Academic literature on the topic 'Målkonflikt'

I denna uppsats redovisas resultat från en enkätundersökning besvarad av 648 fullmäktigeledamöter och bolagstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner. Vi visar att det råder betydande oenighet bland kommunpolitiker kring huruvida ledamöter i kommunala bolagsstyrelser i första hand bör representera kommunens eller bolagets intressen. Oenighet råder även om i vilken utsträckning bolagsstyrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen, där politiker från s, v och mp är mer benägna än politiker från övriga partier att anse att styrelseledamöterna bör representera sitt partis intressen. Resultaten är tankeväckande i ljuset av att kommunala bolag har funnits länge i Sverige, att antalet är trendmässigt stigande samt att allvarlig kritik har riktats mot att majoriteten av bolagens styrelseledamöter rekryteras på politisk grund. Vissa har påpekat att de kommunala bolagens styrelser saknar adekvat kunskap om vad det innebär att bedriva företag, andra har uppmärksammat att det riskerar att politisera bolagen samt kortsluta förutsättningar för ansvarsutkrävande. Styrelseuppdraget kompliceras av att kommunala bolag verkar under både offentlig och privat rätt. Observationerna i uppsatsen utgör ett viktigt bidrag till forskningen om kommunala bolag. Det vi ser kan utgöra potentiella problem eftersom det är enkelt att föreställa sig att intresse- och målkonflikter uppstår avseende huruvida en styrelseledamot ska låta sina ställningstaganden styras av partipolitiska hänsyn alternativt kommunens eller bolagets intressen.

För att skapa hållbar utveckling krävs ett samspel mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Banker har genom kreditverksamheten möjligheten att påverka hur ett företag arbetar med miljöfrågor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett företag kan ta ansvar för miljön. Genom att införliva miljöfrågor i kreditverksamheten kan en bank bedriva CSR. Huruvida CSR som nettoeffekt är en kostnad eller intäkt råder det delade meningar om. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en konflikt mellan Swedbanks miljömål i kreditverksamheten och bankens övergripande finansiella målsättning, det vill säga vinstmålen. För att undersöka närvaron av en potentiell konflikt valde författarna en kvalitativ metod. En serie intervjuer utfördes med företagsrådgivare som sedan kompletterades med kommentarer från Swedbanks hållbarhetschef. Studien antyder att det inte föreligger en konflikt mellan Swedbanks vinstmål och miljömålet i kreditverksamheten. Målet med kreditbedömningen är inte att förbättra miljön, utan att att minimera den finansiella risken. Dock sammanfaller dessa emellanåt.

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden’s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden’s environmental goals. Between Sweden’s eco movement and Sweden’s forest industry there are both examples of cooperation and conflicts. Our results does show that it is hard to say if the Swedish environmental goal and production goal is equal in Swedish forestry today. More research is needed two examine this, and to decrease the risk of further conflicts. The results of this inquiry also shows that both the Swedish eco movement and the Swedish forest industry wants more interactions and dialogues. The eco movement and the Swedish forest industry also agrees that the nature conservation in Sweden’s forests would gain on a wider use of a landscape perspective. Furthermore, the eco movement and the Swedish forest industry agrees that Sweden’s voluntarily protected forest areas should be promulgated, to insure their quality and also so that they could be counted into Sweden’s protected forest areas.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet. Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna. I hanteringen av målkonflikter såväl som maktpositionen framkom att respondenterna använder sig av samtalsmetoder som de har förvärvat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Slutsatsen blev att variationerna vad gäller upplevelsen av målkonflikter grundade sig i att respondenterna möter olika grupper av sökande samt har olika arbetsuppgifter. Vad gäller maktperspektivet upplevs den strukturella och intentionella makten tydligt i arbetsrollen. Den relationella makten upplevs däremot inte lika tydligt, vilket antas bero på att den är av mer dold karaktär.

Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation.
Sustainable Planning and Environmental Assessment Knowledge (SPEAK)

Denna studie handlar om målkonflikter och har haft som syfte att ta reda på hur målkonflikter hanteras grundskolor. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod där vi har gjort intervjuer med två skolchefer och tre rektorer inom skolverksamheten. Vi har använt oss av två teorier, vilka är agentteorin och målsättningsteorin. Den första teorin som vi har använt oss av var agentteorin som menar att agenten handlar i egenintresse. Den andra teorin vi använde var målsättningsteorin som handlar om att undersöka individernas motivation till att uppnå de uppsatta målen samt vad som gör att målen uppnås. Tidigare forskning menar att individer kan uppleva att det uppstått en målkonflikt på olika sätt. Det beror på hur den enskilda individen känner kring de uppsatta målen för verksamheten, men forskningen tyder även på att om målen inte är självbestämmande upplevs en målkonflikt. Tidigare forskning har visat att en konflikt kan hanteras genom att tvinga, integrera, kompromissa, påverka och omvandla. Vi har i denna studie kommit fram till att konflikterna hanteras genom att kompromissa. Vi har även i vår analys kommit fram till att målkonflikter hanteras genom dialog, öppet klimat och delaktighet. En målkonflikt mellan budget- och kvalitetsmål hanteras genom att kvalitetsmålen prioriteras högst då alla elever på en grundskola ska ha rätt till utbildning samt ska kunna klara av sina studier. En målkonflikt mellan individuella- och verksamhetsmål hanteras genom att verksamhetsmålen prioriteras högst då de personliga målen oftast är desamma som verksamhetsmålen. En målkonflikt mellan mål och motivation hanteras genom att alla i skolverksamheten är delaktiga.
This study wants to get a deeper comprehension and knowledge about goal conflicts. The aim of our study was to research how goal conflicts are managed in elementary schools. We used a qualitative approach as a method and we decided to interview three principals and two chiefs in school sector. We have used two theories, which are agency theory and goal-setting theory. The first theory that we have used was the agency theory, which means that the agent is acting in his own interest. The second theory we used was the goal-setting theory, which investigate the motivation of individuals to achieve the goals that are set. Previous research indicates that individuals can experience that a goal conflict has occurred in different ways. It depends on how the individual feel about the goals that are set, but the research also indicates that if the goals aren't self-determination it often feels like a goal conflict. Previous research have shown that a conflict is managed by forcing, integrate, compromise, affect and convert. We have, in this study, showed that goal conflicts are managed by compromise. We have also showed in our analysis that goal conflicts are managed by dialogue, open climate and participation. Our conclusion in this study showed that goal conflicts are managed in the same way in both private- and public elementary schools. A goal conflict between budget and quality are managed the way that quality priorities higher than budget because all students in an elementary school are entitled to education and to be able to complete their studies. A goal conflict between individual- and operational goals are managed the way that the operational goals priorities higher than the individual goals. A goal conflict between goal and motivation are managed the way that everyone in school participate.

Fallstudiens syfte är att belysa problematiken med målkonflikter där Kulturmiljölagen utmanas av andra lagstiftningar. Med utgångspunkt i fallet Östigården, samt några andra ärenden där olika typer av målkonflikter uppstått, undersöks hur en målkonflikt kan uppstå, vad en sådan kan bestå av samt vilka konsekvenserna kan bli. Teoretisk utgångspunkt för analys av resultatet har inspirerats från The Halland Model  där avhandlingens författare kommer fram till att samverkan i förhandling - ”The trading zone”  - där parterna är lyhörda för vad motståndaren vill och anpassar sig därefter för att hitta en gemensam inriktning, ger större möjlighet att få sina respektive intressen tillgodosedda. Arkivstudier, ärendegranskning, litteraturstudier samt en besiktning av Östigården ligger till grund för studien. E-postintervjuer har genomförts med Kulturmiljöenheten och Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. I fallet Östigården har betydande kulturvärden gått förlorade på grund av en ickehantering av problematiken med fladdermusskador under lång tid. Skadeorsak utreddes inte och åtgärder uteblev vid upptäckt av skadorna på 1990-talet. Samverkan med Natur- och viltenheten kom till stånd först 2015 då en gemensam tillsyn gjordes. I maj 2016 ansöktes om dispens från Artskyddsförordningen för att få stänga ute de fridlysta fladdermössen. Konsekvenserna för byggnaden har blivit ansenliga både ur kulturhistorisk och ekonomisk synvinkel, medan fladdermössen hittills inte lidit någon skada såvitt känt. Studien visar att samverkan över sektorsgränserna i ett tidigt skede i processen är eftersträvansvärt och kanske till och med nödvändigt. För att uppnå detta och säkerställa viktiga värden kan det behövas förtydliganden i ärendehanteringen såsom givna procedurer med ändamålsenliga och signifikanta checklistor.
The main aim of the casestudy is to illustrate the problematic of conflict of goals between legislations in cultural heritage and other laws. Based on the Östigården case, and a few other cases where conflict of goals of different kinds has occurred, are the developement and the contents of a conflict of goals investigated, and the consequences that may follow are looked in to. Theoretical basis for analysis of the results has been inspired from The Halland model where the author of the thesis concludes that collaboration in negotiation - "The trading zone" - where the parties are attentive to what the opponent wants and adapt to it, to find a common focus, provides greater opportunity to get their interests met. The study is based on archive studies, case review, literature studies and an inspection of Östigården. E-mail interviews has been conducted with the Cultural Heritage unit and Nature and wildlife unit at the County Administrative Board of Gävleborg. Considerable cultural values have been lost in the Östigården case, due to problems with damages, caused by protected bats, being ignored for a long period of time. Cause of damages were not properly investigated at the time of discovery in the 1990s. No moves for collaboration with Nature and wildlife unit occurred until 2015 as a joint inspection were carried out. In May 2016 application was sent for exemption from Artskyddsförordningen (spieces protection law) to be able to shut the bats out from the building. The consequences for the building has been substantial, from a cultural heritage as well as an economic point of view, while the bats have not suffered any damage that is known of. The study indicates that collaboration across sectors at an early stage in the process is desirable and possibly even necessary. To achieve this and ensure important values, clarification in case management such as procedures with appropriate and significant checklists may be required.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt.
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige har, genom egna initiativ och internationella konventioner, gjort åtaganden mot att bli ett fossilfritt land med delmålet att minska utsläpp av koldioxid med minst 60 procent fram till 2030, för att ge kommande generationer och pensionärer möjligheten till en hållbar framtid. Samtidigt investeras miljardbelopp, genom svenska pensionsmyndigheter, i de allra smutsigaste fossila bolagen som genom sin verksamhet är en stor del av orsaken till den globala uppvärmningen. Att våra gemensamma pensionsmedel som ska säkra framtida pensioner är med och finansierar klimatkrisen är en paradox. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka eventuella målkonflikter som finns i AP-fondernas uppdrag, hur de ser ut samt hur de använder sig av kommunikationsstrategier för att legitimera investeringar i fossila bolag. För att förstå och analysera fallet används framförallt legitimitetsteorin och intressentteorin, vilka bygger på det nyinstitutionella perspektivet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter samt observationer under en hållbarhetspresentation och paneldebatt arrangerad av AP-fonderna. Resultatet pekar på att det finns en betydande målkonflikt mellan uppdraget att förränta kapital, med hänsyn till etik och miljö, och investeringar i fossila bolag. I analys och slutsats diskuteras vilka kommunikationsstrategier, motiv och metoder som används för att legitimera agerandet. Huvudstrategin för att behålla legitimitet är att argumentera för, samt påvisa, möjligheter till påverkan genom aktiv ägardialog genom att driva, eller åtminstone påstå att man driver, hållbarhetsfrågor framgångsrikt. AP-fonderna och Etikrådet verkar systematiskt använda CSR- arbete och olika kommunikationsstrategier för att behålla legitimitet och resultatet pekar på att greenwashing används för att legitimera investeringar och finansiering av fossila bolag.

Denna rapport redovisar arbetet med att genomföra en systemanalys av interaktioner mellan FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) på svensk nationell nivå. Arbetet har genomförts i en deltagandeprocess där Agenda 2030-ansvariga på olika departement inom Regeringskansliet har bidragit med bedömningar av parvisa interaktioner mellan hållbarhetsmål och där forskare vid SEI har genomfört en systemanalys.