Academic literature on the topic 'Managementkonsultföretag'

Problem Standardiseringar av arbetsprocesser hävdas leda till effektivisering och kvalitetssäkring samt en effektivare personal. Standardiseringar har blivit mycket vanligt förekommande inom olika typer av organisationer. Även managementkonsultorganisationer anses idag arbeta standardiserat, efter olika modeller och verktyg. Något som utsatts för hård kritik av många forskare som hävdar att varje klients problem kräver en unik lösning och att det därför inte är möjligt att lösa en kunds problem genom ett standardiserat tillvägagångssätt. Denna problematik har frambringat till grunden för denna studie som söker att finna svar på frågan om hur standardiseringar påverkar managementkonsultorgansiationer. Syfte Denna studie syftar till att sprida en förståelse för hur standardiseringar kan förbättra eller försämra managementkonsultorganisationers arbete. Tillvägagångssätt Denna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom fem intervjuer och två samtal med konsulter från fyra olika managementkonsultorganisationen. Vårt empiriska material har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensram som presenteras i studien. Slutsats Denna studie visar att standardiseringar påverkar managementkonsultorganisationer på flera olika sätt samt är en bidragande faktor för organisationens utformning av kultur och struktur. I studiens slutsats presenteras en modell med två idealtyper, en managementkonsultorganisation som är stark positivt inställd och en som är starkt negativt inställd till standardiseringar. Modellen påvisar att det finns en korrelation mellan standardisering och tre av de ämnena som presenteras i studiens underfråga: kunskap, konsultens egenskaper och komplexitet. Studien visar även att det finns ett samband mellan standardiseringar och kommunikation då en standardisering frekvent används för att underlätta kommunikationen till klienter. Att använda standardiseringar för att kommunicera vad som säljs till en möjlig kund kan dock innebära en särkoppling. I studiens slutsats presenteras en modell som påvisar att fördelarna av särkoppling är störst när managementkonsulten arbetar standardiserat samt kommunicerar att de arbetar ostandardiserat.

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning. Resultaten grundas på insamlad data från 19 managementkonsultföretag med verksamhet i Sverige.

This study examines how management consulting firms work with business- and functional strategy and how these strategies are interrelated. More specifically we focus on business strategy (business unit level) and knowledge strategy (functional level) and whether these are aligned or not, i.e. whether strategic congruence exists. A number of recent studies have examined the importance of business strategy and knowledge strategy in management consulting firms separately, but few have pointed out the importance of the alignment between them. With this study we contribute to the strategic field of research with a model that describes how management consulting firms should work with their knowledge strategy given their business strategy. The model is developed through a synthesis between theories in the field of strategic congruence, business- and functional strategies and thereafter tested by an empirical case study of six management consulting firms. Our main contribution with the model is the finding that the degree of customization is a determining factor of what type of knowledge strategy the firm should undertake. Given a high degree of customization we argue that it is strategic congruent to put an emphasis on personalization as the firms knowledge strategy. With a similar logic we argue that when the degree of customization is lower, the firm should focus on a knowledge strategy like codification. Further, in contrast with former studies, our findings show that it is strategic congruent to work with personalization and codification parallelly. Through our analysis we found that it is strategic congruent to put an emphasis on either personalization or codification in different project phases. We propose that it is a good fit to focus on codification in the beginning of a management consulting project and conversely focus more on personalization in the latter part. In contrast with earlier studies, we can not see why it should be harmful to focus on both strategies parallelly, given that this focus changes over time in a project. Finally, an interesting finding of our case studies is that all of the researched firms want to codify more knowledge and it seems to be easier today than for ten years ago to motivate consultants to codify their knowledge.

Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger på fyra managementkonsultföretag varav två tillämpar en codification strategi och de andra två tillämpar en personalization strategi. Alla företagen har mer eller mindre inslag av båda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgår att kunskapssystem och strategier hänger tätt ihop, och är beroende av vilken vikt företaget lägger vid att dokumentera och lagra kunskap. Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillämpade ställdes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, användarvänlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. Tillämpade företagen en personalization strategi ställdes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammanträden, telefonsamtal och e-post.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören. Syftet med denna studie är att undersöka en av dessa faktorer, vilket avser akademisk forskning. Detta görs genom att jämföra samt redogöra för tre konsultföretags beskrivningar och motiv kring akademisk forskning och dess funktion inom de olika aktivitetsområdena. För att uppnå syftet har en förstudie genomförts samt ett antal intervjuer med representanter från tre olika stora konsultföretag. Slutsatserna som dras är att akademisk forskning främst fyller en intern funktion hos de olika företagen, genom att bidra till en tydlig metodik vilket kan sägas ligga inom ramen för möjliggörandet av utställda löften. Akademisk forskning tycks även fylla en funktion inom ramen för att hålla löftet om köpt tjänst genom att stärka bilden av företaget och konsulternas trovärdighet och kapacitet att leverera.

Den höga personalomsättningen i managementkonsultföretag orsakar stora kostnader varför det är viktigt att undersöka varför personer väljer att avsluta sin anställning. Syftet med denna studie var att klargöra vad managementkonsultföretag kan vidta för åtgärder för att behålla sin personal. En kvalitativ undersökning har utförts med semistrukturerade intervjuer med sex managementkonsulter från tre olika managementkonsultföretag. Insamlad data har analyserats med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att konsulternas utveckling, återkoppling, medarbetare och lön är relevanta faktorer som påverkar deras intention att stanna i sina företag. Syftet med att söka sig till ett managementkonsultföretag kan även ge indikationer på vad som bör tillgodoses för att behålla managementkonsulter. Åtgärder att vidta är bland annat att tillgodose enskilda managementkonsulters behov, sammanföra företagets mål med konsulternas mål samt skapa balans mellan konsulternas arbete och privatliv.