Academic literature on the topic 'Matematik- och lässvårigheter'

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga.
This literature study intends to compile and narrate peer-reviewed articles about mathematics teaching. These articles that is compiled to cultivate the differences there is between students with mathematics disabilities and students with mathematic disabilities and reading disabilities. The result of this study demonstrates differences in working memory, phonological awareness, and problem solving in students with mathematic disabilities compared to students with both mathematics disabilities and reading disabilities. The most significant factor in the literature is that students who have both mathematical disabilities and reading disabilities have significantly lower results in working memory, phonological awareness, and problem solving.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras dyslexi påverkat matematikinlärningen. Svårigheterna de intervjuade har är i huvudsak att läsa och förstå matematiska texter. Det visade sig också att informanterna fått lite eller inget stöd, med hänsyn till deras dyslexi, i den matematiska undervisningen.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.

It is not uncommon for math difficulties and reading difficulties to occur simultaneously. Despite this, math and reading difficulties are thought to have different cognitive profiles where math difficulties are linked to number sense; an innate ability to understand, approximate and manipulate both quantities and numerical information, whereas reading difficulties are linked to phonological ability; an innate ability to understand, create representations of and manipulate phonological information. A possible link between the difficulties is that phonological abilities also could affect mathematical ability. Support for this comes from studies where comorbid math and reading difficulties are associated with more severe difficulties in arithmetic ability compared to those with isolated math difficulties. The purpose of this study is to examine whether isolated math difficulties, isolated reading difficulties and comorbid math and reading difficulties can be linked to deficits in number sense, phonological ability or both of these, and whether comorbid math and reading difficulties differ in performance in mathematical tasks compared to isolated math difficulties for children in second grade. The study was carried out by testing 161 second grade children in arithmetic performance, reading performance, number sense and phonological ability. Based on performance in arithmetic and reading participants were divided into four groups: math difficulties (MD), reading difficulties (LD), comorbid math and reading difficulties (MD/LD) and control group. Statistical comparisons between groups were calculated by use of ANCOVAs, with non-verbal intelligence as covariate, and by independent t-test. Results gave partial support for the proposed core deficits for math and reading difficulties respectively, mainly concerning math difficulties and number sense deficits. The MD group performed significantly poorer in the non-symbolic number sense test.The group LD did not perform significantly poorer in respect to any task. The group MD/LD performed significantly poorer regarding subtraction, symbolic number sense tests and phonological awareness. Based on these results it can be discussed whether a link between number sense deficits and phonological awareness deficits may cause difficulty with learning and manipulating symbolic digit number.
Det är inte ovanligt att matematiksvårigheter förekommer tillsammans med lässvårigheter. Däremot förefaller matematiksvårigheter och lässvårigheter ha skilda kognitiva profiler där matematiksvårigheter kopplas till bristande number sense; en medfödd förmåga för att förstå, approximera och manipulera kvantiteter och numerisk information, medan lässvårigheter kopplas till bristande fonologisk förmåga; en medfödd förmåga att förstå, skapa representationer för och manipulera fonologisk information. En möjlig länk mellan svårigheterna är att fonologisk förmåga även kan påverka den matematiska förmågan. Stöd för detta har framkommit i studier där komorbida matematik- och lässvårigheter kopplats till mer uttalade matematiksvårigheter i jämförelse med isolerade matematiksvårigheter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida isolerade matematiksvårigheter, isolerade lässvårigheter samt komorbida matematik- och lässvårigheter kan kopplas till bristande number sense, bristande fonologisk förmåga eller båda samt huruvida komorbida matematik- och lässvårigheter skiljer sig gentemot isolerade matematiksvårigheter gällande matematiksvårigheternas omfattning hos barn i andra klass. För att besvara syftet testades 161 barn i andra klass gällande aritmetisk färdighet, läsfärdighet, number sense och fonologisk förmåga. Efter sin prestation i matematik och läsningdelades deltagarna in i fyra grupper; matematiksvårigheter (MS), lässvårigheter (LS), komorbida matematik- och lässvårigheter (MS/LS) samt kontrollgrupp. Statistiska jämförelser beräknades mellan grupperna genom kovariansanalyser (ANCOVA), med icke-verbal intelligens som kovariat, samt genom oberoende t-test. Resultatet gav delvis stöd för den tänkta kärnproblematiken för matematiksvårigheter respektive lässvårigheter, främst gällande matematiksvårigheter och bristande number sense. Gruppen MS var signifikant sämre på ett icke-symboliskt number sense-test. Gruppen LS var inte signifikant sämre gällande något test. Gruppen MS/LS var signifikant sämre gällande subtraktion och symboliska number sense-test samt gällande fonologisk medvetenhet. Utifrån resultatet diskuteras huruvida en länk mellan bristande number sense och bristande fonologisk medvetenhet kan orsaka svårigheter med inlärning och hantering av symboliska siffertal.

Många elever i Sverige har lässvårigheter. Enligt Skolverket (2011) ska varje elev kunna få de rätta förutsättningarna för att utvecklas i matematik, därför har denna studies syfte valts för att ta reda på vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på två olika skolor för elever med lässvårigheter. Kan laborativa lektioner i matematik hjälpa dessa elever och hur upplever eleverna och deras lärare dessa lektioner? Som metod till denna studie används intervjuer med tre lärare och observationer av två laborativa lektioner med fyra elever där tre av dem har lässvårigheter. Resultatet i denna studie visar att det finns flera hjälpmedel som främjar ett arbete med elever med lässvårigheter. Studien visar även att engagerade lärare behövs för att underlätta för elever med lässvårigheter. Både lärare och elever menar på att en varierad undervisning i matematik är nyckeln för att skapa goda förutsättningar för alla elever.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapliga artiklar som hanterar vår frågeställning: “Vilket samband finns det mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?”. För att få fram artiklar har sökningar gjorts på databaserna ERIC och SwePub. I dessa databaser har sökord kombinerats för att få fram vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningen. Artiklar har även hittats genom att använda sig av artiklars referenser, en så kallad kedjesökning. Sju källor valdes ut till denna översikt. Litteraturstudiens resultat visar att gemensamma bakomliggande faktorer kan påverka båda svårigheterna samtidigt och att den fonologiska medvetenheten är en stor bidragande orsak till varför elever med dyslexi har svårigheter i matematik. Svårigheterna som eleverna med läs-och skrivsvårigheter påvisar är deras brist i att förstå och tolka texter inom matematiken.

Tidigare forskning redogör för ett starkt samband mellan läsförståelse och matematik. Denna studie undersöker några verksamma lärares inställning till läsförståelse och hur de beskriver sitt arbete med läsförståelse inom matematiken. Studiens teoretiska utgångspunkter är det kompensatoriska och relationella perspektivet inom specialpedagogiken. Dessa har använts för att tolka den insamlade datan. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som arbetar i grundskolans yngre år. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt och de teoretiska verktygen användes för att synliggöra om lärarnas tankar präglas av något av perspektiven. Resultatet av analysen visar att samtliga lärare anser att läsförståelsen är en stor del inom matematiken. De beskriver också att läsförståelse inom matematiken i stora drag handlar om begreppsförståelse och de arbetar därför konsekvent med att utveckla elevernas förståelse för begreppen. Lärarnas tankar och stödinsatser gällande läsförståelse och matematik präglas av både det kompensatoriska och relationella perspektivet. Det relationella perspektivet tycks dock prägla lärarnas tankar något mer än det kompensatoriska perspektivet.

Flertalet elever i behov av stöd i läsning upplever svårigheter i matematik. Speciallärare vet att alla elever ska nå målen, men läroplanen och skollagen ger inga direktiv om hur detta ska genomföras.   Syftet med studien är att undersöka speciallärares kunskaper och kompetens kring relationen mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter hos elever. Syftet är även att få en inblick i hur speciallärare beskriver sitt arbete med elever som har denna kombination av svårigheter samt undersöka vad som ligger till grund för deras arbetssätt.   Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem speciallärare verksamma på grundskolenivå. Intervjuerna bearbetades med en analysmodell framtagen utifrån Grounded Theory. Studien har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.   I resultatet framgår att speciallärarna hade svårt att redogöra för hur relationen mellan läs- och matematiksvårigheter beskrivs i forskning eller hur den kan visa sig hos eleverna. Flera av lärarna ser ingen tydlig koppling hos sina elever. Resultatet visar också att speciallärarna arbetar med svenska och matematik som två skilda ämnen. Alla lärarna ansåg att specialundervisning ger bäst resultat utanför klassens ram. Samtliga uttryckte vikten av det sociokulturella lärandet med språket som grund.   För att arbetet med elever i lässvårigheter och matematiksvårigheter ska vara effektivt och leda till bättre måluppfyllelse behöver lärare kompetensutveckling kring relationen mellan läs- och matematiksvårigheter.
Most pupils with special needs in reading also experience difficulties in mathematics. Special education teachers know that all pupils should achieve the educational goals. However, the curriculum and the Swedish School Law do not describe how.   The aim of this study is to investigate the knowledge and the competence of special education teachers about the relationship between reading difficulties and mathematical difficulties in pupils. Also, the aim is to get insight into the way special education teachers describe their work with pupils in this kind of difficulties, and look into the basis for their working methods.   Semi-structured interviews have been done with five special education teachers active in elementary school. The interviews were processed with an analysis model constructed on Grounded Theory. This study is based on the socio-cultural perspective.   The result of the study shows that special education teachers found it hard to describe how the relationship between reading and mathematical difficulties is presented in research, or in what way it can be seen in pupils. Several of the teachers do not find a distinct connection in pupils. Also noticeable is the fact that the special education teachers treat Swedish and Mathematics as two different subjects. All teachers thought that special education gives best results beyond the class. All of them expressed the importance of socio-cultural learning based on language.   In order to get an effective work with pupils in reading and mathematical difficulties that leads to fulfilling educational goals the teachers need more knowledge of the relationship between reading and mathematical difficulties.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2. Sambandet är dock inte entydigt, då det samtidigt påvisats att svårigheterna i matematik i år 2 var mer utbredda än väntat och långt ifrån alla dessa elever hade fonologiska svårigheter i förskoleklassen.
The degree to which a child is phonologically aware is in many cases crucial to the child's ability to learn how to read. Therefore it is vital, at a young age, to work towards strengthening the phonological awareness among young children. Satisfactory reading skills are central to learning in other school subjects besides reading and writing. Recent research has shown that there is a clear link between reading problems and difficulties in mathematics. This study examines whether there is any connection within a group of students between early phonological difficulties and difficulties in mathematics two years later. With quantitative methods, and through analysis of assessments of different diagnostic and mapping materials, results have been presented showing that the majority of the students in the preschool class that showed signs of phonological difficulties also had difficulties in mathematics in second grade. However, the relationship is not unambiguous, since the results also demonstrated that the difficulties in mathematics in second grade were more widespread than expected, and far from all of these students had phonological difficulties in the preschool class.

Enligt olika PISA-undersökningar under flera år har elevers matematikkunskaper fortsatt att sjunka. Enligt undersökningarna finns det ett högt samband mellan läsning och matematik. Matematik finns överallt och är viktigt i dagens skola. Det är av stor betydelse att eleverna får det lässtöd de behöver i matematiken. Elever som har lässvårigheter kan även ha svårigheter i matematik. Många elever som börjar gymnasiet saknar grundläggande kunskaper i matematik enligt Madeleine Löwing (2004). Syftet med vår undersökning är att genom intervjuer med åtta matematiklärare ta reda på deras upplevelser om hur svårigheter med läsförståelse märks i matematiken. I den här studien har vi använt oss av fenomenologisk forskningsansats för att försöka ta reda på matematiklärares upplevelser om hur, och om, elevers läsförståelse framträder i matematiken. När en fenomenologisk ansats används innebär det att sätta sig in i och att försöka förstå den livsvärld och de erfarenheter intervjupersonerna upplever att de har. Vårt empiriska material är inspelade intervjuer med åtta matematiklärare. Våra frågeställningar har varit följande: Hur upplever matematiklärare att elevers lässvårigheter framträder i matematiken? Hur upplever matematiklärare att de anpassar undervisningen för elever som är i lässvårigheter? Resultatet visar att de intervjuade matematiklärarna upplever att elevers lässvårigheter upptäcks i matematiken genom att de ofta vänder på siffror, har svårt att avkoda texter, vill ha uppgifter upplästa, blir passiva i det självständiga arbetet och vill ha längre tid på prov. Samtliga respondenter lyfter att de behöver prova sig fram för att hitta anpassningar som passar eleven, då olika anpassningar passar olika bra till olika elever. De anpassningar som majoriteten av matematiklärarna lyfter under våra intervjuer är exempelvis olika presentationssätt i undervisningen, förklara ord och begrepp, diskutera matematik och skapa egna matematiska texter.