Academic literature on the topic 'Maktteori'

Lek är en viktig del i barns uppväxt och verkar vara ett behov som barn har. Bråklek är en aktiv lekform som uppskattas av många barn, och innefattar bland annat spring, jage, klättring, brottning, fasthållning och sparkar. Dock kan lekformen väcka starka känslor hos vuxna eftersom de kan uppleva bråkleken obehaglig. Den kan vara utmärkande, dra till sig uppmärksamhet och ibland uppfattas våldsam vid första anblick. Förskollärare resonerar och förhåller sig till barns bråklek på olika sätt, vår ambition med studien är att synliggöra dessa förhållningssätt.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares förhållningssätt till och sätt att resonera kring förskolebarns bråklek.MetodStudien utgår från kvalitativ metod. Fyra förskollärare, som arbetar med barn i åldrarna tre-fem år, har intervjuats.ResultatResultatet visar att förskollärare har olika förhållningssätt till bråklek och att de beskriver den på olika vis. Deras syn är att bråklek både leder till utveckling och lärande, samt kan uppfylla olika behov hos barnen. Vad gäller hantering av bråklek visar resultatet att förskollärare väljer olika sätt att hantera bråklek på, gemensamt är att alla pekar på vikten av vuxennärvaro. När leken anses olämplig används olika strategier för att styra den till att bli mer konstruktiv. Strategier som används är att erbjuda barnen nytt material eller hänvisa dem till andra miljöer, men i vissa fall väljer förskollärare istället att avbryta leken helt. Resultatet visar även att några förskollärare anser att det är viktigt att tillåta bråklek för de barn som vill ägna sig åt lekformen.

The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur föräldrar till barn som är diagnostiserade inom autismspektrumtillstånd (AST) upplever att stödinsatser fungerar samt hur stödinsatser kan utvecklas enligt föräldrarna. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med sex föräldrar. Dessa föräldrar berättar om deras upplevelser av stödinsatser, vilket bland annat innefattar bemötande från de professionella, och hur det har påverkat dem och deras familj samt vad som hade kunnat göras bättre. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys och med hjälp med Honneths teori om erkännande och Foucaults maktteori. Slutsatserna av studiens resultat är att föräldrarna har skilda upplevelser av hur stödinsatser har fungerat. En del föräldrar har upplevt få komplikationer medan andra har upplevt så pass stora brister i bland annat genomförandet av insatserna, att de har avvecklat stödet. Föräldrarna har även flera förslag på utveckling av stödinsatser, vilket bland annat innefattar mer kunskap hos professionella som arbetar med barn med AST, mer samordning och mer information om de olika stödinsatser som finns.

Varje år tvångsvårdas flera hundra personer enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Vården har bland annat kritiserats för att vara mer förvaring än behandling och utfallsstudier visar att majoriteten av de som genomgår vård enligt LVM fortsätter missbruka efter utskrivning. Vi har studerat om socialsekreterare upplever att deras inställning till vården samt erfarenheter av vårdens utfall påverkar deras bedömningar i utredningar enligt LVM. Genom att intervjua socialsekreterare och analysera det insamlade materialet tillsammans med aktuellt forskningsområde har vi kommit fram till att det finns delade meningar om erfarenheternas och inställningens påverkan. Analysen har med hjälp av maktteori även visat att socialsekreterare befinner sig i en kontext av makt i olika former och att Lagen om vård av missbrukare i vissa fall rymmer ett visst tolkningsutrymme.

2018-06-05

Med vår studie vill vi bidra med kunskap inom området hundassisterad pedagogik, HAP, och studiens huvudsyfte är att undersöka den eventuella potential HAP kan ha i förskola. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra HAP ekipage verksamma inom förskola och barn i de yngre åldrarna i skola. Ett didaktiskt perspektiv har bidragit med struktur samt tematisering av studiens analys och den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt maktteori. I resultatdiskussionen kan vi läsa om hur samtliga hundförare motiverade hundens påverkan i förskola och skola genom att berätta om barnens positiva resultat mot strävansmålen i läroplanen för förskolan (2018) och målen i skolan. Resultatet av vår studie visar liknande slutsats som vi kan läsa om under kapitlet tidigare forskning, där hunden beskrivs som ett hjälpmedel inom förskola och skola och har gett goda resultat både gällande lärande och utveckling. Detta examensarbete har gett oss djupare kunskap inom ett relativt outforskat ämne och hjälpt oss att se situationer och lärtillfällen utifrån nya perspektiv med öppet sinne. Detta är något som kan främja vår framtida roll som förskollärare.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om pedagogers och vårdnadshavares egna förståelser för samarbetet mellan hem och förskola. Inom förståelse letar vi specifikt efter roller, läroplanens närvaro, problemidentifiering samt föreslagna lösningar i informanternas resonemang. Datainsamlingen gjordes i form av digitala enkäter vars rådata sedan kodades med hjälp av innehållsanalys. Vi reflekterar sen över den resulterande empirin med hjälp av makt- och diskursteori. Vi kommer fram till att även om samverkan upplevs som undermålig så finns det ett driv både från pedagoger och vårdnadshavare att gemensamt förbättra den.

Den här undersökningen belyser hur makt kan manifesteras i bild. Den utgår från maktteorier, främst postmodern maktanalys enligt Michel Foucault och hans uttolkare. Semiotisk bildanalys används för att belysa maktmanifestationer i ett bildmaterial som huvudsakligen utgörs av fotografier tagna av författaren. Resultatet presenteras i en gestaltning där bilderna visas tillsammans med en analys av varje bild. Tekniker såsom perspektivval, bildutsnitt och efterbehandling, för att förändra en bilds konnotation, demonstreras. Olika maktperspektiv och makttekniker urskiljs och särskilt fokus läggs på mindre uppenbara maktyttringar och dolda maktuttryck, t.ex. osynliggörande, obstruktion, belöning och övervakning. Här konstateras att uttryck för makt inte är absoluta och odiskutabla utan att konnotationen är beroende av betraktarens kultursfär, tidigare erfarenheter och kunskap. En diskussion förs om uttolkningen av de maktteoretiska och semiotiska begreppen och hur vida definitionerna kan vara för att analysen ska vara användbar och meningsfull.
This study illustrates how power can be manifested in the image. It is based on theories of power, mainly postmodern power analysis according to Michel Foucault and his interpreters. Semiotic analysis is used to illustrate the manifestations of power in the visual material that mainly consists of photographs taken by the author. The results are presented in a display where the images are shown along with an analysis of each image. Techniques such as perspective, composition and finish, in order to change the connotation of an image, are being demonstrated. Different perspectives of power and power techniques are distinguished and a special focus is put on the less obvious manifestations of power and the hidden expressions of power, for example inattention, obstruction, reward and monitoring. It is found that expressions of power are not absolute and indisputable and that the connotation depends on the viewer's culture sphere, previous experience and knowledge. A discussion is being held about the interpretation of the power theoretical and semiotic concepts and how wide the definitions can be for the analysis to be useful and meaningful.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan. Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande. I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner. Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna. Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen
The purpose of this study is to investigate preschool teacher’s views of participation in preschool. We examined how adults' power can affect children's participation in preschool. Media produces sometimes children's increased power and empowerment as something negative. We wanted to see how children's participation can be perceived by preschool teachers and the situations in which participation can be seen at the preschool and we have assumed a qualitative approach in which we used interviews to take part in pre-school teachers' experiences. In this study, we use Steven Lukes (2008) power theori and Harry Shiers (2001) ladder of participation and used it to examine how preschool teachers are working to achieve participation in preschool and if any power aspects can affect children's influence. In the result we present how preschool fosters participation based on the needs of the ladder as Shier highlights, and discusses the pros and cons of participation in preschool. The preschool curriculum states that children in preschool should be given the opportunity to influence their situation at the preschool and participate in various forms of collaboration and decision making. The result is also coupled to Steven Lukes theory of power and the different dimensions. The result shows that preschool teachers see participation as something positive. However, they were all agreed that too much involvement is not good for children as it creates anxiety and disorientation. Both previous research and our informants believe that children thrive on structure and clear rules. To give children too many choices does not fit all and we can therefore see that it is difficult to give children full participation. We can from our results see that that the preschool teachers work daily to make the children involved but some educators argue that large groups of children and lack of staff restricts the possibilities. The view of participation differs among different teachers, but the key word for creating participation according to the educators has been to listen to the children

In 2018, Revisorsinspektionen (RI) revised the requirements to become an authorized auditor. The new requirement aims to make the education more efficient and to make the auditor profession more attractive. RI considered the previous auditor education both too long and too complicated compared to other high-education professions and sometimes it could take ten years to become an authorized auditor. The reform aims to make it possible for more people to become an auditor because now you only need a bachelor’s degree. The length of the education is now reduced and the bachelor’s degree does not need to be in business administration. The future auditor thus needs less education than today's auditors and not the same demands in business administration. What, in fact, do the RIs stakeholders think of the new requirements to become an authorized auditor? In 2017, RI published a memorandum with proposals for the new requirements and mentioned44 stakeholders who was affected of the revise and gave them a chance to express their opinions. Until 8th of March 2018, 25 organisations had comment on RI revision. The purpose of the study is to examine the stakeholders’ views about the revision of the requirements to become an authorized auditor. By categorize the organisations into stakeholder groups and then analyze every answer, this study contributes with knowledge about which stakeholders’ who had the most influence in the revision. The Comment letters received on RIs memorandum have been categorized by the following stakeholder groups: Authorities, Universities, Accounting firm and Trade association. The results shows that there is different opinions depending on the interest of the organizations and the stakeholder group with least influence were universities. Furthermore the study shows that the universities did not have any influence in the revision and the stakeholders with most influence were the audit firms and authorities. The essay is hereinafter written in Swedish.
Revisorsinspektionen (RI) ändrade 2018 på de formella kraven för att bli auktoriserad revisor. De nya bestämmelserna syftar framförallt allt till att effektivisera utbildningen och göra revisorsyrket mer attraktivt. RI anser att den tidigare revisorsutbildningen var både för lång och komplicerad jämfört med andra kvalificerade akademiska yrken och att det kan ta upp till tio år att bli auktoriserad revisor. Reformen gör det möjligt för fler att bli revisorer eftersom det i nuläget räcker med en valfri kandidatexamen från högskola eller universitetsutbildningens längd reduceras samtidigt som kravet på akademisk examen inom företagsekonomi tas bort. Framtidens revisorer behöver alltså mindre akademisk utbildning än dagens revisorer för att bli auktoriserad och behöver dessutom inte vara ekonomer. Vad har egentligen Revisorsinspektionens intressenter för synpunkter och ställningstagande till de nya reglerna för att bli auktoriserad revisor? RI skickade 2017 ut en promemoria till 44 olika remissinstanser där åsikter och svarefterfrågades på myndighetens framtagna förslag. Av dessa var det till slut 25 instanser som valde att inkomma med remissvar. Syftet med studien är att undersöka intressenters ställningstaganden till de nya utbildningskraven för att bli auktoriserad revisor genom att granska och sammanställa de remissvar som inkom till RI. Dessa intressenter har delats in i olika intressentgrupper utifrån en egen modifierad intressentmodell. Studien har bidragit med att skildra intressenternas ställningstaganden till Ris utbildningsreform. Resultatet visar att det totalt sett var ungefär lika många som tillstyrker som avstyrker förslaget, men inom intressentgrupperna var det mer enhetliga ställningstaganden och det är framförallt lärosätena som är kritiska till reformen. I studiens analys och slutsatser presenteras ett antal mönster bland intressenternas ställningstaganden. Dessutom redogörs för möjliga underliggande orsaker och motiv tillintressenternas ställningstaganden.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s. lokaltidningen, som utgör den viktigaste kanalen för att nå ut med information till medborgarna. Studien utgår från nätverksteori, politisk kommunikationsteori och maktteori och visar hur politiker och journalister är strukturerade i ett nätverk och hur nätverket har betydelse för tidningens kommunpolitiska spegling. Studien visar att lokaltidningen sätter villkoren för relationerna mellan politiker och journalister, men också på hur politiker genom mediastrategier kan påverka tidningens maktposition.