Academic literature on the topic 'Mäns förebilder'

Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller. Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

Problem definition and purpose: How do young men view the image of masculinity that is presented in the media, and what men or masculine characteristics do they look up to? Description: As men of a relatively young generation, most likely less influenced by the traditional alpha male ideal than our fathers were - while still being part of the male species at a time when it can be held responsible for many of the modern world’s problems, we have decided to peek into the world of male ideals and role models presented by the media, and try to understand what shape these ideals might take, how a coming generation of young men are affected by them and how they view them. Thus, this qualitative study aims to deepen understanding of correlations between young men’s view of their own masculinity and the way men are portrayed in culture and entertainment media. In order to investigate the matter, we have reached out to three schools at gymnasium level and conducted interviews with students in ages 15 to 19. From the interviews we have gathered information which has later on been used to distinguish four ideal types of masculinity; the Alpha Male, the Beta Male, the Humorist and the Activist. On the basis of these ideal types we have been able to make an analysis of the current media landscape, and more specifically what the young men perceive affects them in their own masculinity, what they believe affects young men in negative and damaging ways, and what kind of masculinities they feel are missing in today’s media outlet. In summary, we feel that the work might be able to help us and others understand something about what the next generation of men will be like - and why. Method and materials: Qualitative study conducted through interviews with men aged 15-19, analyzed in accordance to the ideal-type method. Main results: The interviewed young men identify different kinds of male characteristics given space in the media, which we have categorized into four ideal types - The Alpha Man, The Beta Man, The Humorist and The Activist. That these four types are visible indicates that the form of masculinity which has been the most common in the media, the hegemonic (Alpha) masculinity, characterized by dominant behavior, assertiveness and can be likened to a kind of macho masculinity - now face competition over the medial space. The competitors consist of men who are sensitive and intellectual (Beta Man) , funny and resourceful (Humorist), and a driving force in changing society and spreading goodness (Activist).

Skateboard är inte bara en bräda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer än bara åkandet, det har skapats en rik kultur och som närmast kan ses som en livsstil, ett sätt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna kläder, symboler och värderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar också många konkreta exempel och likväl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen.   Syftet med undersökningen är att studera hur unga skateboardåkare förhåller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardåkarnas utsagor behövs även en förståelse för deras perspektiv. Med andra ord syftar den här uppsatsen också till att beskriva och analysera den omgivande kulturella och sociala kontext i vilken utsagorna hör hemma.   Med hjälp av intervjuer och inspiration från etnografin har jag intervjuat sex stycken unga skateboardåkare om hur de förhåller sig till förebilder och idoler. Det leder vägen till andra frågor som också tas upp, ämnen som identitet, genus, homosexualitet och jämställhet.

Ett antal vuxna personer som tycker om och följer serien My Little Pony: Friendship is Magic har intervjuats med semi-strukturerade samtalsintervjuer, för att undersöka närmare vad det är som får  vuxna människor att bli så väldigt intresserade av en serie för små flickor. Till detta har även gjorts grafiskt arbete, där de intervjuade tolkats om som karaktärer i serien, något som är väldigt populärt inom subkulturen de tillhör, bronies. Serien framhålls som inte bara underhållande utan även en positiv förebild för både barn och vuxna, oavsett kön. Trots att de vuxna som öppet följer serien ofta blir ifrågasatta eller förlöjligade håller de intervjuade fast vid sitt intresse, och gör vad de kan för att förklara för de som inte förstår. Serien ses som feministisk och någonting som kan influera samhället till det bättre, mycket genom att vara en positiv förebild för unga flickor.

Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av föreställningen om behovet av män i skolan och hur detta kommer till uttryck dels i dagspress och dels i offentliga dokument och utredningar under de senaste 20 åren genom frågorna: Vilka föreställningar och argument om män i skolan förekommer dels i dagspress och dels i offentliga dokument? Vilka aktörer företräder de olika perspektiven om män i skolan? Vilken grund för behovet av män i skolan förs fram i respektive källor? Anförs vetenskapliga argument, och vilka är i sådana fall dessa? Studien har genomförts genom att analysera innehållet och de argument för fler män i skolan i artiklar och statliga dokument. Även källorna till dessa argument har analyserats för att få en förståelse varifrån dessa argument kommer. Resultaten visade att det inte är någon större skillnad mellan dagspress och statliga dokument, liknande argument och föreställningar förekommer i båda materialen. Skillnader har dock observerats bland källorna, där politiker är den största källan i statliga dokument och privatpersoner är störst i dagspress. Resultaten visade även att väldigt få av dessa argument är förankrade i vetenskapen, vilket även var vår uppfattning innan vi påbörjade studien. Argumenten hänvisar således endast till den förställning källorna har.  Detta innebär att majoriteten av argumenten är baserade på personers åsikter och inte något som bevisats genom vetenskapliga argument. Resultaten var inte förvånande utan bekräftade vår uppfattning om att föreställningen om att fler män behövs i skolan inte är vetenskapligt förankrad. Däremot hade vi hoppats på att få ett annat resultat som kunnat visa på motsatsen.

Syftet med studien har varit att utifrån ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv synliggöra jämställdhet på förskolan med specifikt fokus på manliga förskollärare som förebilder och pedagoger i förskolans verksamhet. Som metod har det i arbetet använts kvalitativa intervjuer av tre manliga förskollärare. Resultatet visar att det från kollegor finns olika föreställningar om män i förskolan något som inte finns på kvinnor, män och kvinnor har alltså olika förväntningar på sig. De manliga förskollärarna känner att de ska bidra med någonting annat än de kvinnliga förskollärarna. De manliga förskollärarna i studien betonar också att det är den vuxna förebilden i förskolans verksamhet som är viktig ur ett manligt förskollärarperspektiv, inte förebilden utifrån att de är män.

I Sveriges förskolor idag råder brist på utbildad personal vilket får följder för kvaliteten på den verksamhet som kan bedrivas. Ett sätt att få upp andelen utbildad personal kan vara att försöka locka fler män att söka sig till förskolläraryrket. Detta på grund av att det i nuläget endast arbetar ca tre procent män i förskola. Emellertid återkommer samhällsdebatter där mäns lämplighet att arbeta inom förskola ifrågasätts. Förskolan förväntas dessutom ha en god samverkan med barnens vårdnadshavare och därför blir vårdnadshavarperspektivet av intresse att undersöka.Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares berättelser om män som arbetar i förskolan utifrån en diskursanalytisk ansats. För att besvara frågeställning och syfte har diskursbegreppet använts som huvudsaklig teori tillsammans med diskursanalys. Metoden för materialinsamling var kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare.Resultaten som framkom visade på tre övergripande diskurser i vårdnadshavarnas berättelser. Dessa var: 1.) mannen som risk, 2.) mannen som traditionell manlig förebild, och 3.) mannen som modern manlig förebild. De olika diskurserna ledde till olika sociala konsekvenser i vilket vissa handlingar blev möjliga. Riskdiskursen medförde att det blev möjligt för vårdnadshavare att vara extra vaksamma på såväl män i förskolan som deras barn. I både mannen som traditionell manlig förebild och mannen som modern manlig förebild blev det istället logiskt att vilja ha fler män i förskolan. Medan det i den traditionella diskursen förväntades att män i förskolan skulle vara extra manliga förväntades männen istället stå för könsöverskridanden inom ramarna för den moderna manliga förebildsdiskursen.