Academic literature on the topic 'Matematik läromedel undervisning'

Skolverkets rapport (2003) Lusten att lära visar att läroboken är det läromedel som dominerar den svenska undervisningen i matematik och att den största delen av undervisningen sker genom enskilt arbete i boken. Rapporten visar även att elevernas intresse för ämnet sjunker ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. I läroplanen för ämnet matematik står det beskrivet att ämnet ska arbeta för att öka elevernas intresse för matematik samt att eleverna ska få testa på olika arbetssätt (Skolverket 2016). Det övergripande syftet med uppsatsen är att studera vilka läromedel lärare i årskurs 7–9 i den svenska skolan använder sig av i sin undervisning. Uppsatsen syftar även till att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas val när det kommer till användandet av olika läromedel. Hur lärarna skulle vilja att deras undervisning skulle se ut undersöks också. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till medlemmarna i Facebookgruppen Matematikundervisning samt till 159 rektorer utspridda i Sverige. 131 enkäter samlades in och analyserades. Enkätsvaren indikerade på att läroboken fortfarande är det läromedlet som dominerar undervisningen i matematik. Dessutom framkom det att de flesta lärarna skulle vilja att deras undervisning skulle vara mer variationsrik och mindre bunden till läroboken samt att de skulle vilja använda sig mer av problemlösningsuppgifter och gruppövningar. Dock upplever de att tid, pengar och tillgången till material sätter stopp.
The Swedish National Agency for Education’s report (Skolverket 2003) Lusten att lära (in English = The will to learn) are showing that the textbook is the most frequently used teaching material in Swedish teaching in the subject of mathematics. Most of the teaching takes place through individual work with the textbook. The report is also showing that the students’ interest for the teaching reduces when the students get older. The Swedish curriculum for mathematics describes that the subject is meant to increase students’ interests for mathematics and that the students’ abilities shall be tested in different ways (Skolverket 2016). The overall purpose of this paper is to study which teaching materials teachers in grade 7-9 in  the Swedish school are using in their teaching of mathematics. The paper also aims to investigate what factors that influence teachers’ choice of using different teaching materials. The last thing that this paper investigate are how the teachers would like their teaching to look like. The study was conducted through a survey, distributed to members of the Facebook group Matematikundervisning and to 159 rectors spread in Sweden. 131 surveys were collected and analyzed. The survey responses indicated that the textbook is still dominating mathematics teaching in lower secondary school. It also emerged that most teacher would like their teaching to be more varied and less bound to the textbook. The teacher would also use more problem-solving tasks and group exercises in their teaching. However, they pointed out that time, money and access to material are things that stopping them from creating an education they are pleased and happy with.

Problemformulering: Forskning visar att elevers resultat markant förbättras när läraren hyser en stor tilltro till sin egen kompetens och förmåga att undervisa. Detta är med andra ord viktiga komponenter för en framgångsrik undervisning. Många lärare har svårt att känna igen sig i beskrivningen om att de ska ha ett gott matematiskt självförtroende och en positiv syn på matematik. Samtidigt finns det forskning som visar att elevers förmågor i matematik främjas när de får arbeta på ett varierat sätt. Trots detta används övervägande inköpta läromedel som uppmuntrar till tyst matematik. Utifrån denna vetskap anser vi att sambandet mellan matematiskt självförtroende och inköpta läromedel bör undersökas. Syfte: Att undersöka hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel. Metod: Abduktiv analysmetod Teori: Sociokulturellt perspektiv, zone of proximal development, learning by doing Empiri: Insamlad genom enkätundersökning vänd till lärare i årskurs F-3. Resultat: Lärares matematiska självförtroende och användningsgrad av inköpta läromedel korrelerar. När de känner sig osäkra inom ett område lutar de sig i högre grad mot inköpta läromedel. Ett lägre matematiskt självförtroende behöver inte nödvändigtvis påverka matematikundervisningen negativt. Det finns lärare som vänder sitt dåliga matematiska självförtroende till något positivt för att leverera en god och varierad matematikundervisning. Inköpta läromedel tar stor plats i matematikundervisningen samtidigt som lärares möjlighet att bestämma över sitt eget läromedel är begränsad. Detta påverkar både undervisningsinnehåll och kvalité. Vårt resultat pekar mot att lärare i högre grad borde frångå inköpta läromedel till fördel för mer varierade undervisningsformer och matematiska samtal för att utveckla elevers matematikkunskaper.

Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok.

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

This thesis is about the use of textbooks and alternative teaching material in the mathematics teaching in high school. The study focuses on teaching and learning material, discusses in what way they meet the teaching purposes, and what factors are influencing the choice of textbooks and teaching material. The empirical study consists of a qualitative method for collecting data in form of interviews. Six teachers affiliated at five different high schools answered questions concerning their teaching tools. The main result of this study  is that the textbook preserves its role as the most dominating teaching tool. Possible alternative tools like ICT, computers, mathematics programs, different internet sites, online exercises, math games, worksheets with answers, virtual and concrete manipulatives, and teachers’ own materials are merely used for extending and completing already existing textbook material.  Some factors influencing the choice of textbooks are: the relationship between textbook and curriculum, the content and structure of the textbook, how the textbooks satisfy different kinds and needs of pupils, lack of time, recommendations of colleagues, and economic factors. Economic factors are important for the choice of other teaching material, too, but teachers’ creativity and interests turn out to be more important here. Some teachers argue against the dominating role of textbooks, but our result shows that all participants use textbooks in their teaching anyway. It seems that textbooks save time and give stability and predictability for both teachers and students. The use of textbooks and alternative teaching material varies considerably between the various participating teachers.
Denna uppsats handlar om läroböcker och alternativt undervisningsmaterial i gymnasieskolan. Studien sätter läromedlet i centrum, diskuterar på vilket sätt det uppfyller undervisningens syfte och reder sedan ut vilka faktorer som har betydelse för lärarnas val av läromedel. Den empiriska delen består av en kvalitativ intervju. Sex lärare som arbetar på fem olika skolor har svarat på frågor som rör deras användning av och syn på läromedel. Studiens resultat visar att läroboken fortfarande idag försvarar sin roll som det viktigaste läromedlet i matematikundervisningen. IKT, datorer, online uppgiftsbank, olika webbsidor med matematikspel, datorprogram, kompletterande material, exempelvis egenproducerat material och laborativt material används i huvudsak för att komplettera läroboken. De viktigaste faktorerna som påverkar valet av lärobok är: kopplingen till läroplan, lärobokens innehåll och struktur, anpassning till olika elevgrupper, tidsbrist, kollegornas synpunkter och ekonomiska resurser. Ekonomiska faktorer spelar även roll vid valet av alternativa läromedel, men det visar sig  att lärarens engagemang, kreativitet och intresse har stor betydelse här. Samtliga deltagande lärare använder någon lärobok i sin matematikundervisning, trots att en del av deltagarna har en negativ attityd gentemot lärobokscentrerad undervisning. Det verkar som om läroboken ger stabilitet och förutsägbarhet för såväl lärare som elever. Vår studie visar på stora variationer i sättet att använda läroböcker och annat undervisningsmaterial bland våra informanter.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande.Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål. Med stöd av lärarhandledning finns det emellertid stora möjligheter för läraren att skapa ett klassrum med interaktion och kommunikation. För att stimulera till en undervisning med rätt terminologi förutsätter detta att lärarens språk fungerar som ett medierande verktyg.
Previous research shows that mathematics teaching is very dominated by quiet textbook work. Current curriculum emphasizes communication. The aim of this study is to investigate whether textbooks in mathematics can help pupils in grades 1-3 develop their mathematical language and communication skills. The study is based on three textbooks in mathematics for grades 1-3, one textbook per grade. The material was examined by using quantitative and qualitative content analysis. The theoretical perspectives used were frame factor theory and curriculum theory, with a sociocultural view of learning.The results show that the textbook as a single frame factor does not allow communicative mathematics according to the objectives of the curriculum. However, with the support of the teacher's guide, there are great opportunities for the teacher to create a classroom with interaction and communication. To stimulate teaching with the correct terminology, this requires that the teacher’s language acts as a mediating tool.

I denna studie har två skolor undersökts, två klasser i år 5 i vardera skolan, och deras arbete i matematik. Den ena skolan arbetar mer traditionellt med utgångspunkt i matematikboken och den andra skolan arbetar helt utan matematikbok. är att undersöka om det finns några skillnader i elevernas resultat på de Nationella proven för år 5 beroende på vilken typ av undervisning som har bedrivit på respektive skola. Den teoretiska referensramen berör bland annat vad är matematik, hur bedrivs matematikundervisningen idag och vilka resultat ger den, samt hur forskningen säger att den borde bedrivas. Studien är en kvantitativ studie med en induktiv ansats där t-test har använts för att analysera differenserna. För att bearbeta datan har datorprogrammet SPSS använts.

 

Studiens syfte är att beskriva hur F-3-lärare tänker att den matematikundervisning de bedriver är kopplad till forskning och hur lärarna tänker att matematikdidaktisk forskning kan tillgängliggöras för att implementeras i matematikundervisningen. Fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med två respektive tre deltagare har genomförts för datainsamling, vid två grundskolor i Mellansverige. Studiens resultat visar att lärarna som deltagit i studien grundar sin matematikundervisnings forskningsanknytning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna i studien får tillgång till forskning via sekundärkällor och beskriver kollegiala samarbeten som viktiga för forskningens tillgänglighet. Vidare finns det en brist på transparens kring forskningsimplementering, vilket riskerar att begränsa lärarnas aktörskap och verkar skapa en avig inställning till forskning bland lärarna. Slutligen visar studiens resultat att lärarna upplever att matematikdidaktisk forskning behöver bli konkretare. Studiens slutsats blir därmed att lärare grundar en forskningsbaserad matematikundervisning i användandet av läromedel, nationella prov och kartläggningar. Lärarna tar till sig forskning från andrahandskällor och forskningsimplementeringen är icke transparant för lärarna, vilket gör att deras aktörskap begränsas. Lärarna önskar därför tydlighet gällande forskningsimplementering från organisationen och att matematikdidaktisk forskning i större utsträckning besvarar hur lärarna ska implementera den.
The aim of this study is to examine how F-3-Teachers reflect upon how their practice is linked to evidence-based teaching methods in mathematics. The study also aims to answer how teachers experience the availability of mathematical didactic evidence and how they can implement it into practice. To acquire the result in this study four semi-structured interviews and two semi-structured focusgroup interviews with 2 and 3 participants, were conducted. The informants were chosen from two elementary schools in Sweden. Results show that teachers claimed they implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. Furthermore, the informants get access to evidence based material trough secondary sources and they describe collegial partnership as critical in the acquisition of evidence-based knowledge. The teachers experience a lack of transparency in the implementation of evidence-based methods, which in turn might deprive them of agency in the development of their evidence-based educational practices, as well as cause them to develop a hostile attitude towards evidence-based practices. Finally results show that the teachers want a more concrete research which tells them how to incorporate evidence-based methods in their educational practices. In conclusion the teachers in this study implement evidence-based practice using textbooks, national tests, and diagnostic tests. The teachers acquire mathematical didactic evidence through secondary sources and the evidence that is implemented into their schools’ practices seems to be non-transparent to the teachers of this study. This makes the teachers feelings of own agency toward an evidence based mathematical practice limited. The teachers in this study therefore wish that the mathematic didactic evidence that is implemented by the school-organization were more transparent to them and that the mathematic didactic evidence describes how the teacher should implement the evidence to a greater extent.

Utgångspunkt för detta examensarbete är de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det är allt färre elever som når upp till målen i matematik i årskurs nio. Denna studie fokuserar på matematikbokens roll i matematikundervisningen, då det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna består av att eleverna arbetar självständigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien på vad matematikboken kan få för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förståelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt är att matematikboken främst används då eleven arbetar självständigt med eget arbete. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt matematikboken används i undervisningen samt lärares uppfattning kring matematikbokens möjlighet att ge elever matematisk förståelse. Den empiriska undersökningen i detta arbete består av två intervjuer. De deltagande lärarna är båda verksamma i de tidigare åren och är utbildade i ämnet matematik. Resultatet av den empiriska studien visar upp två olika sätt att förhålla sig till matematikboken. Det som tydligt framkommer är att lärarens uppfattning kring huruvida matematikboken har möjlighet att stimulera att elever utvecklar en matematisk förståelse påverkar lärarens förhållningssätt till matematikboken i undervisningen. I resultatet framgår att den lärare som var mest bunden till matematikboken talade mindre om matematisk förståelse och såg matematikboken som en kunskapsförmedlare och ett sätt för läraren att försäkra sig om att eleven utvecklade en matematisk förståelse. Medan den lärare som var minst bunden till matematikboken mer talade om matematisk förståelse och var av den uppfattningen att matematikboken inte hade förmåga att stimulera att elever utvecklade en matematisk förståelse. Det som framkom i lärarnas utsagor visar både likheter och skillnader med det som framgår av tidigare forskning inom liknande ämnesområde. Likheter med vad tidigare forskning konstaterat är att matematikboken används i elevens eget arbete. Skillnader var att ingen av lärarna baserade den lärarledda undervisningen utifrån matematikbokens innehåll.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja elevers kunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Den första delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda för matematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egna erfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget för att se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen. Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att alla har sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen. Alla program har självklart även svagheter vilka främst består i att de inte tillräckligt tagit tillvara på de möjligheter det digitala mediet ger programmen.