Relevant bibliographies by topics / Matematiska förmågor

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Matematiska förmågor'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Matematiska förmågor.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Matematiska förmågor"

1

Engvall, Margareta. "Lärarens metodval – avgörande för vilka matematiska förmågor eleverna kan utveckla." Venue 5, no. 1 (April 25, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1656.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.

Full text
Abstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Thorsten, Anja, Joakim Samuelsson, and Marcus Samuelsson. "Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper." Högre utbildning 11, no. 2 (2021): 21. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2702.

Full text
Abstract:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Elofsson, Jessica. "Spel i förskolan stöttar förskolebarns lärande i matematik." Venue, January 25, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3447.

Full text
Abstract:
I denna artikel presenteras resultatet från en studie i förskolan där barns lärande i matematik stått i fokus. Resultaten visar att förskolebarn som ges möjlighet att spela spel som innefattar siffror och tal stöttas i sitt lärande. Olika spel stöttar olika typer av förmågor hos barnen och kan med fördel användas i förskolans verksamhet för att stötta barns tidiga lärande i matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Elofsson, Jessica. "Spel i förskolan stöttar förskolebarns lärande i matematik." Venue, January 26, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3453.

Full text
Abstract:
I denna artikel presenteras resultatet från en studie i förskolan där barns lärande i matematik stått i fokus. Resultaten visar att förskolebarn som ges möjlighet att spela spel som innefattar siffror och tal stöttas i sitt lärande. Olika spel stöttar olika typer av förmågor hos barnen och kan med fördel användas i förskolans verksamhet för att stötta barns tidiga lärande i matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Samuelsson, Joakim. "Specialpedagogisk matematikundervisning med fokus på grundläggande addition." Venue, March 30, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1798.

Full text
Abstract:
Vill du lyckas i matematik? Se till att du behärskar tabellerna med flyt. Forskning visar ett starkt samband mellan automatisering av talkombinationer inom talområdet 0–12 och elevernas förmåga att beräkna tvåsiffriga additioner och subtraktioner samt med problemlösning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Matematiska förmågor"

1

Jemt, Mikaela, and Federico Valeri. "Matematiska förmågor och programmering." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40596.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka huruvida programmering kan utveckla de matematiska förmågorna och vilken typ av programmering som då är den bästa ur didaktisk synpunkt. För att besvara frågorna så utfördes en strukturerad och systematisk litteratursökning med betoning på vetenskapligt granskat material. Litteratursökning karakteriserandes framförallt av engelska sökord då majoriteten av alla forskningsartiklar inom ämnet, även de gjorda i Sverige, skrivs på just engelska. Angående vilken typ av programmering man bör använda sig av så är resultaten tvetydiga dådet är för många olika faktorer som spelar in för att med säkerhet kunna avgöra detta i nuläget. Dock väger blockprogrammering något tyngre än standardprogrammering då den inte karakteriseras av samma branta inlärningskurva. Urkopplad programmering tycker flertalet lärare är bäst som ett komplement till någon av de andra två typerna. Problemlösnings- och resonemangsförmågorna är de förmågorna där mest forskning är gjord,därför har de fått en större plats i resultatet än övriga förmågor. På modellerings-, begrepps- och kommunikationsförmågorna har det gjorts sparsamt med forskning därför får de inte lika stor plats i resultatet. Litteratursökningen bar ingen frukt för relevans- och procedursförmågorna och dessa tas därför inte upp förrän i diskussionen. Resultatet av arbetet visar att det finns en korrelation mellan undervisning i programmering och utvecklingen av vissa matematiska förmågor, dock krävs mer forskning inom ämnet för att ha en god vetenskaplig grund för påståendet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Szabo, Attila. "Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92108.

Full text
Abstract:
The thesis deals with the interaction of mathematical abilities and the mathematical memory's role in problem-solving. To examine those phenomena, I analyzed the expression of mathematical abilities for high achieving students from upper secondary school. The study shows that the mathematical memory accounts for a relatively small proportion of time of the problem-solving process and that the mathematical memory emerges mainly during the initial phase of the process. Although the mathematical memory accounts for a small percentage of the time of the problem-solving process, the mathematical memory has a decisive role for the choice of problem-solving methods, because the students choose their solution methods in the initial phase of their problem-solving activity. The study shows that the choice of problem-solving method has significant consequences for the students' problem-solving activity; if the chosen methods did not lead to the desired outcome, so the students found it very difficult to change their initially chosen problem-solving methods. The study also shows that students who use general problem-solving methods perform better than students who use numerical methods.
Avhandlingen fokuserar matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa företeelser, har jag analyserat matematiska förmågors uttryck hos högpresterande gymnasieelever. Eleverna löste nya och utmanande matematiska problem individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlösningsprocessen och är huvudsakligen närvarande i processens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid, så är det matematiska minnet avgörande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av problemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda metoderna inte leder till önskat resultat, så har eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna problemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nilsson, Lisa, and Mikaela Kalitta. "Matematiska förmågor och kooperativt lärande." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40532.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att genom befintlig forskning undersöka på vilket sätt elever kan utveckla de fem matematiska förmågorna - kommunikations-, resonemangs-, begrepps-, metod- och problemlösningsförmågan - genom kooperativt lärande samt synliggöra elevers perspektiv av denna metod. Kooperativt lärande är en metod som bygger på sociala interaktioner där uppgiften ska leda till ett gemensamt mål. Genom sökningar i olika databaser analyserades och sammanfattades 12 olika vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att kooperativt lärande har en positiv inverkan på fyra av de fem matematiska förmågorna (undantag för metodförmågan som tas upp i diskussionen) hos elever om samarbetet fungerar som det ska samt att majoriteten av eleverna finner metoden positiv och givande. Många elever menar att det är en fördel att kunna diskutera och resonera tillsammans med sina klasskamrater när de fastnar på en uppgift, vilket är en stor del av det kooperativa lärandet. Däremot anser en del elever att ljudnivån i klassrummet kan öka när man arbetar i grupp, vilket kan leda till att det blir svårt att koncentrera sig. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig för att metoden ska fungera på ett gynnsamt sätt, läraren ska finnas som stöd genom att lyssna aktivt och ställa följdfrågor, för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin språkliga kompetens. Även gruppkonstellationerna är av yttersta vikt för att få en så lärorik undervisning som möjligt, det är viktigt att alla i gruppen deltar och att man har ett ömsesidigt beroende i gruppen, vilket är en av grundprinciperna inom kooperativt lärande. Däremot påvisar resultatet att gruppsammansättningar är en svår uppgift och att det inte finns tillräckligt med forskningsmaterial för att kunna ge konkreta rekommendationer för hur man som lärare ska sätta ihop grupper på bästa sätt, därför har relationen mellan lärare och elev stor betydelse. Läraren måste känna eleverna för att kunna göra så bra grupper som möjligt, som i sin tur ska kunna arbeta kooperativt, för att alla elever ska utveckla sina matematiska förmågor. I början av läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det klart och tydligt att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Ordet kooperativt lärande står däremot inte skrivet och läroplanen är tolkningsbar, men ett sätt att tolka den är att eleverna ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor genom just kooperativt lärande. Som framtida lärare är det relevant att undersöka det kooperativa lärandet för att veta hur man ska arbeta med denna metod för att ge eleverna optimala förutsättningar till att utveckla sina matematiska förmågor. Som ett avslut på denna kunskapsöversikt diskuteras resultatet utifrån forskningsartiklarna och personliga erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning samt frågor i relation till vårt resultat som skulle kunna vara intressanta att undersöka i framtida studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Abou-Soultan, Fattma, and Rahma Dhraief. "Behandlas de fem matematiska förmågorna? : En studie av hur olika matematiska förmågor behandlas i svenska läroböcker i matematik för årskurs 1 och 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374671.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Faag, Julia, and Louise Faag. "Programmering som matematisk lärandemiljö : Kan programmering bidra till att utveckla matematiska förmågor?" Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35421.

Full text
Abstract:
Finns det matematik i programmering? Den svenska regeringen och Skolverket verkar ha den uppfattningen. Det finns dock åsikter som pekar på motsatsen. På grund av samhällets ökade digitalisering gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på Nationella it- strategier för skolväsendet (2016). Förslaget godtogs av regeringen den 9 mars 2017. Avsikten med förslaget är att utveckla elevers digitala kompetens genom att bland annat införa programmering i läroplanen, främst i kursplanen för matematik. Den vetenskapliga grunden för förslaget har däremot ifrågasatts. Denna litteraturstudie syftar därför till att undersöka förhållandet mellan programmering och matematik gällande vilka förmågor som kan utvecklas. De förmågor som programmering i forskning beskrivs kunna utveckla, jämförs med de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Studiens slutsats är att forskning visar att programmering kan utveckla flera förmågor som kan anses vara matematiska, exempelvis problemlösningsförmåga, kreativ förmåga och samarbetsförmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Pettersson, Eva. "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11578.

Full text
Abstract:
The study aims to describe variation in the expression of students’ mathematical ability and the various ways in which their mathematical aptitude is acknowledged and supported by their teachers, parents and peers in a Swedish context. Ability is defined as a complex of various abilities each of which may be more or less pronounced in a given individual. The study is based on ten case studies of highly able students (ages 6-19). Six of the studies are longitudinal, ranging from three to six years. In order to validate the results of the case studies, two survey studies were carried out involving 180 teachers (preschool to Grade 9 in Swedish compulsory school) and 284 mathematics developers from 229 Swedish municipalities. The survey studies raised questions concerning the teachers’ personal experience of identifying and supporting highly able students, the nature of their everyday teaching, and the support given to able students. The results show that mathematical abilities can take many different forms and there is great need for pedagogical support for this group of students. Since extra resources are rarely available for the benefit of nurturing talent and since there are, as yet, no Swedish national or local policy documents that specifically address the support of talent in students, teachers are on their own in figuring out how to best help able students develop mathematically. The study points to the importance of the social norms that influence the interaction between teacher and student(s): everyday social norms as well as socio-mathematical norms, i.e. norms specific to the subject of mathematics. The latter place considerable demands on the teachers’ mathematical knowledge and competence. The benefits of early interventions, of supportive teaching environments, and of providing the students with challenging tasks and questions are also discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Brännström, Katarina. "Variationsrika uppgifter med syfte att utveckla matematiska förmågor : En analys av komplexa tal inom gymnasiekursen Matematik 4." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23673.

Full text
Abstract:
Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sernelid, Nadja, and Tove Svensson. "”Vi pratar sällan teorier, vi pratar alltid om förmågor” : Hur förskollärare resonerar kring viktiga matematiska förmågor." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23096.

Full text
Abstract:
Inledning I förskolan är matematik ett ständigt återkommande ämnesområde då matematiken finns överallt runt omkring oss, både medvetet och omedvetet. För att barn ska bli matematiska och utveckla diverse matematiska förmågor är det av stor betydelse att matematikundervisningen i förskolan är utformad för att gynna barns matematikutveckling. Alan Bishop har formulerat sex fundamentala matematiska aktiviteter som ska främja barns utveckling av matematiska förmågor, dessa är utgångspunkten i Skolverkets lärportal för matematik i förskolan. Syfte Syftet är att belysa hur några förskollärare resonerar kring sin matematikundervisning och vilka specifika matematiska förmågor som de anser är viktiga för barns lärande om matematik. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie med self report som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen består av 10 förskollärare i samma kommun, som i sina self reports skriftligt beskriver matematikundervisning och viktiga matematiska förmågor. I bearbetning och analys används Bishops sex fundamentala aktiviteter för att synliggöra matematiska förmågor i deras utsagor. Resultat Resultatet visar att matematiska förmågor kopplade till Bishops aktiviteter uppräkning, formgivning (design) och mätning framkommer som de främsta viktiga förmågorna. Förmågor kopplade till förklaring och argumentation förekommer dock i mycket mindre utsträckning än övriga. Förskollärare i studien lyfter även förmågan att kunna uttrycka sig matematiskt som relevant. Vikten av att barn får möta och tillägna sig matematiska begrepp i förskolan framhålls som betydelsefull. I resultatet redogörs för att en stor del av matematikundervisningen sker i spontana, vardagliga situationer, som vid påklädning och dukning. I den målstyrda matematiska undervisningen lyfts planering och dokumentation som centrala aspekter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wahlberg, Susanna. "Läromedlet Pixel och de matematiska förmågorna." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27937.

Full text
Abstract:
Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mellroth, Elisabet. "Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5464.

Full text
Abstract:

 

Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik.

I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet. Glädjen och tillfredsställelsen pojken visar när han lyckas lösa och förstå problem som utmanat honom matematiskt är även värt att notera.

 


 

 

 

The purpose of this study is to investigate if chosen mathematical problems work as a support for the identification of children with high abilities in mathematics. The study aims to identify the children with these abilities, according to Krutetskii, in a concrete way. Another purpose is to inspire other teachers and leading persons within the school world, to support and stimulate children with high abilities in mathematics.

In a case-study, we follow a boy during the autumn term in the fourth grade. The study shows that the chosen mathematical problems work well to identify children with a high ability in mathematics. With several concrete examples, the study shows how theses mathematical abilities within the child are revealed in the work with problem solving as a mathematical activity. The joy and satisfaction the boy shows, when he succeeds in solving and understanding the mathematical problems that have challenged him, is also worth taking notice of.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Matematiska förmågor' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography