Academic literature on the topic 'Matematik; rumsuppfattning'

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.

Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.

Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning. Studien har sedan analyserats och bearbetats enligt fenomenografins tillvägagångssätt för analyser som följer en viss ordning i fyra steg. Resultatet visar på att arbetet med rumsuppfattning är något som sällan förekommer i förskolan och att personalen visar på och uttrycker sin brist i kunskap om detta.
Summary:  The main purpose of this study is to examine how teachers in the toddler section describes the work to highlight and make visible children's spatial awareness. The study has two main questions: how important is the spatial perception of children's mathematical development and how teachers work to develop children's spatial awareness in preschool. As a data collection method, a qualitative research method in the form of interviews was used. Five teachers from randomly selected preschools participated in the study. The study is based on the phenomenographic research approach that focuses on examining the different conceptions of a phenomenon, in this case spatial awareness. The study was then analyzed and processed according to the fenomenographic approach to the analysis that follows a specific sequence of four steps. The results show that the work on spatial awareness is something that rarely occurs in preschool and that the staff demonstrates and expresses his lack of knowledge about this.

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande läroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjätte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsområden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgå från de mål som skolverket har satt upp för åk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsområden, undersöks de kunskaper som krävs för att lösa tre räkneuppgifter i Mattestegen B Höst/Vår Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att läromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjälp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhållande till andra begrepp och framställs med hjälp av lärarens engagemang och barnens kreativitet.

Syftet med examensarbetet är att se vilken kunskap barn i förskolan har av olika lägesbegrepp och vad som kan utvecklas vidare, både med hjälp av ett pedagogiskt material, Topology Workshop 1, och genom kommunikation med barnen då de matematiska lägesbegreppen används i naturliga sammanhang. De lägesbegrepp som undersökningen har fokuserats på är inuti, på, under, bredvid, framför och bakom.

Undersökningen har genomförts som ett undervisningsförsök på en förskola med barn i åldrarna 5-6 år. Barnen har deltagit i flera olika lärandesituationer vilka har observerats utifrån ett i förhand utarbetat observationsschema.

Resultatet av undersökningen visar att samtliga barn som ingått i undervisningsförsöken med lägesbegrepp har utvecklat en säkrare kropps- och rumsuppfattning. Undersökningen visar även att pedagoger i förskolan behöver arbeta mer medvetet och systematiskt med lägesbegrepp. Därför ser vi nyttan av kompetensutbildning för pedagoger i förskolan.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare arbetar med tidsuppfattning i förskoleklassen samt varför de arbetar med det. Intervjuer med sex lärare gjordes för att synliggöra hur lärarna tänker och arbetar för att uppnå en god tidsuppfattning. Arbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv vilket delade in resultatet i materiella och språkliga verktyg. Resultatet visade att lärarna både använder konkret material men även språket i sin undervisning för att hjälpa eleverna att få en god tidsuppfattning.

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts.

Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena. De ger även en bild av hur lärare bemöter de olika könen och vad som kan vara orsakerna till likheter och skillnader inom matematiken t.ex. föräldrarnas påverkan och självskattning. Denna undersökning är avsedd till att väcka intresse och göra blivande och verksamma lärare observanta på eventuella könsskillnader inom matematiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara på barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus på matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram är för något. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn är de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fått/lärt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn är på matematik i förskolan?  samt vad som räknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor. Resultatet visar på att pedagoger idag är intresserade av matematiken i vardagen och medvetna om hur viktigt det är att aktivt arbeta med matematiken. Att det är genom språket som djupare förståelse för begreppen kan bildas. Pedagogens roll är snarare att visa på begreppen i vardagen än att ha planerad verksamhet kring ämnet. Att kartlägga barns förkunskaper är något som de flesta pedagoger önskade större möjligheter till, att det idag inte skedde i den önskvärda omfattningen. Den kartläggningsmetod som främst användes var observationer av olika varianter.