Academic literature on the topic 'Mary Ellen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Mary Ellen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Mary Ellen"

1

Lazoritz, Stephen, and Eric A. Shelman. "Before Mary Ellen." Child Abuse & Neglect 20, no. 3 (March 1996): 235–37. http://dx.doi.org/10.1016/s0145-2134(95)00138-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Pincock, Stephen. "Mary Ellen Avery." Lancet 379, no. 9816 (February 2012): 610. http://dx.doi.org/10.1016/s0140-6736(12)60259-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Rogers, Mark C. "Mary Ellen Avery, MD." Critical Care Medicine 19, no. 3 (March 1991): 319. http://dx.doi.org/10.1097/00003246-199103000-00005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gruenhage, Gary, and Peter Nyikos. "Mary Ellen Rudin—Remembrances." Topology and its Applications 195 (November 2015): 3–14. http://dx.doi.org/10.1016/j.topol.2015.09.013.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

O’Connell, Ellen, and Monica Hakimi. "Remarks by Mary Ellen O’Connell." Proceedings of the ASIL Annual Meeting 105 (2011): 563–64. http://dx.doi.org/10.5305/procannmeetasil.105.0563.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lee, Elizabeth Briant. "Mary Ellen Richmond (1861-1928)." Humanity & Society 12, no. 2 (May 1988): 160–65. http://dx.doi.org/10.1177/016059768801200204.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Bennett, Bridget. "Double Acts: Mary Ellen Mark'sTwins." Women: A Cultural Review 20, no. 2 (August 2009): 172–85. http://dx.doi.org/10.1080/09574040903000837.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wolfenden, Richard V., and Thomas W. Traut. "Mary Ellen Jones, 1922–1996." Trends in Biochemical Sciences 22, no. 4 (April 1997): 114. http://dx.doi.org/10.1016/s0968-0004(97)01032-3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Warlow, Mary Ellen. "Remarks by Mary Ellen Warlow." Proceedings of the ASIL Annual Meeting 90 (1996): 537–41. http://dx.doi.org/10.1017/s0272503700087073.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

O’Connell, Mary Ellen. "Commentary by Mary Ellen O’Connell." Proceedings of the ASIL Annual Meeting 85 (1991): 110–13. http://dx.doi.org/10.1017/s0272503700091473.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Mary Ellen"

1

Chesley, William Orin. "New England Genealogies: The Life and Writings of Mary Ellen Chase." Fogler Library, University of Maine, 2003. http://www.library.umaine.edu/theses/pdf/ChesleyWO2003.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eckhardt, Anja. "Der Fall Mary Ellen - der Anfang der Kinderschutzbewegung?" [S.l. : s.n.], 1998. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=95844837X.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Coleman, Jenny. ""Philosophers in petticoats" : a feminist analysis of the discursive practices of Mary Taylor, Mary Colclough and Ellen Ellis as contributors to debate on the 'woman question' in New Zealand between 1845-1885." Thesis, University of Canterbury. Feminist Studies, 1996. http://hdl.handle.net/10092/4580.

Full text
Abstract:
Utilising a feminist poststructuralist analytic framework and employing methodological assumptions associated with the New Historicism this study considers the processes involved in developing resistant discursive strategies and the theoretical potential of marginality as a site for the transformation of social relations. This is accomplished through attention to the subjectivities, identities and social practices of three nineteenth century women's right advocates Mary Taylor, Mary Colclough and Ellen Ellis. The women at the centre of this study are positioned as ex-centric subjects with subversive subjectivities. It is argued that, in their assumptions regarding the natures of 'woman' and 'man', in their understandings of themselves as women, in their strategic invocations of identity, and in their daily social practices, each of these women disrupted dominant nineteenth century understandings about women's nature, place and role. In challenging the boundaries of women’s prescribed activities in their own lives, and in encouraging other women to do so, each made significant contributions to women's increased participation as women in many aspects of social and political life in the mid- to late- nineteenth century in New Zealand.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Despain, Martha J. "Finding a future for the past time, memory, and identity in the literature of Mary Hunter Austin, Edith Wharton, Ellen Glasgow, and Willa Cather /." Access to citation, abstract and download form provided by ProQuest Information and Learning Company; downloadable PDF file, 263 p, 2007. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1306864671&sid=4&Fmt=2&clientId=8331&RQT=309&VName=PQD.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Palmer, Beth Lilian. "Strategies of sensation and the transformation of the Press, 1860-1880 : Mary Braddon, Florence Marryat and Ellen Wood, female author-editors, and the sensation phenomenon in mid-Victorian magazine publishing." Thesis, University of Oxford, 2008. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:30a509c7-2ba3-4477-9d3e-801f61e1b8c1.

Full text
Abstract:
This thesis examines the processes of writerly and editorial literary production undertaken by women sensation authors in the 1860s and 1870s. This focus represents a shift from the prevailing critical emphasis on the consumption of sensation fiction to the realm of production and therein allows the thesis to analyse the ways in which sensation operates as a set of rhetorical and linguistic strategies for women writers in the changing publishing conditions of mid-to-late Victorian society. I consider the ways in which sensation is an idiom that permeates all aspects of magazine publishing in this period and demonstrate how it could be adapted and become an empowering discourse for women writers and editors. Furthermore, this thesis sees sensation as an important component in the transformation of the press in the 1860s and 1870s. By analysing the specific ways in which sensational strategies were appropriated and transformed, this thesis reassesses the role of sensation in the creation of women’s writing in the second half of the nineteenth century, and consider its legacies in later ‘New Woman’ writers. I achieve this by examining three women editors, who were part of the transformation of magazine publishing in the period. Mary Elizabeth Braddon (1835-1915), Ellen (Mrs. Henry) Wood (1814-1887), and Florence Marryat (1837-1899) all operated as writers and editors in the mid-to-late nineteenth century. They produced varying types of sensational fiction that they serialised in their own monthly magazines, Belgravia, Argosy, and London Society respectively. Sensation provided a dynamic and flexible means for these women author-editors to assert their status in the context of the expansion of the press in the 1860s and 1870s. I argue that their work invites a more fluid and generous critical definition of sensation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

BROOHM, KUETE NICOUE. "Matérialisme historique et éducation : la philosophie de Marx implique-t-elle une théorie de l'éducation ?" Paris 1, 1987. http://www.theses.fr/1987PA010567.

Full text
Abstract:
La pensee de l'education est l'epreuve decisive de toute pensee philosophique, etant entendu que rien d'humain ne se fait sans education. Telle est l'hypothese de depart conduisant a la question : la philosophie de marx implique-t-elle une theorie de l'education ? la critique marxienne de la societe existante comporte en creux un projet de societe ; il s'agit de savoir si ce projet de societe peut aussi se formuler en projet educatif ( et politique ). Question fondamentale s'il en est, et dont depend tout le sens de l'entreprise marxienne. Entre le developpement des societes et l'epanouissement des individus, marx formule la theorie d'un rapport ou devrait en principe pouvoir prendre place une theorie complete de l'education, l'education etant aussi bien une affaire sociale qu'un probleme relatif a l'individu singulier. La reponse a cette question fondamentale, avec marx, ne va pas cependant de soi. Aussi, l'interrogation est-elle poursuivie a travers l'analyse des concepts centraux de la philosophie de marx, tels ceux de travail, de rapport social, d'essence humaine, d'alienation, de liberte. Le parcours suivi revele un ensemble complexe d'oscillations, d'equivocite, concernant le sens et la portee de ces concepts chez marx ; mais aussi et surtout l'absence d'une reflexion morale, d'une ethique justifiant les fins poursuivies. Ce qui hypotheque gravement la possibilite theorique de l'education chez lui. Sans pouvoir faire litiere de l'importance critique de l'education faite par marx, il faut bien convenir que l'oeuvre marxienne, telle qu'elle est accessible actuellement, ne peut conduire a une theorie achevee de l'education qui est ultimement theorie morale ( et politique ).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Svanström, Emma. "Myten om Palme : En texttolkning av dokumentären Palme och dess skildring av det sociala minnet efter Olof Palme som norm eller anomali." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26481.

Full text
Abstract:
”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Falk, Martin. "Jean-Marc Bosman: Unik eller en i mängden? -En studie om fotbollsspelares möjligheter till transnationell rörlighet före och efter 1995." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92529.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om fotbollsspelares möjligheter till transnationell rörlighet ur ett historiskt perspektiv. Trots att arbetet för ett fritt och öppet Europa hade pågått sedan 1950-talet dröjde det ända till 1990-talet innan detta kom att sätta avtryck på fotbollen. Genom en kvalitativ textanalys av den dom som förkunnades i samband med Bosmanfallet, en rättslig tvist som kom att lägga grunden för att fotbollen kunde liberaliseras och avregleras, har den här uppsatsen kommit fram till att det rådde stora motsättningar mellan det belgiska fotbollsförbundets (URBSFA) regelverk och EU:s lagstiftning, och att dessa hade gått så långt att de hade kommit att påverka fotbollsspelarna. Det var nämligen en belgisk fotbollsspelare, Jean-Marc Bosman, som kom att väcka frågan i samband med att han inte hade tillåtits att fritt byta klubb när hans kontrakt med den belgiska klubben RC Liège hade gått ut. Med avstamp i de grundläggande principerna för aktörsteori, vilka framhävs av Rundqvist, har den här uppsatsen valt att belysa Jean-Marc Bosmans position i rättsprocessen. Fokus har då legat på att undersöka såväl hans personliga situation som de involverade organisationernas förhållningssätt till honom.En av uppsatsens slutsatser är att Bosman hade agerat såväl rationellt som intentionsbaserat när han väckt frågan och hållit sina anföranden i rätten. Med tanke på att det var på hans initiativ som frågan kom att väckas tog sig Bosmanfallet dessutom en individualistisk utgångspunkt som byggde på att en människa hade blivit orättvist behandlad och ville ställa saker till rätta. I takt med att ärendet blev större och större kom dock denna individualism att försvinna och i stället ersättas av en strukturell uppgörelse mellan EU och fotbollsorganisationerna. Det intressanta tycktes inte längre vara att lösa Bosmans personliga situation utan att eliminera de motsättningar som rådde mellan regelverken. Detta kom så småningom att mynna ut i en reform som gjorde att fotbollsspelarnas möjligheter till transnationell rörlighet kunde öka. Bosman var således inte den enda vinnaren i fallet utan alla fotbollsspelare kom att få fördelar som de inte hade haft förut. En fördel med Bosmandomen är därför att den inte i grund och botten inte handlar om fotboll utan om orättvisa och om människor som under lång tid hindrades från att åtnjuta sina medborgerliga rättigheter. Det gör att domen med fördel kan behandlas med en gymnasieklass i syfte att nyansera diskussionen om historisk orättvisa och därmed utveckla elevernas historiemedvetande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersson, Jessica. "Män är från Mars och kvinnor frånVenus, eller? – en multimodal kritisk diskursanalys om likheter och skillnader i reklamfilmer riktademot män respektive kvinnor." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89862.

Full text
Abstract:
Uppsatsen innefattar en analys av reklamfilmer från företagen Garnier, Head and Shouldersoch Philips. En reklamfilm från varje företag analyseras genom att studera vilka retoriskamoment och semiotiska resurser som används för att göra en jämförelse möjlig. Syftet är attur ett genusperspektiv studera hur reklamfilmer riktas mot män respektive kvinnor, samt attställa dessa mot reklamfilmer som inte är riktade mot ett specifikt genus. Syftet är även attbidra till yrkesprofessionen för svensklärare, då en liknande analys kan leda till retorikgrunderoch därför skulle kunna vara en del av svenskundervisningen på gymnasiet. Uppsatsen utgårfrån teorierna diskurs och genus och är möjlig genom metoden multimodal kritiskdiskursanalys med genusinriktning. Resultatet visar att alla tre företag använder sig avflertalet retoriska metoder och semiotiska resurser för att kunna påverka den tänktamålgruppen. Garnier, vars reklamfilm representerar en kvinnlig målgrupp, fokuserar på eninformativ reklamfilm där utseende står i fokus. Head and Shoulders, vars reklamfilmrepresenterar en manlig målgrupp, fokuserar på framgång och ledarskap och innefattas avliten del av produktinformationen. Philips, vars reklamfilm representerar den genusneutralamålgruppen, fokuserar på informativ reklamfilm i kombination av framgång och kan därförses som en reklamfilm som riktas till både män och kvinnor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Gislain, Jean-Jacques. "La Force de travail est-elle une marchandise? étude critique de la catégorie marchandise force de travail dans l'oeuvre économique de Karl Marx." Lille 3 : ANRT, 1985. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37594212k.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Mary Ellen"

1

1940-, Mark Mary Ellen, ed. Mary Ellen Mark. London: Phaidon, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

1940-, Mark Mary Ellen, ed. Mary Ellen Mark. London: Phaidon, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

International Museum of Photography at George Eastman House. and Eastman Kodak Company. Professional Photography Division., eds. Mary Ellen Mark, 25 years. Boston: Little, Brown, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mark, Mary Ellen. Streetwise : photographs by Mary Ellen Mark. New York: Aperture, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kuhns, Bradley W. Mary Ellen Haman-genealogy. [Las Vegas, Nev.?]: B.W. Kuhns, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Maya, Angelou, ed. Mary Ellen Mark: American odyssey, 1963-1999. Millerton, N.Y: Aperture, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1942-, Naef Weston J., ed. Exposure: Mary Ellen Mark : the iconic photographs. London: Phaidon Press, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mark, Mary Ellen. Exposure: Mary Ellen Mark : the iconic photographs. London: Phaidon Press, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Childs, Lisa. Taking back Mary Ellen Black. Don Mills, Ont: Harlequin, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

The world of Mary Ellen Best. London: Chatto & Windus, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Mary Ellen"

1

Cieri, Marie, and Claire Peeps. "Mary Ellen Beaver." In Activists Speak Out, 173–90. New York: Palgrave Macmillan US, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-62759-2_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cieri, Marie, and Claire Peeps. "Mary Ellen Beaver." In Activists Speak Out, 173–90. New York: Palgrave Macmillan US, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-63044-8_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jagt, Louwerus Jan. "De periode 1889-1925. Mary Ellen Richmond." In Van Richmond naar Reid, 27–55. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-313-6302-5_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

McKenna-Lawlor, Susan M. P. "Ellen Mary Clerke (1840–1906) Poet and Writer on Literary and Scientific Subjects." In Astrophysics and Space Science Library, 71–75. Dordrecht: Springer Netherlands, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-017-0351-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Blake, Peter. "Genre-Bending and Experimentation in Sensation Fiction: The Case of Mary Braddon and Ellen Wood." In Women Writers and Experimental Narratives, 87–103. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-49651-7_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"Mary Ellen Weber." In Wings of Their Dreams, 361–84. Purdue University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv15wxr62.22.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"Front Matter." In Mary Ellen Bute, i—iv. John Libbey Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv14npk67.1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Out of the Cradle Endlessly Rocking:." In Mary Ellen Bute, 119–33. John Libbey Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv14npk67.10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"Cecile Starr:." In Mary Ellen Bute, 135–38. John Libbey Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv14npk67.11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"Colour Plates." In Mary Ellen Bute, 139–46. John Libbey Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv14npk67.12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Mary Ellen"

1

Marcotte, Sophie. "Le calme après la tempête. Le pouvoir symbolique de l'eau dans l'œuvre de Gabrielle Roy." In XXV Coloquio AFUE. Palabras e imaginarios del agua. Valencia: Universitat Politècnica València, 2016. http://dx.doi.org/10.4995/xxvcoloquioafue.2016.2527.

Full text
Abstract:
La romancière Gabrielle Roy (1909-1983) a été, dès le début de sa carrière, une fine observatrice de la nature. En témoignent, notamment, les passages consacrés aux excursions de pêche dans ses reportages sur la Gaspésie et les descriptions des Prairies de l'Ouest canadien apparaissant dans les textes rédigés pour le compte de périodiques montréalais comme Le Canada et Le Bulletin des agriculteurs (1940-1942). En attestent aussi les descriptions du fleuve Saint-Laurent et du canal Lachine qui ponctuent son premier roman, Bonheur d'occasion, paru en 1945 au Québec (Felicidad ocasional, 1948) – pour lequel elle a remporté le Prix Fémina (1947). Or, on remarque, dans l'ensemble de son œuvre et dans certaines portions de sa correspondance, une présence marquée des milieux aquatiques (étangs, lacs, rivières, marécages, etc.) et des paysages marins (océan, mer, plage, etc.), auxquels l'écrivaine paraît – c'est l'hypothèse que nous chercherons à développer – conférer un pouvoir d'apaisement et de rédemption. Ce pouvoir symbolique s'observe tout particulièrement dans deux scènes de tempête que nous analyserons dans le cadre de cette communication : l'une se déroulant en Bretagne et décrite dans le menu détail dans la correspondance avec son mari (1948), reprise ensuite et modulée dans un récit inédit intitulé « La tempête » ; l'autre ayant lieu en Gaspésie, à Port-Daniel, en 1943, où l'écrivaine s'était réfugiée suite au décès de sa mère, scène qui est racontée dans son autobiographie, Le temps qui m'a manqué (1997). Nous montrerons, par l'examen de ce corpus, et par quelques autres exemples puisés dans ses romans et textes autobiographiques, que l'eau, dont l'agitation initiale reflète les tourments et l'errance intérieurs des personnages, devient, au terme de la tempête, une force d'apaisement et de rédemption agissant sur ceux-ci et les invitant, dès lors, par son calme retrouvé et son caractère désormais rassurant et protecteur, à une introspection, puis à une fuite vers l'avant.DOI: http://dx.doi.org/10.4995/XXVColloqueAFUE.2016.2527
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

TÜRKMEN, Zekeriya. "DÖNEMLE İLGİLİ BELGELERE VE KENDİ YAZDIKLARINA GÖRE SAMSUN'DAN AMASYA'YA, IX. ORDU KIT'AATI MÜFETTİŞİ MİRLİVA MUSTAFA KEMAL PAŞA." In 9. Uluslararası Atatürk Kongresi. Ankara: Atatürk Araştırma Merkezi Yayınları, 2021. http://dx.doi.org/10.51824/978-975-17-4794-5.91.

Full text
Abstract:
Mondros Ateşkes Antlaşmasının imzalanmasından sonra, Harbiye Nezareti’nin çağrısına uyarak 13 Kasım 1918 tarihinde İstanbul'a gelen Mirliva Mustafa Kemal Paşa, Ordu Müfettişi olarak görevlendirildiği Samsun’a çıkışına kadar Mütareke Döneminde beş buçuk ay kadar İstanbul’da kalmıştır. Bu süre zarfında yakın arkadaşlarıyla ülkenin kurtuluşu için hal çareleri arayan Mustafa Kemal Paşa, Osmanlı Erkan-ı Harbiye-i Umumiye Riyasetinin bir barış dönemi kadrosu olarak teşkil ettiği bir düzenlemeyle 30 Nisan 1919 tarihinde padişah iradesi de çıktıktan sonra IX. Ordu Kıt'aatı Müfettişliğine atanmıştır. Ordu müfettişliğine ataması yapıldıktan sonra, İstanbul'da vakit kaybetmeden müfettişlik karargâhını oluşturmaya çalışan Mustafa Kemal Paşa, İstanbul'daki hükûmet ve Erkan-ı Harbiye karargâhıyla bürokratik işlemleri tamamlayıp 16 Mayıs 1919 tarihinde Samsun’a hareket etmiş ve 19 Mayıs 1919 günü 55 kişilik karargâhıyla Tütün İskelesinden karaya çıkarak Samsun’a ayak basmıştır. Samsun şehri, Orta ve Doğu Anadolu'ya bağlantısı olan stratejik bir nokta olmasından dolayı Mirliva Mustafa Kemal Paşa karargâhıyla birlikte çıkmış, altı gün kaldığı Samsun'da Mantika (Mıntıka) Palas'ta karargâhını kurmuş, Samsun ve Orta Karadeniz’deki gelişmeleri yakından takip etmiştir. 1919 yılı Mart başında Samsun'a 200 kişilik askeri birlik çıkarıp şehri işgale kalkışan İngilizler, bölgede sıkı bir denetim uyguladıkları gibi istihbarat subayları aracılığıyla da halkın ve idarecilerin nabzını tutmaya çalışıyorlardı. İngiliz denetiminin olduğu bir bölgede fazla durmak istemeyen Mustafa Kemal Paşa 25 Mayıs 1919 tarihinde Samsun’dan daha da içerilere, emniyetli gördüğü bir şehir olan Havza'ya geçerek faaliyetlerini orada yürütmeye başlamıştır. Canik mutasarrıflığı mıntıkasında yer alan Samsun'da, Mütareke Döneminin yarattığı kargaşadan istifade ile harekete geçen Pontusçu emeller güden Rum çeteleri bölgedeki Müslüman ahaliye karşı baskı ve zulümleri artırınca asayişin sağlanması birinci öncelikli konu olmuştu. Mustafa Kemal Paşa bu konuda yerinde tedbirler aldırtarak Orta Karadeniz kesiminde asayişin sağlanmasına yönelik emir ve talimatlar yayınladığı gibi bölgedeki kolluk kuvvetlerine uyarılarda bulunurken, 20-22 Mayıs 1919 tarihlerinde İstanbul'da hükumet cenahına gönderdiği şifre telgraflarla da alınması gerekli tedbirleri sıralamıştır. Bir taraftan da IX. Ordu Müfettişlik karargâhının ihtiyaçlarıyla ilgili yazışmalarını Harbiye ve Dahiliye nezaretleriyle aksatmadan sürdürmeye çalışmıştır. 25 Mayıs 1919 tarihinden 12 Haziran 1919’a kadar Havza'da kalan Mustafa Kemal Paşa, ilk kamuoyu hareketini Havza’da başlatmış; mitingler akdiyle bölge halkını işgallere karşı uyanık olmaya, bilinçlendirmeye gayret etmiştir. 12 Haziran’dan sonra da 25 Haziran 1919’a kadar çalışmalarını yürüttüğü Amasya'ya geçmiştir. Mustafa Kemal Paşa, Havza ve Amasya'da iken müfettişlik bölgesinde bulunan askerî-sivil makamlardan başka, kendisi gibi o sırada müfettiş olarak atanmış olan (Fevzi, Mersinli Cemal Paşa) üst düzey yöneticiler ve önde gelen komutanlarla (Cafer Tayyar, Kazım Karabekir, Ali Fuat Paşa) sıkı irtibatta bulunmuştur. Ayrıca; devlet merkeziyle de sık sık yazışmalarda bulunarak, İzmir'in işgali, asayişin sağlanması, müfettişlik tahsisatı, jandarmanın takviyesi, eşkıyalık olaylarının engellemesine yönelik tedbirler konusunda fikirlerini yazılı olarak iletmiştir. İzmir'in 15 Mayıs 1919 tarihindeki işgali, tüm yurt sathında olduğu gibi Havza'da da büyük yankılar uyandırmış; Mustafa Kemal Paşa'nın öncülüğünde protesto mitingleri düzenlenerek pasif direniş faaliyetleriyle tepkide bulunulmuştur. Bu sırada Doğu ve Orta Karadeniz kesiminde giderek artan Pontus emelleri güden eşkıyalık olaylarına karşı da gerekli güvenlik tedbirlerini almaktan geri durmamıştır. Amasya'da kaldığı süre zarfından (12-26 Haziran 1919) memleketteki gelişmeleri yakından takip eden Mirliva Mustafa Kemal Paşa, hükumet merkeziyle yaptığı yazışmalarda müfettişlik talimatnamesinin dışına çıktığından dolayı sık sık uyarılarda bulunulduğu gibi, bir süre sonra da İngiliz işgal birliklerinin talebiyle İstanbul'a geri çağrılması konusunda ihtarlarla karşı karşıya kalmıştır. Onun İstanbul’a geri çağrılmasına yönelik Dahiliye ve Harbiye Nezaretlerinden ihtar telgraflarının yazılmaya başladığı günlerde hükumetin sivil kanadıyla askerî kanadı arasındaki anlaşmazlık daha da belirginleşmeye başlamış; Mustafa Kemal Paşa, bürokratik birimler arasındaki bu anlaşmazlıkları bir fırsata dönüştürmüş; çağrıları genelde umursamaz bir tavırla karşılamış; Anadolu’nun içerilerine olan yolculuğuna devam etmiştir. Nitekim bu sırada hükumetin askeri kanadınca (Harbiye Nezareti ve Erkan-ı Harbiye Riyaseti) Mustafa Kemal Paşa’nın faaliyetlerinin görmezden gelinmesi, İstanbul’daki İngiliz Yüksek Komiserliği nezdinde büyük tedirginlik uyandırdığı gibi hükumetin sivil kanadının sert ihtarlarla uyarılmasına yol açmıştır. Bütün bunlara rağmen Erkan-ı Harbiye Riyasetinin Mustafa Kemal Paşa’nın müfettişlik bölgesindeki görevi ve faaliyetleri konusunda İngilizleri ikna etmeye veya oyalamaya çalışması ise İstanbul’daki İngiliz İşgal Orduları Komutanlığının -Karadeniz İşgal Orduları Komutanından gelen ürkütücü telgraflardan dolayı- endişelerini frenleyememiştir. İngiliz İşgal Orduları Komutanlığı ile hükûmet arasındaki yazışmaları umursamaz bir tavırla uzaktan takip eden Mustafa Kemal Paşa, bölgede konumunu güçlendirmeye çalışırken, bir yandan da geleceğe yönelik kararlar almakta bütün bu gelişmeleri, kamuoyunu da yanına alarak millî bir harekete dönüştürme gayreti içinde sürdürmüştür. Amasya'da kaldığı süre zarfından (12-25 Haziran 1919) şehrin önde gelen idarecileri ve halk önderleriyle yakın temasta bulunan Mustafa Kemal Paşa, müfettişlik mıntıkasında bulunan üst rütbeli komutan ve yöneticilerle sık sık telgraf muhaberesinde bulunarak gelişmeleri takip etmeye çalışmıştır. 21-22 Haziran 1919 gecesi Amasya’da Saraydüzü Kışlasında hazırlanan ve yeni Türk devletinin kuruluş bildirisi olarak tarihe geçen genelgeyi de imzalayarak, Türk İstiklal Mücadelesinin safha saha uygulamasına geçilmiştir. 26 Haziran 1919 tarihinde Amasya’dan ayrılan Mirliva Mustafa Kemal Paşa, buradan Sivas-Tokat üzerinden Erzurum'a geçmiş, XV. Kolordu Komutanı Kazım Karabekir Paşa ile buluşarak İstiklal Mücadelesinin önemli bir faaliyeti olan Erzurum Kongresi çalışmalarına hız vermiştir. Bu bildiride IX. Ordu Kıt'aatı Müfettişi Mirliva Mustafa Kemal Paşa'nın Samsun'dan Amasya'ya uzanan yolculuğunda ordu müfettişi sıfatıyla yaptığı faaliyetler dönemin birinci elden belgelerine, kendi yazdıklarına ve konuyla ilgili yapılmış araştırma eserlerine dayanılarak bir değerlendirmeye tabi tutulacaktır.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Mary Ellen"

1

Kvalbein, Astrid. Wood or blood? Norges Musikkhøgskole, August 2018. http://dx.doi.org/10.22501/nmh-ar.481278.

Full text
Abstract:
Wood or Blood? New scores and new sounds for voice and clarinet Astrid Kvalbein and Gjertrud Pedersen, Norwegian Academy of Music What is this thing called a score, and how do we relate to it as performers, in order to realize a musical work? This is the fundamental question of this exposition. As a duo we have related to scores in a variety of ways over the years: from the traditional reading and interpreting of sheet music of works by distant (some dead) composers, to learning new works in dialogue with living composers and to taking part in the creative processes from the commissioning of a work to its premiere and beyond. This reflective practice has triggered many questions: could the score for instance be conceptualized as a contract, in which some elements are negotiable and others are not? Where two equal parts, the performer(s) and the composer might have qualitatively different assignments on how to realize the music? Finally: might reflecting on such questions influence our interpretative practices? To shed light on these issues, we take as examples three works from our recent repertoire: Ragnhild Berstad’s Vevtråd (Weaving thread, 2010), Jan Martin Smørdal’s The Lesser Nighthawk (2012) and Lene Grenager’s Tre eller blod (Wood or blood, 2005). We will share – attempt to unfold – some of the experiences gained from working with this music, in close collaboration and dialogue with the composers. Observing the processes from a certain temporal distance, we see how our attitudes as a duo has developed over a longer span of time, into a more confident 'we'.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.

Full text
Abstract:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kløcker Larsen, Rasmus, and Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, June 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.

Full text
Abstract:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

State Savings Bank of Tasmania - Hobart (Chief Office) - Lost Passbook - Declarations & Correspondence - Cantrell, Mary Ellen - 1912. Reserve Bank of Australia, March 2021. http://dx.doi.org/10.47688/rba_archives_2006/20603.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography