Academic literature on the topic 'Maslows behovstrappa'

Sammanfattning Titel - Drivkrafter för byggnadsarbetare- Med fokus på Maslows behovstrappa Kurs - Examensarbete 15hp Utgivningsår - 2015 Författare - Nino Jelec Handledare - Kristian Widén Nyckelord - Motivation, Produktivitet, Maslows Behovstrappa,byggnadsarbetare Syfte - Syftet med mitt arbete är att undersöka vad sommotiverar byggnadsarbetare och om man kananvända sig av Maslows behovstrappa på enbyggarbetsplats. Metod - Jag har använt mig av en kvantitativ metod i formav enkätundersökningar som jag har delat ut till byggnadsarbetare. Teori - Min teori kommer från Abraham Maslow somsammanställde en behovstrappa för att se vad som motiverade människor. Empiri - Min empiriska data var sammanställd genom attdela ut undersökningsenkäter till byggnadsarbetare i Halmstad. Slutsats - Min undersökning visade att Maslows behovstrappagår att användas fram till steg 3 men att arbetarna sedan inte fann steg 4 som är behovet av uppskattning särskilt viktigt för deras motivation och att de istället ansåg det sista steget i behovstrappan vara av vikt som är behovet av självförverkligande
Abstract Title - Incentives of construction workers – With focus onMaslow’s hierarchy of needs Course - Master’s dissertation 15hp Year of publication - 2015 Author - Nino Jelec Advisor - Kristian Widén Keywords - Motivation, Productivity, Maslow’s hierarchy ofneeds, Construction workers Purpose - The purpose of this work is to investigate whatmotivates construction workers and if Maslow’shierarchy of needs can be of any use at aconstruction site. Methodology - I had a quantitative approach and I have been usinga questionnaire survey on the construction workers. Theory - My theory comes from Abraham Maslows hierarchyof needs. Empirics - My empirical data was collected from questionnairesurveys done on construction workers in a citycalled Halmstad. Conclusions - My investigation shows that Maslows hierarchy ofneeds can be used up to level 3. The constructionworkers in my research didnot find level 4 to be of any big importance but theyfound level 5 to be of importance.

Den kommunala äldreomsorgen har i de flesta kommuner i dag infört medarbetarsamtal. Det läggs stora resurser på denna samtalsform som ses som en del i utvecklandet av omsorgspersonal och äldreomsorgsverksamhet. Syftet med samtalet är att åstadkomma bättre resultat för verksamheten på ett mer demokratiskt än ett auktoritärt sätt, samtalet är således ett led i ökad demokrati för verksamhetens anställda. Den bild som idag ges av medarbetarsamtal är att samtalet ska präglas av ömsesidighet, respekt, ärlighet, öppenhet och åsiktsfrihet. Dåligt genomförda samtal har av vissa forskare kritiserats, dessa hävdar att medarbetarsamtalet riskerar att ifrågasättas i organisationen, framförallt om medarbetaren jämför sitt samtal med en idealbild ur en bok eller intern målformulering.

Syftet med studien var att undersöka omsorgspersonalens upplevelse av medarbetarsamtal inom den kommunala äldreomsorgen. Det som undersökts är, vilken funktion medarbetarsamtalet har utifrån omsorgspersonalens upplevelse, samt på vilket sätt genomförande av medarbetarsamtal i den undersökta kommunen skiljer sig från den idealbild, som ges av medarbetarsamtalet, i så kallad ”handbokslitteratur” som riktar sig till chefer och organisationer.

Undersökningen bygger på en fokusgruppintervju där fem kvinnliga undersköterskor anställda i den kommunala äldreomsorgen, i en mellansvensk glesbygdskommun, diskuterar sin upplevelse av medarbetarsamtal. Resultatet har ställts i relation till Ronthys (1998) förutsättningar för kvalitet i medarbetarsamtal och analyserats utifrån Maslows behovstrappa och Herzbergs motivationsteori.

Resultatet visar att medarbetarsamtalets huvudsakliga syfte i den undersökta kommunen utifrån vår analys, är att ge omsorgspersonalen en stund tillsammans med sin chef, för att omsorgspersonalen ska få feedback och bekräftelse på sitt arbete, samt tillfredställa omsorgspersonalens behov av trygghet och uppmärksamhet.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att omsorgspersonalen blir missnöjd eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda med samtalsformen som den ser ut idag, de önskar fler medarbetarsamtal per år.

Slutsatsen utifrån analysen visar att medarbetarsamtalet kan ligga långt ifrån den idealbild som ges i så kallad ”handbokslitteratur”, att samtalet inte utförs utifrån de råd som ges betyder inte att medarbetarna blir missnöjda eller ifrågasätter medarbetarsamtalet. Omsorgspersonalen som deltog i fokusgruppintervjun är nöjda samt önskar fler medarbetarsamtal per år.

Syftet med studien är att ur et designperspektiv undersöka skillnader och likheter av material och märkningar på leksaker som säljs i Sverige utifrån aspekter som hållbarhet och miljö. Den första frågeställningen: ” Hur kommuniceras märkningar visuellt på ett urval förpackningar för plast och träleksaker?”. Samt den andra frågeställningen: ” Hur ser materialvalet ut på ett urval förpackningar?”, undersöktes genom en visuell research på ett urval leksaksförpackningar från tre olika leksaksbutiker i Birsta citys handelsområde. För att besvara den tredje och sista frågeställningen: ”Hur förhåller sig ett urval människor till hållbar konsumtion av leksaker?” utfördes interjuver med ett urval respondenter. Resultatet av den visuella researchen visade att märkningarna på leksaksförpackningarna som undersöktes i stort sett ser likadan ut. De visade även att förändringar kan vara nödvändiga för att märkningens betydelse och budskap tydligare ska nå fram. Av intervjuerna framkom de att respondenterna såg hållbar konsumtion som något positivt. Respondenterna var alla överens om att alla har ett ansvar att konsumera mer hållbart. Delar av respondenterna ansåg att bristen på tydlig information och märkningar försvårar deras möjligheter att konsumera leksaker på ett mer hållbart sätt. Studien utgår ifrån två av de 17 olika globala hållbarhetsmålen, mål 12-hållbar konsumtion och mål 13-bekämpa klimatförändringarna.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om arbetsmotivation i förändring. I fokus står hur våra intervjupersoner har påverkats av Coronapandemin. Att genomföra en studie av detta slag under ett extraordinärt tillstånd som den pågående Coronapandemin har också bidragit till ytterligare intressanta resultat. Coronapandemin har påverkat intervjupersonernas arbetsmotivation och trivsel på framträdande sett, framförallt har den bidragit till en stor oro över effekterna på individens framtida anställning och arbetsuppgifter. Coronapandemin har även lett till att flera av intervjupersonerna uttrycker tacksamhet och ökad arbetsmotivation på grund av att de har kvar sina anställningar. Vi har också undersökt vilka motivationsfaktorer som är viktiga för anställda samt hur arbetsmotivation hänger ihop med work-life-balance. Metoden som har använts i studien är djup- och semistrukturerade intervjuer och det empiriska materialet har analyserats med stöd i Herzbergs teori om motivationsfaktorer och Maslows behovstrappa. Resultatet visar att arbetsmotivation är centralt både för anställda och organisationer. Hos de anställda refereras arbetsmotivation ofta till ett psykologiskt tillstånd som gör det möjligt för de anställda att uppnå mål inom organisationen. Motiverad personal gynnar i sin tur organisationen i form av produktivitet och engagemang, och just därför är det en viktig aspekt som arbetsgivare att ta hänsyn till. Ett av resultaten som sticker ut i föreliggande studie är att privatlivet förefaller ha en mycket stor inverkan på en individs arbetsmotivation, något som inte framträder så tydligt i tidigare forskning. Nyckelord Coronavirus, arbetsmotivation, motivationsfaktorer, job insecurity, Maslows behovstrappa

I en nationell kartläggning från Skolinspektionen rapporteras att ca 20 000 elever, trots den obligatoriska skolplikten som gäller i Sverige, har en omfattande skolfrånvaro. Det är viktigt att låta elever med omfattande skolfrånvaro komma till tals i forskning. Syftet med studien var att belysa några elevers perspektiv på orsaker till omfattande skolfrånvaro. Genom livsberättelseinriktade intervjuer beskrev eleverna sin skoltid och omfattande skolfrånvaro. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell och Maslows behovstrappa användes som teoretiska ramverk. Att finna orsaker till omfattande skolfrånvaro ingår i specialpedagogens yrkesroll då ett adekvat förebyggande och åtgärdande arbete ökar förutsättningarna för en ökad skolnärvaro. I resultatet redovisades orsaker till omfattande skolfrånvaro utifrån följande kategorier: skolfaktorer; individfaktorer; och hem- och familjefaktorer. I flertalet livsberättelseintervjuer nämndes skolfaktorer som bidragande orsaker till omfattade skolfrånvaro. Skolrelaterade faktorer som eleverna beskrev var till exempel bristfälliga kamratrelationer samt bristande relationer till lärare. I berättelserna förekom även elevbeskrivningar gällande individfaktorer och hem- och familjefaktorer som bidragande orsaker till omfattande skolfrånvaro.

Brist på sjuksköterskor har funnits en längre tid både i Sverige och i övriga världen, vilket är ett växande problem som behöver lösas för att organisationer ska kunna bedriva säker vård. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad organisationer kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för sjuksköterskor. För att besvara syftet används frågeställningar som ger svar på vilka av ett antal givna faktorer som anses viktiga i valet av arbetsgivare bland sjuksköterskestudenter, vad organisationer gör idag för att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor samt hur organisationer kan säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor i framtiden. Modellen attraktivt arbete ligger till grund för studien och användes för att utforma enkät och intervjuguider. Teorier om employer branding, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, arbetsvillkor, gränslöst arbete samt balans i livet ligger till grund för studiens analyser. Studien bygger på en abduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod användes genom en enkät till sjuksköterskestudenter samt intervjuer med HR-personal, Vårdförbundet samt en avdelningschef. Resultatet från studien visade att den största andelen sjuksköterskestudenter värderade många av faktorerna som viktiga eller mycket viktiga och den faktor som flest värderade som mycket viktig var bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskestudenterna värderade även faktorer som innebär ett utvecklande arbete där de får använda sin kompetens högt. För att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor används idag sociala medier och personliga möten för att skapa personliga kontakter med blivande sjuksköterskor. Då organisationer kan ha svårt att konkurrera med lön kan andra förmåner eller ett högre friskvårdsbidrag attrahera arbetskraft.
Lack of nurses has been a long time both in Sweden and the rest of the world, which is a growing problem that needs to be solved in order for organizations to be able to conduct safe care. The aim of this study is therefore to investigate what organizations can do to become more attractive as employers for nurses. To answer the purpose, questions are used that answer which of a number of factors that are considered important in the choice of employers among nurses, what organizations do today to attract newly educated nurses and how organizations can secure the provision of nurses' skills in the future. The model of attractive work forms the basis of the study and is used to design  uestionnaires and interview guides. Theories about employer branding, leadership, psychosocial work environment, working conditions, boundless work and balance in life are the basis for the analyzes of the study. The study is based on an abductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods has been used through a questionnaire for nursing students and interviews with HR-staff, trade union and one head of department. The result of the study showed that the largest proportion of nurse students valued many of the factors as important or very important and the factor valued by most students as very important was a good balance between working life and privacy. The nurse students also evaluated factors that imply a developmental work where they can use their skills highly. To attract newly graduated nurses, social media and personal meetings are being used today to create personal contacts with prospective nurses. As organizations may find it difficult to compete with pay, other benefits or a higher healthcare allowance can attract labor.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.

Ett företagsekonomiskt problem är att organisationer måste bibehålla och ökamedarbetarproduktiveten för att vara lönsamma och konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.Organisationer kan med hjälp av kompensationssystem skapa förutsättningar för att kopplaorganisatoriska mål med medarbetares arbetsmotivation och produktivitet, vilket leder fram tillsyftet för denna studie, som är att förklara i vilken utsträckning kompensationssystem motiverarsäljare inom bilförsäljningsbranschen i Jönköping samt identifiera om ytterligare faktorer påarbetsplatsen kan påverka säljares arbetsmotivation. Studien genomsyras av ett tolkandeförhållningssätt, med en deduktiv ansats tillsammans med en induktiv infallsvinkel medutgångspunkt i teorierna Maslows behovstrappa, Herzbergs tvåfaktorsteori och Selfdetermination theory samt genom en kollektiv fallstudie som utgörs av säljare inombilförsäljningsbranschen i Jönköping. Insamling av empiri genomförs med enskrivbordsundersökning, litteraturöversikt samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer medbilförsäljare. Studiens insamlade empiri presenteras och analyseras genom en tematiskanalysprocess med temana Monetära incitament, Icke-monetära incitament, Yttre motivation,Inre motivation och Arbetsmiljö, utifrån studiens valda teorier och ny identifierad litteratur somkan påverka bilförsäljarnas arbetsmotivation. Studiens resultat och analys resulterar i attkompensationssystemets olika faktorer samt de ytterligare identifierade faktorerna påarbetsplatsen bidrar med olika effekt på bilförsäljarnas arbetsmotivation. Där bilförsäljareupplever att samtliga faktorer i kompensationssystem är väsentliga, där opåverkbara monetäraincitament och direkta icke-monetära incitament tillfredsställer grundläggande behov,arbetssäkerhet och skapar en känsla av trivsel. Denna trivsel tillsammans med godaarbetsrelationer, kompensationssystemets indirekta icke-monetära incitament samt påverkbaramonetära incitament skapar förutsättningar för bilförsäljarna att nå hög grad avarbetsmotivation, det finns vidare ett tydligt samband mellan påverkbara monetära incitamentoch stress.
A business administration problem is that organization have to maintain and increase employeeproductivity in order to be profitable and competitive in the labor market. Organizations can, withthe help of compensation systems, create conditions for linking organizational goals withemployees' work motivation and productivity, which leads to the purpose of this study, which is toexplain the extent to which compensation systems motivate salespeople in the car sales industry inJönköping and identify whether additional causes in the workplace can affect salespeople's workmotivation. This study is characterized by an interpretive approach, with a deductive approachtogether with an inductive approach based on the theories Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’sdual-factor theory and Self-determination theory and through a collective case study made up ofsalespeople within the car sales industry in Jönköping. Collection of empirical data is carried outthrough a desk survey, literature review and qualitative semi-structured interviews with car dealers.The study’s collected empirics are presented and analyzed through a thematic analysis processwith the theme's Monetary incentives, Non-Monetary incentives, External motivation, Internalmotivation and Work environment, based on the study’s selected theories and new identifiedliterature that can affect car dealer’s work motivation. The results and analysis of the study result inthe different factors of the compensation system as well as the additional identification factors inthe workplace contributing to different effects on the car dealers’ work motivation. Where cardealers experience all factors in the compensation systems are essential, where unaffectedmonetary incentives and direct non-monetary incentives satisfy basic needs, job security andcreate a sense of well-being. This well-being together with goof working relations, thecompensation system’s indirect non-monetary incentives and influential monetary incentives createconditions for car dealers to achieve a high degree of work motivation, and there is also a clearconnection between influential monetary incentives and stress.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.