Academic literature on the topic 'Maskinrum'

Syftet med undersökningen är att kartlägga skaderiskerna med att arbeta som marin maskinpersonal och jämföra skaderisken med anställda som har liknande arbeten iland. Undersökningen inbegriper även att kartlägga vilka typer av arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna för den anställde i förhållande till hur vanlig olyckan är. Undersökningen är en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets arbetsskadeanmälningar utgör grundmaterialet, där totalt 198 arbetsskador behandlades och kategoriserades. Transportstyrelsens statistik för ombordanställda jämfördes med Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån statistik över anställda iland. Detta för att se vilken yrkeskategori som hade högst skaderisk. Resultatet av undersökningen visar att arbetsolyckor under kategorierna ”Bära” och ”Halka/Snubbla/Trilla” och arbetssjukdomar under kategorin ”Tunga lyft/Arbetsställningar” är de arbetsskador, som ger de mest allvarliga konsekvenserna i förhållande till hur vanlig arbetsskadan är. Vid jämförelsen av skaderisken med liknande yrkeskategorier iland ligger maskinanställda till sjöss näst sämst till. Den yrkeskategori som är mest lik marin maskinpersonal har fyra gånger mindre skaderisk.<br>The aim with this thesis is to identify the risks of injury while working as marine engine staff and compare the risk of injury to employees who have similar jobs ashore. The thesis also includes identifying the types of work injuries, which leads to the most serious consequences for the employee in relation to how frequent the accident is. The thesis studied literature in which the Swedish Work Environment Authority's work injury reports are the base material, where a total of 198 injuries were treated and categorized. The Swedish Transport Agency’s statistics for employees at sea were compared with the Swedish Work Environment Authority’s and the Swedish Central Bureau of Statistics’ statistics for employees ashore. The result of the thesis show that work related accidents categorized as "Carry" and "Slip/Trip/Fall" and work related diseases categorized as "Heavy lifting/Working positions" are the injuries leading to the most serious consequences in relation to how frequent the accident is. When comparing the risk of injury with similar professions ashore, marine engine staff is the second worst. The profession most similar to marine engine staff has four times less risk of injury.

<p>Denne oppgaven er utført i samarbeid med IDI. IDI ønsket å finne ut hvorvidt miljøovervåkning kunne ha en nytteverdi i deres største maskinrom K45. I tillegg var det ønske om å teste ut en mulig teknikk for å måle den termiske koblingen mellom kjøleanlegget og varmegenererende enheter i maskinrommet. Målet for den første delen av oppgaven ble derfor å evaluere de systemene for miljøovervåkning som fantes og velge ut et system for installasjon, implementasjon og testing. Det ble funnet ti passende systemer som ble evaluert opp mot kravene fra IDI. To systemer, NetBotz 320 og SuperGoose, ble valgt ut for innkjøp. Problemer med leverandør gjorde at kun NetBotz 320 ble med videre i oppgaven. Systemet ble først installert i maskinrom K19 for å kjøre en testperiode før det ble installert i K45. Installasjon og implementasjon gikk for øvrig uten større problemer. Konfigurering av filtre og varsling tok derimot noe lengre tid på grunn av at det måtte skreddersys for akkurat det maskinrommet. Etter å ha kjørte stabilt og uten generering av falske varslinger ble NetBotz 320 flyttet til K45. Her måtte filtrene justeres på grunn av endrede miljøparametere samt at noen filtre ble byttet ut. NetBotz 320 har fungert tilfredsstillende i løpet av hele testperioden, men det er en svakhet ved lagring av statistisk informasjon. Varslinger og sensordata lagres kun i tolv timer før det overskrives. Systemet har imidlertid påvist nytteverdi da det varslet korrekt ved alt for høy temperatur i K45. I tillegg får man mer informasjon om en situasjon ved å kunne se tilbake på de siste sensordataene og varslingsmailene, enn om man kommer inn i maskinrommet og merker at noe er galt. Det kan i ettertid diskuteres hvorvidt et billigere system hadde gjort samme nytten for IDIs del. I den andre delen ønsket man å konstruere et testmiljø og kjøre målinger for å teste ut teknikken i praksis. Resultatene ville så legge grunnlaget for en diskusjon og konklusjon. Det ble laget et enkelt testmiljø, som ikke viste seg å fungere på grunn av dårlig luftsirkulasjon. Et nytt testmiljø ble konstruert, nå med økt volum og interne vifter for luftsirkulasjon inni kassen. Nye målinger ble så utført, men det ble oppdaget svakheter ved både prosedyren og utstyret som måtte forbedres underveis. Dette gjorde at de første resultatene ble ubrukelige for videre behandling. Etter å ha funnet optimalt oppsett for både testutstyr og målemetode ble det til slutt utført femten målinger hvor fem og fem hadde ulik blokkeringsgrad. Resultatene fra disse målingene ble så behandlet i et program for ikke-linear kurvetilpasning og man fant et forhold mellom stigningstallet for miljø og CPU. For de femten siste målingene pekte dette mot at økt blokkeringsgrad ga økt forholdstall. Dette viste at teknikken fungerte for testmiljøet og videre arbeid vil være å teste ut om teknikken fungerer i et reelt maskinrom. Hvorvidt dette lar seg gjøre er avhengig av at utstyret i rommet tåler temperatursvingningene og at kjøleanlegget har tilstrekkelig kapasitet til å kunne senke temperaturen. En høyere grad av automatisering er også ønskelig for senere tester, det gjelder særlig lagring av data om temperatur og tid.</p>

En skjutstativtruck är en truck med hög acceleration och den aktuella modellen kan köras i hastigheter upp till 14 km/h. När trucken framförs på ojämna underlag, exempelvis slitna industrigolv, fortplantas vibrationer från underlaget genom chassit till maskinhuset. Dessa vibrationer orsakar spänningsökningar och slitage på delarna i maskinhuset och påverkar föraren negativt. För att förbättra miljön för föraren och truckens komponenter ska möjligheten till ett vibrationsdämpat maskinhus undersökas och ett koncept på en möjlig lösning genereras. För att validera att lösningen reducerar vibrationerna som fortplantas från chassit till maskinhuset konstrueras en förenklad prototyp. Projektet har delats upp i olika konceptfaser med enskilda mål. Efter att ett slutgiltigt koncept valts, utvecklas konceptet vidare tills alla ingående delar är modellerade eller valda och en detaljerad layout är specificerad med ritningsunderlag. Därefter påbörjas prototypkonstruktion och produktion. Det slutgiltiga konceptet använder tvådelade gummielement för att separera chassiplattan och maskinhuset. Hålbilden på chassiplattan måste ändras för att möta den modifiering som krävs för att konceptet ska kunna implementeras. För att fästa maskinhuset till gummielementen används liknande plåtar som i dagens konstruktion. Gummielementen är specificerade med en maximal belastning på 260 kg styck och på grund av de lyft som förekommer vid en del servicefall måste lyftlås implementeras till konstruktionen för att säkerställa att konstruktionen håller. Implementeringen av konceptet skulle innebära en viktökning med 1,845 kg vilket motsvarar 0,369 % av vikten av maskinhuset med föraren inkluderad. Inköpskostnaden för gummielementen är 525,8 kr/truck enligt den prismodell som finns idag. Testet av prototypen visar att konceptet har god förmåga att reducera vibrationer med frekvenser över 400 Hz vid körning utan hinder. När konceptet testas på ett hinder i form av ett plattjärn blir resultatet från mätningen otydligt och ingen generell slutsats kan dras. Arbetet efter examensarbetet bör gå vidare med noggrannare analyser av hållfasthet samt tester av en fullskalig prototyp och hur gummit i dämparna påverkas av tid och klimat innan konceptet kan tas i bruk.