To see the other types of publications on this topic, follow the link: Människan och naturen.
Dissertations / Theses on the topic 'Människan och naturen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 36 dissertations / theses for your research on the topic 'Människan och naturen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Munter, Judit. "Naturen, hållbarheten och människan : En diskursanalys av Stockholms stads miljöprogram." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142747.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.
2
Thunman, Silfverblad Anna. "Människan och Naturen : En stude om miljöutbildningens roll till naturnära handligar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148296.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker hur människors relaterar till naturen efter en genomförd utomhusutbildning vid namn Hållbar natur. Utbildningen består av 11 olika stopp/platser där olika miljöfrågor kring hållbar utveckling exemplifieras. Metoden för studien är fokusgrupper och de empiriska materialen består av tre fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. Fokusgruppernas deltagare fick tillsammans gå en tre timmar lång utomhusutbildning där Rockströms planetära gränser låg i fokus. Analysen av materialet visar på att deltagarna har fått en ökad medvetenhet kring samband och samspel som finns mellan människan och naturen, men de verkar sakna en djupare förståelse. Analysen visar också på hur stor roll platser har som referenspunkt i diskussioner om miljöfrågor, dock inte de platser som besöktes under utbildningen. Det är troligt att den stora aktiviteten som uppkom i samband med gruppdiskussionerna kan kopplas till den konkreta upplevelsen som deltagarna precis hade fått. Det framkom i analysen att deltagarna gärna ville prata om ämnen som de kan referera till med egna erfarenheter. Analysen visar därmed att det är viktigt att använda sig av exempel som är lätta att förknippa med sitt eget liv vid utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik. Deltagarnas förhållningsätt till naturen, det vill säga ett antropocentriskt eller ekocentriskt förhållningssätt spelade roll för hur de tog till sig utbildningen vilket gör att det är av betydelse för utformandet av en miljöutbildning med utomhuspedagogik att ta hänsyn till människans natursyn. Ingen av deltagarna hade ett biocentriskt synsätt. Gemensamt för alla fokusgruppernaThis study investigates how people relate to nature after an accomplished outdoor education called Sustainable Nature. The education consists of 11 different stops / places where different environmental issues regarding sustainable development are exemplified. The method of the study is focus groups and there were three groups, together 14 participants. The focus groups members participated in a three-hour loong outdoor education, focusing on the nine planetary boundaries as theorized by Rockstöm. The analysis of the material shows that the participants have gained increased awareness of the relationship and interaction between man and nature, but they seem to lack a deeper understanding. The analysis also shows the importance of geographical points in discussions of environmental issues, but not the places visited during the education. It is likely that the big activity that arose in connection with the group discussions can be linked to the actual experience that the participants had just received. It was found in the analysis that participants would like to talk about topics that they can refer to with their own experiences. The analysis thus shows that it is important to use examples that are easy to associate with their own lives in the design of an environmental education. Participants' approach to nature, that is, an anthropocentric or ecocentric approach, played a part in the way they took the education, Hence, participants´ view of nature are key aspects to take into account in the design of informal environmental outdoor education. None of the participants had a biocentric approach. Common to all the focus groups was that after education a clear commitment was made to educate more, it’s a clear expression of a new interest.
3
Åsman, Sofia. "Människan och Naturen i Mary Shelleys Frankenstein or the Modern Prometheus." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16426.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar med hjälp av av teorier från ekokritik och posthumanism besvara frågorna hur Mary Shelley i sin roman skildrar relationen mellan natur och människa, samt hur man med utgångspunkt i Frankensteins monster (i uppsatsen refererad till som Skapelsen) kan diskutera begreppet människa. Med ekokritik menas här att studera det mänskliga jämfört med det ickemänskliga samt att också diskutera detta mänskliga, vilket är en av huvudpoängerna inom posthumanism. Den vetenskapssyn och natursyn som var gällande på Mary Shelleys tid var antropocentrisk, en världsåskådning som alltid utgår ifrån människan, och som oftast ger människan högre status än allt annat. I romanen skildras detta genom Kapten Waltons syn på sitt upptäcktsresande, och Victor Frankensteins önskan att besegra döden, eller naturen, genom att skapa en ny varelse, för vilket han får plikta med sitt liv, då han inte klarar det hårda klimatet vid Nordpolen. Det blir alltså naturen som dödar honom. I detta kan ses Mary Shelleys kritik mot ett oansvarigt utforskande av naturen och dess processer. Vid försök att diskutera konceptet människa kan upptäckas att en definition lätt motarbetas genom att inte alla människor passar in på denna definition, och att det också kan finnas andra varelser som helt eller delvis gör det. Saken kompliceras dessutom av att en maskin, en robot, eller en artificiell intelligens, numera kan fungera mycket likt en hjärna, och att den mänskliga hjärnan beskrivs som en serie elektrokemiska impulser. Vi leds att acceptera Derridas tanke att människa inte är något som går att definiera. Även denna diskussion kan ses som antropocentrisk, vilket är en av svårigheterna; att bortse från sin egen kulturs världsåskådning.The main focus of this essay is to attempt to answer the questions of how Mary Shelley, in her novel Frankenstein or the Modern Prometheus, portrays the relationship between man and nature, and how Frankensteins creature can serve as a starting point in a discussion of the term human. The theories of ecocriticism - here described as the study of the relationship between human and nonhuman - and poshumanism, which contains the premisses for discussing this human, reveal many interesting things about the novel. The scientific approach to the world, and by extension, nature, can in Shelleys novel be considered anthropocentric, which is portrayed as a damaging world-view. Attempts to discuss the concept of human reveals that any definition can be met with resistence and objections. Not all humans meet the criteria of a certain definition, and there may be other creatures that do. The conclusion here may be that the human simply cannot be defined properly.
4
Wigh, Christian. "Människan i naturen : om etiska gränsdragningar och djupekologins kritik av antropocentriska naturuppfattningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6403.
Full textAbstract:
The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess’ concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola’s ideological agenda of population-reduction respectively. According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis. Both Bookchin and Ferry argue that this idea reduces the role of human reason and ethics in a fundamental way, especially in relation to questions concerning population-growth control. My aim is to show that the original intention of Arne Naess in his philosophy (Ekosofi T) does not resemble either Ferrys focus of critique, neither the controversial statements made by Dave Foreman and Earth First! nor Linkolas population-control agenda.
5
Hildingsson, Sara, and Maria Nilsson. "Människan och naturen i modern barnlitteratur : En ekokritisk analys av tre barnböcker." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54652.
Full textAbstract:
En litteraturvetenskaplig undersökning av tre moderna skönlitterära barnböcker för mellanåldern 9–12 år utgivna 2019–2020. Undersökningens syfte har varit att utifrån ett ekokritiskt perspektiv undersöka hur mötet mellan människa och natur gestaltas samt hur natursynen framställs. Analyserna visar starkast på en antropocentrisk natursyn där människan står i centrum och klimatförändringar samt miljöförstöring är ett resultat av människans liv på jorden. Även en metafysisk aspekt på den andliga naturen syns i litteraturen. Gemensamt är att alla tre böckerna förmedlar hopp om framtiden.
6
Älgamo, Joel. "Naturen i barnlitteraturen – relationen mellan mänskliga karaktärer och naturen i tre skönlitterära verk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75459.
Full textAbstract:
I studien analyseras Det stora skogsäventyret (2018), Götes gammelskog (2018) och Första naturhjälpen tältar (2018). Böckerna är av skönlitterär karaktär varav den sista även kategoriseras som faktabok, och samtliga behandlar natur- och miljöfrågor. Syftet med studien är att undersöka hur de tre barnböckerna skildrar relationen mellan deras mänskliga karaktärer och naturen, och följaktligen vilka didaktiska möjligheter och implikationer sättet de framställs på kan tänkas medföra om boken används som ett läromedel. Då böckerna har gemensamt att de innehåller illustrationer är metoden en form av kvalitativ text- och bildanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare forskning inom barnlitteratur och inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet ekokritik. Analysen visar hur mänskliga, eller förmänskligade karaktärers natursyn kan tolkas i relation till varandra utifrån deras handlande i berättelserna. Böckernas protagonister visar sig ha en mer problematiserande relation till naturen i jämförelse med andra karaktärer. Vidare visar analysen att det finns schablonartade mönster i hur olika karaktärer framställs och agerar. Böckernas holistiska sammanhang, deras miljömässiga teman och förmedlade etiska och estetiska värden kan sägas ligga till god grund för undervisning inom hållbar utveckling i skolan, samtidigt som deras existens kan ses som ett svar på en samhällelig oro för klimatet och framtiden.
7
Björkskog, Beatrice. "Samtal om människan och naturen : en ansats till tolkning av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347429.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen studeras utvalda delar i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, utifrån kunskapsmålet att elever i utgången av årskurs 3 ska samtala om människan och naturen i skönlitteratur, myter och konst. Tolkningen av begreppen människa och natur är betydelsefulla för att samtalens innehåll ska harmonisera med läroplanens värdegrund och syfte. Forskningen inom det specifika området är begränsat och riktar sig främst mot undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska utgångspunkten för arbetat vilar i den ekokritiska litteraturteorin. Med stöd i en kritisk diskursanalytisk metod visar den här undersökningen att det finns fler olika positioner för läraren att inta till begreppen människa och natur. Vidare diskuteras vad det skulle kunna innebära i en transformering av läroplanens begreppsliga innehåll i syfte att lyfta fram en didaktisk relevans för uppsatsen.
8
Visilitskij, Egor. "Människan, naturen, monstret och vetenskapsmannen : En ekokritisk analys av Mary Shelleys Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818) och filmatiseringen Frankenstein (1994)." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42547.
Full textAbstract:
The main focus of this essay is to attempt to answer the question of how Mary Shelley in her novel Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818), and Kenneth Branagh in his film Frankenstein (1994) portray nature, the environment and the characters with the help of an ecocritical perspective, and how Frankenstein could be used by high school teachers to teach students about the ecocritical perspective, but also the global sustainability goals. The questions that I have tried to answer in this analysis are: How is nature used in the two versions to reflect the main characters? How can the main characters in the two versions be interpreted from an ecocritical perspective? And how can these two versions of Frankenstein be used to inform students about the environment and sustainable development? The analysis has been conducted with the help of two ecocritical concepts, anthropomorphism and anthropocentrism, and with the help of these two concepts I have been able to draw the conclusion that the author and filmmaker present differences in nature and the environment depending on the situation, and I have also been able to present how a high school teacher could use Frankenstein to inform students about the ecocritical perspective and the global sustainability goals.Godkänt datum 2021-06-01
9
Bolinder, Christina. "Ett grönområdes framtid : - utifrån människans utbredning och naturens behov." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10376.
Full textAbstract:
I Stockholms län finns ett stort behov av att bygga bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. Orsaken till utbyggnadsbehovet av bostäder är en befolkningsökning inom länet. Utbyggnaden sker både genom påbyggnad av befintliga huskroppar, förtätningar, återanvändning av sedan tidigare hårdgjorda ytor men också genom att använda marken i befintliga parker och natur. I mitt arbete har jag en forskningsfråga/hypotes om att det är möjligt att bygga inom ett grönområde utan att dess värde förloras. För att utreda hur ett grönområdes värden kan påverkas vid ny bebyggelse har jag valt att studera två olika områden, Kymlinge och Söderby, som ligger inom Järvakilen och göra en jämförelsestudie mellan dessa. Grönområdet, Järvakilen, är en av Stockholms grönkilar som bland annat fungerar som rekreationsområde. Planförslagen för Kymlinge och Söderby grundas på närbesläktade förutsättningar såsom närhet till rekreationsområde med natur, infrastruktur med vägbuller från ett stort flöde av trafik och kraftledningsgator. En skillnad däremot är avståndet till närliggande tätort. I båda fallen tas delvis jungfrulig mark i anspråk. Lite speciellt för Kymlinge är att här finns en tunnelbanestation uppförd som inte har blivit färdigställd och att ett kommunalt naturreservat har inrättats. I jämförelsen har likheter och skillnader i planeringen tagits fram utifrån inventering, analys och planförslag.
10
Wiesiollek, Kathrin. "Naturupplevelse och psykisk hälsa : Hur påverkar naturupplevelser människor med stress- och utmattningssymtom." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86274.
Full textAbstract:
Stress-related diseases in Sweden have doubled since 1997. Even longterm sickness related tostress has increased over the last decade. In future there is a need of alternative methods todecrease the amount of people being affected to gain a better population health. Natureassisted therapy (NAT) was shown to be a successful method as part of the therapy of stressand burnout likewise was nature an important factor to prevent people from mentaldisorders. The aim of this study was to analyse the latest research concearning nature and itshealth effects with focus on stress and burnout patients in order to plan health promotingactivities outdoors for these patients. Questions included in the study were what impact natureexperiences have apart from medical and psychotherapeutic methods and how natureexperiences do affect stress and burnout patients. The results show that viewing landscapes,rest activities in boreal environment (especially broad-leaved and pine forest), closeness towater and bright wide surroundings have positive effects on people with stress. There is theevidence that certain nature qualities can serve as resources for recovery from stress. Theycan also reduce the risk for gaining mental health. Nature experience is evoking a relaxingmechanism through the activation of the parasympathetic nerve system. For a longtermeffect affected patients do not only need to be shown meaningful activities outdoors but alsohas nature and outdoor activities to become a part of people’s everyday life.
11
Skoogh, Camilla. "Konflikten mellan människor och elefanter." Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1727.
Full textAbstract:
Sammanfattning
Uppsatsen beskriver konflikten mellan elefanter och människor kring Tarangire nationalpark. Som är en park som är mycket känd för mängden elefanter som de har, så det är ett växande problem. Själva fokusen ligger på hur elefanterna förstör för de lokala befolkningen och vad som kommer hända om elefanterna får fortsätta att öka i antal som de gör nu. Uppsatsen ska undersöka vad man kan göra för att bevara det vilda djurlivet i synnerhet elefanterna, men samtidigt skydda jordbrukare mot elefanter som äter upp och förstör deras grödor.
Men genom att befolkningen i Tanzania ökar gör det att människor flyttar allt närmare Tarangire nationalpark och dom korridorer som djuren använder för deras traditionella vandringar. Allt detta skapar stora problem genom att djurens habitat minskar, vilket resulterar i att bland annat elefanterna orsakar stora skador på jordbrukarnas fält, genom att de äter upp grödor eller trampar sönder grödorna.
Alla jordbrukare kring Tarangire nationalpark hade detta problem och många kände en uppgivenhet eftersom ingen hjälpte dem, verken nationalparkerna eller regeringen. Jordbrukarna hade några traditionella metoder för att skrämma iväg elefanterna och några av dessa var att man gjorde ljud, eld och kastade saker. Men ibland hjälpte ingenting eftersom elefanten i fråga inte var rädd. Vilket innebar för jordbrukaren att man inte kunde göra någonting, utan man fick se på hur ens levebröd blev uppätet eller nedtrampat. För att sen ta arbete hos någon annan för att överleva.
12
Öberg, Gusten. "Människa, natur och plats i Regnspiran : En ekokritisk studie." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411911.
Full text
13
Ismail, Khadra. "”Människan är det farligaste djuret” : Elevers uppfattningar om miljöproblem och framtiden." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44560.
Full textAbstract:
Syftet med denna empiriska studie är att belysa hur 10 elever i årskurs fem uppfattar miljöproblem och framtiden. Studien har tillämpat den kvalitativa metoden fokusgrupper och klarlägger begreppet hållbar utveckling samt globala insatser inom hållbar utveckling. Vidare har hållbar utveckling i läroplanen speciellt framhävts samt tidigare forskning om elevers uppfattningar kring hållbar utveckling, miljöproblem och framtiden. Resultatet visar att elever har kunskaper om olika slags miljöproblem. Dock är nedskräpning det mest diskuterade miljöproblemet. Eleverna hade olika uppfattningar kring framtiden. Majoriteten av eleverna uppfattade en hemsk framtid med flertal olika skadliga konsekvenser. Ett fåtal elever hade bättre förväntningar kring framtiden och menade att världens länder kommer att samarbeta kring internationella lagar för en bättre framtid. Slutligen har eleverna diskuterat hur samhället borde arbeta för att skapa en hållbar planet.The purpose of this empirical study is to illustrate how 10 students in grade five perceive environmental problems and the future. The study has applied the qualitative method focus groups and clarifies the concept of sustainable development and global initiatives in sustainable development. The study has also highlighted sustainable development in the Swedish curriculum along with previous research on students' perceptions about sustainable development, environmental problems and the future. The result indicates that the students have knowledge of various kinds of environmental problems. However, littering was the most discussed environmental problem by the students. The students perceived contrarily about the future. The majority of students perceived a horrible future with destructive consequences. A few students had better expectations about the future and believed that nations would cooperate on international laws for a greater future. Lastly, the students discussed how the society should work to create a sustainable planet.
14
Eriksson, Nils. "Ny teknik och gamla drömmar : En konsekvensprövning av relationen mellan människan och en artificiell intelligens." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446245.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to examine how a theology regarding artificial intelligence best could be formulated in concern of consequences for a christian view of human nature. This purpose is examined by means of a comparative study of consequences derived from four different perspectives on the emergence of AI and the theoretical implications of its relation with mankind. As premise for what is considered a desired, respectively an undesired consequence, the minimum amount of human suffering is used conditioning the possibility of living a good life. In conducting the analysis, Leslie Stevensons theory of humanity in relation to God is used to interpret the christian view of human nature and a general wide theory of AI based on Cornel Du Toits definition is applied. My assessment of the researched consequences ends in a proposal for a constructive christian theology which argues for the necessity of placing a high value on a human capacity for vulnerability. This is because it enables invaluable human qualities such as empathy and compassion. Qualities that also should lead the way and be modeled into a concern for all of creation, whether it is considered natural or artificial.
15
Nordgren, Sarah. "Ingen äger skogen : Människa och natur i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156208.
Full textAbstract:
This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.
16
Brydolf, Greta, and Alice Carlson. "Hur antaganden om människans natur påverkar individers ideologiska och politiska övertygelser." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254593.
Full textAbstract:
Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt i grunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är att undersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiska övertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antaganden individer gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilket politiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare att antaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiska hållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta är viktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vår samhällsutveckling. Vilken omvärldsanalys som görs och vilka resurser som sätts in för att lösa samhällsproblem kommer att skapa förutsättningar för medborgare flera generationer framåt. För att förstå processerna bakom individers ideologiska hållning och hur individer tenderar att placera sig på den politiska vänster-högerskalan används Silvan Tomkins teorier. Främst appliceras Tomkins så kallade polaritetsskala, en skala som kartlägger skillnader mellan högerns och vänsterns ideologiska-emotionella orienteringar. Enligt Tomkins är den mest grundläggande skillnaden mellan vänster- och högerorienterade ideologier människosynen. Föreliggande studie har en kvantitativ ansats och data samlades in från 254 respondenter med hjälp av en enkät. Stickprovet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar på 10 signifikanta samband mellan individers antaganden om människans natur och deras ideologiska hållning och partisympatier. Mer specifikt visar resultaten vilka antaganden som har effekt på respektive ideologi och parti. Dessutom kan man urskilja två bakomliggande faktorer som delade antagandena i två grupper. Resultaten indikerar att det även finns andra aspekter bakom individers politiska övertygelser än de vi undersöker.
17
Wimer, Bergman Clara, and Sofie Nilsson. "En kvalitativ studie om naturområden och människans mående under covid-19 restriktioner." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44280.
Full textAbstract:
Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 viruset som en pandemi. I Sverige infördes restriktioner för att begränsa smittspridningen av viruset genom att minska människans fysiska kontakt. Under pandemin började allt fler människor besöka naturområden och besöksantalet ökade kraftigt. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan människa och natur i relation till stödjande- och kulturella ekosystemtjänster som människan tillgår när hon vistas i naturen. Studiens metod utgjordes av en kvalitativ intervjustudie som bestod av två delar för att inkludera flera perspektiv. Den första intervjumetoden begränsades till fyra naturområden belägna i Skåne och en naturvårdsförvaltare från vardera område samt en vaktmästare från ett av områdena intervjuades. Den andra intervjumetoden inkluderade fem individer som vistats i skånska naturområden under pandemin. Studiens resultat visade att besöksantalet ökat markant i tre av fyra naturområden och störningen från mänsklig aktivitet har varit kraftig i vissa områden. Effekten på hur stödjande ekosystemtjänster påverkats till följd av störningar gick inte att fastställa då det inte gått tillräckligt lång tid sedan besökstrycket ökade till följd av pandemin. Människan har kunnat nyttja naturområden för avslappning, återhämtning och sociala aktiviteter och därmed har kulturella ekosystemtjänster haft en större betydelse för människan under pandemin. Studiens slutsats är att vidare forskning behövs för att undersöka vilka långtgående konsekvenser som covid-19 pandemin haft på människans och naturens mående eftersom kunskap inom området saknas.The World Health Organization (WHO) declared the covid-19 virus a pandemic on the 11th of March 2020. Sweden introduced restrictions to limit the spread of the virus and to restrict people's physical contact with each other. During the pandemic people started to visit natural areas and the number of visitors in these places increased. The purpose of the study was to examine the relation between human and nature and the affiliation with the supportive- and cultural ecosystem services that people utilize when they spend time in nature. A qualitative interview method was chosen to fulfill the purpose of the study. We interviewed four nature conservation managers in four different natural areas in Skåne county, a caretaker in one of the areas, and five individuals who had visited natural areas during the pandemic. The result of the study displayed that the number of visitors had significantly increased in three out of four natural areas and the disturbance from human activity was potent in some of the areas. It was not possible to determine how human disturbance affected the supportive ecosystem services since not enough time had elapsed since the increase of visitors. People have used the natural areas to relax, be restored, and to engage in social activities. The cultural ecosystem services have thus been of greater importance for people during the pandemic. The study also concluded that more research is needed to examine the long-term effects of the pandemic on human’s and nature's wellbeing.
18
Roosvall, Oliver. "Naturfabriken : En kritisk bild- och litteraturstudie om natursyn inom naturturism." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323865.
Full textAbstract:
Abstrakt: Laxå kommun blev tidigare i år (2017) utropat till Sveriges första “ekoturismområde”. Syftet med beslutet var att locka besöksnäring till kommunen genom naturturism där kommunen kan profileras som miljövänlig. Det finns dock flera motsägelser i naturturismens anspråk att kunna värna om natur och om dess gynnsamhet som verktyg i arbetet för en hållbar utveckling. Denna uppsats undersöker vilken natursyn som finns i framställningar av natur på Tivedens hemsida, vilket är den nationalpark i Laxå kommun som flest naturturister besöker. Undersökningen visar att naturen inom naturturism framställs som en idealbild. Idealbilden av naturen inom naturturism döljer i sin tur de strukturer som orsakar miljöförstöring. Uppsatsen visar att naturturism separerar människor från naturen snarare än att skapa en mer intim relation till naturen. Naturturism blir ett verktyg för kapitalistisk expansion och neoliberalisering av natur vilket upprätthåller människans exploateringen av naturen.
19
Nilsson, Malin. "Att förklara människan : Diskurser i populärvetenskapliga TV-program." Doctoral thesis, Högskolan i Halmstad, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5422.
Full textAbstract:
The principle aim of the study is to describe, analyze and problemize the ways in which television science documentaries (within a public service context) discursively represent scientific theories, research results and conclusions about the origins of human nature and the causes of human behavior. The study covers 25 programs broadcasted by SVT and UR during a period of four years,2002-2005 , and 12 additional programs are used as a basis for discussion. Most of the programs included in the study are productions purchased mainly from BBC Science. Thus, managing editors, producers and presenters were interviewed for the purpose of illuminating quality judgements and purchasing criteria. A five stage-model of critical discourse analysis has inspired the method which emphasizes the network of communicative practices in which the media text and representation are embedded. That includes media genre, production and narrative conventions as well as the wider historical, social and political/ideological context and discourse practices of which the issues represented are a part. The critical discourse analysis has been complemented by ideas about different documentary modes of representation or basic ways of organizing documentary texts in relation to certain recurrent features or conventions. In the analysis these modes have been applied to understand the degree of transparency and editorial presence and visibility in the science documentaries. The importance of the discourses presented is related to their more applied meanings. When certain descriptions, explanations and understandings of alleged human “basics” gain priority, it may affect the possibilities to define and handle very concrete social issues in a way that is inconsistent with this fundamental perspective. Thus, the ideological function of the science documentaries (as public service-program and educational media) deserves serious attention.
20
Gustav, Alm. "Vegetationsutvecklingen och människans påverkan på vegetationen kring Sojdmyr på Östra Gotland från cal 4000 BP till nutid." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-160715.
Full textAbstract:
Sojdmyr is a small wetland located 3 km east of Lina mire in eastern Gotland, Sweden, in an area highly affected by shoreline displacement. Archaeologists believe Lina mire was once part of a major inland water system used for commerce, and signs from several cultures around the Baltic Sea have been found in the area. This study aims to investigate the vegetational changes in the Sojdmyr area from about 4000 cal BP to the present, as well as discussing the human impacts that have contributed to these changes. Methods used have been pollen analysis, charcoal fragment counting and interpretation of the stratigraphy. The core was dated by correlation the results with other studies from Gotland. From the start of the Bronze Age, ca 4000–3000 cal BP, Sojdmyr was a freshwater lake. The vegetation in the landscape was open, with high presence of thermophilous taxa such as oak and elm and indications of pastoral land use. From the late Bronze Age to the Roman Iron Age (ca 3000–2000 cal BP) the mire Sojdmyr was characterized by fen peat. The thermophilous taxadropped quickly in abundance, whilst taxa more tolerate to cold conditions increased and the area became less open. From the Roman Iron Age (2000–1550 cal BP) to the present, Sojdmyr has changed intermittently between shallow freshwater lake and wetland conditions. According to the pollen analysis the first sign of cultivation in the area appeared with the introduction of rye during the Roman Iron Age, soon followed by barley at approximately ca 1500 cal BP. From the Iron Age to modern times the vegetation in the area became more open with signs of both agriculture and pastoral lands. The pollen record from Sojdmyr suggests that the land use in the area has been affected by shifts in climate during the Migration and Vendel Periods and the Little Ice Age.
21
Mårtenson, Helene. "Konsten att skapa hållbart samspel mellan människor och natur : Hållbarhet och empowerment i Marjetica Potrcs "On-Site" projekt." Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-326123.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to examine how the Slovene artist Marjetica Potrc works with sustainability and empowerment in her “On-Site” projects. An analysis of various indicators of sustainability in the projects clarifies what the projects have in common. Balance in the relationships between people and nature stand out as a major theme in the projects. The artist works with tools such as “participatory design” where all participants are of equal importance, and “relational objects” with which the participants negotiate and transform the common space. The theory of “relational aesthetics” by Nicolas Bourriaud is applicable to the relational qualities of the projects, and the concept that all parts in the works functions as “forms” could be used here. Nature can be read as “form” together with the rest of the participants, on a “stage” of action in the projects. In all the projects one or more solutions are presented. By creating ideal prototypes of reality, where everyone, including nature, is empowered to participate on equal grounds, a solution is presented for a sustainable lifestyle.
22
Hvarfner, Anna. "Om vingarna bär : en kvalitativ pilotstudie av Människa – natur – religionsprogrammet vid Högskolan i Gävle." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-602.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.
Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.
Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.
23
Löfving, Josefin. "Djurisk insikt och mänsklig instinkt : Konstruktionen av relationen mellan människor och djur i Albertus Magnus verk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-185573.
Full textAbstract:
In 13th century Europe, the German bishop and scholastic philosopher Albertus Magnus was one of the most influential writers on the natural world and theology. This thesis investigates the relationship between humans and animals in his Quaestiones super de animalibus and De animalibus. In writings on medieval history the theologically enforced boundary between humans and animals is both emphasized and treated as a given. This study nuances the picture presented by previous scholars by highlighting an alternative natural philosophical discourse on humans and animals. Using discourse analysis, I argue that the differences that Albertus used to differentiate humans from animals were based on an understanding of similarities rather than opposites. To Albertus, the human was one species in the animal kingdom, thus sharing many basic functions with other animals. His understandings entailed a theory of essential differences between species but also allowed for divisions based on gradation and relativity. This study sheds new light on the complex relationship between humans and animals in medieval Europe.
24
Romanov, Artur. "Gränsen mellan människa och maskin sett ur ett kristet perspektiv : En kvalitativ studie om prästers syn på den mänskliga naturen i relation till cybernetiska organismer." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157168.
Full textAbstract:
Följande studie ämnar studera hur en grupp präster inom Svenska Kyrkan ser på den mänskliga naturen i relation till cybernetiska organismer. Syftet med studien var att ta reda på deras uppfattningar av gränsen mellan människa och maskin. Detta ansågs vara viktigt eftersom deras syn på människans natur kan ge en djupare inblick i den pågående debatten om mänsklig förbättring mellan forskare och religiösa företrädare. Teorier som har använts i studien är transhumanism, biokonservatism, posthumanism samt Donna Haraways cyborgteori. För datainsamling har det genomförts fyra semi-strukturerade intervjuer med präster från olika församlingar inom Svenska Kyrkan. Totalt har det identifierats fyra olika kategorier som har angetts utgöra den mänskliga naturen: ”Innehav av en komplex inre värld”; ”Koppling till någonting större än den fysiska/materiella verkligheten”; ”Förfogande av en fri vilja inom en begränsad ram” samt ”Härkomst från ’det naturliga’”. Resultatet har visat att dessa kategorier har en rad olika relationer till cyborgkonceptet och mänsklig förbättring.
25
Forsberg, Karin. "En studie avseende användartest med en studentuppsats hemsideprototyp : -Är föreslagen prototyp för en hemsida med studentuppdrag användbar och lämplig?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129388.
Full textAbstract:
En plattformsprototyp har utformats för att uppdragsgivare ska kunna meddela studenter om möjliga studentuppdrag. Denna information sker idag genom mejl korrespondens mellan uppdragsgivaren och universitet. Denna information är ofta otillräcklig samt att risken för att viktig information ska försvinna är hög. Målet med denna studie är att genom ett användartest undersöka om den utformade prototypen för en studentuppsats plattform är användbar och lämpligt för sitt användningsområde. Det har utförts användartest på nio studenter och nio uppdragsgivare. De två användargrupperna har utfört uppgifter som alla var anpassade till deras målgrupp, uppdragsgivarna har utfört fyra stycken uppgifter och studenterna tre stycken, samt fyllt i en SUS-enkät. Resultatet av denna studie är att det finns vissa aspekter som anses mer användbara än andra. Resultatet visade även att studentgruppen löste uppgifterna på ett mer effektivt sätt än uppdraggivarna. Slutsatsen av studien är att den utformade prototypen är lämplig och användbar för användningsområdet men det finns brister som behöver förbättras. Även att det är svårt att avgöra om något är användbart om produken inte är helt färdig samt att man inte kan uttala sig helt om användbarheten innan produkten har används ett tag av användren.
26
Larsson, Erik. "Ta tid ute : En studie av hur natur, friluftsliv och människor konstituerats på omslagen av Utemagasinet 1980-2015." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21750.
Full textAbstract:
Studien visar att natur, friluftsliv och människor på omslaget av Utemagasinet konstituerats över tid på olika vis. En markant tilltagande poseringstendens framställer sedan millenniumskiftet individen allt oftare ensam centralt i bild, tillgängligt leende, aptitligt ung och vacker, viril och fertil, och vit. Samtidigt som helbilder alltmer känns som halvbilder, och halvbilder som närbilder. En utveckling påverkad av hur textpuffar ramar in människor och ansikten. De sista 5 åren har även naturen drastiskt försvunnit eller kraftfullt reducerats från nästan hälften av omslagen. Skärpedjupet sätter fokus på individen, den metrosexuella och leende sfinxen, och lösgör henne därmed ur landskapet genom att bakgrunden suddas ut. På så vis avlägsnas friluftsmänniskan allt mer naturen och friluftslivet friställs sitt ursprung. Liksom individen som självexploaterande prestationssubjekt tycks utlämnad åt en situativ senmodern tillvaro präglad av en eroderande kontext. Utvecklingen indikerar starkt att Utemagasinet väljer en känslosfär på omslagen som mer påminner om reklambilder för exempelvis bindor, deodoranter och hårschampon. Något som ger oss skäl att begrunda vart naturen som sakralt eller sekulärt kontemplativt betydelsespelrum tar vägen och ifall förpackningen (omslagen) i någon mening är på väg att tillintetgöra sina egna rötter (naturen).
27
Berglund, Johanna. ""En gång var vi som blommor — Blommornas tid förrann" : Relationen mellan människa och natur — En ekokritisk analys av Anna Greta Wides diktning." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445895.
Full textAbstract:
Denna studie av alla Anna Greta Wides samlingar (även postuma) undersöker relationen mellan människa och natur i hennes dikter. Utifrån begreppen antropocentrism, ekocentrism och biocentrism undersöks dem och genom ett flertal olika teman - bland annat religionen, platsen, odödligheten/dödligheten samt besjälning och dehumanisering - presenteras flera olika resultat. Sammanfattningsvis påpekas komplexiteten i dikternas gestaltning av relationen mellan människan och den natur som omringar henne, och en förståelse angående den annalkande miljöproblematiken tilldelas poeten.
28
Virenius, Frida, and Hanna Jansson. "På tal om att rädda miljön : En diskursanalys av hur relationen mellan människa och miljö uttrycks i FN:s miljöstrategier 1972-2015." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54928.
Full textAbstract:
I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.
29
Sundberg, Wallman Emma. "Staden och hållbarheten : En kvalitativ studie av Norra Djurgårdsstadens program för hållbar stadsplanering." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157275.
Full textAbstract:
Idag är vår tid präglad av klimatförändringar, miljöproblem, naturkatastrofer, minskad natur och- ekologiskt mångfald. En stor orsak till dagens miljöproblem är utbredningen av städerna, vilket har lett till att städerna allt oftare utvecklas inom kontexten av ’hållbar utveckling’ för att minska påfrestningar på natur och miljö. Hållbar utveckling samt begreppet hållbarhet syns inom de flesta områden, nivåer och sammanhang i dagens samhälle. Naturen, klimatförändringar och miljöproblem är ständigt närvarande samtidigt som klyftan mellan människa och natur ökar. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden konstruerar begreppet hållbarhet, hur detta begrepp illustreras och definieras samt vilken roll naturen spelar i förhållande till staden och människan utifrån programmet för hållbar stadsutveckling Norra Djurgårdsstaden visar vägen mot en hållbar framtid. Frågeställningar som behandlas är; Hur framställs begreppet hållbarhet i Norra Djurgårdsstadens program för hållbar stadsutveckling? Samt; Vilken roll spelar naturen i förhållande till staden och människan utifrån programmet? Det teoretiska ramverket består av teorier samt forskning som rör både hållbarhet som term och dess olika dimensioner. Ramverket rör även hållbarhet och stadsutveckling och som en följd av detta avsnitt, svårigheter med hållbar stadsutveckling. Eftersom hållbarhet inte endast definieras med språklig text utan även med visuell bild eller andra visuella inslag finns ett avsnitt som berör anspelandet på naturen och det naturliga. Den metod som används är multimodal analys eftersom det empiriska materialet innehåller ungefär lika mycket språklig text som visuella bilder eller andra visuella inslag. Valet av metod grundar sig även i det faktum att hållbarhet som begrepp utrycks både i språklig text samt i visuell bild och andra visuella inslag. Studien konstaterar slutligen att fokus ligger på lokala problem som ska lösas lokalt samt bidra till en bättre levnadsstandard för människorna och naturen i Norra Djurgårdsstaden. Vidare visar studien på att hållbarhet utifrån det empiriska materialet framställs i en kontext av teknik, utveckling och modernisering. Begreppet hållbarhet inom kontexten av Norra Djurgårdsstaden är ett otydligt, vagt och ’luddigt’ begrepp, som får olika betydelser beroende på dess sammanhang, avsändare samt mottagare. Även om naturen och det ekologiska perspektivet är i centrum är människan ständigt återkommande och ledande. ’Det hållbara’ är i grund och botten till för människan oavsett i vilken kontext som begreppet kommuniceras.
30
Lindgren, Fanny. "Vad gömmer sig i Norrlands skogar? : Om natur, människor och exotism i tre samtida norrländska romaner." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122022.
Full textAbstract:
What’s Hiding in the Woods of the Swedish North? – About nature, humans, and exoticism in three contemporary northern Swedish novels – This essay aims at exploring the use of nature and the supernatural in contemporary northern Swedish literature, in the light of the long historical exploitation of the area and the conflicts this caused. The novels that are being examined are Stallo by Stefan spjut, Glupahungern by Andrea Lundgren and Ett föremåls berättelse om obesvar by Mikael Berglund. The essay is underpinned, first and foremost, by theories of ecocritisism and postcolonial ecocritisism in order to explore the relations between humans and environment. In addition to this, theories of time-space relations and movement as well as theories of human-animal relationships and transformations are used. The analysis focuses on movement in time-space, the relationship between bear and child, and human-bear and troll-bear transformations in the novels. The different paths that are chosen by the characters in the novels reveal varying ways in which humans relate to nature, and as a result also relations to, and ideas about, the Swedish north. For example, the nomadic people in Ett föremåls berättelse om obesvar moves according to seasonal change, while the crowns men from the south establish their settlements close to the natural resources they are exploiting, in this case silver, and adjust nature to their own needs. These relationships are also made visible in relation to the non-human animals as well as non-human animal transformations in the novels: for example the troll-bear transformations in Stallo elaborates the idea of northern Sweden as a wilderness, whilst Glupahungern rather use this idea of northern Sweden in order to criticise the anthropocentric norm. In conclusion, all three novels relate in different ways to the history of, and ideas about, the Swedish north, which in turn are closely connected to stories about nature and the supernatural. The novels display a critical relationship towards historical events, as well as present day ideas and approaches to northern Sweden, nature and animals.
31
Odéen, Martina. "Nudging för att förebygga matsvinn i hushåll : En jämförelse mellan pro-self- och pro-social-nudges." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166344.
Full textAbstract:
Klimat och miljö är idag ett omdiskuterat ämne inom politik och samhälle. Trots det lever och konsumerar svenskarna i dag som om det fanns resurser från fyra jordklot i stället för ett. Detta leder i sin tur till onödigt avfall som med hjälp av rätt metoder skulle kunna förebyggas. I samarbete med Motala kommun genomfördes därför detta projekt, med syfte att använda nudging som en metod för att förebygga matavfallsmängder från barnfamiljer med fokus på minskat matsvinn. Nudgesen implementerades i två olika bostadsområden tillhörande Motala kommun, där det ena området mottog pro-self-nudges och det andra området mottog pro-social-nudges och där dessa nudges sedan jämfördes med varandra. Resultatet från undersökningen visade inte någon signifikant påverkan på matavfallsmängderna, varken från pro-social-nudgesen eller pro-self-nudgesen. Slutsatsen som drogs av resultatet var därmed att denna typ av nudging inte är tillräcklig för att kunna förändra människors konsumtions- och slängbeteenden, utan det krävs att fler aktörer, såsom livsmedelsbutiker, hjälps åt för att få människor att fatta rätt beslut redan i affären, innan matsvinnet uppstår.
32
Ax, Jens, and Jesper Obrelius. "Vad har du på menyn? : Designriktlinjer för naturliga interaktioner och mobilitet i en stationär miljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54236.
Full textAbstract:
Många företag har idag intranät som misslyckas med att möta användarnas behov och det mest förekommande klagomålet är att användarna inte hittar vad de letar efter. Detta leder till att företagen tappar både tid och pengar på att ha personal som inte kan nyttja systemet på ett effektivt sätt, vilket ofta leder till dyra utbildningskostnader och produktivitetsförluster. Den främsta anledningen till att information inte hittas är att det saknas en konsekvent navigation som ger tydliga indikationer på vart användaren ska ta sig för att finna det den letar efter. Design och struktur i gränssnitt spelar även en stor roll för hur användarna förstår och tolkar gränssnitt och ett klassiskt tillvägagångsätt för designers är att utveckla utifrån datorparadigmets grafiska gränssnitt, vars bekymmer oftast är att de tenderar att bli visuellt giriga och minneskrävande. Idag sker även en stark utveckling av mobila enheter och hur dess gränssnitt kan optimeras för att underlätta för användaren till den mobila kontexten och de begränsningar det medför. För att göra detta bör designers utveckla naturliga interaktioner vilket ska främja den kognitiva belastningen. I denna studie undersöks därför hur designriktlinjer för naturliga interaktioner och mobilitet påverkar användbarheten och användarvänligheten för arbete i en stationär datormiljö. Studien har genomförts på uppdrag av CLX Networks som skapar lösningar för bland annat sms, röst och data. Uppdraget har inneburit att förbättra företagets intranäts meny som ansetts bristfällig av CLX. I denna studie genomfördes först ett användartest på CLXs befintliga intranäts meny samt fem stycken intervjuer med de som arbetar med support som använder systemet, inom huvudområdena hittbarhet, handlingsbarhet, användbarhet och mobil användarvänlighet. Vidare gjordes en struktureringsmetod för att låta informanterna själva visualisera en tänkt meny. Resultaten från den empiriska studien användes för att skapa en interaktiv prototyp. Designprinciper för hittbarhet, handlingsbarhet, användbarhet och naturliga interaktioner har nyttjats i skapandet av den nya menyn. Utifrån de undersökningar som har genomförts i denna studie har det framkommit att designprinciper för naturlig interaktion och mobilitet har en positiv inverkan på användarvänligheten gällande menyn i grafiska gränssnitt i en stationär datormiljö. Studien visar även att en kombination av de två synsätten, naturliga interaktioner och datorparadigmet underlättar användandet och den kognitiva belastning som tidigare var ett bekymmer för de anställda.Today many companies have intranet failing to meet the users need and the most frequent complaint is that users do not find what they are looking for. This leads companies to lose both time and money on having employees that are unable to utilize the system in a sufficient manner, which often leads to expensive educational costs and loss of productivity. The primary reason that information is not found is that there is a lack of a consistent navigation tool that clearly indicates where the user should go to find what he/she is looking for. Design and structure in an interface plays a large role when it comes to how users understand and interpret an interface. However, the difficulty is that it tends to be visually disruptive and provide a cognitive load. Currently are a strong development of mobile devices taking place and questions are raised regarding how these interfaces can be optimized to make it easier for the user. Especially, when it comes to the mobile context and the limitations it causes. To make it easier are designers advised to develop natural interactions which are supposed to ease the cognitive load. This study therefore explores how design principles stemming from natural interactions, together with the mobility, affect the usability and ease of use for work in a desktop environment. The study has been conducted upon request of CLX Networks, a company that provide solutions for, among others, sms, voice and data. The assignment has entailed suggestions of improvements of the company’s intranet menu, which has been considered as inadequate by CLX. In this study, a user test of CLX’s current intranet menu was performed as well as five interviews with employees that work and use the system. The interviews concerned the topics of findability, actability, usability and mobile usability. Continuously was a card sorting performed to let the informants themselves visualize a proposed menu. The results from the empirical investigation were used to create an interactive prototype. Design principles from findability, actability, usability and natural interactions have been utilized in the creation of the new menu. Based on the investigations performed in this study is it possible to conclude that design principles from natural interactions and the mobility have a positive influence on ease of use concerning the menu in the graphical interface in a desktop environment. The study also confirms that a combination of the two viewpoints, natural interactions and desktop paradigm that facilitate the usage and cognitive load, which previously was troublesome for the employees.
33
Sueiro, Vinicius. "Interactive Data Physicalizations : How natural science museums might engage visitors through tangible and embodied interaction." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45767.
Full textAbstract:
For thousands of years, physical objects have been used to represent data, in order to support cognition, communication and learning. Such representations, especially newly computer-supported ones, became the focus of an emerging field called data physicalization. Although most physicalizations are passive (i.e., static), a growing number of active (i.e., dynamic) representations have been recently created. There is still, however, an immense opportunity in exploring interactive data physicalizations. This thesis proposes a tangible artifact (a shovel equipped with orientation sensors) that could be used by visitors of Earth sciences museums. SuperTunnel Simulator calculates a hole through Earth, indicating where in the world visitors would end up if they dug in a certain direction. Feedback from participants indicate such embodied interaction might influence learning by igniting visitors’ curiosity and stimulating hypothesis formulation. Finally, we point to research opportunities in conveying data not through an object’s shape, but through our interaction with it.
34
Muhrbeck, Elisabeth. "Frodi - Discover coding : Hur kan man introducera programmering för barn i åldrarna 6-8 år?" Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124598.
Full textAbstract:
This report is about coding and programming for children in the Swedish primary school. Even though we live in an increasingly digitalized world, programming is not available as a subject in the Swedish school. Sweden has relatively good access to computers and the Internet, yet we are already lag behind in terms of knowledge when it comes to programming. My thesis is a proposal on how to introduce computational thinking and programming for children in primary schools in a simple, analogous manner, without the need for PCs or tablets. To best be able to answer the question: How can you introduce computational thinking for children between 6 and 8 years old, I have conducted interviews with children, teachers and programmers. The project has been carried out in Umeå during ten weeks. Observations and interviews were conducted in Stockholm, at Mälarhöjden’s school and in Malmö at FooCafé. The workshop I held with teachers revealed that the availability of computers and tablets in primary school is not very good, something that complicated the teaching of programming. Another important factor that emerged is that teachers today have no proven methods nor materials to teach programming, all responsibility for teaching programming is solely on the teachers and their dedication to the subject. Teachers would like to see a material that is ready to use, the situation now creates reluctance from teachers, which means that other organizations step in and take over the school’s role. The problem with that is that these organizations do not manage to meet the demand, waiting lists for CoderDojo or Barnhack (Nonprofit organizations) is over one year. The basis for this work was that the product was not allowed to require that there is a computer or internet access available in the children’s homes. During the process I also took the decision that the product should not require a computer or tablet at all because the teachers expressed a great desire for a material that did not need to be used with a computer to function, but basically is plug and play.
35
Knez, Nina. "Lärare som ledare : En fenomenografisk studie om lärarstudenters syn på ledarskap." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94299.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och få rikare förståelse om lärarstudenters tankar och synsätt på begreppet ledarskap. Både om ledarskap generellt och om lärarens ledarskap i klassrummet mer specifikt. Studien har genomförts med kvalitativ metod, med fenomenografi som analysmetod. Detta för att få ut olika variationer av lärarstudenternas syn på lärares ledarskap i klassrummet. Tidigare belagda teorier tillsammans med den empiriska undersökningen i denna studie visar att lärarens ledarskapsroll i klassrummet är en av de viktigare komponenterna för elevernas lärandeutveckling. I resultat och analys av undersökningen i studien uppkom två kvalitativt skilda, kategoriserade synsätt om lärarens ledarskap. Dessa var: Lärarens ledarskap som en ledarstil med auktoritära drag och Lärarens ledarskap som en ledarstil med demokratiska drag. Resultatet visade att man som lärare, enligt lärarstudenterna, kan anta antingen en auktoritär ledarstil där ledarskapet handlar om att vara professionell och inte privat med eleverna. Att sätta regler och att själv ta alla beslut utan elevens påverkan i det hela. Eller så kan man anta en demokratisk ledarstil där ledarskapet handlar om ett samarbete mellan läraren och eleven där de tillsammans skapar gemensamma mål. Samt har en ömsesidig respekt mot varandra och där läraren anpassar sig efter elevens behov i klassrummet. Resultatet visade även på en viss problematik inom lärarutbildningen där lärarstudenterna anser att de inte får lära sig tillräckligt mycket praktisk kunskap. Som ledarskap, konflikthantering, hantering av bedömningar av eleverna med mera. Trots att lärarstudenterna känner sig väl utrustade med teoretisk kunskap så är inte detta tillräckligt för en blivande lärare att kunna bemästra vad som förväntas av dem i sin kommande yrkesroll. Lärarstudenterna behöver därför även en bra grund i den praktiska kunskapen. Detta är en problematik som måste uppmärksammas och vidare undersökas.
36
Kihlberg, Helena. "Förskollärares beskrivningar av människa, natur, samhälle och deras samband : - En intervjustudie om förskollärares tolkningar av ett läroplansmål." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82863.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to shed light on how preschool teachers’ reason about the preschool curriculum goal (Skolverket, 2018, s.14) “to give each child the possibility to develop an understanding of […] how people, nature, society affect each other”, and how they work with this curriculum goal. To take part in the preschool teachers' descriptions, semi-structured interviews were conducted with five preschool teachers. The results showed that the concepts of people, nature and society can be described in different ways, but that the preschool teachers´ see the connection between them. Some of the preschool teachers considered it challenging to work with the curriculum goal, while others could describe more concretely how they work with the goal. In regards to the curriculum goal the preschool teachers´ described it with the concept of sustainable development. The conclusion is that the curriculum goal is considered large and difficult, but that the preschool teachers´ still work with it through various activities.Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring förskolans läroplansmål (Skolverket, 2018, s.14) ”att ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för […] hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”, samt hur de arbetar med detta läroplansmål. För att ta del av förskollärarnas beskrivningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultatet visar att begreppen människa, natur och samhälle kan beskrivas på olika sätt men att förskollärarna ser sambandet mellan dem. Några av förskollärarna ansåg att det var utmanande att arbeta med läroplansmålet medan andra kunde beskriva mer konkret hur de arbetar med målet. Förskollärarna kopplade även ihop läroplansmålet med konceptet hållbar utveckling. Slutsatsen var att läroplansmålet anses stort och svårt men att förskollärarna ändå arbetar med det genom olika aktiviteter.