To see the other types of publications on this topic, follow the link: Matematik i förskola.
Dissertations / Theses on the topic 'Matematik i förskola'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Matematik i förskola.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Holmgren, Ewa. "Matematik i förskolan-Förskolebarns matematiska problemlösningsförmåga-En undersökning på en förskola i Malmö." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35041.
Full textAbstract:
Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.
2
Waern, Caroline, and Emma Johansson. "Barns möte med matematik : Hur synliggörs matematiken för förskolebarn?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1669.
Full textAbstract:
<p>Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. Då läroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tänkande och lärande så är syftet med undersökningen att få mer kunskap om hur och vad det är för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville också ta reda på hur pedagogerna ser på sin roll och kompetens i arbetet med små barn och matematik. Genom vår litteraturstudie har vi fått många idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi använde oss av enkäter med öppna frågor. Dessa enkäter riktade sig till hela arbetslaget, detta för att vi ville få igång en diskussion i arbetslaget om hur de arbetar kring matematiken. Sammanfattningsvis visar resultatet att pedagogerna har en medvetenhet om vad matematik är och hur den ska synliggöras för förskolebarnen. Genom vårt arbete har vi insett, vilken stor betydelse vi pedagoger har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att detta arbete kan inspirera andra pedagoger att få in mer matematik i den dagliga verksamheten i förskolan.</p>
3
Gracanlic, Alena. "Matematik i förskolan : Att arbeta med matematik och att synliggöra matematik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17227.
Full textAbstract:
Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen. Frågeställningarna som varit utgångspunkter för arbetet: - Hur arbetar lärare med matematik i förskolan? - Hur synliggör lärare matematiken för barnen? En enkätundersökning har gjorts som ett hjälpmedel för att få svar på frågeställningarna. Enkätundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i Växjö kommun där sammanlagt 31 lärare har deltagit i undersökningen. Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och läraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen. Som lärare är det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har även visat att lärare kan arbeta med matematiken på olika sätt och även synliggöra den på olika sätt och med olika metoder, bl.a. genom dokumentation och matematikinspirerat material.
4
Hebing, Liselott, and Marie Botvidsson. "Matematiken i förskolan : En studie av föräldrarnas uppfattning om förskolans verksamhet i ämnet matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14952.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar uppfattar förskolans information och undervisning i ämnet matematik. Utifrån detta ställde vi oss följande frågor: vilken förståelse föräldrarna har för det arbetsätt förskolan har i ämnet matematik, samt hur förskolan tydliggör målen i matematik kopplat till verksamheten i den information som ges till föräldrarna. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av åtta föräldrar och fyra lärare från fyra olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att föräldrarna har en förståelse för det arbete som förskolorna bedriver i ämnet matematik. Däremot framkom att föräldrarna inte ansåg att den information som ges är tillräckligt tydlig. En viktig slutsats vi drar utifrån resultatet av undersökningen är, att om föräldrar ska få en ökad förståelse för den verksamhet som bedrivs krävs det engagerade och tydliga lärare som tar sig tid i de dagliga mötena att beskriva och koppla samman arbetet med läroplansmålen.
5
Jurkovic, Rada, and Eija Stiti. "Matematik i förskolan." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7800.
Full textAbstract:
<p>I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola. Vi såg även att vissa av pedagogerna problematiserade matematik i vardagen och ordnade spe-ciella tillfällen för barns lärande. Skillnaderna låg i pedagogernas kompetenser och ut-bildningar inom matematik. Om de gjorde på ett specifikt sätt kunde vi inte upptäcka vare sig i den traditionella eller i Reggio Emilia inspirerade förskolan. Hur förskolepe-dagogerna beskriver sitt arbete i praktiken överensstämmer med vad vi har funnit i den litteraturgenomgång vi har gjort inom ämnesområdet. Undersökningen visade oss hur viktigt det är att det finns kompetenser och kunskap hos förskolepedagogerna.</p>
6
Faxlin, Linda. "Matematik i förskolan : förskollärares uppfattning om matematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10886.
Full textAbstract:
Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö – 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö – 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken. Resultatet av detta arbete har givit mig en förståelse om att alla individer har olika erfarenheter som leder till skilda uppfattningar om fenom i världen. Dessa uppfattningar kan i sin tur bidra till hur, exempelvis, förskollärare arbetar med matematik i barngruppen.
7
Silverdahl, Sara, and Amina Alwally. "Matematik i förskolan : Som utgångspunkt Bishops matematiska aktiviteter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55109.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.
8
Riddargård, Kristin. "Matematik i förskolan : En jämförelsestudie mellan en traditionell förskola och montessoriförskola." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32740.
Full textAbstract:
This work is about how teachers describe their work with mathematics in a traditional nursery school and a Montessori preschool. Another aim is to study how children mathematise on the two different preschools and to see if there are any differences between the various educational theories and practices mathematising. I have used two methods wich is interviews with preschool teachers, and observation of the children. The results of my study was that differences exist but the biggest difference is the material that Montessori uses. The difference between the teachers' way of teaching mathematics is to Montessori preschool places great emphasis on the material and how it is used, while in the traditional preschool puts the emphasis on learning through interaction with others. The traditional pre-school does not have the specific and concrete material, but where we see much more of the social interaction in the game and how their learning develops with others. How they develop their imagination and creativity in their own way.
9
Shojaei, Malaktaj. "Matematik : Pedagogers syn på inlärning av matematik i en förskola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6488.
Full textAbstract:
Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay’s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics. There are so many fun opportunities to draw attention to mathematics whit, and even more if there is a knowleadgeable teacher there. A knowleadgeable teacher can se and take this oppotunities seriously and enjoy the process at the same time. The study was based on some interviews with some teachers who work in a nursery school which is located north of Stockholm. It is also implemented with the observation of children of different ages.
10
Elvsén, Johanna. "Föräldrar och förskolans matematik : En enkätundersökning om föräldrars inställning och uppfattning om matematik på förskolan." Thesis, Karlstad University, Division for Engineering Sciences, Physics and Mathematics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-527.
Full textAbstract:
<p>Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.</p><p>Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat.</p><p>Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter.</p><br><p>According to the curriculum, Lpfö-98, pre-school shall work with developing the children’s ability to discover and use mathematics in meaningful contexts. I think that a prerequisite for a good pre-school activity is that you have the parents support and interest in the activities that occur. Therefore, through a questionnaire, I have examined how parents relate to mathematics in pre-school, what their attitudes are and their thoughts about what form it should take. This has been compared to the pre-school’s thoughts about mathematics in their activities, which they have shared with me through interviews.</p><p>Mathematics in pre-school is often seen as something positive as long as it is under playful forms, but at the same time there are many other activity areas that are of higher priority according to pre-school parents. There are also parent groups who think that mathematics belongs in school and that the time spent in pre-school should be used differently.</p><p>Parents have a certain attitude towards how and which form of mathematics that should occur in pre-school. Often, they believe that it should be introduced through playing and that it can be a part of the children’s spontaneous games, rhymes, jingles, movements and other activities.</p>
11
Lindholm, Lena. "Matematik i förskolan." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-269.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lärare tänker kring matematik i förskolan. Syftet är även att undersöka hur lärare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig på en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med sex förskollärare för att på så sätt få en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gå till. Det framkom att väldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sätta på sig ”matteglasögonen”, för att på så sätt se all den matematik som både de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen. Att matematik och språk hör ihop är även det något som framkom i denna studie. Barnen måste ges möjlighet att tillägna sig matematiska begrepp för att få förståelse för det matematiska språket. Genom att använda sig av de många naturliga situationer som vardagen i förskolan bjuder på kan läraren synliggöra matematiken och dess många olika begrepp för barnen.</p>
12
Nikolic, Miroslava. "Matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27751.
Full text
13
Karlsson, Sandra, and Siran Ghaderifar. "Matematik i förskolan : en intervjustudie om pedagogers uppfattning om matematik som innehåll i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14166.
Full textAbstract:
Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv. Intervjuerna gjordes med sex förskollärare i två mångkulturella områden. Denmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Slutsatser visade att förskollärarnaskunskap om matematik har stor roll när de vägledde barnen genom ett matematiskt tänkande.Nyckelord:
14
Andersson, Erika. "Matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31233.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare beskriver vad matematik på förskolan är samt finna kunskap om hur förskollärare kan uppfylla läroplanens mål i matematik. Jag har använt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin består av intervjuer med tre förskollärare på två olika förskolor. Något som jag har tagit fasta på är att läroplanen har två olika typer av matematiska mål. Den första typen av mål är ett matematiskt ämnesinnehåll som jag har analyserat med hjälp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslår som ramverk. Pedagogerna på de undersökta förskolorna nämnde samtliga matematiska aktiviteter, men två av dessa, Räkna och Konstruera, var betydligt vanligare än de andra fyra. Den andra typen av mål handlar om att barnens förmåga och förståelse för matematik ska utvecklas, vilket kräver att förskollärarna måste känna till hur sådan utveckling sker för att kunna urskilja, synliggöra, stödja och dokumentera barnens matematiska lärande. Min undersökning bekräftar att barnens lärande sker tillsammans med andra, att variation och fri lek är viktiga och att pedagogerna har en avgörande roll.
15
Grönvall, Anna. "Matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28234.
Full textAbstract:
AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor
16
Rönn, Karin. "Matematik i förskolan : Hur två pedagoger arbetar med matematik." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3323.
Full textAbstract:
<p><strong>Sammanfattning:</strong><em> </em>Syftet med mitt examensarbete är att titta på om pedagoger i förskolan är medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara på alla vardagliga situationer under dagen som kan innehålla ämnet ifråga. För att få reda på detta har jag utfört observationer och intervjuer och jämfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de själva agerar ute i verksamheten och att deras syn på vad som kan vara matematik har ändrats efter den matematikutbildning som de har gått. En viktig slutsats är att för att barnen ska få en så bra förutsättning till ämnet som möjligt måste pedagogen vara medveten om var och hur ämnet kan synliggöras i deras vardag.</p><p> </p><p> </p>
17
Hedman, Ida, and Frida Holmgren. "Matematiska ord i förskolan : En studie om relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-68343.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna. Resultatet visar också att förskollärarna i vår studie anser att matematik i förskolan är viktigt, dels för att ge barnen en positiv inställning till matematik men också för att skapa en grund för deras fortsatta studier. Det kommer också fram att ett fåtal förskollärare anser att matematiken trots sin vikt har fått för stort fokus i förskolan. De samband vi kan se i relation mellan inställning och användning av matematiska ord är att de förskollärare som har positiva erfarenheter och en positiv inställning till matematik också i större utsträckning använder sig av matematiska ord och en större variation av dessa.
18
Sandsten, Veronica, and Susanne Josefsson. "Vardagsanknuten matematik i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5972.
Full textAbstract:
<p>Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt. Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär. Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.</p>
19
Andersson, Veronica, and Malin Erlandsson. "Matematik utomhus : en intervjustudie om hur förskollärare i förskolan arbetar med matematik utomhus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24469.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. Frågeställningarna i syftet behandlar om det finns matematik som är lättare eller svårare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angående matematik i förskolan samt utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju där vi intervjuat fem förskollärare på fyra olika förskolor. De mest framstående resultaten vi fick fram i studien var att förskollärarna upplever att det inte finns någon matematik som det är svårt att arbeta med utomhus, utan förskollärarna ser bara möjligheter och inga begränsningar. Vi har även kommit fram till att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. Dessa är bland annat att barnens alla sinnen aktiveras utomhus, vikten av att alla i arbetslaget strävar mot samma mål samt uppmuntrar varandra, utbildning och slutligen tillgång till en bra utomhusmiljö.
20
Palmqvist, Åsa, and Barbro Romero. "Matematik i förskolan – Två förskolors syn på matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28640.
Full textAbstract:
Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola.Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket. Våra frågeställningar är:-Hur ser pedagoger på barns matematiska lärande? -På vilket sätt använder sig pedagogerna medvetet av ett matematiskt språk?-Hur ser pedagoger på matematikens roll i förskolan?För att få svar på frågeställningarna har intervjuer ägt rum med fyra pedagoger på respektive förskola. Den teoretiska utgångspunkten har varit Vygotskijs kulturhistoriska teori samt Pramling Samuelssons utvecklingspedagogik. Inom tidigare forskning har fokus legat på barns lärande, pedagogers medvetenhet samt pedagogers synsätt på matematik. Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader som bestod i bruket av ett korrekt matematiskt språk samt att förskollärarna på Tulpanens förskola hade en medvetenhet kring sin egen roll som pedagog. Det gemensamma var att majoriteterna av pedagogerna på de båda förskolorna arbetade på ett oplanerat och delvis omedvetet sätt med matematik.
21
Martina, Pettersson. "Förskolepedagoger och matematik." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1722.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.</p>
22
Kårhammer, Linda, and Erika Johansson. "Matematik i förskolans måltidssituationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31927.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i måltiderna. Observationerna ochsamtalen visar att pedagogerna inte åskådliggör någon medveten matematik medan pedagogerna på den sociala median uttrycker medvetet åskådliggörande av matematik i måltiderna.
23
Haliti, Besarta, and Buqa Shqiponja. "Matematik i förskolan : - Hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till matematik i sin verksamhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22251.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig till matematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samt observationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sin vardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnen och observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kan utveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarna verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Dessutom lyfts fram att lärarna ska vara uppmärksamma och visa eget intresse för matematik eftersom det stärker barnen och utvecklar deras grundläggande förståelse för matematiken.
24
Claar, Louise, and Magdalena Persson. "Matematik är mer än siffror : Sex förskollärares uppfattningar om arbetet med matematik på förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk forskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15450.
Full text
25
Arapovic, Sara, and Aida Budzak. "Matematik i förskolan - En studie om hur åtta pedagoger synliggör matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27780.
Full textAbstract:
Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. Till följd av detta gav regeringen år 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsätta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen.Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utsträckning. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua åtta pedagoger från två rektorsområden. I vårt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sätt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsområde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsområde 2 arbetar pedagogerna väldigt spontant med matematiken utan att ens tänka på att man gör det. Pedagogerna i rektorsområdet 1 har mer utbildning, kompetens, är i genomsnitt äldre och har mer arbetserfarenhet med barn i jämförelse med rektorsområdet 2. Resultatet visar också att om barn får möta matematik på ett lustfyllt sätt ökar deras nyfikenhet och vilja att lära.
26
Lindh, Madeleine. "Samlingens Matematik." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för matematik och statistik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6063.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingår i de olika delarna av samlingen på förskolan. Den tittar även närmare på hur medvetna pedagogerna är om ämnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlärningstillfälle för barnen. Två avdelningar på olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som används för att få fram resultatet är enkätundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om ämnet matematik och endast hälften hänvisade till läroplanen på frågan om de hade en medveten målsättning inom ämnet matematik i samlingen. Matematiken fanns genomgående i samlingen och om det används på rätt sätt så kan det vara ett bra tillfälle för barnens utveckling och lärande.</p>
27
Andersson, Frida. "Matematik i förskolan : Pedagogers synliggörande av matematik i sandlådan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36774.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlådan tillsammans med barnen. Två metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka är ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att få fram ett så tydligt resultat som möjligt. I resultatet framgår det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlådan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlådelek för att vara med och benämna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benämner matematiken så synliggörs den för barnen. Artefakter som finns i sandlådan såsom hinkar, spadar och former är till god hjälp för barnens matematiska lärande.<br>The purpose of the study is to provide knowledge about how teachers visualize mathematics by playing in the sandbox with the children. Two approaches have been adopted in order to investigate this which are unstructured observations and semi-structured interviews. These methods were chosen to complement each other to produce the clearest results possible. The results show that teachers' awareness of the mathematics that occur in the sandbox is of great importance. The teachers should be involved in the children´s sandbox play to participate and designate various mathematical concepts that appear. By teachers terms mathematics is made visible on the children. Artefacts found in the sandbox, such as buckets, shovels and forms are helpful to children's mathematical learning.
28
Berggren, Caroline. "Matematiklåda i förskolan : Kan det skapa intresse för matematik hos de små barnen?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11734.
Full textAbstract:
Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om en matematiklåda kan skapa intresse för matematik hos de små barnen på förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhållningssätt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgå från barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklåda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan där barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som är mellan två och tre år för att se hur de mottog min matematiklåda. I mitt resultat kan man se att barnen tyckte att det var spännande och intressant att följa med mig och arbeta med matematiklådan dessvärre var tiden för kort för att kunna få ett tydligare resultat på om de blev intresserade av matematiken eller om det bara var spännande och intressant att vara med mig och arbeta.
29
Midbjer, Maritina, and Dina Tuven. "Matematik i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om matematik i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40168.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar matematik och hur de beskriver sitt arbete med matematik i förskolan. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare i olika åldrar och från olika förskolor varav tre olika kommuner. Det datamaterial som samlats in analyserades och kategoriserades sedan utifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter som ett teoretiskt perspektiv. Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens (2017) rapport där syftet var att ta reda på hur förskolorna arbetar med matematik, naturvetenskap och teknik. På en majoritet av de granskade förskolorna omfattar undervisningen inte läroplanens samtliga strävansmål för de aktuella målområdena, vilket begränsar barnens förutsättningar för lärande. Skolinspektionen bedömer att på flertalet av de granskade förskolorna behöver arbetet med målområdet matematik utvecklas, både vad gäller innehåll och arbetssätt. Utifrån detta ansåg vi det angeläget att studera matematik i förskolan genom att intervjua verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna i denna studie använder sig av Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter, de ger uttryck för sådant som vi kunde koppla till samtliga aktiviteter. Aktiviteterna Leka, Räkna och Konstruera var mest förekommande i förskollärarnas utsagor medan de nämnde mindre av aktiviteterna Lokalisera och Förklara, aktiviteten Mäta var också vanligt förekommande menvarkenminstellermestnämnd. Det som framkom tydligast i denna studie är att förskollärarna lyfter leken som ett viktigt verktyg i arbetet med matematik. Synliggörandet av matematiken beskriver förskollärarna framförallt handlar om att kommunicera matematik genom att använda sig av matematiska begrepp. Denna studie bidra med en förståelse för att förskollärares uppfattning om matematik kan spela en roll i hur arbetet med matematik i förskolan kan te sig. Studien kan också bidra till att verksamma förskollärare kan få en inblick i hur Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter kan vara gynnsam för att uppfylla läroplanens strävansmål för matematik i förskolan.<br><p>2020-06-08</p>
30
Lingestad, Pauline, and Kristina Rödin. "Matematik finns överallt i förskolan!" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-38941.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med och hur de synliggör matematik i förskolan. Tanken var även att belysa hur prioriterad matematiken är i den vardagliga verksamheten på förskolan. Denna studie bygger på en kvalitativ studie. För att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik på förskolan intervjuvades åtta förskollärare som arbetar med olika åldersgrupper av barn och på olika förskolor. Öppna frågor gav förskolläraren utrymme att svara med egna ord. Som stöd under intervjuerna användes en intervjuguide som innehåller slutna underfrågor. Samtliga förskollärare ansåg att matematik är något som finns överallt och att arbetet med matematik ska utgå från barnens egna intressen. Vårt resultatet gav också svar på vad förskollärare anser att matematik är, att matematik är allt bara man kan se den. Vilken typ av matematik som förekommer på förskolan synliggjordes också, de flesta förskollärare nämner begreppsbenämning och det matematiska språket som en stor del av matematiken på förskolan. Det framkom även en del skillnader, en skillnad som synliggjordes var vad förskollärare anser om relationen mellan språket och matematik. Förskollärare belyste även hur de arbetar med läroplanen för förskolan, vissa använder sig av läroplanen vid planering av aktiviteter medan andra använder den i efterreflektionen av aktiviteterna. Vårt resultat visade också hur förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna eller inte och varför vissa använder sig av dokumentation. Vissa förskollärare planerar de matematiska aktiviteterna utifrån barnens intressen men andra utifrån läroplanens strävansmål. Några förskollärare föredrar att planera i grupp medan andra planerar enskilt. En förskollärare nämner till och med att de inte alls planerar några matematiska aktiviteter. Ytterliggare en sak som flera förskollärare är överens om är att det är viktigt att man använder sig av ett matematiskt språk och att man benämner de matematiska begreppen rätt i samspelet med barnen.
31
Klevenborn, Nathalie, and Emilie Paaso. "Synliggörandet av matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34197.
Full textAbstract:
Matematik finns runt omkring oss men för att barnen ska bli medvetna om den behövs lyhörda och närvarande pedagoger som med sin kompetens synliggör matematiken, vilket tar oss in på studiens syfte. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna synliggör matematiken i den dagliga verksamheten på förskolan. Vårt forskningsproblem har sin grund i att internationella kunskapsmätningar har visat att svenska barn inte har lyckats få lika bra resultat som barn från flera andra länder. Med tanke på det så blev vi efter vår matematikkurs på förskollärarutbildningen på högskolan nyfikna på om pedagogerna reflekterar över hur de utför matematik i praktiken. Vi fick då ett intresse av att undersöka om pedagogernas tänkande om matematik stämmer överens med hur de synliggör den. För att undersöka forskningsområdet från olika perspektiv har vi utgått från tidigare forskning kring pedagogers förhållningssätt och kompetensutveckling inom sin yrkesroll men också om barns tänkande och språk inom matematik. För att samla in materialet har vi gjort en kvalitativ studie där vi har observerat hur pedagogerna arbetar med matematik på två förskolor från två olika kommuner. I studien deltog tre pedagoger från respektive förskola, så sammanlagt sex stycken pedagoger. Dessa pedagoger observerades och alla sex pedagoger besvarade dessutom intervjuenkäter med frågor som handlade dels om vad de har för utbildning och vad de har för syn på matematik i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat empirin utifrån den sociokulturella teorin och variationsteorin. Informanternas svar stämde överlag överens med det som observerades på förskolorna. Men studien visar att pedagogerna använder mer matematik än vad de är medvetna om. Studien har även lett till att vi har fått en djupare förståelse för att pedagogernas förhållningssätt och att deras yrkeskompetens har betydelse för när man lägger grunden för matematik i förskolan.
32
Forssman, Ida. "Matematik i förskolan. : Vilka faktorer är det som påverkar arbetssättet med matematik i förskolan." Thesis, Mälardalen University, Department of Mathematics and Physics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-508.
Full textAbstract:
<p>Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.</p>
33
Lindberg, Britt-Marie, and Maria Andersson. "Matematik i förskolan : En intervjustudie om förskollärares förhållningssätt till ämnet matematik." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-303.
Full textAbstract:
<p>Matematik används dagligen i nästan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gånger omedvetet. Barn möter redan i tidig ålder matematiken i olika sammanhang och så tidigt som i skolåldern har de med sig ett ”bagage” med olika</p><p>erfarenheter av ämnet. I förskolans verksamhet har förskolläraren möjlighet att vägleda barnet genom matematikens värld så att barnets bagage kommer att innehålla så positiva erfarenheter av ämnet som möjligt.</p><p>Denna studie handlar om hur förskollärare tänker om ämnet matematik i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik, om detta sker omedvetet eller medvetet? En bakomliggande tanke med undersökningen är att</p><p>även få vetskap om hur pedagoger skulle kunna arbeta med matematik i förskolan så att barnen får en bra erfarenhet av matematik att ta med sig upp i de högre skolåren.</p><p>I genomförandet av undersökningen så har sex förskollärare som samtliga är yrkesverksamma inom förskolan intervjuats. För att få ett bredare perspektiv om hur förskollärare tänker om ämnet matematik inom förskolan så har intervjuerna genomförts med förskollärare som</p><p>arbetar på olika avdelningar samt i vissa fall på olika förskolor.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna i studien anser att det är viktigt att barn får uppleva ämnet matematik i förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare anser att matematiken ständigt finns naturligt i barns vardag men det som skiljer förskollärarna åt är om de arbetar medvetet för att i undervisningen lyfta fram och synliggöra matematiken för barnen i förskolans verksamhet.</p><p>En slutsats som kan framhållas med arbetet är att förskolläraren bör vara medveten om sitt eget förhållningssätt till ämnet matematik för att ge barn en grund med positiva erfarenheter och upplevelser av ämnet.</p>
34
Mårtensson, Christina, and Jenny Wallin. "Barnbokens matematik : En studie i förskola och förskoleklass kring användandet av matematiken i en barnbok." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2364.
Full textAbstract:
<p>Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.</p><p>Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande</p>
35
Nilsson, Eva, and Ing-Marie Svärd. "Matematisk medvetenhet i förskolan : En studie om hur arbetslag använder matematik i verksamheten." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6965.
Full textAbstract:
<p><p>Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (<em>Trends in International Mathematics and Science Study</em>) och fran PISA 2006 (<em>Program for International Student Assesment) </em>visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.</p></p><p>Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.</p><p>Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.</p><p>Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.</p>
36
Haglund, Elisabeth, and Marie-Louise Sahlén. "Matematik i barns vardag i förskola och förskoleklass." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19417.
Full textAbstract:
BAKGRUND: Vi har valt undersökningsområde utifrån vårt intresse att finnapå vilket sätt barnen använder sig av matematiken inom vårinriktning och utbildning. Att matematiken är en viktig del är viredan införstådda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av användandet av matematiken bland barnen. Detär i den fria leken som barnen får en möjlighet att använda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vår studie är att undersöka om och i så fall vilkenmatematik som förekommer i barns spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har använt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vårt syfte. Undersökningen hargenomförts inom två olika åldersgrupper en 1-3 årsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De områden som vår undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och Matematisktspråk.
37
Lundin, Karin, and Lisa Kätterer. "Föräldrars inställning till matematik i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-180114.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera hur inställningen till matematik i förskolan skiljer sig åt mellan föräldrar med olika utbildningskapital. Tidigare forskning pekar på vikten av föräldrars engagemang för barns skolresultat. De barn vars föräldrar engagerar sig i barnens lärande inom ett ämne får ökade möjligheter att lyckas inom utbildningssystemet. Högutbildade föräldrar besitter en större potential att ge barnen detta stöd. Som teoretiska utgångspunkter har vi främst utgått från sociologen Pierre Bourdieus teorier om kapital och då företrädesvis utbildningskapitalet. Metoden som använts är en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av sammanlagt 77 föräldrar med barn i förskolan. Resultatet och analyserna i studien visar att föräldrars utbildningskapital hade betydelse för vilken inställning de hade till matematik i förskolan. Studiens slutsatser är främst att föräldrars utbildning verkar ha betydelse för hur engagerade de är i arbetet med matematik i förskolan, samt att det utifrån vår tolkning även kan ha att göra med föräldrarnas eget intresse.
38
Petersson, Yvette, and Lindefors Charlotte Almblad. "Matematik i förskolan : Tärningen som redskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29955.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse. Andra pedagoger uttryckte ingen medvetenhet om att tärningen kunde ha fler användningsområden än vid tärningsspel. Undersökningen visade att tärningen användes vid fler situationer än klassiska spelsituationer. Vi upplever att barnen uppskattade att tärningen användes som redskap i lärandet av matematik.
39
Alexandersson, Elin, and Johanna Olsson. "Matematik i förskolan : - ur förskollärares perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24582.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt. Förskollärarna i studien har beskrivit att barnen redan i förskolan kan ges förutsättning till ett lustfyllt lärande i matematik som grund för vidare lärande. Slutsatser som kan ställas utifrån denna studie är att en medvetenhet kring arbetet med matematik i förskolan är viktigt för att främja barns lärande och utveckling i matematik.
40
Ragnarsson, Elin. "Vad är matematik i förskolan? : En studie om barns och pedagogers uppfattningar om begreppet matematik." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4739.
Full text
41
Dendani, Linda. "Miljö och matematik i förskolan : En studie om förskollärarens syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen på en Reggio Emilia-inspirerad förskola." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37399.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vad förskollärare har för syn på innemiljöns betydelse för den matematiska inlärningen, samt hur de arbetar för att synliggöra matematiken i innemiljön. Studien utfördes på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, detta för att miljön står i fokus inom denna pedagogiska filosofi, och kallas för ”den tredje pedagogen”. De metoder som användes för att erhålla information till studien var intervjuer med tre förskollärare som arbetade på förskolan, samt en observation av innemiljön.Resultatet visade att matematiken finns överallt i innemiljön och synliggörs genom ett stort utbud av material, som är tillgängligt och på barnens nivå. Under intervjuerna visade det sig att förskollärarna har en stor medvetenhet kring innemiljöns betydelse för det matematiska lärandet och att de planerat sin innemiljö för att främja barnens lärande. Dock har de inte alltid matematiken i åtanke när de förändrar miljön, utan utgår från barngruppens intresse. Under mitt besök på förskolan uppgav de att sortering och klassificering var den mest populära aktiviteten och därför var det mycket fokus på den delen av matematiken i förskolans innemiljö.En slutsats som kan dras från studien är att förskolan som undersökts är en förskola som tror på det kompetenta barnet. Detta då förskolan har en mycket genomtänkt och bearbetad innemiljö. Förskollärarna såg dock bristfällig planeringstid som ett hinder i arbetet med att bygga upp en föränderlig och god innemiljö.
42
Arvidsson, Emelie, and Ida Karlsson. "Betydelsen av ett tidigt positivt möte med matematik i förskolan : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17852.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är. En viktig faktor är lärarna i förskolans kompetens. Läraren måste ha goda ämneskunskaper för att kunna skapa stimulerande lärandesituationer och kunna identifiera och stödja barnen i deras matematiska utveckling. Ökas lärarnas ämneskunskaper så ökar även barnens matematiska kunskap automatiskt.<br>This study aims at determine whether research supports the hypothesis that if children get an early positive meeting with mathematics provides a good foundation for later math interest in school. According to the preschool curriculum the preschool should lay the foundation for a lifelong learning and promote children´s development and learning. The activity which the children are participating should be fun, educational and safe. The years before school start is important because this is when the children´s skills are established but it is also where they develop their prejudices, attitudes and thoughts about what mathematics are. An important element is the teachers´ competence; the teacher must have good subject knowledge to create stimulating learning situations and identify and support children in their mathematical development. Increasing teachers´ knowledge the children´s mathematical knowledge will increase automatically.
43
Salomonsson, Amelie, and Therese Persson. "Är matematik bara att räkna? : En studie om pedagogers förhållningssätt kring matematik i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10156.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut. Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet. Samtliga pedagoger har deltagit i olika former av matematiska projekt. Studiens resultat synliggör hur pedagoger tänker kring arbetet med matematik i förskolans verksamhet. I resultat framkommer att pedagogerna lägger stor vikt vid sitt eget förhållningssätt och agerande och dess påverkan på barns möte med matematik.
44
Johnsson, Lena, and Anna-Karin Gunnarsson. "Matematik i förskolan : En studie om hur pedagoger upptäcker och synliggör barns matematik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37900.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptäcker och synliggör barnens matematik på förskolorna. Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i våra närområden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfällen. I de observerade undersökningstillfällena upptäcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastän pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll på med. Samtliga pedagoger var noga med att använda rätt matematiska begrepp i samtalen med barnen. Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt användande av matematiken, men att de i observationerna ändå använde sig av metoder som liknade varandra. Några nämner att de hela tiden tänker på matematiken i allt de gör, andra nämner att de inte är så medvetna om matematiken. Ändå uppmärksammades det i observationerna, att pedagogerna arbetade på likartade sätt. Vår slutsats är att pedagogerna är så matematiskt medvetna att de inte alltid behöver planera en aktivitet utan att de automatiskt använder sig av matematiken i de situationer som uppstår.
45
Larsson, Sandra, and Åsa Olofsson. "Matematik i förskolan : En studie av pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27558.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion. Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp. Resultatet visar även att pedagoger ser leken och det lustfyllda lärandet som betydelsefulla redskap inom matematiken. Det är enligt pedagoger förskolan som lägger grunden för barnens kommande matematik och det är av fördel att de då får en positiv syn på den.
46
Ljung, Helena, and Nicklasson Maria Nors. "Matematik i förskolan : en intervjustudie kring pedagogers uppfattningar om hur de synliggör matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14170.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering. I litteratur och forskning har vi sökt efter matematikens betydelse för barn på förskolan, både ur ett historiskt perspektiv och i senare forskning. Varför är det viktigt att pedagogerna blir medvetna om att grunden för matematik byggs upp redan på förskolan? Tidigare forskning visar, genom att lyssna aktivt på barn, har pedagoger möjlighet att lyfta barnen i deras lärande. Något som de intervjuade pedagogerna även framhåller, genom att beskriva situationer då de anser att ett lärande för barn kan ske. I studien har vi även undersökt om pedagogerna anser att det behövs kompetens att undervisa i matematik, och anser sig pedagogerna ha den kompetensen.
47
Ziganguirova, Valentina. "Vill föräldrar ha matematik i förskolan? En enkätundersökning om föräldrarnas inställning till matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30002.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig. De flesta föräldrarna tyckte att det var möjligt att matematik kan vara kul för barn i förskoleålder med rätt pedagogik. Det finns även andra föräldergrupper som tycker att matematik hör till skolan. De flesta föräldrarna har uppfattningar om hur och på vilket sätt matematik ska förekomma i förskolan. Många föräldrar vet eller tror sig veta hur man jobbar med matematik i förskolan. Föräldrarna vill gärna ha information från pedagogerna om verksamheten i förskolan.
48
Nilsson, Linnéa. "Utomhuspedagogik i förskola." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12829.
Full text
49
Blomqvist, Sanna, and Patricia Ohlsson. "Matematiksamling i förskolan : En studie om nio barns matematiska begrepp och förståelse inom matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24609.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna. I resultatet fann vi att barnen använde både talspråk och matematiska begrepp när de förklarade vad sortering innebär och när de benämnde de geometriska formerna. En av slutsatserna blev att barnens förutsättningar för att lösa räkneuppgifterna var att de behärskade räkneramsan, vilket alla barn i matematiksamlingen gjorde. Barnens tidigare erfarenheter som de hade innan matematiksamlingen påverkade hur barnen kunde lösa uppgifterna.
50
Strid, Ida. "Hur förskolor med olika pedagogik arbetar med matematik : Montessori, Reggio Emilia och traditionell förskola." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6074.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.</p>