Contents
Academic literature on the topic 'Människan och naturen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Människan och naturen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Människan och naturen"
1
Lillbroända-Annala, Sanna, and Oscar Winberg. "”Fästingen håller inget säkerhetsavstånd”: Konkurrerande riskdiskurser om fästingar i media." TRACE ∴ Journal for Human-Animal Studies 9 (May 17, 2023): 58–80. http://dx.doi.org/10.23984/fjhas.121761.
Full textAbstract:
I Finland är fästingen ett återkommande diskussionsämne i medier och människor emellan framför allt under fästingsäsongen som pågår från våren till sena hösten. Bilden och uppfattningen om fästingen som riskfylld och farlig byggs upp i mellanmänsklig interaktion och genom olika medier. I artikeln analyseras med utgångspunkt i begreppet risk hur media och allmänheten konstruerar riskdiskurser kring fästingar i allmänbildande media, tidningsreportage och diskussionsforum. Vi analyserar hur olika medier diskuterar fästingar och hur fästingar upplevs som risk för hälsan, för utförandet av vardagliga sysslor och i förhållande till naturen. Vi förankrar analysen i risk som någonting sociokulturellt, kontextuellt och tidsbundet där medier av olika slag har stor påverkan. Materialet består av finländska tidningar och nätdiskussioner från 2000-talet. Därmed ligger artikelns fokus på hur riskdiskurserna och sätten att hantera risk i förhållande till fästingar har byggts upp under de senaste decennierna. Fästingdiskurserna förstärker den generella uppfattningen om att fästingen är Finlands farligaste djur eller åtminstone en av de farligaste som väcker starka känslor och som behandlas i medier och bland den stora allmänheten i provocerande och sensationella ordalag. De motsatta argumenten för fram fästingen som en vardaglig följeslagare som människan har anpassat sig till genom olika hanteringsstrategier och -praktiker.
2
Hollsten, Laura. "Naturens största mästerstycken eller straffande tyranner?" AURAICA. Scripta a Societate Porthan edita 14, no. 1 (December 20, 2023): 20–38. http://dx.doi.org/10.33520/aur.142172.
Full textAbstract:
Inom historieforskningen har förhållandet mellan människor och insekter sällan behandlats, även om insekterna haft stor betydelse i människors sociala och kulturella liv. Insekter har varit närvarande i människors liv på olika sätt och påverkat historien genom sitt medaktörskap, till exempel i spridandet av sjukdomar såsom malaria och gula febern. Insekter har spelat en roll inom medicinhistorien, men också inom den idé- och lärdomshistoria som studerar naturalhistoria och entomologins historia, samt inom kulturhistoria där man bland annat utforskat insekters betydelse som symboliska bärare av olika egenskaper. Föreliggande artikel studerar kunskap om insekter och spindeldjur i Europa och Sverige under tidigmodern tid. Målet är att studera hur kunskap om insekter cirkulerade i det tidigmoderna Sverige och Europa samt hurdan denna kunskap var, eftersom såväl nya rön som gamla traditioner kommunicerades i vetenskapliga och populära verk. Fokus ligger på hur nyttotänkande, fysikoteologi och antropocentrism påverkat synen på insekter och spindeldjur som antingen nyttiga eller skadliga för människan. I beskrivningarna syns å ena sidan en äldre människocentrerad naturalhistoria, å andra sidan ett mera systematiskt naturvetenskapligt tänkande. Därmed ingick såväl auktoritetsbaserat allmäneuropeiskt tankegods som lokal kunskap i den tidigmoderna kunskapen om insekter. Även om sätten att kategorisera insekter förändrades under tidigmodern tid finns det en kontinuitet i betoningen av nytta och skada, en kontinuitet som ännu syns idag.
3
Westerhäll, Lotta Vahlne. "Andlighet och juridik – inga oförenliga storheter." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 5 (December 11, 2023): 710–19. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i5.22384.
Full textAbstract:
Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rätten består av ett flertal rättskällor, såsom statuter, rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer. Normerna kräver efterföljd. I den medicinska rätten finns regler om medicinsk vård och behandling. Utförarna av vården ska vid påföljd utföra vården på visst sätt.
Andlighet har med relationen till det egna jaget, andra människor, naturen och högre makter att göra. Andlig vård betecknar arbetet som olika trossamfund utför på sjukhusen genom särskilda tjänster. Genom själavård, riter, stödsamtal till människor i kris fyller de olika trossamfundens representanter ett behov som vårdpersonalen inte alltid kan tillmötesgå. Den andliga vården blir därför ett komplement till de olika professionernas arbete inom sjukvården.
Andlighet och juridik utgör inga oförenliga storheter. Den andliga vården är tämligen omgärdad av rättsliga regler och därmed integrerad i juridiken. Här kommer att ges åtskilliga exempel på detta i syfte att påvisa kopplingen mellan juridik och andlighet.
4
Ärlemalm-Hagsér, Eva. "Förskolans utbildning i Antropocen." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 3 (November 1, 2022): 96–117. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.06.
Full textAbstract:
Förskolebarnet har historiskt setts som utvecklings- och framtidsprojekt i strävan för ett bättre samhälle. I den senaste Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) har det politiska begreppet hållbar utveckling (HU) lagts till både i förskolans värdegrund och i förtydligande målskrivningar. I denna artikel presenteras en narrativ studie om förskolans utbildning med fokus på förskolans roll ochförskolebarns lärande i antropocen. Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats. Resultatet visar att antropocen som begrepp inte används i förskollärarnas beskrivningar av utbildningen. Dock, framträder i deras berättelser en utbildning där arbetet för en hållbar jord ses som ett grundläggande innehåll och där barns lärande innebär att lära om hållbar resurshantering, källsortering och att lära i och om naturen. Slutligen ger en svag styrning och ledarskap sig tillkänna där hållbar utveckling som begrepp inte ger stöd för tolkningar och förståelser om att arbeta i en utmanande tid i relationen människa och natur.
5
Ojala, Maria. "Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning." Acta Didactica Norge 13, no. 2 (June 18, 2019): 1. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6440.
Full textAbstract:
SammanfattningKlimatförändringarna är ett av de mest allvarliga hållbarhetsproblem som mänskligheten står inför och är en viktig del av utbildning för hållbar utveckling. Genom dess existentiella, politiska och moraliska/etiska karaktär är klimatfrågan värdeladdad och även förknippad med en mängd känslor. Många människor oroar sig över klimatförändringarna och studier har visat att känslor ofta uppväcks i klassrummet då man undervisar om detta problem och andra hållbarhetsutmaningar. Syftet med denna artikel är att genom en genomgång av teorier och tidigare empiriska studier visa på att inte bara känslor utan också känslohanteringsstrategier är en viktig del av klimatundervisningen och att lärare spelar en viktig roll för om dessa strategier kommer att främja eller hindra läroprocesser inom detta område. Lärare har betydelse både genom att vara förebilder och genom hur de bemöter ungas känslor i klassrummet. I artikeln argumenteras för vikten av att inkludera främjandet av en ”kritisk känslokompetens” dels i lärarutbildningen och dels i utbildning för hållbar utveckling i skolan. Avslutningsvis ges några konkreta exempel på hur detta kan genomföras.Nyckelord: utbildning för hållbar utveckling, klimatförändringar, känslor, känslohanteringsstrategier, meningsfokuserad coping, lärandeEmotions, values and education for a sustainable future:Promoting critical emotional awareness in climate educationAbstractClimate change is one of the most serious sustainability problems facing humanity today. It is also an important part of education for sustainable development. Through its existential, political and moral/ethical nature, the climate issue is value laden and also associated with a multitude of feelings. Many people worry about climate change, and studies have shown that emotions are often evoked in the classroom when teaching about this problem and other sustainability challenges. The purpose of this article is to show, through a review of theories and previous empirical studies, that not only emotions but also emotion regulation strategies are an important part of climate change education and that teachers play a vital role in whether these strategies will promote or hinder learning processes. Teachers are important both by being role models and by how they respond to the feelings of young people in the classroom. The article argues for the importance of including and promoting "critical emotional awareness" in teacher education and in teaching about education for sustainable development in schools. In the end of the article some concrete examples of how this can be done are presented.Keywords: education for sustainable development, climate change, emotions, emotion regulation strategies, meaning-focused coping, learning
6
Hollsten, Laura. "Konsumerad och älskad till döds. Vilda och tama papegojor i den tidigmoderna Atlantiska världen." Elore 20, no. 1 (May 1, 2013). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79047.
Full textAbstract:
Artikeln studerar europeiska, i huvudsak franska, beskrivningar av karibiska papegojor på 1600- och 1700-talen ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Genom att studera papegojans natural- och kulturhistoria under tidigmodern tid argumenterar artikeln för att skillnaden mellan kategorierna vild och tam var en viktig distinktion i relation till papegojornas värde och användningssätt som konsumtionsobjekt. Studien erbjuder dessutom möjligheten att utreda om papegojans röst kan höras i de undersökta skildringarna. Papegojans position i gränslandet mellan natur och kultur leder till att en uppdelning i dessa kategorier är komplicerad. Dels skulle papegojan representera den vilda tropiska naturen i kolonierna, dels skulle den vara ett roande sällskapsdjur som anpassade sig efter människans önskemål och krav genom att härma hennes språk. Papegojornas ”naturliga vildhet” omnämns vid flera tillfällen som en oönskad egenskap. Då man tämjde papegojor försökte man få dem att glömma sin vildhet genom att föra bort dem från sina habitat och från sina artfränder, både geografiskt och symboliskt, för att ”socialiseras” in i människornas sfär. Klyftan mellan människor och djur är betydligt smalare i skildringar av papegojor som sällskapsdjur än i framställningar av papegojor i det vilda. Papegojans egenskaper som gjorde den begärlig för människan, dess välsmakande kött, dess iögonenfallande skönhet och dess förmåga att tala människornas språk var en vinnande kombination på konsumtionsmarknaden. Papegojorna själva framstår däremot som förlorare i händelserna kring den europeiska koloniseringen av Karibien och det därpå följande utbytet av arter kontinenterna emellan och den ekologiska imperialismen.
7
Johansson, Eva. "Alvar Aalto och det urbana landskapet." Tahiti 9, no. 2 (December 10, 2019). http://dx.doi.org/10.23995/tht.88068.
Full textAbstract:
I artikeln granskas två av Alvar Aaltos (1898–1976) centrumplaner – forscentrumet för Uleåborg 1942 och fosterlandshjärtat för Helsingfors cirka tjugo år senare. Förslagen förenas av ett vattenelement och planeringsområdena kan uppfattas som finländskt nationallandskap. Målsättningen är att undersöka hur Aalto bevarade och skapade symboler med hjälp av landskapet. Granskningen utgår från naturens roll i samtidens planeringsideal och Aaltos egna slutsatser beträffande användningen av landskapet i centrumplaneringen. Aaltos projektbeskrivningar och artiklar utgör de främsta källorna.
Av undersökningen framgår att Aalto intensifierade det existerande landskapet. Han skapade även artificiella landskap för att accentuera områdets geografiska form. Hans uppfattning om landskapets roll i planeringen avvek från funktionalisternas, även från svenskarnas mjukare linje. Aalto uppskattade inte att man liksom i Sverige skapade nationallandskap i stadskärnorna. Stadsmässig natur var förmer än orörd natur. Han använde dock det finländska nationallandskapet som identitetsskapande element för att ge mening åt gestaltningen. Landskapet förbättrades med arkitektur för att förena och skapa harmoni mellan naturen, kulturen och människan.
8
Davidsson, Karin, and Susanne Nygren. "Hur påverkar den fysiska vårdmiljön möjligheten till vila och återhämtning för personer som vårdas på en psykiatrisk sluten vårdsavdelning?" Sömn och Hälsa, April 1, 2022, 114–25. http://dx.doi.org/10.59526/soh.vi.14458.
Full textAbstract:
Att den fysiska miljön är viktig för människans läkningsprocess är något man varit medveten om i årtusenden. Vi mår bra av närhet till naturen, ett naturligt ljus och lugnande färger. Genom tidigare forskning vet vi idag att fysiska faktorer i miljön påverkar människors välbefinnande och hälsa. Författarna som är kliniskt verksamma specialistsjuksköterskor inom den psykiatriska vården ser dock i sitt arbete en fysisk vårdmiljö som är sliten, omodern och torftig. Människor som lider av psykisk ohälsa och vårdas vid en psykiatrisk sluten vårdsavdelning borde i stället mötas av en vårdmiljö som upplevs lugnande och främjande för återhämtningen. Ur detta väcktes ett intresse för den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning i en psykiatrisk slutenvårdskontext, vilket så småningom resulterade i en magisteruppsats. I föreliggande artikel har författarna valt att lyfta fram de delar i magisteruppsatsen som relaterar till sömn och hälsa utifrån följande frågeställningar: Hur är det att försöka komma till ro och somna på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning? Hur påverkas sömnen av den fysiska vårdmiljön? Hur kan vi som vårdpersonal främja en god sömn för personen som vårdas?
Dissertations / Theses on the topic "Människan och naturen"
1
Munter, Judit. "Naturen, hållbarheten och människan : En diskursanalys av Stockholms stads miljöprogram." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142747.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.
2
Thunman, Silfverblad Anna. "Människan och Naturen : En stude om miljöutbildningens roll till naturnära handligar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148296.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgruppernaThis study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.
3
Åsman, Sofia. "Människan och Naturen i Mary Shelleys Frankenstein or the Modern Prometheus." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16426.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning.The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.
4
Wigh, Christian. "Människan i naturen : om etiska gränsdragningar och djupekologins kritik av antropocentriska naturuppfattningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6403.
Full textAbstract:
The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess’ concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola’s ideological agenda of population-reduction respectively. According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis. Both Bookchin and Ferry argue that this idea reduces the role of human reason and ethics in a fundamental way, especially in relation to questions concerning population-growth control. My aim is to show that the original intention of Arne Naess in his philosophy (Ekosofi T) does not resemble either Ferrys focus of critique, neither the controversial statements made by Dave Foreman and Earth First! nor Linkolas population-control agenda.
5
Hildingsson, Sara, and Maria Nilsson. "Människan och naturen i modern barnlitteratur : En ekokritisk analys av tre barnböcker." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54652.
Full textAbstract:
En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.
6
Älgamo, Joel. "Naturen i barnlitteraturen – relationen mellan mänskliga karaktärer och naturen i tre skönlitterära verk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75459.
Full textAbstract:
I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.
7
Björkskog, Beatrice. "Samtal om människan och naturen : en ansats till tolkning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347429.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.
8
Visilitskij, Egor. "Människan, naturen, monstret och vetenskapsmannen : En ekokritisk analys av Mary Shelleys Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818) och filmatiseringen Frankenstein (1994)." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42547.
Full textAbstract:
The main focus of this essay is to attempt to answer the question of how Mary Shelley in her novel Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818), and Kenneth Branagh in his film Frankenstein (1994) portray nature, the environment and the characters with the help of an ecocritical perspective, and how Frankenstein could be used by high school teachers to teach students about the ecocritical perspective, but also the global sustainability goals. The questions that I have tried to answer in this analysis are: How is nature used in the two versions to reflect the main characters? How can the main characters in the two versions be interpreted from an ecocritical perspective? And how can these two versions of Frankenstein be used to inform students about the environment and sustainable development? The analysis has been conducted with the help of two ecocritical concepts, anthropomorphism and anthropocentrism, and with the help of these two concepts I have been able to draw the conclusion that the author and filmmaker present differences in nature and the environment depending on the situation, and I have also been able to present how a high school teacher could use Frankenstein to inform students about the ecocritical perspective and the global sustainability goals.Godkänt datum 2021-06-01
9
Bolinder, Christina. "Ett grönområdes framtid : - utifrån människans utbredning och naturens behov." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10376.
Full textAbstract:
I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur. I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras. För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde. Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.
10
Wiesiollek, Kathrin. "Naturupplevelse och psykisk hälsa : Hur påverkar naturupplevelser människor med stress- och utmattningssymtom." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86274.
Full textAbstract:
Stress-related diseases in Sweden have doubled since 1997. Even longterm sickness related tostress has increased over the last decade. In future there is a need of alternative methods todecrease the amount of people being affected to gain a better population health. Natureassisted therapy (NAT) was shown to be a successful method as part of the therapy of stressand burnout likewise was nature an important factor to prevent people from mentaldisorders. The aim of this study was to analyse the latest research concearning nature and itshealth effects with focus on stress and burnout patients in order to plan health promotingactivities outdoors for these patients. Questions included in the study were what impact natureexperiences have apart from medical and psychotherapeutic methods and how natureexperiences do affect stress and burnout patients. The results show that viewing landscapes,rest activities in boreal environment (especially broad-leaved and pine forest), closeness towater and bright wide surroundings have positive effects on people with stress. There is theevidence that certain nature qualities can serve as resources for recovery from stress. Theycan also reduce the risk for gaining mental health. Nature experience is evoking a relaxingmechanism through the activation of the parasympathetic nerve system. For a longtermeffect affected patients do not only need to be shown meaningful activities outdoors but alsohas nature and outdoor activities to become a part of people’s everyday life.
Books on the topic "Människan och naturen"
3
Frängsmyr, Carl. Klimat och karaktär: Naturen och människan i sent svenskt 1700-tal. [Stockholm]: Natur och kultur, 2000.
Find full text
4
1939-, Jonson Jonas, ed. Och Gud såg att det var gott: Om naturen och människan. Stockholm: Proprius : Kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen, 1986.
Find full text
5
Andersson, Kerstin. Människan, naturen och Gud: En studie av miljöetiken i nutida kristen teologi. Uppsala: Uppsala universitet, 2007.
Find full text
6
Watson, Lyall. Dark nature: A natural history of evil. New York: HarperCollinsPublishers, 1995.
Find full text
7
photographer, Töve Jan 1958, ed. Röster från skogen: Människor och natur på Bredfjället. Karlstad: Votum förlag, 2010.
Find full text
8
Retsö, Dag. Människans mobilitet och naturens motsträvighet: Studier kring frågan om reshastighet under medeltiden. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2007.
Find full text
9
VLADIMIR, ORAVSKY. DEN LYCKLIGA OCKUPATIONEN: Sensuella recept från naturens eget kök och en läsebokför alla åldrar och många smakriktningar om honom själv ochom invandrade och inhemska människor och djur. Nora: Nya Doxa, 2000.
Find full text