Academic literature on the topic 'Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign)'

This thesis examines the multiplatform design issues of a development project using agile project methods and how they were resolved. Data was gathered through observation, photography and keeping of a journal using action research as a methodological framework. The thesis is concluded with recommendations on how to deal with these issues in similar projects under similar conditions.

En förutsättning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater är att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlängning av det stationära styrsystemet och kontrollbåset skapas, vilket möjliggör en önskvärd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar är utförd i syfte att undersöka de metoder som är lämpliga att använda i ett tidigt skede av en sådan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer. Genom att använda dessa metoder har en designstudie ämnat ta fram en prototyp av ett kompletterande styrsystem till en domteater. Denna uppsats redogör för en agil och iterativ designprocess, utförd enligt riktlinjer för Human- Computer Design (HCD) och ramverket ISO 13407, som resulterat i en prototyp av en applikation till en smarttelefon. Studiens resultat tyder på att metoder och ramverk inom HCI är lämpliga i utvecklandet av kompletterande styrsystem för domteatrar.

Vägen till ett snusfritt liv är ett arbete som formats utifrån idén att med applikationens hjälp skapa en fungerande lösning för att sluta snusa. Idag tar många hjälp av mediciner för att på kemisk väg bli av med sitt beroende. Min idé bygger istället på att med rätt motivation och hjälp klarar alla av att sluta utan dessa hjälpmedel. I arbetet går jag igenom olika lösningar och hur de fungerar samt ställer de mot min lösning för att kunna utvärdera om mina tankar och idéer verkligen fungerar. Det finns även en kortare bakgrundshistoria om snuset och dess påverkan på kroppen samt statistik på hur många som faktiskt använder sig av snus idag.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

Att utforma gränssnitt och system där variationen mellan användares respektive användningsmål, ålder eller andra förutsättningar varierar, kan vara en svår uppgift och kräva förståelse för de många olika användarna. Förbundet Svensk Bridge är en organisation med över 26.000 medlemmar i åldrarna 10 till 90plus, och har således många olika typer av användare, med olika förutsättningar och kunskap, för att kunna ta till sig den information som finns på Förbundets hemsida. I den här fallstudien har det tillvägagångssätt av den designprocedur för framtagandet av en prototyp på en ny hemsida åt Förbundet Svensk Bridge utvärderats. Detta har genomförts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utvärdering och jämförelse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida. Jämförelsen mellan den framtagna designprototypen gentemot Förbundet Svensk Bridge hemsida innefattade att 12 försökspersoner fick utföra ett antal uppgifter på både designprototypen och den befintliga hemsidan, för att sedan fylla i System Usability Scale som i sin tur utvärderades. Utifrån resultatet av användartesterna drogs sedan slutsatserna huruvida tillvägagångssättet som användes, kan tänkas vara ett bra tillvägagångssätt för liknande designuppdrag, exempelvis för föreningar, organisationer eller andra förbund där användarna varierar i ålder, kompetens och förutsättningar. Studien indikerar att tillvägagångssättet för framtagandet av designprototypen är ett tillvägagångssätt som skulle kunna appliceras vid liknande designuppdrag, då den framtagna prototypen fick ett bättre resultat på System Usability Scale, samt att uppgifterna som genomfördes av försökspersonerna vid användartestningen visade på kortare tidsförbrukning vid utförandet av uppgifterna på prototypen gentemot den befintliga hemsidan.

Interaktiv konst är ett samlingsbegrepp för konstverk som är datorbaserade och där en interaktion äger rum mellan systemet och dess användare. Området har beröringspunkter med interaktionsdesign bland annat beträffande utformandet av gränssnitt. Inom interaktionsdesign finns formulerade kvalitetskriterier, men motsvarande saknas inom interaktiv konst. Sådana kriterier kan på sikt leda till att utbildning och arbetsmetoder utvecklas och förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka vad som kännetecknar god kvalitet inom interaktiv konst enligt konstnärer verksamma i Estland. Valet av land motiverades av att studien utgjorde en del i ett Östersjöprojekt där värderingar och tillvägagångssätt hos personer som skapade produktioner inom medieteknik i denna region undersöktes. Intervjuer gjordes med åtta konstnärer. Resultatet av studien visar att god kvalitet inom interaktiv konst kan delas in i följande kategorier: material, form, syfte och process. De tre första utgör produktkvaliteter, den sista en processkvalitet. Vidare framkom att det hos konstnärerna förekommer olika uppfattningar om syftet med interaktiv konst. För vissa är det underhållning för andra reflektion. Detta talar för att det inte är önskvärt att ett enda verk uppfyller samtliga kvalitetsaspekter. Vid utformandet av ett verk bör konstnären istället fundera över vilka kvalitetsaspekter som är viktiga i det specifika fallet.
Digitala kreatörers värderingspraktik

I det moderna samhället är vår interaktion med tjänster konstant och erbjuder möjligheter för en rikare vardag. Ett exempel är att statliga myndigheter tillhandahåller sina tjänster digitalt för att förenkla och förbättra samhällsservicen till medborgare. Samtidigt innebär interaktion med digitala tjänster en utmaning för användarna. Dessa utmaningar kan vara orsaken till att användare av Konsumentverkets digitala tjänst Budgetkalkylen uttryckt möjligheter för förbättring. I detta examensarbete används teori inom användarnytta, användbarhet och kognitiv belastning för att undersöka interaktionen mellan användare och Budgetkalkylen. Detta för att bidra med förbättringsförslag för ökad användarnytta, användbarhet samt minimal kognitiv belastning. Teorin beskriver hur den kognitiva belastningen av vårt arbetsminne påverkar användbarheten hos ett system. Användbarheten, som är av vikt då den skapar förutsättningar för bra samspel med en produkt, bildar tillsammans med nyttan produktens användarnytta. Med användarnytta menas att systemet erbjuder de funktioner och information som möjliggör måluppfyllelse för användaren. För att undersöka detta har en kvalitativ undersökning genomförts där intervjuer och användartester använts som insamlingsmetoder. Datainsamlingen utfördes med studenter som inte tidigare använt tjänsten. Resultatet visar att det fanns delar av interaktionen som utgjorde hög kognitiv belastning och minskade systemets användbarhet. Att dela upp uppgifterna och informationen i mindre steg, ge tydliga instruktioner och anpassa designen efter användarens kunskapsnivå anses minska den kognitiva belastningen. Nyttan låg i att skapa en helhetssyn över sin ekonomi, där hälften mer proaktivt ville sätta upp sparmål och den andra hälften ville använda den mer reaktivt. Litteratur som beskriver att kognitiv belastning påverkar användbarheten fick stöd genom denna undersökning. Metoden för att undersöka den kognitiva belastningen för att finna brister i interaktionen fick samtidigt stöd.
In modern society, our interaction with services is continuous and offers opportunities for a richer everyday life. One example is that state agencies provide their services digitally to simplify and improve community services to citizens. At the same time, interaction with digital services poses a challenge for users. These challenges can be the reason why users of the Swedish Consumer Agency’s service Budgetkalkylen expressed opportunities for improvement. In this thesis, usefulness, usability and cognitive load is used to examine the interaction between users and the service Budgetkalkylen. This is to contribute with proposals for improvement concerning usefulness, usability and cognitive load. The theory describes how the cognitive load on our working memory affects the constituents of the usability of a system. Usability, which is important when interplay with a product is of concern, form together with utility the products usefulness. The usefulness of a system is the reason why a product is used to achieve goals. To investigate this, a study with a qualitative approach has been conducted containing interviews and user testing. The data collection was carried out with students who had no prior experience with the service. The result shows that parts of the interaction that constituted high cognitive load reduced the usability of the service. Splitting up the tasks and information in smaller steps, giving more clear instructions and adapting the instructional design to the users level of knowledge is considered to reduce the cognitive load. The utility was expressed as a means to create a holistic view of their finances. Some wanted more proactivity through being able to set up saving goals and some wanted to use it more reactively. Literature describing that cognitive load affects usability was supported by this study. The method of examining the cognitive load to find definices in the interaction was also supported.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm.