Academic literature on the topic 'Matematikundervisning utan lärobok'

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske. Som lärare är det viktigt att man ger eleverna tankeverktyg samt nödvändiga matematiska begrepp som de behöver för den fortsatta matematiska förståelsen.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fallstudien är baserad på sju observationer av matematiklektioner samt intervjuer med två lärare och tio elever. Vårt resultat visade inte någon markant skillnad mellan lärarnas undervisning. Resultatet visade däremot att elever tycker om läroboken i matematik men frågan är om läroboken är bra för elevers lärande?

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt. Läraren måste våga tro på sina egna kunskaper och inte alltid förlita sig på andra samtidigt så kan läroboken ses som ett hjälpmedel och en stöttning då läraren känner att man behöver det. Resultatet visar också att den största påverkan på organisering av undervisningen var tiden.

Abstrakt

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.

Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.

I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok.

M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet.

I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget.

Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.