Dissertations / Theses on the topic 'Mare Kandre'

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ”Det låg en skugga över världen igen” publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom. Den litterära text han talar om i citatet är den åttonde novellen i hennes näst sista bok, Hetta och vitt (2001), som uppenbarligen framkallade en hel känslostorm hos honom. Han beskriver i artikeln hur han i det närmaste hatade henne ett tag på grund av just denna novell. Ärligheten blev för mycket. Novellen berättar om en ensamstående, nybliven mors kamp med att uppfostra och hantera sitt barn. Tillvaron beskrivs praktiskt taget som ett helvete och den omtalade ovillkorliga moderskärleken som enligt norm infinner sig när en kvinna blir mor är här svår att hitta. Enligt Thente är ärligheten så total att den blir svår att greppa och hantera som förälder. Barnet gestaltas som en kropp snarare än som en människa; en kropp som inte slutar skrika och störa.

Oavsett vad Kandres noveller eller texter handlar om har de det gemensamt att de berör. Hon rör sig över vitt skilda ämnen som krig och föräldraskap och gör det på ett enkelt och okonstlat vis, ofta med just kroppen och det fysiska som ett viktigt element. Just den åttonde novellen i Hetta och vitt var den första texten av Kandre jag läste och precis som hos Jonas Thente väckte den ett antal känslor hos mig vid första läsningen, dock inte av samma karaktär som hans ilska. Istället upplevde jag ärligheten som uppfriskande och välbehövlig då bilden av moderskapet, eller föräldraskapet för den delen, ofta är relativt ensidig. Att få barn beskrivs i diverse tidningar och böcker som något fantastiskt underbart och hedrande, och även om detta på många sätt stämmer och väger upp för allt annat så finns det andra aspekter av fenomenet. Kandre är med andra ord inte rädd för att behandla ämnen som i stort sett är tabubelagda. Även om Thentes reaktion är kraftigt negativ så framkallades den av Kandres ärlighet, förmåga att förmedla en känsla och enligt många skulle det nog ses som toppbetyg. Alla dessa känslor och all den uppskattning Kandre har fått har fångat mitt intresse, därför följer här en litteraturvetenskaplig analys av just Hetta och vitt. Enligt mina efterforskningar blir det den första.

I Mare Kandres genombrottsroman Aliide, Aliide (1991) lyfts ofta det starka inifrånperspektivet fram som ett karakteristiskt stildrag, även om romanen berättas utifrån tredje person. Denna stilistiska undersökning analyserar rösternas uttryck i syfte att erbjuda en mer detaljerad och djupgående förståelse för Kandres komplexa berättarteknik, och fokuserar huvudsakligen på att klarlägga ett systematiskt mönster över hur Kandre låter huvudkaraktären Aliide komma till tals. Analysen genomförs med en narratologisk och stilistisk begreppsapparat utifrån en dialogisk språkförståelse som situerar språkliga iakttagelser i en kontext. Genom en kvalitativ analys på detaljnivå undersöks rösternas uttryck i anföringsformerna fri indirekt diskurs och direkt diskurs, vilket visar att berättarrösten och huvudkaraktären Aliides röst framträder både parallellt och separat i anföringsformerna. Vidare framkommer hur interpunktion, deiktiska perspektivmarkörer, bildspråk och rekontextualisering påverkar rösternas styrka, expressivitet och intensitet, eftersom dessa konstruktioner aktualiserar innehållet på olika sätt. Analysen visar även hur dessa språkliga konstruktioner synliggör en tät växelverkan mellan inre och yttre perspektiv samt hur rösterna både separeras och sammansmälter i texten, vilket skapar en komplex samverkan mellan berättaren och huvudkaraktären. Undersökningen visar även att den dialogisitet som förekommer i romanen mellan Aliide och främmande yttranden utgör en viktig faktor för att skapa styrka och expressivitet i Aliides röst, då Aliide intar en svarande position som möjliggör en implicit maktkritik i romanen. Den inre alienation och isolering som delvis har präglat den generella tolkningen av innehållet går således att problematisera och ifrågasätta utifrån ett dialogiskt perspektiv.

In this paper, I study the bodies in Mare Kandre’s two novels Bestiarium (1999) and Xavier (2002), with the help of Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque. I examine the worldview that is portrayed in the novels – focusing on the attitude towards death – and seek answers to the following questions: how do the human bodies look and how do they relate to their surroundings? What does the way they are portrayed say about the world the novels portray? And what role does laughter play in the novels? I also examine the similarity between a grotesque body, and a gothic monster. As a result, I find that one body may exist both in life and death at the same time, that the bodies can merge together, and that the boundaries between body and world may be exceeded. I also find the grotesque abilities of the body not to be threatening, but filled with possibilities. Here, even monsters are not harmful.
I den här uppsatsen undersöker jag kropparna i Mare Kandres två romaner Bestiarium (1999) och Xavier (2002), med utgångspunkt i Michail Bachtins teorier om det groteska. Jag söker svar på hur hans begrepp kan öka förståelsen för den värld som målas upp i romanerna, med ett fokus på inställningen till döden. Jag ställer mig frågor om hur de mänskliga kropparna ser ut och hur de förhåller sig till resten av världen, vad sättet de gestaltas på säger om romanvärlden och vilken roll skrattet spelar i romanerna. Jag undersöker också likheten mellan groteska kroppar och gotiska monster. I min analys visar jag att kropparna i Mare Kandres romaner kan befinna sig både i livet och döden samtidigt, att de ständigt är i rörelse och kan uppgå i varandra. Dessutom kan gränsen mellan kropp och värld upplösas. Jag visar också på att den glädje som kännetecknade medeltidens grotesk bara kan förnimmas, men att de groteska kropparna trots det besitter positiva möjligheter. Inte ens monster måste här besegras, då de inte utgör något hot.

Abstract Uppsatsen är en läsning av blickens roll i två verk av Mare Kandre. Hur blicken hjälper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. Läsningen görs utifrån verken Djävulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001). I Djävulen och Gud är blicken ställd i motsättning till potentaternas karaktärsdrag. Gud är ond eller mindre god och Djävulen god och hyser hopp och kärlek till mänskligheten. I Hetta och Vitt beskrivs en mor som saknar sin dotter efter en diskoteksbrand och som söker råda bot på sin sorg och oro. Jag har kommit fram till att blicken i Kandres författarskap skapar en komplex och föränderlig värld av motsättningar, hur hon genom blicken och dess växelverkan med motsatspar verkar för att spegelvända normativa bilder och på så sätt rubba det ”normala” eller som i Hetta och Vitt där Kandre rubbar positionerna på ett abstrakt plan, med vad jag valt att kalla ”den obeständiga blicken”. Hon låter även den tomma blicken skapa en anonymitet som inte tillåter karaktärerna att känna igen sig själv i sig själv eller i andra.

Uppsatsen analyserar Mare Kandres skildring av moderskapet i romanen Quinnan och Dr Dreuf samt i den åttonde novellen ur samlingen Hetta och vitt. I Quinnan och Dr Dreuf försöker Dr Dreuf påverka en kvinna till att vilja bli mor. Han motiverar detta med att hon då kommer att bli lycklig. I novellen ur Hetta och vitt beskrivs en kvinna som gjort just detta, skaffat sig barn, men som på grund av detta är djupt olycklig. Jag har kommit fram till att kvinnor i vårt samhälle, liksom kvinnan i Quinnan och Dr Dreuf, utsätts för påverkan från många håll när det gäller synen på moderskapet. Bland annat påverkas de genom folk i deras omgivning, av media och av litteraturen. Vanligtvis glorifieras och förenklas skildringen av moderskapet men Kandre avviker från detta. Hon sätter fingret på flera tabun och problematiserar moderskapet. I både novellen ur Hetta och vitt och i Quinnan och Dr Dreuf, ifrågasätts moderkärleken och novellen beskriver en kvinna som känner så pass mycket ilska gentemot sitt barn att hon måste motstå en impuls att knuffa in barnet hårt i väggen.

I fokus för denna uppsats ligger främlingskapets problematik i två barndomsskildringar, Walter Ljungquists Källan (1961) och Mare Kandres Aliide, Aliide (1991). Analysen kretsar kring följande frågor: Hur konstrueras barnets främlingskap i båda berättelserna från två skilda tider? På vilket sätt präglar författarnas filosofiska och estetiska insikter den litterära bilden av barnets främlingskap? Vilka olikheter och likheter finns i de två gestaltningarna av barnets främlingskap i förhållande till den andre och till sig själv? Med utgångspunkten i existentiella, psykoanalytiska och antroposofiska perspektiv bildar jag mig en uppfattning om främlingskapets ursprung och dess filosofiska betydelse i olika teoretiska diskurser.

Denna masteruppsats kan vara intressant för alla litteraturvetare som använder psykoanalysen som en teoretisk nyckel. Analysens komparativa karaktär kan även betraktas som en personlig insats i den komparativa litteraturvetenskapen.

Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".

The purpose of this essay is to investigate the melancholic, poetic language in Bübins unge (Bübin´s brat) by Mare Kandre (1962 – 2005). In my opinion the novel, which is about a teenage ritual, also gives an imaginary arena for archaic and unmentionable experiences of the libido. It is therefore a witness to the truth of the subjects complex mind. To my assistance I have Julia Kristeva´s theory on the abjection, the successful melancholia and her concepts of the outsider and the catharsis. The method I use in my investigation is an interpretation, which is both an analytic and a hermeneutic process, i.e. a deconstructive, analytic operation based on a theory on the language and the subject and a construing, hermeneutic movement. In my pursuit I investigate structures, which make the intermittent fragmented language readable and coherent. From this point of view I study words and effects (sensations) that relate to the contrast semiotic-symbolic in Bübins unge, and disentangle energy of the affect.

Mare Kandre, Bübins unge (1987). Julia Kristeva, Pouvoirs de l´horreur (1980) and Soleil noir (1987).

Ett försök att ringa in och diskutera en tradition inom film som skulle kunna kallas barngotik. En viss blandning av skräckfilm och barnfilm med barn i huvudrollen. Med utgångspunkt i min egen filmiska praktik som regissör och manusförfattare diskutera jag vad denna tradition öppnar upp mot för tankesätt, politiskt och filosofiskt, och hur det relaterar till surrealism och gotik. Jag använder mig även av Mare Kandres författarskap som inom litteraturen kan sägas arbetat inom just barngotik och de frågeställningar som kommer upp; Hur kan man öppna upp för ett barnperspektiv genom användandet av atmosfär, skräck, förebådan och genom att använda sig av "det okända", och vad betyder det att göra det i film?

This MA thesis analyzes how the protagonists and the narrative structure relates to “the Child” as a linguistic/cultural construction in Mare Kandre’s early authorship (1984-1991). A thematic of children portraits defines this period of Kandre’s writing, which consits of the following works: In a Different Country (1984), The Annunciation (1986), Bübin’s Kid (1987), The Burning Tree (1988) and Aliide, Aliide (1991). Linguistic components, such as the word “child”, the name “Kid” and a reconstruction of the concept of childhood, holds an actuate position in these narratives when they first appear in direct relation to the protagonists. This suggests how generally accepted categories and concepts consciously are at work in Kandre’s writings. Consequently, a category such as “child” can not unproblematically serve as a definition of any of the protagonists, irrespective of their presumptive age. Combining philosopher Judith Butler’s theory of name-calling with theories in the field of Childhood Studies as presented by Susan Honeyman, “the Child” in Kandre’s works is explored through the hypothesis of its function as a name. Close readings reveal how the protagonists, in the encounter with an explicitly cultural or narrative context, are constituted as subjects through the linguistic category “child”. The protagonists can be considered both as subordinated by the conventionally manifested notion of life development as a linear, measurable progress and as introduced to the means which make possible a critical response to that same notion. Since the main protagonists strongly refuse to be defined by the conventions supporting “the Child” as a category, a dialogue is created which gives the narrative its force. That dialogue corresponds to different aspects of the concept of childhood, which place “the Child” as a construction at the heart of Kandre’s narrative composition.

With institutional importance placed on diversity in higher education, considerable research has been conducted regarding the experiences of African Americans at predominantly White institutions. However, the focus has been limited regarding African American administrators in higher education (Jackson, 2004; Allen, 2000; Weems, 2003). The purpose of this study is to understand and further explore how African American Male Student Affairs Administrators (AAMSAAs) perceive their day-to-day experiences and relationships at predominantly White institutions (PWI). Using basic qualitative research methods and an interview protocol developed from the conceptual frameworks of Herzberg (1964), Cose (1993) and Kanter (1977), 22 African American male student affairs administrators were asked to describe their professional experiences at PWIs including their attitudes on professional development, the motivating and de-motivating factors in the work place, conditions for success, and the realities of being underrepresented and often tokenized professionals at PWIs. The words shared by participants attributed to their own experiences and provided insight into this phenomenon. Participants reported overall being satisfied in their career choice despite expressing several challenges in their work environment including professional stereotypes that limited individuality, high performance pressure relative to their White peers, isolation as numerical minorities, and the existence of few African American male role models. Despite these challenges, participants found motivation through student engagement, increasing responsibility or advancement, strength through faith and spirituality, and leveraging the limited opportunities with supervisors and mentors of color. Implications for this research are to help student affairs administrators and other leaders at PWIs better understand the issues that may impede the success of African American male student affairs professionals and help campuses consider methods for recruitment and support of African American males.

En Afrique noire, dans le cadre d'une formation scolaire qui désire lier fortement instruction et éducation en vue d'une transformation sociale, quelle démarche pédagogique pertinente peut-on adopter ? C'est l'objet de cette thèse qui s'appuie principalement sur deux axes : le premier est le projet éducatif conçu par Marie-Eugénie Milleret, éducatrice et fondatrice de la congrégation des religieuses de l'assomption au XIXe siècle ; le second concerne l'école africaine et la question des valeurs, à partir de la réflexion de Cheikh Hamidou Kane dans << l'aventure ambiguë >>. Qu'est-ce que le projet éducatif de M-E Milleret a à voir avec l'éducation et l'instruction en Afrique noire ? En matière d'éducation, l'originalité de M. E. Milleret est d'avoir conçu une pensée éducative qui lie de manière durable et dynamique l'instruction et l'éducation aux valeurs avec un impact réel sur le milieu de vie pour le transformer. C'est au niveau du lien dynamique entre instruction et éducation que le projet éducatif de M-E Milleret rencontre la pensée éducative de C. H. Kane. Aussi, la réflexion s'articule-t-elle de la manière suivante : la première partie s'attachera à mettre en exergue la spécificité du projet éducatif de M-E Milleret au XIXe siècle français, face à d'autres congrégations qui ont en charge l'éducation des jeunes. Dans la seconde partie, sera étudiée l'évolution de ce projet éducatif en contexte africain ; aussi, sera-t-il indispensable de souligner les raisons qui ont conduit à cette évolution. Enfin, la troisième et dernière partie s'emploie à démontrer d'une part en quoi la pensée éducative de M-E Milleret peut être pertinente pour l'éducation en Afrique noire aujourd'hui, et d'autre part, quel peut être l'apport spécifique du continent noir face au grand thème de l'éducation aux valeurs.

This thesis presents a close analysis of one of the ageless discourses of human life &ndash
apocalypse, or the End &ndash
within the highly controversial In-Yer-Face drama of the 1990s British stage. The study particularly argues that there is a strong apocalyptic sense in the plays of the decade, and it discovers that the apocalyptic representation within these plays varies. Five plays by three prominent playwrights of the decade are used to illustrate and expand the focus. After a detailed examination of the apocalyptic discourse, it is claimed that Mark Ravenhill&rsquo
s Shopping and F***ing and Faust is Dead are based on certain philosophical ideas of the End, Anthony Neilson&rsquo
s Normal and Penetrator reveal the apocalyptic through an extreme use of violence, and Sarah Kane&rsquo
s 4.48 Psychosis comingles representations of the apocalyptic and psychological trauma.

Little is known about the work life of those employed in the residential construction sector or the conditions under which they work that might influence the quality of the house they build. The main goals of this investigation were to uncover the work-life balance issues faced by male residential construction workers and how the structural organisation of residential construction work impacted them. While a growing body of literature exists on work-life balance, most of it has concentrated on working women and/or those employed in professional occupations. In semi-standardised interviews conducted with new home construction workers in Southern Ontario, it was found that these men were, for the most part, content with their work-life balance. It would seem that a culture of long work hours remains predominant in home construction, which is problematic for an industry seeking to recruit young workers and women workers, who may want a better work-life balance.

Dissertação de mestrado em Mediação Cultural e Literária (área de especialização em Cinema e Literatura)
Despidos em Palco - A representação de Sarah Kane e Mark Ravenhill em Portugal, pretende analisar as peças Ruínas e Purificados de Sarah Kane, e Foder e ir às Compras e Algumas Polaroids Explícitas de Mark Ravenhill, da perspetiva textual e do ponto de vista das representações em Portugal. Esta dissertação também foca o contexto cultural no qual as peças foram escritas (Inglaterra) e no qual foram representadas (Portugal). As peças que foram escolhidas para esta dissertação, no caso de Sarah Kane, resume-se ao facto de Ruínas ter tido um grande impacto em Inglaterra e porque Purificados, foi uma das peças que mais me marcou enquanto espetadora. No que diz respeito à obra de Ravenhill, as duas peças escolhidas foram as que as companhias portugueses mais representaram. Concluindo, esta investigação pretende iniciar uma pesquisa dramatúrgica no contexto da dramaturgia britânica contemporânea, que apesar de ser muito importante para investigadores, atores e encenadores, ainda continua por explorar, em Portugal.
Naked on Stage – The performance of Sarah Kane and Mark Ravenhill in Portugal, aims to analyze the plays Blasted and Cleansed, from Sarah Kane and Shopping and Fucking and Some Explicit Polaroids, from Mark Ravenhill, from the perspective of the text itself and from the point of view of the performances staged in Portugal. This research will also focus on the cultural context in England, in which these plays were written, and in Portugal, in which they were performed. These plays were chosen because, in Kane's case, Blasted had a huge impact in England and because Cleansed was one of the plays that really fulfilled me as a spectator. As for Ravenhill’s work, the two plays were the ones that the Portuguese chose to present more often on stage. To conclude, this research aims to be the beginning of a dramaturgic research in the context of contemporary British dramaturgy, which despite being vital for researchers, actors and directors, are still left unexplored, in Portugal.

This thesis uncovers and historicizes an overlooked aspect of America’s transgender history. The heterosexual male cross-dressers, or transvestites, of mid-century America constituted a group of individuals that espoused a particular discourse of respectability in their cross-gender practices, conceptualized unique bi-gender identities, and cultivated a community. Heterosexual male cross-dressers, under the leadership of Virginia Prince and Ariadne Kane worked to separate themselves from broader, and more recognizable, identities such as gay transvestites, drag queens, and homosexuals in an effort to define themselves as respectable. A critical historical analysis of Fantasia Fair indicates that Prince and Kane were not alone in their desire for a community of their peers, with whom to share ideas about sexological theories, personal stories, and tactics for self-preservation. As a direct response to the pervasive nature of transsexual narratives in the field of transgender history, this project demonstrates the important advances made by heterosexual male cross-dressers to our modern understanding of trans diversity. These cross-dressing narratives prompt historians of transgender phenomena to think critically about the diversity of identity categories that are encompassed in our present understanding of the term ‘transgender’.
Graduate
2019-07-30

This dissertation examines Samuel Beckett's powerful legacy and influence on contemporary theater (on plays written and produced since 1980), and it defines this influence in both text and performance as gestures of emptiness and impotence. The plays selected for analysis here have been categorized at times as belonging to a tradition and legacy of the so-called "Theater of the Absurd," but, finding this category to be at once too restrictive and too loose, their relationship to the absurd is defined by their explicit use of and inspiration taken from Beckett's theater. Beckett's intentional and innovative use of emptiness and impotence, both spatially and textually, is decisively paradoxical: while emphasizing blank spaces and powerlessness, his plays find meaning in emptiness and unexpected control in what he called the "exploitation of impotence." In each of the plays analyzed in this dissertation, (Dans la solitude des champs de coton, Koltès; La secreta obscenidad de cada día, de la Parra; Blasted, Kane; and Laughing Wild, Durang), the explicit use of both emptiness and powerlessness are examined, and at the same time, I define what it is about each of these gestures that renders them particularly Beckettian as they relate to these works. In all of the plays examined here, gestures of emptiness and impotence become their opposites: significance and power. Four of Samuel Beckett's plays (Fragment de théâtre I, En attendant Godot, Fin de partie, and Happy Days) are compared and contrasted with the work of Koltès, de la Parra, Kane and Durang respectively. The parallels revealed, made both intentionally and unintentionally by their playwrights, demonstrate not only the certainty of Beckett's continued influence, but also reflect his persistent, widespread impact. What is shown, with broader implications for future study, is that Beckett's use of emptiness and impotence as theatrical, literary and artistic gestures have led to a new kind of hopefulness, and a new kind of artistic inspiration that is unique to our time.
text

Abstracts in English, Afrikaans and Zulu
This thesis investigates gender relations in agricultural value chains by examining gender differentials in terms of gender roles in agricultural production and marketing, gender division of labour within the household, gendered daily and seasonal activities in the household, decision-making power within the household, and access to productive resources and agricultural support services. The study also assessed historical, socio-cultural, and institutional factors constraining gender equality and women’s empowerment in agricultural value chains. Employing critical theory, the study used a qualitative research approach, specifically basic classical ethnographic methods - participant observation, field notes, in-depth interviews, semi-structured interviews, key informant interviews, focus group discussions and secondary documents. The study also used a time-use survey and seasonal calendar as its primary source of data. The study revealed that women are generally underrepresented in most profitable nodes of the value chains. However, agricultural value chain interventions have different outcomes for women in female-headed households (FHHs) and women in male-headed households (MHHs). The commercialization of agriculture, particularly in MHHs, has led women to lose control over the commodities they traditionally used to control, as these commodities have fallen into the hands of men. Therefore women in this category are either disempowered or at least not empowered by the value chain interventions. Nevertheless, for women of FHHs, gender mainstreaming in agricultural value chains has contributed to improving gender equality, employment, and women’s empowerment by boosting their economic, social, and personal empowerment levels, though they still lag behind the men in many aspects. The participation of women in managing and controlling high-value crops is constrained by unequal power relations within the household and society. This could be explained in terms of limited resources, low level of literacy, shortage of labour and time, limited access to productive inputs, technologies, market information and agricultural extension services, restriction of mobility, and other socio-cultural and institutional barriers.
Hierdie studie handel oor genderverhoudings in landbouwaardekettings deur genderkenmerke te ondersoek ten opsigte van genderrolle in landbouproduksie en -bemarking, die verdeling van take by die huis op grond van gender, daaglikse en seisoenale werksaamhede tuis volgens gender, besluitnemingsbevoegdheid in die huishouding, en toegang tot produktiewe hulpbronne en landbouhulpdienste. Die studie verreken ook die historiese, sosiaal-kulturele en institusionele faktore wat gendergelykheid en die bemagtiging van vroue in landbouwaardekettings belemmer. Genderverhoudings word deur die lens van die kritiese teorie bekyk. ʼn Kwalitatiewe navorsingsbenadering is gevolg en klassieke etnografiese metodes is toegepas, waaronder deelnemerwaarneming, veldaantekeninge, deurtastende en halfgestruktureerde onderhoude, onderhoude met sleutelinformante, fokusgroepbesprekings en sekondêre dokumente. ʼn Tydbenuttingsopname en seisoenale kalender was die primêre databronne. Uit die studie het geblyk dat vroue by die mees winsgewende skakels van die waardeketting grotendeels onderverteenwoordig is. Die uitkomste van landbouwaardekettingintervensies vir vrouehuishoudings (VH) (huishoudings waarin ʼn vrou die broodwinner is) verskil van dié vir mannehuishoudings (MH) (huishoudings waarin ʼn man die broodwinner is). Weens die kommersialisering van die landboubedryf, in veral MH’s, het beheer oor die kommoditeite van vroue se hande in dié van mans oorgegaan. Gevolglik word vroue in hierdie kategorie ontmagtig of ten minste nie deur die waarde van kettingintervensies bemagtig nie. Ofskoon ʼn groter genderbewustheid in die landbouwaardeketting gelyke indiensneming en die ekonomiese, maatskaplike en persoonlike bemagtiging van vroue bevorder het, het vroue steeds ʼn groot agterstand. Ongelyke magsverhoudings tuis en in die samelewing beperk vroue se bestuur van en beheer oor lonende gewasse. Die redes hiervoor is onder meer beperkte hulpbronne, ongeletterdheid, ʼn tekort aan arbeid en tyd, beperkte toegang tot produktiewe insette, tegnologieë, markinligting en landbouverlengingsdienste, beperkte mobiliteit en talle ander sosiaal-kulturele en institusionele struikelblokke.
Lolu cwaningo luphenya ubudlelwano kwezobulili kwezemisebenzi yokukhiqiza ngasemkhakheni wezolimo , lokhu kwenziwa ngokuthi kuhlolwe izimpawu ezahlukile kwezobulili, mayelana nezindima ezidlalwa ubulili emkhakheni wezemikhiqizo yezolimo kanye nokuthengiswa kwemikhiqizo, ukwehlukaniswa kwabasebenzi ngokobulili ngaphakathi kwekhaya kanye nokutholakala kwemithombo yokukhiqiza kanye nemisebenzi yokuxhasa ezolimo. Isifundo futhi sihlola izinto ezithinta umlando, inhlalakahle yabantu kwezolimo kanye nezimo/nezinto ezikumaziko ezidala ukungalingani kobulili kanye nokuhlonyiswa ngamandla kwabesimame emisebenzini yezokukhiqiza kwezolimo. Ukusebenzisa umqondo ogxekayo (critical theory), kusetshenziswe indlela yokucwaninga eyencike kwingxoxo, ikakhulukazi izindlela zokuqala ze-ethinogilafi, phecelezi (basic classical ethnographic methods) – ukubhekisisa izenzo zabadlalindima, ukuthatha amanothi wokwenzeka ezinkundleni zokusebenza ezingaphandle, ukwenza izinhlolo vo ezijulile, ukwenza izinhlolo vo ezimbaxambili, ukwenza izinhlolovo zomuntu onolwazi olunzulu, izingxoxo zeqembu eliqondiwe kanye nemibhalo yesigaba sesibili. Isaveyi yesikhathi ebizwa nge (time-use survey) kanye nekhalenda yenkathi (seasonal calendar ) zisetshenziswe njengemithombo yokuqala yedatha. Ucwaningo luveze ukuthi abesimame ngokwenjwayelo bamele inani elincane labesimame emikhakheni eminingi yezokukhiqiza, okuyimikhakha engenisa inzuzo eningi. Yize kunjalo, imizamo yokuxhasa imisebenzi yokukhiqiza kwezolimo inemiphumela eyehlukahlukene kwabesimame kumakhaya aphethwe abesimame (FHHs) futhi le mizamo inemiphumela eyehlukahlukene kwabesimame kumakhaya aphethwe ngabesilisa (MHHs). Ukufakwa kwemboni yezolimo kwibhizinisi, ikakhulukazi kwimizi ephathwe ngabesilisa (MHHs), sekuholele ekutheni abesimame balahlekelwe yilawulo kwimithombo yezomnotho ebebejwayele ukuyiphatha, njengoba le mithombo yezomnotho seyiwele ngaphansi kwezandla zabesilisa. Ngakho-ke abesimame kulo mkhakha mhlawumbe bephucwe amandla noma mhlawumbe abahlonyisiwe ngokwanele ngamandla ngamakhono okuxhasa imisebenzi yezokukhiqiza. Yize-kunjalo, ngasohlangothini lwabesimame abaphethe imizi FHHs, ukulinganisa amanani ngokobulili kwimisebenzi yezolimo sekube negalelo ekuthuthukiseni ukulingana ngokobulili, kwezemisebenzi kanye nokuhlomisa ngamandla kwabesimame ngokuxhasa amazinga abo ezomnotho, ukuhlonyiswa kwamazinga abantu kanye nomuntu ngamunye, yize abesimame basahamba emuva kwabesilisa emikhakheni eminingi. Ukubandakanyeka kwabesimame ekuphatheni kanye nasekulawuleni kwezitshalo zecophelo eliphezulu kukhinyabezwa ukungalingani ngamandla ngaphakathi kwekhaya kanye nomphakathi. Lokhu kungachazwa ngokwemithombo yomnotho emincane, ngokwamazinga aphansi emfundo, ngokusweleka kwabasebenzi kanye nesikhathi, ngokwamathuba amancane okufinyelela izinsiza zokukhiqiza, ngokwezixhobo zobuchwepheshengokuswela ulwazi lwezimakethe kanye nokwandiswa kwemisebenzi yezolimo, ngokwemigomo evimbezela ukuhamba kanye nezinye izihibe ezivimbela inhlalakahle yabantu kwezolimo kanye nezihibe zamaziko.
Development Studies
D. Phil. (Development Studies)