honom från ett bredare perspektiv och som en effekt av en maktobalans mellan könen.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.</p><p>Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.</p><p>Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.</p><p>Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilken forskning och kunskap det finns kring våld i nära relationer mellan samkönade par. Vidare är syftet att undersöka hur samhällsinsatserna ser ut för våldsutsatta personer i samkönade relationer som söker hjälp i ett heteronormativt samhälle.<br>It is known that domestic violence in same-sex couples is an issue that needs to be addressed similarly to the discourse of domestic violence in heterosexual relationships or violence against women. Therefore, it is of interest to examine what research there currently is to be found on the matter. There is also an importance to examine what kind of support same-sex couples can acquire from different social agencies in relation to domestic violence. Because of the limited research on the subject, there is a need for more empirical research. Due to a restricted level of knowledge within the Swedish research on this subject, the study will discuss the topics without being bound to a specific place. This actuality is taken into account however and is also analyzed in the study. The purpose of this study is to examine what knowledge there is in connection to domestic violence in same-sex couples. Additionally, the study aims to examine how the support for same-sex couples is designed in a heteronormative society. To be able to achieve this, material have been collected through previous empirical research. A systematic literary research method has been used to collect the data for this study. In the result and analysis, various themes were constructed which are used to answer the question formulations. Some of these are: the connection between homophobia and domestic violence in same-sex couples, intersectionality and power as a theory as well as how they can help analyze domestic violence in same-sex couples and also what knowledge and experience professionals have about violence in same-sex couples. These themes are in turn divided into subtitles and all the themes are related to violence in same-sex couples. It became clear during the study, that the reception HBTQ-people get from different social services as well as people in their close proximity is going to influence their prerequisites when it comes to recognizing and defining domestic violence in the relationship. This circumstance is also affected by the heteronormative society and it’s patriarchal structure. This is usually displayed in ignorant meetings with medical personnel, family members but also strangers. The perspective on how the discourse regarding HBTQ-people, gender and sexuality is affecting same-sex couples is also a reoccurring topic in the study. Too insure to what extent this affect has and how negative stereotypes and norms can be extinguished, for the purpose of widening the knowledge about domestic violence in same-sex couples, there is a need for more research.

Denna uppsats behandlar social organisering av vit makt-miljön med avgränsning på den så kallade skinheads-miljön. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur den sociala organiseringen av miljön har sett ut på 90-talet, med utgångspunkt i teorier om social organisering. Frågeställningen utgår från fem elementet för social organisering. Genom dessa element försöker jag undersöka och förstå varför individer söker sig till våldsbejakande extrema miljöer. Uppsatsen är en kvalitativ studie med den tematiskt öppna intervjun som metod, där fem före detta skinheads kommer till tals. De berättar om sina tidigare liv som skinheads i vit makt-miljön. Resultatet är att miljön organiseras med hjälp av våld utifrån de tre elementen; medlemskap, regler och sanktioner. Våldets funktion är centralt vid inträde, upprätthållande och utträde ur miljön. Individer som haft sin vålddebut innan inträdet i miljön tenderar till att eskalera i sitt våldsanvändande väl inne i den. Studien visar även att radikalisering bör ses som en process och att den inte sker över en natt, eller som ett fenomen helt isolerat från omvärlden. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att den utifrån teorier om social organisering, bidrar till att försöka belysa de mekanismer och processer som påverkar inträdet, upprätthållandet och utträdet ur våldsbejakande extrema miljöer.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som länge har ökat och ännu fortsätter att öka, sett till statistiken. I dagsläget ligger mycket ansvar på ideella frivilligorganisationers bord. Men det krävs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera så bra som möjligt, så att de kan bistå med hjälp till alla kvinnor oavsett bakgrund. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillräckliga resurser. Vi försöker också ta reda på hur saker påverkas av den rådande könsmaktsordning som finns i samhället samt hur det ser ut med attityder kring våldsutsatta kvinnor. Vi utförde två längre, semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar med våldsutsatta kvinnor vid två olika organisationer i Östersund för att få bland annat få information kring hur de ser på det ansvar de har samt de resurser de har att röra sig med i sitt arbete. Vi har valt att utföra vår studie ur ett könsmaktsperspektiv där vi har använt oss av teorier och begrepp som rör könsmaktsystemet och härskartekniker.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer utifrån dels deras föreställningar om våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och samhällets hantering av frågan på nationell nivå, kommunal nivå och genom socialtjänsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna å ena sidan ser bristande jämställdhet som en orsak till mäns våld mot kvinnor på en generell nivå, å andra sidan förklarade enskilda mäns våldsutövning bland annat utifrån föreställningar om mäns våld som uttryck för männens maktlöshetskänslor. I uppsatsen diskuteras också hur socialsekreterarnas förståelse om mäns våld mot kvinnor i nära relationer står i relation till en rådande könsneutral norm inom socialtjänsten.</p>

I den rättspsykiatriska vården vårdas patienter som har begått ett allvarligt brott under inverkan av psykisk sjukdom. Psykiatrisjuksköterskorna som arbetar med dessa patienter skall både vårda dem men samtidigt ansvara för ett förvar av patienterna efter ett juridiskt domslut. Arbetet inom rättspsykiatrin kan medföra risker att medarbetarna blir utsatta för hot och våldssituationer vilket kan inverka på hur psykiatrisjuksköterskorna upplever arbetet inom rättspsykiatrin. Vad innebär då arbetet inom den rättspsykiatriska vården, för psykiatrisjuksköterskorna, hur är det att vårda patienter under dessa förhållanden och villkor? Syftet med denna studie var att undersöka psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med öppna frågor, intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer att tiden är en betydande faktor i vårdandet inom rättspsykiatrisk vård. Psykiatrisjuksköterskor beskriver de långa vårdtiderna som bra då de inte behöver stressa patienterna till välmående samtidigt som alltför långa vårdtider kan resultera i att patienterna hospitaliseras och har svårt att komma ut i samhället. En annan del som psykiatrisjuksköterskorna reflekterade kring var att vårda patienter som är under tvångsvård. De beskriver en balansgång mellan vårdandet där fokus är på patientens bästa men även riskerna som finns för att gå över en gräns där personalens omtanke kan bli till en maktutövning. I diskussionen reflekterar författarna kring studiens utförande och urval av informanter. Tidiga åtgärder, redan i skolåldern, och utökade resurser är andra delar som författarna reflekterat kring i diskussionen.

Genom semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor arbetande som vårdpersonal på grupp- eller serviceboende för personer med funktionsnedsättning, undersöks utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv dessas föreställningar kring våld kopplat till personer med funktionsnedsättning. Studien synliggör hur inblandade aktörers roller kan associeras med föreställningar som uttrycks kring ämnet samt till vad som ses som ”lämpligt” agerande. Det framkom att rollen hos den aktör som utförde en potentiellt våldsam handling var avgörande för hur händelsen betraktades samt hur detta tänktes hanteras. Aktörernas kön uttrycks ej inverka, dock fanns indikationer på vissa tänkta skillnader. Då intervjupersonerna resonerar kring ”lämpligt agerande” förhöll de sig dels till plikter men även en känsla av ”rätt” enligt vad vi tolkar som konsekvensetiskt/utilitaristiskt perspektiv. Då en kollega var inblandad blev lojalitet märkbart relevant. Makt beaktas genomgående och komplexiteten i begreppet våld och hur det kan förstås olika beroende på kontext, inblandade aktörer och perspektiv diskuteras.<br>Through semi-structured interviews with three women working as care personnel in group or service homes for persons with disabilities, perceptions regarding violence as linked to persons with disabilities is studied from a social-constructionist point of view. The study explores how the roles of actors involved can be associated with notions and interpretations expressed, and with what the interviewees regard as “appropriate” action to handle the situation. The role of the aggressor proved crucial. Gender of the actors was not expressed as important but indications existed pointing to perceived differences. When discussing appropriate action, the interviewees related to both a sense of “duty” and the “right” thing to do from a utilitarian perspective. When involving a colleague, loyalty became relevant. Throughout the study the dimension of power and the complexity of violence is considered and its different understandings depending on context, actors and perspective.

The Swedish community and social services face major challenges regarding the management of honor-related violence and oppression. Lack of knowledge and an ambiguous understanding of violence affect the work of social services and may complicate the situation of vulnerable individuals. The main purpose of this study was to investigate social workers, within the section of children and family in a Swedish municipality, perceived knowledge and confidence in honor-related cases and the need for support in their work. The social workers’ views on honor-related violence and oppression were also investigated. The survey was based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. The main results demonstrate that the social workers to some extent perceive themselves as having expertise in the field of honor. Nevertheless, they feel insecure in the work with honor-related cases. Furthermore, it appears that social workers are in need of specific support from the organization such as education and case supervision. Regarding the view of honor violence, a majority indicated that a gender perspective and a cultural perspective were important to understand the problem.<br>Samhället och socialtjänsten står inför stora utmaningar gällande hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck. Bristande kunskap och en tvetydig förståelse för våldet påverkar socialtjänstens arbete och kan komma att försvåra situationen för utsatta individer. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka hur socialarbetare, inom sektionen barn och familj i Falu Kommun, upplever sin kunskap och trygghet i hedersrelaterade ärenden samt behovet av stöd i arbetet. Vidare kartlades socialarbetarnas syn på hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen utgick ifrån en kvantitativ ansats, där enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet påvisar att socialarbetarna i viss mån upplever sig ha kunskap inom området hedersvåld. Dock känner de sig otrygga i arbetet med hedersrelaterade ärenden. Vidare framkom det att socialarbetarna är i behov av specifikt stöd från verksamheten såsom utbildning och ärendehandledning. Gällande synen på hedersvåld angav majoriteten ett könsmaktsperspektiv och ett kulturellt perspektiv som viktiga för att förstå problemet.

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.