Academic literature on the topic 'Mänsklig faktor'

Denna artikel fokuserar på Hartmut Rosas begrepp resonans och Johan Asplunds begrepp social responsivitet, som relateras till varandra i egenskap av teoretiska begrepp, och som jämförs avseende hur de använts för att beskriva fenomenet utbrändhet. Båda begreppen beskriver fundamentala mänskliga relationer och hur vi blir till som individer i interaktion med andra. Begreppen rör sig delvis på olika analytisk nivå, där social responsivitet är ett mera elementärt beteende, medan resonansbegreppet även inkluderar avancerade sociala beteenden som hänför sig till sökandet efter mening i tillvaron. I begreppens användning i relation till utbrändhet framkommer både likheter och skillnader. Asplund har en snäv syn på utbrändhet som bortfallen social responsivitet, och därmed orelaterat till utmattning. Rosa beskriver utbrändhet som bristande resonans och reciprocitet i relation till världen, med utmattning som en tänkbar bakomliggande faktor. Både Rosa och Asplund delar en bredare sociologisk analys av fenomenet utbrändhet som en konsekvens av samhällets organisering. De uttrycker därför också liknande kritik mot hur fenomenet ofta hanteras, där den utbrände lämnas att ansvara för problem som ligger utanför dennes kontroll.

Den här uppsatsen belyser hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten vid mobilt arbete och ger förslag på åtgärder för att öka säkerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mänskliga faktorn påverkar säkerheten inom mobilt arbete. Många av de säkerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete är inte specifika för området utan har sitt ursprung i traditionell IT-säkerhet. Det största problemet är användarna, inte tekniken de använder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete är kopplat till användarna.

Vår undersökning visar att användare inte har tillräcklig medvetenhet inom säkerhet och att det krävs bättre utbildning på användarnivå för att kunna arbeta mobilt på ett säkert sätt.

Bakgrund: Genom att standardisera materialanskaffningsprocessen minskas avvikelser och processens kvalitet och effektivitet säkerställs. På detta sätt kan den mänskliga faktorns påverkan på processen minimeras. Samordning av uttagsprocessen kan leda till både tids- och kostnadsbesparingar tack vare stordriftsfördelar. I och med förändringar i tillvägagångssättet kan lagrets layout behöva förändras för att anpassas till de nya förutsättningarna och på så vis underlätta arbetet för operatörerna.   Syfte: Syftet med studien är att öka processkvaliteten för de två processer som är knutna till Abetongs komponentlager på H-fabriken i Vislanda. Utifrån processkartläggningar ämnar författarna komma med förbättringsförslag inom områdena materialanskaffning och uttag.   Metod: Empirisk data har samlats in genom intervjuer och observationer. Även vissa mätningar har utförts för att få en korrekt ritning av komponentlagret. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av litteratur som inhämtats från akademiska artiklar samt från bibliotekskatalogen. Studien består av två processkartläggningar vilka följs av förbättringsförslag till var och en av processerna. Slutsatser: Funna slutsatser är att materialanskaffningsprocessens stora problem är den mänskliga faktorn och dess påverkan på behovsidentifiering och inköpsanmodan. Dess påverkan kan minimeras med hjälp av en materialstyrningsmetod varför fem metoder jämförts. Genom samordning av uttagsprocessen uppnås synergieffekter via en ökad expertis hos den ansvarige för uttagsprocessen. Samtidigt underlättar en samordnad uttagsprocess användningen av vissa av de föreslagna materialstyrningsmetoderna.

This study has investigated factors that contribute to the rise of accidents in the Swedish Armed Forces. Through investigation of six accident reports human factors have been identified, classi-fied and compiled. The aim has been to seek answers to the question: Which human factors cause accidents in the Swedish Armed Forces' activities at sea? In the context of a case study the content of six accident reports, which were linked to the Swedish Armed Forces, was analysed. Documentary research was used to collect data. The analysis of collected accident reports was carried out with content analysis. A total of 134 human factors were identified in this study, compiled from 31 unique human factors. The results drawn from studying the survey concluded that human factors which appear most frequently in the accident reports are routine deviation, judgment, knowledge, sudden event development and communica-tion/information. The results also show that of all the 31 units of human factors identified, no single factor is represented in all accident reports. However, the human factors routine deviation, judgment, communication/information, education, job description and safeguard were repre-sented in five of six reports.

Trots att det finns många tekniska hjälpmedel ombord, vilka har i uppgift att hjälpa navigatören att framföra fartyget på ett säkert sätt, så fortsätter grundstötningar att inträffa. Denna litteraturstudie sammanställer och granskar grundstötningsolyckor som inträffat på svenska fartyg och på utländska fartyg som befunnit sig på svenskt territorialvatten under åren 2011-2016. Studien behandlar frågeställningar om vilka huvudsakliga faktorer som ligger till grund för att grundstötningar inträffar. Studien omfattar såväl inre som yttre faktorer. De inre faktorerna som behandlas är styrmetod, bryggbemanning och vilken typ av sjökort som använts. Våghöjd, vindstyrka, typ av farvatten, sikt- och ljusförhållande ingår i de yttre faktorerna. Både de inre- och yttre faktorerna sammanställs och presenteras för att kunna ge en bild av vad som kan ha föranlett grundstötningarna. Studiens resultatet visar att passagerar- och bulkfartyg av det mindre tonnaget står för majoriteten av olyckorna. I likhet med tidigare studier är antalet olyckor som beror på den mänskliga faktorn hög.
Even though there are plenty of technological aids onboard modern-day merchant vessels, intended to help the Officer on watch to drive his vessel safely, groundings continue to happen. This literature study summarises and reviews data from several groundings that involved Swedish-registered ships and ships within Swedish territory during the period 2011-2016. This study covers questions about the main factors that have caused the groundings. It covers both internal and external factors. Method of steering, bridge manning and type of chart belong to the internal factors. Factors such as wave height, wind force, type of waters, visibility and light conditons are part of the external factors. This data is then discussed and analysed to give a picture of what may have caused the groundings. The results show that the smaller tonnage passenger and bulk carriers account for the majority of the accidents. Like previous studies the number of accidents due to human factors are high.

Denna studie fokuserar på den mänskliga faktorn av informationssäkerhet. Människan tenderar att vara en svag länk i en organisations försvar mot hot till informationssäkerheten. Angripare utnyttjar denna svaghet genom att manipulera de anställda att utföra åtgärder som gynnar angriparen.  Genom en studie av etablerade ramverk, standarder och modern litteratur har denna studie presenterat vilka säkerhetsrisker som existerar samt rekommendationer hur en organisation kan skydda dess användare mot dessa kritiska säkerhetsrisker. De kritiska säkerhetsrisker som har presenterats i denna studie är aktuella risker som påverkar alla moderna organisationer. Studiens resultat visar att den mänskliga faktorn spelar en viktig roll inom informationssäkerheten och bör behandlas därefter. Studien fann att det finns en mängd aktuella risker inom informationssäkerheten som relaterar till den mänskliga faktorn och varierar i allt från dataintrång till riktade attacker.

Automatiska flygningssystem och kontrollpresentationsenheter utvecklas hela tiden inom flygteknik. Avionik företag skapar datoriserade system som ska kunna automatisera ytterligare aspekter av de operationer som sker i cockpit. Att flyga ska inte bedömas vara något riskfyllt och för att säkerställa säkerhetssynen är det betydelsefullt att ta reda på om människor uppfattar teknikens framgång som positiv. Syftet är att ta reda på människans uppfattning och inställning till automatiserade flygplan. Frågeställningen besvaras genom en empirisk studie där först en noggrann bakgrundsundersökning gjorts för att få fram information om var automatiserade flygplan befinner sig gällande dess utveckling och framgång. Med hjälp av en gedigen bakgrund har en kvantitativ enkät undersökning genomförts som på bästa sätt ger svar på frågeställningen om automatiserade flygplan anses vara ett säkert transportmedel. Majoriteten av respondenterna, 86,9%, anser det vara viktigt eller väldigt viktigt att det finns en pilot som styr flygplanet. Automatiserade fraktflygplan är det som ligger närmast i framtiden jämfört med civila flygplan. Det har framförts att ökad förståelse om teknik ger en ökad tillit till AI och ju mer tillit till AI desto större chans till att skapa en bättre trygghetskänsla till automatiserade flygplan. Det kan även konkluderas att pilotlösa flygplan som styrs från kontrollrum på marken inte bör agera som en övergång till helt automatiserade flygplan. Istället föredras en stegvis automatisering i form av en digital andrepilot som hjälpmedel. Det måste dessutom skapas en större medvetenhet i hur flygplanen opererar för att få passagerare mottagbara till vidare utveckling. Slutligen måste inte automatiserade flygplan vara helt perfekta och eftersträva en omöjlig standard.
Automatic flight systems and control presentation units are constantly being developed in aviation technology. Avionic companies create computerized systems that will be able to automate additional aspects of the operations that take place in the cockpit. Flying should not be judged to be somewhat risky and to ensure safety, it is important to find out whether people perceive the technology's success as positive. The purpose is to find out about the people’s perception and attitude towards automated aircraft. The question is answered through an empirical study in which a thorough background study was first made to obtain information about where automated aircraft are located in relation to its development and success. With the help of a solid background, a quantitative questionnaire survey has been conducted that best answers the question of whether automated aircraft are considered a safe means of transport. The majority of respondents, 86.9%, consider it important or very important that there is a pilot who controls the aircraft. Automated cargo aircraft are the closest in the future compared to civil aircraft. It has been argued that increased understanding of technology gives increased confidence in AI and the more confidence in AI the greater the chance of creating a better sense of security for automated aircraft. It can also be concluded that pilotless aircraft controlled from control rooms on the ground should not act as a transition to fully automated aircraft. Instead, a step-by-step automation in the form of a digital second pilot is preferred. In addition, a greater awareness must be created in how the aircraft operate to get passengers susceptible to further development. Finally, automated aircraft need not be perfectly perfect and strive for an impossible standard.

Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.

En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något mjukare aspekter av Just-In-Time. Det är om dessa mjukare faktorer mitt arbete handlar.

Jag ska i mitt examensarbete undersöka om ett antal faktorer som tillämpas på japanska företag även tillämpas på företag i Sverige. De olika faktorer mitt arbete kretsar kring är i korthet följande:

- Jobbrotation

- Gemensamt beslutsfattande

- Självstyrande grupper

- Teamwork och grupptillhörighet

- Möjlighet till långsiktig personalpolitik

- Omfattande utbildning

- Gemensamt språk inom företaget

- Aktiv förslagsverksamhet

- Synbarhet för alla

- Lönesystem

Undersökningen går ut på att få reda på om dessa faktorer är något som tillämpas på företag i Sverige. Jag vill även undersöka i vilken utsträckning de olika faktorerna tillämpas.

Jag har valt att använda mig av en enkätundersökning för att få reda på om de olika faktorerna tillämpas i Sverige. De företag som var aktuella för att passa in på min problemställning var tillverkande företag i Skaraborg med mellan 100 och 500 anställda. Jag ringde och talade med den produktionsansvarige på företagen och berättade om mitt examensarbete innan jag skickade ut enkäterna.

Utifrån enkätsvaren kunde jag dra slutsatserna att samtliga faktorer tillämpas på företag i Sverige. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är ovanligt att faktorerna tillämpas. Det fanns ingen faktor som verkade helt främmande för företagen. Jag ansåg mig även kunna säga vilken faktor som tillämpas mest och vilken som tillämpas minst. Den faktor som verkar vara vanligast är ‘Möjlighet till långsiktig personalpolitik’ och den faktor som verkar vara ovanligast är ‘Gemensamt beslutsfattande’.

Förslag till fortsatt forskning anser jag kunna vara att undersöka ytterligare mjuka faktorer, eventuellt med inriktning på attityder, trender och vilken kunskap som finns på svenska företag om dessa eller andra faktorer.

IT - projekt har ökat kraftigt under det senaste decenniet, många framgångsfaktorer har då identifierats. Mycket forskning har gjorts under åren men fokus har då varit på arbetsprocesser inom IT-projekt. Under årens lopp har forskning inom de mänskliga framgångsfaktorerna inte varit lika attraktiv. Trots att forskare har identifierat att de mänskliga framgångsfaktorerna är en av de största framgångsfaktorerna för lyckade IT-projekt, vi har under en teoretisk undersökning märkt att företag inte prioriterar den mänskliga framgångsfaktorn.Vår utgångspunkt för studien har varit den teoretiska undersökningen för uppgiften, vi har samlat in material via databaser, Internet och biblioteksböcker. Undersökningen av teorin visade snabbt att vi inte kunde besvara vår forskningsfråga. Vi var därför tvungna att ge oss ut på fältet för att kunna besvara vår forskningsfråga.Denna forskning går igenom vad mänskliga framgångsfaktorer är och hur det kan hanteras så att det slutliga resultatet av IT-projektet ger en ökad chans till att IT-projektet lyckas. Resultatet av denna uppsats är att belysa hur mycket den mänskliga framgångsfaktorn faktiskt kan påverka resultatet av ett IT - projekt.