Academic literature on the topic 'Mätbar kunskap'

Elever med utländsk bakgrund tenderar att prestera sämre än svenskfödda elever i skolan primärt på grund av sämre kunskaper i det svenska språket. Utifrån statistisk analys (Differential item functioning) identifieras uppgifter från de nationella proven i geografi (2014 – 2017) där elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk klarar sig avsevärt mycket bättre - eller sämre - än förväntat. Tidigare forskning har visat att geografiska begrepp är särskilt svåra för elever som inte har svenska som modersmål, vilket också påvisas i denna studie. Den visar att det särskilt är uppgifter med lite text som handlar om geografiska begrepp som uppvisar större skillnader i prestationer mellan elever som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk. Resultaten kan stödja såväl lärare som provkonstruktörer att bättre anpassa undervisning och prov genom att undvika att skapa uppgifter som mäter irrelevanta bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att besvara uppgifter på ett adekvat vis utifrån deras kunskapsnivåer.Nyckelord: Nationella prov i geografi, uppgiftsformat, elever med utländsk bakgrund, svenskfödda elever, DIF-analysWhat types of test items benefit students who follow the syllabus in Swedish as a second language? A study using data from the Swedish national assessments in geography.AbstractPupils born outside Sweden are likely to accomplish less in comparison to native pupils, primarily as a result of inferior knowledge of the Swedish language. Based on a statistical analysis (Differential item functioning) of questions given at national tests in geography (2014-2017), it was possible to identify questions where pupils following the syllabus of Swedish as a second language attain either considerably better or more inferior results than expected. Earlier research has shown that pupils whose native language is not Swedish find it particularly hard to comprehend geographic concepts, which was confirmed by the present study. This study furthermore revealed that in particular questions containing a limited amount of text concerning geographic concepts resulted in larger differences than expected between native pupils following the syllabus in Swedish and foreign born pupils following the syllabus in Swedish as a second language. These findings could aid teachers and test constructors in their efforts to adjust teaching and tests by not formulating questions that measure irrelevant background factors, which might affect the pupils’ ability to answer questions adequately, based on their level of knowledge.Keywords: National tests in geography, question format, pupils born outside Sweden, Swedish-born pupils, DIF-analysis

Skolans styrdokument beskriver svensk skola som en skola för alla, vilket utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv blir komplext. Vi har idag ett mål och resultatstyrt skolsystem, vilket innebär att om elever ska lyckas i skolan krävs det att eleven blir godkänd utifrån kunskapskriterier som förväntas uppnås inom en bestämd tid. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå och förklara hur betyg och bedömning påverkar elever, lärare och kunskapssyn. Vårt resultat visar att bedömning och betygsättning är ett fenomen som skapar ett dilemma mellan lärare och elever eftersom lärare ständigt ska bedöma sina elever. Lärarna upplever att de känner sig styrda i det reglerade systemet. De nationella proven och olika internationella mätningar styr undervisningen, eftersom resultaten på dessa prov och tester är ”bevis” på om skolan är en bra skola och resultaten är även en del i elevernas betyg. Lärarna framhåller att de inte tycker att betygen är likvärdiga och därför inte heller är ett bevis på vilken kunskap eleven besitter. Samtidigt som läraren ska göra professionella bedömningar finns det även krav från elever, föräldrar och skolledning att sätta höga betyg för att uppnå höga meritvärden. Höga meritvärden har betydelse på den fria skolmarknaden, både för eleverna och för skolledningen. Vidare kan vi se att lärare ibland gör bedömningar i betygsättningen som inte följer de uppsatta direktiven, vilket blir ett dilemma då läraren måste välja mellan att följa sin erfarenhet eller de uppsatta kunskapskriterierna. Betyg har en väsentlig funktion för elevers fortsatta studier och framtid som lyckade samhällsmedborgare. De elever som inte når de högt uppsatta kunskapskraven och inte får de betyg som krävs riskerar att sorteras ut och möjligheterna för framtida studier försämras. Lärarens ursprungsuppgift som bör vara att i interaktion med eleven väcka nyfikenhet och lust att lära för att skapa förutsättningar för kunskap och lärande tar ett rejält steg tillbaka. Elever vittnar om att de lärt sig att navigera i dagens skolsystem även om de inte alltid förstår vad det är läraren vill att de ska förbättra. Idag blir elever skolade till att bli bedömda redan från första dagen i skolan. De lär de sig hur de ska framställa sig som välfungerande elever samt att hitta strategier för vad de ska visa upp för kunskap. Betyg i sig är inte motiverande för att få elever att vilja öka sin kunskap, eftersom många ser betyg som inträdesbiljett för vidare studier. Vi har i vår studie kommit fram till att när elever ständigt bedöms och testas är risken stor att de får instrumentell inställning till kunskap.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap.
In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att mäta gymnasieelevers förkunskaper i historieämnet genom ett didaktiskt prov. Min undersökning visar att ett didaktiskt prov i historia är genomförbart. Vilken typ av kunskap som ska bedömas kan utläsas genom kursplanerna, trots deras vaga föreskrifter om innehållet i historieämnet. Därtill verkar det finnas en samsyn bland historielärarna om det centrala stoffet för historieämnet – en tyst kanon. Det stora problemet verkar vara att fastställa kunskapsnivån för provet i förhållande till de centrala begreppen historiemedvetenhet, analysförmåga och kritiskt tänkande, men även i förhållande till begreppet bildning. De mest problematiska begrepp jag finner i kursplanen är begreppen identitet och kulturarv, tolkningen och bruket av dessa är svåra att förhålla sig till då det kommer till kunskapsbedömning.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns brister hos vårdpersonal i deras kunskap om afasi. Utifrån detta kan det anses viktigt att kunna mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Denna studies syfte har varit att ta fram relevanta frågor (items) som kan mäta kunskapsnivån hos vårdpersonal. För att besvara frågeställningarna användes kvalitativ metod för materialinsamling. För att samla erfarenheter av hur vårdpersonalens kunskap om afasi upplevs vara idag, genomfördes intervjuer med tre separata grupper: fem personer med afasi, fem anhöriga till personer med afasi och tre logopeder med erfarenhet av arbete med personer med afasi. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanternas erfarenheter var att det hos vårdpersonal existerar kunskapsbrister om afasi, varför studien ansågs vara motiverad. Utifrån det analyserade materialet togs 32 items fram, med syfte att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Som alltid vid kvalitativ forskning finns det risker att olika faktorer, exempelvis forskarnas förförståelse, påverkar informanterna. Största möjliga hänsyn har tagits till detta. Framtida nytta med studien är att de framtagna items kan användas i ett bedömningsinstrument för att mäta vårdpersonals kunskap om afasi. Därmed ges nya möjligheter att kvalitetssäkra vård av personer med afasi, att motivera utbildning för vårdpersonal och att exempelvis mäta vårdpersonals kunskap i relation till rehabilitering.   Nyckelord: afasi, kunskap, vårdpersonal, items, bedömningsinstrument, kommunikation
In order for the language to function normally, the expression- and comprehension of language must work together. Aphasia is a language impairment caused by damage to the language areas of the brain. Getting aphasia can mean a big change in life and often requires adaptation regarding communication both for the person with aphasia and the persons around them. Adaptation regarding communication also includes healthcare staff working close to the person with aphasia. In order to reach understanding and to give care of good quality, knowledge about aphasia is necessary.  Previous research shows that health care staff lacks efficient understanding about aphasia. Considering that, a tool for measuring knowledge about aphasia would be desirable. This study's aim has been to produce questions (items) which can measure the level of knowledge in healthcare personnel. Qualitative research method was used in order to find material for the production of items. In order to gather experiences of how the health care staff's understanding of  aphasia are experienced by interested people today, interviews with three separate groups were performed: five persons with aphasia, five relatives to persons with aphasia and three speech and language pathologists with experience of working with persons with aphasia. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result showed that all the participants' had various experiences of knowledge deficiencies regarding aphasia within the healthcare staff. The analyzed material resulted in 32 items, with the purpose of measuring the understanding of aphasia in healthcare staff. Since the material indicated that a deficiency in knowledge of aphasia exists in healthcare staff, the study was considered to be justified. Within qualitative research method, there are always risks that different elements, for example the researcher´s viewpoint, can affect the participants. Maximum consideration regarding this issue has been considered. Future benefits of this study could be an assessment instrument containing the items produced in this study. The purpose of an assessment instrument could be to measure health care staff´s knowledge about aphasia. Thereby, new opportunities are given to assure the quality of care for persons with aphasia, to justify education for healthcare staff and to evaluate the health care staff´s understanding in relation to the results of rehabilitation.   Keywords: aphasia, knowledge, understanding, healthcare staff, items, assessment instruments, communication, healthcare personnel

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan. Kritiker hävdar att detta är neo-liberala tankar som inte grundar sig på forskning. Lärarna är i stor omfattning positiv till proven och har förhoppningar att provresultaten skall ge dem ökade resurser. Proven kan tolkas som en metod för utövande av makt och disciplinering i skolan med hjälp av elevers och lärares strävan efter normalitet.

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.

Datum: 2008-06-04

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp

Författare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.

Titel: Att mäta människor – en fallstudie på ett nordiskt byggföretag

Handledare: Matti Skoog, universitetslektor

Problem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.

Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.

Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.

Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.

Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar.

Abstract

Diploma work in management accounting, School of Business at Mälardalen University, Bachelor thesis in business administration, spring term 2008.

Date:2008-06-04

Level:Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits.

Authors:Carolina Ampuero and Martin Sloberg.

Title: To measure people – a case study on a Nordic construction company

Supervisor: Matti Skoog, senior lecturer.

Research Issue: It is difficult to measure human capital because companies cannot own nor control this resource. The problem arises when deciding what is relevant to measure and how they measure it to achieve higher perfomance.

Purpose:The purpose of the study is to deepen the comprehension of how organizations measure and analyze their human capital internally and which potential consequences it can have for the organizations’ management through a case study.

Method:This bachelor thesis is based upon a qualitative method using semi-structured interviews with employees of NCC.

Conclusions:It is difficult to measure human capital but with the measurement instrument Humankapitalindex (HKI), the measurement can be simplified. The utility of HKI sometimes drops completely or partly locally due to negative measurement factors. Even though the utility sometimes drops locally, the strategic utility is unaffected.

Keywords:Human capital, intellectual capital, measure, knowledge, competence intangible assets.