Academic literature on the topic 'Marknadsvärde'

Studien syftar till att söka förklara skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Samt att söka öka förståelsen kring denna skillnad och dess beståndsdelar. För att uppfylla studiens syfta har jag, genom ett främst kvalitativt angreppssätt söka kvantitativt testa vissa för diskursen relevanta samband och begrepp. Genom att granska externa ekonomiska rapporter och börskurser för samtliga företag registrerade på stockholmsbörsens A-lista under perioden 2002 till och med 2005 har relevant data insamlats. Dessa data har sedan använts för att söka påvisa ett marknadsvärdes uppbyggnad och beståndsdelar. Jag har även sökt vikta olika typer av tillgångar genom att se på tillgångar som en värdeskapande del av företaget som helhet. Jag menar på att jag i studien har lyckats visa på ett marknadsvärdes beståndsdelar, och då framförallt vad som utgör skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Jag har funnit att den sökta skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde, procentuellt sätt, ökar under perioden. Det vill säga att företagens andel intellektuellt kapital i dess marknadsvärde ökat. Vilket implicerar att marknaden har funnit skäl för att uppvärdera företagen baserat på deras förmåga att handha de totala tillgångarna, definierat som intellektuellt kapital, genom strukturer och humankapital enligt definition. Jag menar att företagens marknadsvärde därför i ökande grad skapas med hjälp av strukturer och personal. Vilkas huvudsyfte är att handha och förvalta företagens tillgångar och resurser. Där företagens tillgångar är de direkt värdeskapande tillgångarna som förvaltar de totala tillgångarna. Vilken kan beskriva företaget, dess förmåga att skapa värde av sina tillgångar samt även dess kärnkompetens och i så fall värdet av denna kärnkompetens.

Syfte: Vi ska analysera hur fastighetsmäklare värderar småhus och hur de använder sig av taxeringsuppgifter, det vill säga de egenskapsuppgifter om tomtmark och småhus som samlats in vid fastighetstaxeringen från fastighetsägarna. Vi ska även sammanställa en modell över de faktorer som har central betydelse vid uppskattning av marknadsvärdet.

Metod: En kvalitativ metod har använts där vi genomfört personliga intervjuer med fastighetsmäklare. Teorin baseras på relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Empirin redovisas genom en kategorianalys.  

Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att fastighetsmäklare med erfarenhet inte följer de steg som teorin tar upp vid fastighetsvärdering. Egenskapsuppgifterna från fastighetstaxeringen används endast som grundläggande information på grund av att de inte är helt tillförlitliga uppgifter.

Aim: In this thesis we analyze how real estate agents value small houses in Gävle. In addition, we examine how property information from property taxation is used in real estate appraisal. We will also present a model of the factors that are essential in the estimation of market value.

Method: A qualitative approach was used in which we conducted personal interviews with real estate agents. The theory is based on relevant literature, scientific articles and electronic sources. Empirical data reported by a category analysis.

Result & Conclusions: We have found that experienced real estate agents do not follow the steps of the theory when valuating property. Property information provided by property taxation is not completely reliable and is used only as basic information.

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats?

Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital.

Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000.

Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex.

Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.

Bakgrund: Mycket forskning tittar idag på forskning och utvecklingens påverkan på den ekonomiska tillväxten. Denna forskning inriktar sig oftast på enskilda länder och marknader. Den här uppsatsen försöker knyta ihop den tidigare forskning som är gjord inom ämnet och tittar på huruvida sambanden skiljer sig åt emellan de nordiska länderna. Tidigare forskning har hittat små positiva samband mellan forskning och utvecklingsutgifter och företagens marknadsvärden inom de marknader som studerats. Frågeställning: Finns det ett samband mellan nordiska företags marknadsvärden och dess utgifter för forskning och utveckling och skiljer det sig mellan länderna? Metod: Uppsatsen använder sig av statistiska modeller för att beräkna och signifikanstesta sambanden mellan nordiska företags forsknings och utvecklingsutgifter och dess marknadsvärde. Resultat: Resultatet i uppsatsen skiljer sig från annan forskning då inga statistiskt signifikanta samband har kunnat finnas. Med mindre krav på signifikans kan dock ett negativt samband finnas vilket är anmärkningsvärt från tidigare forskning. Även om inga signifikanta samband kunde finnas hos de andra ländernas företag tenderade resultatet att visa på blandat positiva och negativa samband. Fler ingående studier bör göras för att finna svar på varför det skiljer sig mellan de nordiska länderna genom att titta på företagskultur och ekonomisk historia.

How debt affects companies is an issue that has received much attention. The fact that researchers disagree can make it hard for companies to choose a financingpolicy that maximizes the value of the firm and its return on equity. In a world with investors that are seeking to maximize profits the value of the firm can be affected differently by different economic conditions. The intention of this study is to answer these issues with quantitive methods, with focus on year 2010 and 2009, where the value of the firm is defined as P/E and P/B ratio. The outcome showed that liabilities only affected return on equity significant in one of four cases, and liabilites didn’t affect the value of companies significantly in any of these. The return on equity did affect the P/B ratio significantly in year 2010, and the P/E ratio in year 2009, but no significance could be shown in the two other cases.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.

Sustainability is a growing concept which today affects all industries. The impact that sustainability has on the construction and real estate industry has recently become increasingly more visible. A way for the construction industry to produce greener buildings is through a number of different certification systems that can guarantee sustainable buildings.   In 2017 the industry accounted for 19% of Sweden's total greenhouse gas emissions. To minimize this number it is important for construction companies to invest in environmentally certified buildings. The most common environmental certification for apartment buildings is the environmental certification Miljöbyggnad, this certification has three levels, Bronze, Silver and Gold. The purpose of the study is to increase the understanding of how Miljöbyggnad gives apartment buildings a higher market value in the form of lower operating costs, higher rental levels or a higher return. The study is a qualitative study with knowledgeable respondents with titles through different parts of the construction and real estate industry. Previous research in the field is thin, especially of a quantitative nature. The study came to four different conclusions connected to the issue where different added value factors related to Miljöbyggnad has been identified.  The study came to four conclusions based on the problem formulation, where several added values ​​linked to Miljöbyggnad have been identified. The certification has a small but positive effect on the value of a market value assessment. Green loans that provide more favorable financing terms are one of the biggest driving forces for certification with Miljöbyggnad Silver. The size of the certified building affects demand at the time of sale. Larger environmentally certified buildings tend to be more attractive on the market compared to non-environmentally certified buildings, while demand does not differ significantly between smaller buildings that are certified or not. Another conclusion from the study is that Miljöbyggnad also has positive effects on soft values ​​such as the company's brand and reputation.