Dissertations / Theses on the topic 'Målkonflikt'

För att skapa hållbar utveckling krävs ett samspel mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Banker har genom kreditverksamheten möjligheten att påverka hur ett företag arbetar med miljöfrågor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett företag kan ta ansvar för miljön. Genom att införliva miljöfrågor i kreditverksamheten kan en bank bedriva CSR. Huruvida CSR som nettoeffekt är en kostnad eller intäkt råder det delade meningar om. Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en konflikt mellan Swedbanks miljömål i kreditverksamheten och bankens övergripande finansiella målsättning, det vill säga vinstmålen. För att undersöka närvaron av en potentiell konflikt valde författarna en kvalitativ metod. En serie intervjuer utfördes med företagsrådgivare som sedan kompletterades med kommentarer från Swedbanks hållbarhetschef. Studien antyder att det inte föreligger en konflikt mellan Swedbanks vinstmål och miljömålet i kreditverksamheten. Målet med kreditbedömningen är inte att förbättra miljön, utan att att minimera den finansiella risken. Dock sammanfaller dessa emellanåt.

The purpose of this work, has been to examine how different actors in the Swedish eco movement and the Swedish forest industry looks at Sweden’s forest policy statement, which claims that environmental goals and production goals should be equal in Swedish forestry. By assembling focusgroups with participants from the Swedish eco movement and the Swedish forest industry, we look at if these participants consider the Swedish forest policy goals equal or not. Conflicts do occur between the two forest policy goals, but also between those and others of Sweden’s environmental goals. Between Sweden’s eco movement and Sweden’s forest industry there are both examples of cooperation and conflicts. Our results does show that it is hard to say if the Swedish environmental goal and production goal is equal in Swedish forestry today. More research is needed two examine this, and to decrease the risk of further conflicts. The results of this inquiry also shows that both the Swedish eco movement and the Swedish forest industry wants more interactions and dialogues. The eco movement and the Swedish forest industry also agrees that the nature conservation in Sweden’s forests would gain on a wider use of a landscape perspective. Furthermore, the eco movement and the Swedish forest industry agrees that Sweden’s voluntarily protected forest areas should be promulgated, to insure their quality and also so that they could be counted into Sweden’s protected forest areas.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet. Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna. I hanteringen av målkonflikter såväl som maktpositionen framkom att respondenterna använder sig av samtalsmetoder som de har förvärvat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Slutsatsen blev att variationerna vad gäller upplevelsen av målkonflikter grundade sig i att respondenterna möter olika grupper av sökande samt har olika arbetsuppgifter. Vad gäller maktperspektivet upplevs den strukturella och intentionella makten tydligt i arbetsrollen. Den relationella makten upplevs däremot inte lika tydligt, vilket antas bero på att den är av mer dold karaktär.

Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation.
Sustainable Planning and Environmental Assessment Knowledge (SPEAK)

Denna studie handlar om målkonflikter och har haft som syfte att ta reda på hur målkonflikter hanteras grundskolor. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod där vi har gjort intervjuer med två skolchefer och tre rektorer inom skolverksamheten. Vi har använt oss av två teorier, vilka är agentteorin och målsättningsteorin. Den första teorin som vi har använt oss av var agentteorin som menar att agenten handlar i egenintresse. Den andra teorin vi använde var målsättningsteorin som handlar om att undersöka individernas motivation till att uppnå de uppsatta målen samt vad som gör att målen uppnås. Tidigare forskning menar att individer kan uppleva att det uppstått en målkonflikt på olika sätt. Det beror på hur den enskilda individen känner kring de uppsatta målen för verksamheten, men forskningen tyder även på att om målen inte är självbestämmande upplevs en målkonflikt. Tidigare forskning har visat att en konflikt kan hanteras genom att tvinga, integrera, kompromissa, påverka och omvandla. Vi har i denna studie kommit fram till att konflikterna hanteras genom att kompromissa. Vi har även i vår analys kommit fram till att målkonflikter hanteras genom dialog, öppet klimat och delaktighet. En målkonflikt mellan budget- och kvalitetsmål hanteras genom att kvalitetsmålen prioriteras högst då alla elever på en grundskola ska ha rätt till utbildning samt ska kunna klara av sina studier. En målkonflikt mellan individuella- och verksamhetsmål hanteras genom att verksamhetsmålen prioriteras högst då de personliga målen oftast är desamma som verksamhetsmålen. En målkonflikt mellan mål och motivation hanteras genom att alla i skolverksamheten är delaktiga.
This study wants to get a deeper comprehension and knowledge about goal conflicts. The aim of our study was to research how goal conflicts are managed in elementary schools. We used a qualitative approach as a method and we decided to interview three principals and two chiefs in school sector. We have used two theories, which are agency theory and goal-setting theory. The first theory that we have used was the agency theory, which means that the agent is acting in his own interest. The second theory we used was the goal-setting theory, which investigate the motivation of individuals to achieve the goals that are set. Previous research indicates that individuals can experience that a goal conflict has occurred in different ways. It depends on how the individual feel about the goals that are set, but the research also indicates that if the goals aren't self-determination it often feels like a goal conflict. Previous research have shown that a conflict is managed by forcing, integrate, compromise, affect and convert. We have, in this study, showed that goal conflicts are managed by compromise. We have also showed in our analysis that goal conflicts are managed by dialogue, open climate and participation. Our conclusion in this study showed that goal conflicts are managed in the same way in both private- and public elementary schools. A goal conflict between budget and quality are managed the way that quality priorities higher than budget because all students in an elementary school are entitled to education and to be able to complete their studies. A goal conflict between individual- and operational goals are managed the way that the operational goals priorities higher than the individual goals. A goal conflict between goal and motivation are managed the way that everyone in school participate.

Fallstudiens syfte är att belysa problematiken med målkonflikter där Kulturmiljölagen utmanas av andra lagstiftningar. Med utgångspunkt i fallet Östigården, samt några andra ärenden där olika typer av målkonflikter uppstått, undersöks hur en målkonflikt kan uppstå, vad en sådan kan bestå av samt vilka konsekvenserna kan bli. Teoretisk utgångspunkt för analys av resultatet har inspirerats från The Halland Model  där avhandlingens författare kommer fram till att samverkan i förhandling - ”The trading zone”  - där parterna är lyhörda för vad motståndaren vill och anpassar sig därefter för att hitta en gemensam inriktning, ger större möjlighet att få sina respektive intressen tillgodosedda. Arkivstudier, ärendegranskning, litteraturstudier samt en besiktning av Östigården ligger till grund för studien. E-postintervjuer har genomförts med Kulturmiljöenheten och Natur- och viltenheten på Länsstyrelsen Gävleborg. I fallet Östigården har betydande kulturvärden gått förlorade på grund av en ickehantering av problematiken med fladdermusskador under lång tid. Skadeorsak utreddes inte och åtgärder uteblev vid upptäckt av skadorna på 1990-talet. Samverkan med Natur- och viltenheten kom till stånd först 2015 då en gemensam tillsyn gjordes. I maj 2016 ansöktes om dispens från Artskyddsförordningen för att få stänga ute de fridlysta fladdermössen. Konsekvenserna för byggnaden har blivit ansenliga både ur kulturhistorisk och ekonomisk synvinkel, medan fladdermössen hittills inte lidit någon skada såvitt känt. Studien visar att samverkan över sektorsgränserna i ett tidigt skede i processen är eftersträvansvärt och kanske till och med nödvändigt. För att uppnå detta och säkerställa viktiga värden kan det behövas förtydliganden i ärendehanteringen såsom givna procedurer med ändamålsenliga och signifikanta checklistor.
The main aim of the casestudy is to illustrate the problematic of conflict of goals between legislations in cultural heritage and other laws. Based on the Östigården case, and a few other cases where conflict of goals of different kinds has occurred, are the developement and the contents of a conflict of goals investigated, and the consequences that may follow are looked in to. Theoretical basis for analysis of the results has been inspired from The Halland model where the author of the thesis concludes that collaboration in negotiation - "The trading zone" - where the parties are attentive to what the opponent wants and adapt to it, to find a common focus, provides greater opportunity to get their interests met. The study is based on archive studies, case review, literature studies and an inspection of Östigården. E-mail interviews has been conducted with the Cultural Heritage unit and Nature and wildlife unit at the County Administrative Board of Gävleborg. Considerable cultural values have been lost in the Östigården case, due to problems with damages, caused by protected bats, being ignored for a long period of time. Cause of damages were not properly investigated at the time of discovery in the 1990s. No moves for collaboration with Nature and wildlife unit occurred until 2015 as a joint inspection were carried out. In May 2016 application was sent for exemption from Artskyddsförordningen (spieces protection law) to be able to shut the bats out from the building. The consequences for the building has been substantial, from a cultural heritage as well as an economic point of view, while the bats have not suffered any damage that is known of. The study indicates that collaboration across sectors at an early stage in the process is desirable and possibly even necessary. To achieve this and ensure important values, clarification in case management such as procedures with appropriate and significant checklists may be required.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt.
Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige har, genom egna initiativ och internationella konventioner, gjort åtaganden mot att bli ett fossilfritt land med delmålet att minska utsläpp av koldioxid med minst 60 procent fram till 2030, för att ge kommande generationer och pensionärer möjligheten till en hållbar framtid. Samtidigt investeras miljardbelopp, genom svenska pensionsmyndigheter, i de allra smutsigaste fossila bolagen som genom sin verksamhet är en stor del av orsaken till den globala uppvärmningen. Att våra gemensamma pensionsmedel som ska säkra framtida pensioner är med och finansierar klimatkrisen är en paradox. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka eventuella målkonflikter som finns i AP-fondernas uppdrag, hur de ser ut samt hur de använder sig av kommunikationsstrategier för att legitimera investeringar i fossila bolag. För att förstå och analysera fallet används framförallt legitimitetsteorin och intressentteorin, vilka bygger på det nyinstitutionella perspektivet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter samt observationer under en hållbarhetspresentation och paneldebatt arrangerad av AP-fonderna. Resultatet pekar på att det finns en betydande målkonflikt mellan uppdraget att förränta kapital, med hänsyn till etik och miljö, och investeringar i fossila bolag. I analys och slutsats diskuteras vilka kommunikationsstrategier, motiv och metoder som används för att legitimera agerandet. Huvudstrategin för att behålla legitimitet är att argumentera för, samt påvisa, möjligheter till påverkan genom aktiv ägardialog genom att driva, eller åtminstone påstå att man driver, hållbarhetsfrågor framgångsrikt. AP-fonderna och Etikrådet verkar systematiskt använda CSR- arbete och olika kommunikationsstrategier för att behålla legitimitet och resultatet pekar på att greenwashing används för att legitimera investeringar och finansiering av fossila bolag.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.

Studiens syfte var att undersöka målkonflikter inom primärvården i Region Skåne samt vilken inverkan patientens fria val har på dessa konflikter. En kvalitativ fallstudie av sju vårdcentraler i Region Skåne genomfördes. Fyra av vårdcentralerna var belägna på landsbygden och övriga tre var lokaliserade i två utav Skånes största städer. Semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen för respektive vårdcentral utfördes.Region Skåne styr primärvårdsverksamheten genom fastställande av budget samt genom att bestämma hur aktuellt ersättningssystem ska vara utformat. Dagens ersättningsystem upplevs komplicerat att använda, men enkelt att manipulera.Patientens fria val, med obegränsat antal omlistningsmöjligheter, påverkar vårdcentralernas budgetplaner. För vissa verksamheter innebär ett ständigt varierat patientunderlag snabbt inaktuella budgetunderlag. Det fria valet påverkar även patientsäkerheten genom avsaknad av kontinuitet.Det horisontella och vertikala ledningssystemet är sammanhängande och medför en ständig balansgång för verksamhetscheferna inom primärvården Region Skåne.
The purpose of this study was to investigate goal conflicts in primary care in Region Skåne and what impact the patient's free choice has on these conflicts. A qualitative case study of seven health centers in Region Skåne was conducted. Four of the health centers were located in the countryside and the other three were located in two of Skåne's largest cities. Semi-structured interviews with the head of operations for each health center were conducted.Region Skåne manages the primary care operations by determining the budget and by deciding how the current compensation system should be designed. Today's replacement system is perceived as complicated to use, but easy to manipulate.The patient's free choice, with an unlimited number of re-listing options, affects the health centers' budget plans. For some operations, a constantly varied patient base means rapidly outdated budget bases. Free choice also affects patient safety through a lack of continuity.The horizontal and vertical management system is coherent and entails a constant balancing act for the heads of operations within primary care in Region Skåne.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystadskommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystadkommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring viderosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan harhaft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien hari första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativaintervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds TekniskaHögskola.Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligtpreciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindrakonflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster.
This study investigates how coastal erosion is being managed at the local government ofYstad. It also evolves the legal process that arose when the local government of Ystad appliedfor permission to extract sediment at the Sandhammaren bank for beach nourishment at thedamaged areas. The purpose of the study has been to unravel the aims of the differentparticipants and how those aims have been managed. The method of the study has mainlybeen textual studies of material in the legal process but has also included qualitativeinterviews with informants representing the county administrative board of Scania, TheMunicipality of Ystad and the Faculty of Engineering at Lund University.The result from the study shows how the different administrative authorities’ aims arecompatible but often unclearly worded. More elaborative aims and better integration amongstthe administrative authorities could lead up to more efficient coastal management.

De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.

Bakgrund: Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner. Å ena sidan har vi ägare och investerare som vill ha avkastning på sitt kapital. Å andra sidan finns det intressenter som kräver saker som hög kvalitet, hög säkerhet och tillförlitlighet. Dessa olika krav kan skapa en målkonflikt för verksamheten.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur målkonflikten mellan intressenters säkerhets- och lönsamhetskrav hanteras i verksamhetsstyrningen.

Genomförande: Med hjälp av intervjuer har vi genomfört fallstudier vid organisationer inom äldreomsorg och kärnkraftsindustri.

Resultat: Vår studie visar på en rad faktorer som bör tas i beaktning vid organisationer med målkonfliktsproblematiken. Ledningen måste vara tydlig i sin målprioritering och kommunikation, ha en tydlig hantering av sina intressenter och deras krav samt att det bör finnas tillfredställande system för felidentifiering och rapporteringsmöjligheter för de anställda.

Background: In the society we live in, there are different kinds of organizations. The organizations that affect us the most however are probably the commercial ones. For these organizations, the owners form a strong a group of stakeholders since they invest capital and therefore require return on their investments. Nevertheless, some organizations also face demands of safety and quality from other stakeholders. With this in mind it becomes clear that organizations sometimes have to handle at least two dimensions of goals, owners that demand yield and the general public that demands a satisfying amount of safety. These different kinds of goals and demands can create a goal conflict situation within the organizations.

Aim: The purpose of this study is to explore and analyze how the conflict between safety and economic goals is handled in the operating control.'

Completion: A case study was carried out in the geriatric care and nuclear power industry by means of qualitative interviews.

Results: The result of this study indicates that there are certain aspects to bear in mind for organizations facing the goal conflict situation. The management has to be clear about what to prioritize and then clearly communicate this priority to the employees. The organization should also have a clearly defined stakeholder strategy concerning their demands and requirements. Finally, it is also important for an organization that employees have proper communication channels and failure identification systems, so that problems can be emphasized.

Den politiska diskursen om hållbar utveckling porträtteras ofta som konfliktfri, så som Brundtlandsrapportens definition där ekonomi, ekologi och social utveckling antas vara möjliga att förena med varandra. Detta verkar dock inte alltid stämma överens med verkligheten eftersom hållbarhetsvärdena pekar åt olika håll och därmed skapas motsättningar både mellan ekonomisk tillväxt och social rättvisa, ekonomisk tillväxt och miljöbevaring samt mellan miljöbevaring och social rättvisa.   Denna studie undersöker hur hållbarhetsdiskursen har förändrat med tiden genom att specifikt fokusera på diskursens inbegripande konflikter och hur dessa har utvecklats. Studien utgår från hypotesen om att konflikterna har blivit ambitiösare under tidens gång vilket förväntas göra konflikterna mellan värdena mer påtagliga. Utifrån valet av den socialdemokratiska regeringens skrivelser mellan 1996 till 2006 gjordes ett urval av tre fall, varav två specifika områden, energipolitiken och transportpolitiken samt de övergripande målen för hållbar utveckling. Resultatet visade på olika svar för alla tre fallen. Inom transportpolitiken har konflikterna varit synliga redan från början, däremot har nyanserna av de olika konflikterna tilltagit med tiden. För energipolitiken har det motsatta förhållandet ägt rum där konflikternas synlighet har varit låga under hela tidsperioden. Inom övergripande mål försvagades konflikterna något. Konflikternas synlighet berodde dels på målformuleringarnas tydlighet där tydligare målformuleringar medgav större möjlighet att upptäcka konflikter mellan målen och hållbarhetsvärdena. En annan orsak var om målformuleringarna sammankopplade hållbarhetsvärdena med varandra eller om de redovisades för sig. Med tiden gick det att finna ett mönster hos samtliga fall där målformuleringarna blev mer ambitiösa genom sin beskrivning av hur hållbarhetsvärdena förenades med varandra. Detta bidrog delvis till att konflikterna blev mindre synliga. Men det kunde också medföra att konflikterna kunde upptäckas lättare eftersom risken blev större att målen blev motsägelsefulla.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.

Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.

I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.

Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool?

Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used.

Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.

Tunnelbana är ett transportsätt med mycket låg klimatpåverkan i driftsfasen. I konstruktionsfasen däremot orsakar tunnelbanan, precis som andra bygg- och anläggningsprojekt, stora växthusgasutsläpp. Utsläppen härstammar dels från produktionen av material som stål och betong men också från transporter och energianvändning. År 2013 beslutades att Stockholms tunnelbana ska byggas ut vilket beskrivs som ett sätt för Stockholm att bidra till det nationella målet om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Dock kvarstår det faktum att själva utbyggnaden står för en stor klimatpåverkan. Förvaltning för utbyggd tunnelbanan ansvarar för utbyggnaden och har beslutat om ett klimatmål som innebär att klimatbelastningen från utbyggnaden ska reduceras med 25% under projektets genomförande. För att nå målet har förvaltningen tagit fram ett arbetssätt för mätning och reduktion av klimatpåverkan som bygger på att åtgärder för att minska projektets klimatbelastning identifieras, kvantifieras och implementeras. Planeringsfasen av utbyggnaden börjar nu gå mot sitt slut och produktionsfasen är på- börjad. Inför det fortsatta arbetet och inför framtida projekt önskar man nu utvärdera det arbete som gjorts och dra lärdomar av det. Denna studie har haft som syfte att undersöka hur klimatmålet förhåller sig till andra målsättningar, att identifiera synergieffekter och målkonflikter samt att diskutera klimat- arbetets överförbarhet och möjliga lärdomar. För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie där projektörer från olika teknikområden intervjuades baserat på följande frågeställningar: Vilka drivkrafter ligger bakom de åtgärder som införts för att minska klimatpåverkan från projektet? Vilka hinder finns i arbetet med att identifiera och implementera åtgärder för att minska klimatpåverkan? Vilka lärdomar kan tas med från klimatarbetet och i vilken typ av projekt kan de användas? Resultatet visade att det finns många drivkrafter bakom de införda åtgärderna vilket leder till slutsatsen att flera synergieffekter kopplade till klimatarbetet förekommer. En tydlig synergi identifierades kopplat till drivkraften att sänka kostnaderna inom projektet. Klimatarbetet bedömdes också ha bidragit till en kunskapsspridning inom projektorganisationen. Ett flertal målkonflikter identifierades också mellan klimatmålet och andra mål och drivkrafter. Utöver detta urskildes också andra hinder, exempelvis att det finns en brist på kunskap om klimatpåverkan hos många projektörer och att många inte är vana vid arbetet med att minska den. Studien fann att många av de åtgärder som implementerats i nya tunnelbanan är överförbara till andra framtida projekt. Studien identifierade flera erfarenheter och lärdomar som kan användas för att förbättra klimatarbetet i framtida projekt. Bland annat rekommenderas att kunskapen om synergieffekter och målkonflikter används i utformningen av klimatarbete och klimatmål i framtida projekt. Studien rekommenderar också att det tas hänsyn till vilka åtgärder som inte medför några synergieffekter då dessa annars riskerar att förkastas i ett tidigt stadie. Att arbeta för att höja kunskapsnivån om utbyggnadens klimatpåverkan bedömdes ha haft en positiv effekt på klimatmålets uppfyllelse i arbetet med nya tunnelbanan och ytterligare satsningar på detta föreslås.
Metro as a way of transport has a very low climate impact during its operation phase. However, during the construction phase the metro, like other infrastructure projects, causes large greenhouse gas emissions. The emissions originate partly from the production of materials such as steel and concrete but also from transports and energy use. In 2013 it was decided that the Stockholm metro will be expanded as a way for the city to contribute to the national goal of Sweden becoming climate neutral in 2045. The fact remains however that the expansion itself will result in considerable emissions. The Extended Metro Administration is responsible for the expansion and has decided on a climate goal implicating that the climate impact from the metro expansion shall be reduced by 25% during the realization of the project. To reach its goal the administration has developed a method for measuring and reducing the climate impact by identifying, quantifying and implementing measures to lower the emissions from the project. The planning phase of the project is now coming to an end and the production phase has started. The administration now wishes to evaluate the work that has been done and to learn from it when continuing the work and when planning new projects. This study aims to investigate the relations between the climate goal and other goals, to identify synergies and goal conflicts and to discuss whether the climate impact mitigation strategy and the implemented measures can be transferred to future projects. To reach the aim a qualitative interview study was conducted where consultants from different fields within the organization where interviewed based on the following research questions: What are the driving forces behind the climate impact mitigation measures implemented in the project? What barriers exist in the climate impact mitigation process? What can be learned from the work with the climate impact mitigation process and in what type of projects can the learnings be used? The result showed that several driving forces can lead to the implementation of climate impact mitigation measures which brings about the conclusion that there are several synergy effects connected to the climate impact mitigation process. One distinct synergy was identified with the goal of lowering the costs within the project. Several goal conflicts were also identified between the climate goal and other goals and drivers. In addition, other barriers were also discovered such as a lack of knowledge about climate impact among the planners and designers and a lack of experience in how to work with these issues. The study also found that a large share of the mitigation measures that have been implemented in the expansion of the Stockholm metro can be used also in other projects. The study identified a number of learnings and experiences that can be used to improve the climate impact mitigation strategies in future project. Among other things, the study recommends that the knowledge about synergies and goal conflicts is used when creating mitigation strategies and in adopting climate goals. It is also recommended that attention is given to the mitigation measures that do not entail synergies to lower the risk of them being discarded at an early stage. To put effort into raising the level of knowledge about the climate impact caused by the project is assessed to have had a positive effect in reaching the climate goal and additional efforts to do this is suggested.

The major environmental problems that we have today are frequently mentioned in the media today. One example is the ongoing debate regarding global warming and its causes and consequences. There are also several other problems in our society such as segregation and social tensions. Most agree that we must do something to solve these problems and that we must try to achieve a sustainable development for the entire planet. But how should it actually be done and what trade-offs, compromises, sacrifices and changes must be made? The purpose of this paper is to examine how these issues are being dealt with in Swedish city planning. Which principles and objectives are being applied to achieve a sustainable development? Are the ambitions of the planners sufficient? And above all – which problems and conflicts of goals appear when they try to put the ideas of sustainable development into practice. To answer these questions I have conducted a case study of two current city development projects in Stockholm. For these two projects, several planning documents have been examined and analyzed. Based on this analysis I have conducted interviews with a responsible urban planner from each project and subsequently analyzed and evaluated the results. The main conclusions are that it is very difficult for the municipality to develop new housing for low-income earners in the inner city. The planners have no real tools to solve this issue that adds to segregation in the society. Furthermore, there is a major conflict between the aim to develop good public spaces and the municipalitys and the private operators economic interest in exploiting as much of the buildable land as possible. English title: Sustainable urban development? Problems and conflicts of aims in the planning of Hagastaden and Norra Djurgårdsstaden in Stockholm

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås.
Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

Studien tar sin utgångspunkt i en hypotetisk konflikt mellan parkeringsnormen och hållbar stadsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten är teorin om spårbundenhet vilken förklarar hur bilismens självförstärkande processer försvårar omställningen till ett mer hållbart samhälle och transportsystem. För att undersöka parkeringsnormen och parkeringspolitikens koppling till dessa självförstärkande processer innehåller forskningsöversikten litteratur från det senaste decenniet som visar på studerade effekter utav olika parkeringspolitiska åtgärder för hållbara städer. Utifrån vad forskningen säger om effekterna av olika parkeringsåtgärder har Malmös parkeringsnorm ställts mot Malmös stadsutvecklingsmål för att identifiera eventuella målkonflikter. Slutsatsen av arbetet är att flera av de självförstärkande processer som parkeringsnormen bidrar till står i konflikt med Malmös stadsutvecklingsmål. Den första anledningen är att parkeringsnormen kontinuerligt ökar utbudet av parkeringsplatser vid nyexploatering, vilket kräver mycket plats och snarare bidrar till utglesning än förtätning. Även en sänkt parkeringsnorm ger effekter först på mycket lång sikt. För det andra kommer ett ytterligare tillskott av bilparkeringar under tiden att försvåra målet om minskade färdmedelsandelar för biltrafik eftersom ett ökat utbud av bilparkering enligt forskningen bidrar till en ökat bilinnehav, ökat bilanvändande och en ökadefterfrågan på parkeringsplatser. För det tredje så medför parkeringsnormens utformning att parkeringskostnaderna byggs in i produktionskostnaden för nya bostäder. De som inte använder parkeringen betalar en del av kostnaden för de som använder den och kostnaden har således flyttats från bilägare till boende. Detta motverkar bland annat målen om att minska boendesegregationen och att möjliggöra fler bostäder för medborgare med mindre ekonomiska resurser. Enligt teorin om spårbundenhet så kommer parkeringsanläggningar dessutom att utgöra en del av infrastrukturen kring bilismen och därmed ytterligare låsa in Malmö stad i ett bilberoende. Ju längre dessa självförstärkande processer fortgår desto svårare blir de också att ta sig ur. Därmed försvåras också omställningen till ett mer hållbart samhälle.

The purpose of this essay is to examine how administrative officers at the Swedish social insurance agency experience and deal with the goal conflicts they may experience. Furthermore, the purpose is to gain a greater understanding on how they perceive their role in the implementation process, and their position as the link between the citizens and the state. Two potential conflicts are examined; between quantitative goals and performance measures and those more qualitative and hard to measure; between economic values such as cost efficiency and productivity and democratic values such as the rule of law. The other conflict examined is that between implementing and following the laws set forth, take into account the individual needs and interests of the citizen. The theoretical framework consists of Lundquist’s theory on public officers as the guardians of democracy, which means that they should not only implement laws and rules according to political intentions, but also make sure that the democratic values and principles are followed in the relationship between state and citizen. Michael Lipsky’s theory on street-level bureaucrats is also used in the analysis.     The study concludes that in the first conflict, they exercise some amount of discretion in prioritizing between the quantitative and qualitative goals, and see a synthesis between quality and quantity. In the other conflict, their discretion is significantly smaller, which makes it difficult to at the same time implement laws and take into account the sometimes unique and complex individual needs they encounter. Thus, their function in this respect is mainly to implement, as the role of the guardian in this conflict is hampered, while it is more applicable in the first one.

In January 2018, Sweden’s new Climate Act and long-term climate goal entered into force. The goal states that, by 2045, Sweden will reach net-zero emissions of greenhouse gases. The goal is ambitious and requires powerful climate change mitigations in a variety of sectors, which can lead to both positive synergies and negative tradeoffs with the 16 existing Environmental Quality Objectives. Examining and analyzing such interactions can accelerate the achievement of the goals and reduce the risk of unwanted complications.  The purpose of this study is to assess the central measures of achieving the climate goal, and to evaluate and clarify possible synergies and tradeoffs between the climate goal and Sweden’s Environmental Objectives. The applied methods include literature studies, expert assessments, Causal Loop Diagrams and a comparative analysis method, and a total of 160 interactions between the climate goal and the Environmental Objectives have been examined.  37% of the interactions show positive synergies, and 47% show no significant impact between the climate goal and the Environmental Objectives. Only 16% of the interactions are estimated to lead to possible negative tradeoffs. In many cases, type of used technology and the location of the measures play a decisive role; with careful planning and precautionary principles, synergies can be supported and tradeoffs avoided.
I samband med att den nya klimatlagen trädde i kraft i januari 2018 fick Sverige ett nytt långsiktigt klimatmål, som fastställer att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Målet är ambitiöst och kräver kraftfulla klimatförbättrande åtgärder inom en rad olika sektorer, något som kan leda både till positiva synergieffekter och negativa målkonflikter med de 16 befintliga miljökvalitetsmålen. Att undersöka och analysera dessa interaktioner kan påskynda måluppfyllelsen och minska risken för fallgropar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka klimatförbättrande åtgärder som är betydande för att nå klimatmålet, samt att kartlägga och tydliggöra potentiella synergier och konflikter mellan klimatmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Litteraturstudier, expertutlåtanden, analyser av orsakssamband samt en komparativ analysmetod har tillämpats, och totalt 160 interaktioner mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen har analyserats. 37% respektive 47% av interaktionerna visar positiva synergier eller ingen tydlig påverkan mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen, och endast 16% av interaktionerna bedöms leda till potentiella negativa målkonflikter. För flera av åtgärderna spelar teknik och placering en avgörande roll för de slutliga synergierna och målkonflikterna. Med noggrann planering och vidtagen försiktighetsprincip kan synergierna stärkas och potentiella målkonflikter undvikas.

Hösten 2015 väntas FN:s medlemsstater fatta beslut om millenniemålens efterföljare:Sustainable Development Goals; SDG. Uppsatsen syftar till att ge svar på frågan omvilka olika typer av rättvisa som dessa nya föreslagna hållbara utvecklingsmål, SDG,ger uttryck för. Utöver detta tas frågan om risken för eventuella målkonflikter upp,liksom på vilket sätt processerna som föregått besluten om målen ger uttryck förvärderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Uppsatsen utgår från rättvisasom etiskt begrepp och analysen bygger på teorier från John Rawls, MarthaNussbaum och Seyla Benhabib. Genom närläsning och argumentationsanalys nåsföljande slutsatser: det råder flera olika typer av rättvisa inom SDG, de olika typernaav rättvisa bidrar till risken för målkonflikter samt att processerna som föregått målenger uttryck för värderingar knutna till demokratiskt beslutsfattande. Trots dessavärderingar föreligger risk för svårigheter med förankring, implementering ochgovernance av de framtida SDG. Den etiktradition som dominerade inom denuvarande millenniemålen, var den traditionella antropocentrismen. Etiken för hållbarutveckling har fått betydligt större utrymme i SDG.

 

Sammanfattning

Titel: Styrning med målkonflikter i kommunala organisationer 

Författare: Agneta Ekelund

Handledare: Marita Blomkvist

Nyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.

Problemformulering: Vilka styrmetoder använder kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? 

Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).

Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper. Det innebär att det har valts att göra en fallstudie- och datainsamlingsmetod i form av intervjuer och dokument. 

Empiri: Fakta presenteras den som har kommit fram under intervjuer med representanter från Halmstads och Laholms kommuner. Den svenska förskolan presenteras samt hur den offentliga styrningen sker.

Analys: I den analyserande delen kopplas teorin samman med det som har tagits fram genom intervjuer och de dokument som har samlats in. Presentation av denna analys sker genom matriser. 

Slutsatser: Utifrån denna undersökning dras slutsatser som t.ex. av alla de styrmetoder som framställdes i teorin är de två starkaste i detta fall profession och budget. Vidare har det framkommit att målen anses vara övergripande och oklara. Genom detta kan det påvisas att det finns indikationer på att målkonflikter föreligger.

For several decades, there has been a transfer of ideas from the private sector to the public sector on how to modernize the organization. One widespread idea is the service guarantee. However, when ideas are transferred from one domain to another and implemented in a different context, they are also always transformed. This report centres on what happened in practice when service guarantees were introduced into two Swedish municipalities. The purpose of the study is to investigate how the employees perceived the implementation of a public service guarantee and its impact on the employees in the organization. The study points to the difficulty of transferring the ​​service guarantee idea to the public sector and to reproduce it successfully. The study indicates that the existence of the service guarantee is questioned, and gives rise to new goal conflicts when operating plans are made. Employees expect managers to be committed, while describing a status quo situation. The study indicates that the service guarantee has only become an unexploited symbolic tool in the development of quality assurance.
Offentlig sektor har sedan flera decennier tillbaka hämtat idéer från den privata sektorn för att modernisera organisationen. En idé som fått en stor spridning är tjänstegarantier. När idéer ska hämtas ut, överföras och införas mellan olika kontexter sker alltid en omformning av idén. Denna rapport berör vad som händer i praktiken när tjänstegarantier har införts i två svenska kommuner. Studiens syfte har varit att undersöka hur anställda upplever implementeringen av tjänstegarantier och vilka konsekvenser tjänstegarantin får för anställda i organisationen. Resultaten från studien visar på svårigheten att fånga idén med tjänstegarantier och att reproducera idén framgångsrikt. Av studien framgår det att tjänstegarantins existens är ifrågasatt och när verksamheten ska planeras uppstår nya målkonflikter. Anställda efterfrågar chefernas engagemang samtidigt som anställda beskriver en obetänksam tillbakastyrning. Studien pekar på att tjänstegarantin bara blivit ett symboliskt verktyg i utvecklingen av kvalitet.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV.

Alla intervjupersonerna tycker att LFV har ett sektorsperspektivpå sitt miljöarbete idag. Det skiljer mycket i hur positivt inställda personerna på LFV är till sektorsansvaret (som i denna studie används för att benämna det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling), vissa upplever det som motiverande, andra som ett direktiv. I interna dokument från LFV framgår det att ansvaret inte behövs. Intervjupersonerna är oeniga om huruvida sektorsansvaret har inneburit en förändring av LFVs miljöarbete, vissa ser det som ett argument och en betoning, andra som helt onödigt. Sektorsansvaret är förknippat med en mängd svårigheter, bland annat genom de målkonflikter det är förknippat med. Konflikter uppstår mellan miljöarbetet och myndighetens kärnverksamhet, mellan de tre aspekterna av hållbarhet, samt mellan sektorsansvaret och flygplatsernas prövningsplikt. Några anledningar till att sektorsansvaret inte har fått så stort utrymme på LFV är att det har integrerats med det övriga miljöarbetet, samt att sektorsansvaret inte har fått genomslag i hela organisationen.

De många hinder som uppstår gör att jag anser att ansvaret behöver förändras, för att arbetet inte ska upplevas som mer omständligt och betungande än det gör nytta, samt för att minimera de målkonflikter som uppstår. Sektorsansvaret har dock inneburit stora förändringar för många myndigheter. Anledningen till att sektorsansvaret har betytt olika saker och fått mer eller mindre konsekvenser på olika myndigheter är beroende av hur mycket myndigheten har arbetat med miljöfrågor tidigare, samt vilka andra mål eller styrningar som verket har att förhålla sig till. Vid en omformulering av ansvaret finns en mängd faktorer att ta hänsyn till, något som denna studie kartlägger. Formerna för sektorsansvaret behöver ses över, både på myndighetsnivå och centralt, exempelvis om möjlighet finns att integrera målen innan de når myndigheterna.

I takt med att städer växer ökar problemen med buller och luftföroreningar. Trafiken är en stor bidragande orsak till deras uppkomst och det är viktigt att utforma städer så att båda förebyggs. Höga ljudnivåer kan leda till sömnstörningar, stress och högt blodtryck. Enligt Trafikverket uppskattas buller även leda till 500 dödsfall per år i Sverige till följd av hjärtinfarkter och stroke. Luftföroreningar beräknas i sin tur leda till 5500 förtida dödfall årligen i Sverige. Syftet var att undersöka hur metoder som utförs för att minska buller påverkar luftföroreningshalter. Finns det synergieffekter medförande att båda minskar, eller målkonflikter som leder till att båda ökar? För att studera detta modellerades olika scenarier i beräkningsprogrammet CadnaA: rondell/korsning, tyst/vanlig asfalt, stängda kvarter/fristående hus, runda/fyrkantiga hus, olika skärmalternativ samt sänkt hastighet från 50 till 30 km/h. Ekvivalenta samt maximala ljudnivåer för de olika varianterna beräknades. För att kunna undersöka hur luftkvaliteten påverkades användes tillägget AUSTAL2000 för att beräkna års- samt timmedelvärde för NO2 samt dygnsmedel PM10 och årsmedel PM2,5. Bullerdämpande skärmar gav en synergieffekt. Samtliga föroreningar minskade och minskningen var som störst om en skärm placerades på båda sidor om vägen. Dock var halterna högre på vägen med dubbla skärmar, men lägre vid byggnaderna. En synergieffekt visades även för runt hus som ledde till lägre föroreningshalter och ljudnivåer. En målkonflikt identifierades för scenariot med sänkt hastighet. 30 km/h gav lägre buller jämfört med 50 km/h, däremot ökade NO2-halterna medan partikelhalterna var oförändrade. Andra studier har dock visat det motsatta, att sänkt hastighet leder till lägre NOx-halter. Korsning, tyst asfalt och stängda kvarter gav lägst ljudnivåer. För luftföroreningarna var resultatet mer spretigt. Rondell gav lägst NO2-halter men oförändrade partikelhalter. Dock har tidigare studier visat att även rondell gett lägre ljudnivåer. Tyst asfalt kunde inte tas hänsyn till av modellen varför resultatet inte visade någon skillnad. Tidigare studier pekar inte på någon minskning utan snarare en eventuell ökning. Stängda kvarter gav lägre årsmedel av NO2 och lägre timmedel men oförändrade partikelhalter på innergårdarna. Vid vägen var halterna dock högre för stängda kvarter.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som är ett familjeföretag i Anderstorp, Småland. Deras produktsortiment består av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och värmefläktar. El-Björn AB har ungefär 60 anställda och en omsättning på cirka 170 MSEK. På grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det är nödvändigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. Vårt angreppssätt för att uppnå flexibilitet är att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.

Målet med detta arbete är att presentera ett antal förslag på åtgärder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa på ett antal konsekvenser som dessa förslag får för ledtiden och lönsamheten samt vilka målkonflikter detta medför. Förslagen ska ses i relation till nuläget.

Det finns i princip tre sätt att reducera ledtiden i ett produktionsflöde; operationstiden kan minskas, väntetiden mellan aktiviteter kan minskas och aktiviteter kan utföras parallellt. Olika metoder i enlighet med dessa principer har studerats. Eftersom El-Björn AB inte tillämpar parallella aktiviteter i utgångsläget har även batchstorleken stor betydelse för produktens ledtid genom flödet.

Beräkningar av jämförande scenarier gällande utvalt flöde visar att minskade batchstorlekar i enlighet med EOQ (Economic Order Quantity) och införande av parallella aktiviteter medför kortare ledtider, lägre kapitalbindning och lagerhållningskostnad, samt ökad lönsamhet. Störst effekt ger den förändrade batchstorleken i jämförelsen.

Införande av metoder för ledtidsreduktion medför ett antal målkonflikter. Dessa har identifierats och analyserats. Det är viktigt att företaget tar hänsyn till dem innan en förändring genomförs.

En analys av lönsamheten visar att en ökning av vinstmarginalen ger större effekt på lönsamheten i jämförelse med ökad kapitalomsättningshastighet för El-Björn AB.

Av arbetet har slutsatsen dragits att ett antal metoder för ledtidsreduktion är lämpliga att använda i företaget. Dessa är: reducering av icke värdeskapande aktiviteter, eliminering av slöseri av resurser enligt Lean Production, införande av parallella aktiviteter i flödet, koordinering av kommunikationen, arbete med flaskhalsreducering samt reducering av batchstorlekar. Metoder som inte anses tillämpbara är ställtidsreduktion enligt SMED samt införandet av ett pullsystem.

Enligt ArtDatabanken är tysklönnen en främmande invasiv art som hotar den svenska biologiska mångfalden. Denna studie avser att utvärdera de positiva och negativa effekterna som tysklönn kan ha i ett område likt Ystad Sandskog genom en systematisk litteraturgenomgång. Det har genomförts flera olika studier med varierande syfte både nationellt och internationellt kopplade till arten tysklönn, varav 35 peer review artiklar ligger till grunden för denna studie.Resultatet av litteraturgenomgången har analyserats utifrån Wandén (1997) målkonflikter och analysen identifierar att det finns en tekniskt lösbar och tre oäkta målkonflikter. Den tekniskt lösbara målkonflikten är den enda fristående målkonflikten medan de tre oäkta målkonflikterna är direkt kopplade till yttre faktorer så som klimatförändringar och trädsjukdomar. Studien visar även att om eliminering av tysklönnen undviks minskar också risken att områden skadas, något som snarare ligger närmre en positiv synergieffekt.
According to ArtDatabanken, the sycamore maple is an alien invasive species that pose a threat to the Swedish biological diversity. This study aims to evaluate the positive and negative effects of the sycamore maple in an area like Ystad Sandskog through a systematic literature review. Several studies have been conducted with varying purpose both nationally and internationally which are linked to the species sycamore maple, of which 35 peer review articles constitute the basis of this study.The result of the literature review has been analyzed on the basis of Wandén (1997) goal conflicts and the analysis identifies that there is one technically solvable and three false goal conflicts. The technically solvable goal conflict is the sole independent goal conflict while the three false goal conflicts are directly linked to external factors such as climate change and tree diseases. The study also shows that if the elimination of the Sycamore maple is avoided, the risk of areas being damaged also decreases, which could constitute a positive synergy effect.

 

This study was conducted in autumn 2008 on the Company AB, which is currently in a growth phase. The company manufactures hydraulic systems for the heavy vehicle industry and has annual sales of approximately 250 MSEK with 165 employees.

The rapid growth and unchanged planning is the starting point for this report. It all began in 2005 when the company received an unusually large order. During this period, the first priority was to satisfy customers and all other focus was disregarded. This has primarily resulted in a messy production and long throughput times. The main reason for the long throughput times are the difficulties arising with the manufacture of cylinder tubes.

The company has realized that streamlining of the production flow for cylinder tubes has to be done. Therefore, the aim of this study, based on a stationary machinery conditions is to suggest a more efficient production flow for large cylinder tubes and thereby achieve savings in time and cost.

In order to illustrate and solve the problem a case study method has been used. The company's information system and interviews with responsible people at the Company AB has been a great help in collecting data. To get a detailed understanding of the situation in the production tools such as material flow analysis and process flow analysis was used.

The result of the present situation shows that the company AB has problems with long throughput times for large cylinder tubes. The basic reason is the insufficient capacity available in the manual machines. The insufficient capacity leads to delays, creates a need for storage place and transportation between most of the operations as the manufacture of large cylinder tubes requires. Since the machines are scattered throughout the company and manufacturing is being cross-wised the large cylinder tubes are handled and transported back and forth, which creates disorder.

After that the problems of the present situation had been found, began work on streamlining the production flow and resulted in a proposal on a production line was developed. In chapter analysis and discussion a comparison with focus on cost and time has been done between the current situation and the proposed production line where the result was decisive in the decision-making at a higher level. The analysis and discussion chapter also mentions possible consequences and improvements.

One conclusion is that it is possible to achieve efficient production flow in terms of time and cost with the suggested production line, however, management's commitment and holistic approach is necessary to achieve a sustainable system.

 

 

Studierna genomfördes under hösten 2008 på Företaget AB, som för närvarande befinner sig i en tillväxtfas. Företaget AB tillverkar hydraulsystem till den tunga fordonsindustrin och omsätter med cirka 165 anställda ungefär 250 MSEK.

Volymökning och oförändrad planering är utgångspunkter för denna rapport. Det hela började år 2005 när företaget fick en ovanligt stor order. Under denna period var första prioritet att tillfredställa kunderna och alla andra fokus bortsågs. Detta har framförallt resulterat i en rörig produktion och långa genomloppstider. Främsta anledningen till de långa genomloppstiderna är svårigheterna som uppstår i samband med tillverkning av stora cylinderrör.

Företaget AB har insett att effektivisering av produktionsflödet för cylinderrör inte kan undkommas. Därför är målet att utifrån en stillastående maskinparks förutsättningar ta fram ett effektivare produktionsflöde för stora cylinderrör och därmed uppnå besparingar i tid och kostnad.

För att illustrera och lösa problemet har fallstudie använts som metod. Företagets affärssystem Monitor samt olika samtalsformer har varit en stor hjälp vid insamling av data. För att få förståelse för produktionen och nuläget har olika verktyg såsom materialflödesschema och produktionsflödesanalys använts.

Resultatet av nuläget visar att Företaget AB har problem med långa genomloppstider för stora cylinderrör. Grundorsaken är den otillräckliga kapaciteten som finns i de manuella maskinerna. Den otillräckliga kapacitet leder till att väntan, mellanlagring och transport uppkommer mellan de flesta operationerna som tillverkningen av delprodukten kräver. Då maskinerna finns utspridda över hela företaget och tillverkningen sker korsvis får delprodukten hanteras och transporteras fram och tillbaka, vilket skapar oreda.

Efter att problemen för nuläget hade konstaterats, påbörjades arbetet kring effektiviseringen av produktionsflödet och resulterade i att ett förslag på en produktionslina togs fram. I analys och diskussion gjordes jämförelser i tid och kostnad mellan nuvarande läge och den föreslagna produktionslinan där resultat var avgörande vid beslutsfattande på högre nivå. Därefter kunde eventuella konsekvenser och förbättringsförslag diskuteras.

En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma effektivt produktionsflöde i termer av tid och kostnad med den föreslagna produktionslinan, dock är ledningens engagemang och ett helhetstänkande absolut nödvändigt för att uppnå ett hållbart system.

 

The Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) is a large hydropower project currently under construction in Ethiopia. Supposedly it will benefit the people of Ethiopia through an increased access to electricity, but it is also associated with complex political relations between Ethiopia and the neighbouring countries Egypt and Sudan. The aim of this thesis is to analyse the GERD project with regard to the United Nations’ 17 Sustainable Development Goals and their 169 related targets, and to show what actions should be taken to improve the contribution of the GERD to sustainable development. A method developed for mapping synergies and trade-offs between targets in the SDGs was used. To identify how the GERD contributes to and/or hinders the fulfillment of the goals, published evidence was systematically searched. 83 synergies, 45 trade-offs and 16 instances when cooperation in the Nile River basin is needed were identified. By radically increasing the electricity access in Ethiopia and because of the dam itself, the GERD both potentially contributes to and hinders sustainable development in relation to environment, society and economy. Identified key actions to reinforce the synergies and minimise the trade-offs are to establish a secure and including cooperation between Ethiopia, Egypt and Sudan; to ensure increased transparency, public access to information and participatory processes; to investigate and carry out measures that benefit the ecology in the area; and to strengthen the positive outcomes of electrification through supplementary measures.
Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) är ett stort vattenkraftprojekt som är under uppbyggnad i Etiopien. Genom att radikalt öka tillgången till elektricitet förväntas GERD bidra positivt till det etiopiska samhället, men dammen är också associerad med komplicerade politiska relationer mellan Etiopien och grannländerna Egypten och Sudan. Målet med rapporten är att analysera GERD-projektet i förhållande till FN:s 17 Globala mål och dess 169 tillhörande delmål, samt att visa vilka åtgärder som bör vidtas för att GERD i större utsträckning ska bidra till en hållbar utveckling. En metod som utvecklats för att kartlägga synergier och målkonflikter mellan olika delmål av de Globala målen användes. För att undersöka hur GERD bidrar till och/eller förhindrar uppfyllandet av delmålen gjordes en systematisk sökning av publicerad litteratur. 83 synergier, 45 målkonflikter och 16 fall där dessa hänger ihop med att samarbete krävs i regionen identifierades. Genom att öka tillgången till elektricitet, och på grund av dammen i sig, potentiellt både bidrar till och förhindrar GERD hållbar utveckling i förhållande till miljö, samhälle och ekonomi. Identifierade nyckelåtgärder för att förstärka synergierna och minimera målkonflikterna är att etablera ett bestående samarbete mellan Etiopien, Egypten och Sudan; att säkerställa ökad transparens, deltagandeprocesser och allmän tillgång till information; att utreda och utföra åtgärder som är till nytta för områdets ekologi; och att förstärka de positiva resultaten av elektrifiering genom kompletterande åtgärder.

Tourism is an increasing part of the social planning and should strive more towards sustainable development (Müller 2007). The municipality of Karlstad strives to become "The eco- friendly city" (Karlstad 2016a), which means that people are given the opportunity to live a good life in a sustainable way (WWF 2017). The study shows that cities today should strive to prioritize environmental and climate issues in relation to destination development. This study examines how units in the municipality of Karlstad prioritize and include environmental and climate issues in the work of making Karlstad attractive. How these areas affect each other, as well as how dialogues and collaborations appear in the municipality regarding environment and climate. The Regional Centre of Värmland, Karlstad, is a municipality that wishes to invest and create good business conditions in order to attract visitors (Karlstad 2016b). At the same time, Karlstad is one of the cities in Sweden that is at the forefront of the work on climate change (SIDA 2014). This study uses a qualitative approach, semi-structured expert interviews and qualitative document analysis of Karlstad's environmental and climate strategy and Visit Karlstad Tourism Strategic Destination Development Plan, deriving from a hermeneutical approach of understanding and interpreting the phenomenon environment and climate issues in relation to destination development. The study intends to answer questions about how and which environmental and climate issues that are prioritized in the municipality of Karlstad in relation to destination development, if there are any conflicts of objectives and the ways in which the various development units cooperate in these areas. The theoretical framework of the study processes areas that deal with the municipality of Karlstad, destination development, sustainable development, environment, and climate changes and conflict of interests which are the themes of the study. Based on the results of the study, one can conclude that in social planning, both tourism, and environmental issues have taken more space, which has led to the use of the concept development more widely. The environmental and climate issue that the municipality of Karlstad choose to prioritize is the transport area. The municipality is actively working to reduce motorism and focus on sustainable alternative solutions in the area to make the city more attractive. These initiatives lead to certain conflicts of interest within the development units, so it is important that there are collaborations and dialogues between them. In addition, the development units of the municipality of Karlstad use strategies such as work tools to help them achieve the goals pursued.

Uppsatsens betyg: Väl Godkänd

This thesis examines how to take into account both environmental and social sustainability goals to be used in scenarios or in policymaking. In paper I, we select four sustainability goals that have to be fulfilled by 2050 in normative future scenarios for Sweden in a degrowth context. Two goals address ecological challenges, climate change and land use issues specifically. The other two goals address social issues and deal with participation and influence in society as well as resource security and distribution. The environmental goals will require significant reductions in greenhouse gas (GHG) emissions and land use compared to today's levels. The social goals are within reach today, although the degree of fulfillment differs across different groups in society. In paper II, we review existing and suggested climate or energy targets at a global, national and local scale and search for justice perspectives or for proposals for such perspectives. We find that the justice aspect is not explicitly formulated in existing climate and energy targets and that, the community of justice i.e. the receivers of benefits or burdens, in our reviewed examples, is limited to human beings, thereby excluding all other living beings. In paper III, we assess how four different backcasting scenarios for land use in a Swedish context, all of which fulfil a climate target of zero CO2 emissions in 2060, impact on other sustainability goals. We conduct a goal conflict analysis between the chosen climate goal and the other Swedish environmental goals, the gender equity goals and the public health goal. We find that there are more potential goal conflicts in scenarios with no global climate agreement. From the results of all three papers, I then discuss several aspects that have to be taken into account when setting goals, such as the major uncertainties associated with long-term goals, the elusiveness, the normativity of goals and the need to separate goals from the means to achieve the goals.
Utsläpp av växthusgaser (GHG) och andra miljöproblem, såsom förlust av biologisk mångfald, markanvändning och övergödning av sötvatten och marina kustekosystem, är stora utmaningar för mänskligheten. De planetära gränser för dessa områden har redan överskridits. Av de 16 svenska miljömålen för 2020, vars syfte är att lösa dessa ödesfrågor, bedöms bara ett – "Ett skyddande ozonskikt" – uppnås i tid. Vad gäller sociala mål på global nivå fram till 2015 – FN:s Milleniemål – har visserligen betydande framsteg gjorts på en del områden, t.ex. jämställdhet i utbildningen, men utfallet skiljer sig mellan länder och inom länder med avseende på socioekonomisk grupp och kön. Denna avhandling undersöker hur man kan ta hänsyn till både miljömässiga och sociala hållbarhetsmål som ska användas i framtidsscenarier eller som underlag till beslutsfattande. I artikel I väljs fyra hållbarhetsmål i en tvärvetenskaplig process. Målen ska uppfyllas 2050 i s.k. normativa framtidsscenarier (backcasting) för Sverige i en kontext av nedväxt eller låg tillväxt. De två första målen handlar om klimatförändringar och markanvändningsfrågor. De två andra är sociala mål och omfattar delaktighet och inflytande i samhället samt tillgång till resurser och fördelning av dessa. För att uppnå de valda miljömålen, kommer drastiska minskningar av växthusgasutsläpp (GHG) och markanvändning att behövas, jämfört med dagens situation. Båda de sociala målen är inom räckhåll i dag, även om graden av uppfyllelse skiljer sig mellan olika grupper i samhället. I artikel II genomförs en kvalitativ dokumentanalys för att samla information om befintliga och föreslagna klimat- och energimål på global, nationell och lokal nivå. Vi letar också efter rättviseperspektiv i befintliga klimat- och energimål samt förslag till sådana perspektiv i föreslagna mål i den vetenskapliga litteraturen liksom i rapporter från miljöorganisationer. En slutsats är att rättvisa inte är uttryckligen formulerat i befintliga klimat- och energimål. Vi använder en teoretisk ram för social rättvisa som skiljer mellan vem som ger och får det som fördelas, vad som fördelas (rättvisevaluta) och hur det fördelas (distributionsprinciper). Utifrån vår analys fann vi att en egalitär princip används för de flesta föreslagna målen, exempelvis för globala mål om utsläpp av växthusgaser per capita. Samtliga av de granskade målen omfattar endast rättvisa mellan människor och exkluderar därmed andra levande varelser. I artikel III analyserar vi hur fyra olika backcastingscenarier för markanvändning i ett svenskt sammanhang år 2060 påverkar andra hållbarhetsmål när ett klimatmål om noll CO2-utsläpp är uppfyllt. Med hjälp av en matris gör vi en målkonfliktanalys med de övriga svenska miljömålen, jämställdhetsmål och mål för folkhälsan med dess 11 tillhörande målområden. Analysen visar att de potentiella målkonflikterna är fler i scenarier utan globalt klimatavtal. Detta beror främst på att vissa miljöfrågor måste behandlas på global nivå, samt att minskningen i miljöpåverkan kommer att bero på åtgärder som inte bara vidtagits i Sverige utan också globalt. Utifrån dessa tre artiklar diskuterar jag sedan olika aspekter som måste beaktas vid fastställandet av mål. Eftersom hållbarhetsmål är långsiktiga och kännetecknas av en hel del osäkerhet diskuterar jag behovet av att sätta upp "försiktigt utopiska mål" (cautiously utopian goals), det vill säga mål som kan vara omöjliga att uppnå, men möjliga att närma sig. Sådana mål kan få till stånd de djupgående förändringar som krävs för en hållbar och rättvis framtid samtidigt som de är acceptabla för de intressenter som berörs. Mål är ofta otydliga vad gäller vad som ingår eller inte. Vad gäller klimatmålen, exempelvis, är det ofta otydligt huruvida utsläpp från handel är inkluderade eller ej och vilket referensår en viss utsläppsminskning baseras på. Sådana avgränsningar bör synliggöras och helst diskuteras med avseende på hur de kan påverka till exempel andra länders utsläppsminskningar. Det finns också ett behov att skilja mål från medel för att uppnå målen, eftersom det gör det möjligt att formulera mål som kan uppnås på olika sätt. Ekonomisk tillväxt ses ofta som ett mål i sig, såsom i FN:s nya hållbarhetsmål (SDGs). Tillväxt borde dock betraktas som ett rent verktyg för att uppnå egentliga mål rörande, exempelvis, välbefinnande. Mål är också normativa och återspeglar både olika kulturella och etiska perspektiv på vad en god hälso- och sjukvård eller bostadsstandard bör vara. De underliggande värdena bör därför också synliggöras och ifrågasättas. Både inter- och intragenerationella rättviseperspektiv bör göras mer konkreta och tydliga så att sådana frågor kan följas upp. En bra start kan vara att förutom ett territoriellt perspektiv börja använda ett konsumtionsperspektiv vid upprättandet av klimat-eller markanvändningsmål, då effekten av vår konsumtion på andra länders miljö och hälsa har ökat under de senaste årtiondena.

QC 20160901

Beyond GDP Growth