Uppfattningarna om omvårdnad är relaterat till vem som utför den och vem som tar emot den. Det är därför viktigt att belysa både patienters och sjuksköterskors olika uppfattningar för att få en helhetsbild. Syftet med studien var att belysa genusperspektiv på sjuksköterskans arbete med patienter. Metoden som använts var litteraturstudie. I resultatet ingår elva granskade artiklar, tio kvalitativa och en kvantitativ. Resultatet redovisas i två delar situationsberoende både kvinnliga och manliga patienter är att vid intim omvårdad känns det bättre med en kvinnlig sjuksköterska än en manlig sjuksköterska. Det finns även kulturella skillnader i olika länder om hur patienten uppfattar omvårdanden och om det är en manlig eller kvinnlig sjuksköterska som utför den. Omvårdnadskvalité påverkas inte av åldern eller kön på sjuksköterskan, dock spelar dessa faktorer roll på hur patienter och sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden. Patientens preferens spelar roll på hur denne kommer uppfatta omvårdnaden. Manliga och kvinnliga sjuksköterskors uppfattning om omvårdnad var att den intima omvårdnaden utförd av manliga sjuksköterskor uppfattades som obekväm jämfört med intim omvårdnad utförd av kvinnliga sjuksköterskor. Det är viktigt att ha vetskap om de här uppfattningarna för att kunna bemöta patienten på ett bra sätt som sjuksköterska.

Uppfattning av omvårdnad äroch Faktorer som påverkar uppfattningarna. En uppfattning hos

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt. Resultatet visade att det manliga perspektivet inte betonades i omvårdnadsundervisning och klinisk omvårdnad. Detta upplevdes redan i utbildningen och skapade oro angående den framtida yrkesrollen. Yrkestiteln sjuksköterska upplevdes vara ett problem för den manliga sjuksköterskan. De senaste decennierna har allmänhetens attityd gentemot den manliga sjuksköterskan inte nämnvärt förändrats. Intimomvårdnad upplevdes vara den känsligaste delen av den manliga sjuksköterskans yrkesroll. Detta kan ligga till grund för att den manliga sjuksköterskan söker sig bort från det kroppsnära arbetet inom vården. För att förstå den manliga sjuksköterskans upplevelser av sin yrkesroll så behövs ytterligare kvalitativ forskning på området. Sjuksköterskeprogrammets undervisning behöver anpassas mer för män och för att den manliga sjuksköterskan ska kunna utvecklas inom professionen behöver den allmänna attityden gentemot den manliga sjuksköterskan förändras.

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.

Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.

Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.

Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.

Abstrakt

Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.

Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.

Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.

Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.

Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.

Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annat

på social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper. Dock var sjuksköterskors skattning av kvinnliga egenskaper kontra ledaregenskaper högre än deras skattning av manliga egenskaper i förhållande till ledaregenskaper. Signifikant högre grad av fördomsbenägenhet gentemot kvinnliga ledare kunde påvisas bland poliserna.

It has been shown that barriers and prejudice’s impede women’s progress to managerial levels. Studies show that prejudice’s derives from perceived sextyping of the managerial role. The aim of the present (n = 683) study was to examine attitudes towards leadership and compare how men and women within two gender segregated occupational groups, nurses and polices, attributes male and female characteristics to successful management. The hypotheses were based on social identity theory. Results revealed that both occupational groups associate successful management with both male and female characteristics. However, nurses’ valuation of female characteristics counter managerial characteristics was higher than their valuation of male characteristics versus managerial characteristics. A significant higher level of prejudice towards female leaders was found among polices.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor. Detta medför att manliga sjuksköterskor har färre förebilder inom yrket och därmed andra förutsättningar att forma en yrkesidentitet. Informanterna upplevde skillnader i förväntningar på kvinnliga respektive manliga sjuksköterskor samt olika föreställningar om hur en sjuksköterska ska vara beroende på kön. I fråga om status och lön delade informanterna åsikten om att fler män inom yrket skulle vara gynnande.

The aim of this study was to explore nurse’s experiences on what significance gender has in creating a professional identity. Snowball sampling was used to find appropriate informants. Interviews were executed on four male and four female nurses. From the analysis six categories emerged, Choice of profession, Lack of male role models, Working title, Heteronormativity as an ideal, the View on male nurse’s entry into the profession and the Meaning of nursing care. The result demonstrated that the ideal of a nurse is still perceived as a caring, maternal and tending woman. This was seen as the common explanation to why there are more women then men who choose to study to become a nurse. This results in male nurses having fewer role models within the profession thus different conditions when it comes to forming a professional identity. The informants experienced differences in expectations on female and male nurses and also different ides on what a nurse should be like depending on gender. In the matter of status and reward there was an agreement among the informants that more men within the profession would be beneficial.