Dissertations / Theses: 'Matematiska förmågor'

1

Jemt, Mikaela, and Federico Valeri. "Matematiska förmågor och programmering." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40596.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka huruvida programmering kan utveckla de matematiska förmågorna och vilken typ av programmering som då är den bästa ur didaktisk synpunkt. För att besvara frågorna så utfördes en strukturerad och systematisk litteratursökning med betoning på vetenskapligt granskat material. Litteratursökning karakteriserandes framförallt av engelska sökord då majoriteten av alla forskningsartiklar inom ämnet, även de gjorda i Sverige, skrivs på just engelska. Angående vilken typ av programmering man bör använda sig av så är resultaten tvetydiga dådet är för många olika faktorer som spelar in för att med säkerhet kunna avgöra detta i nuläget. Dock väger blockprogrammering något tyngre än standardprogrammering då den inte karakteriseras av samma branta inlärningskurva. Urkopplad programmering tycker flertalet lärare är bäst som ett komplement till någon av de andra två typerna. Problemlösnings- och resonemangsförmågorna är de förmågorna där mest forskning är gjord,därför har de fått en större plats i resultatet än övriga förmågor. På modellerings-, begrepps- och kommunikationsförmågorna har det gjorts sparsamt med forskning därför får de inte lika stor plats i resultatet. Litteratursökningen bar ingen frukt för relevans- och procedursförmågorna och dessa tas därför inte upp förrän i diskussionen. Resultatet av arbetet visar att det finns en korrelation mellan undervisning i programmering och utvecklingen av vissa matematiska förmågor, dock krävs mer forskning inom ämnet för att ha en god vetenskaplig grund för påståendet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Szabo, Attila. "Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92108.

Full text

Abstract:

The thesis deals with the interaction of mathematical abilities and the mathematical memory's role in problem-solving. To examine those phenomena, I analyzed the expression of mathematical abilities for high achieving students from upper secondary school. The study shows that the mathematical memory accounts for a relatively small proportion of time of the problem-solving process and that the mathematical memory emerges mainly during the initial phase of the process. Although the mathematical memory accounts for a small percentage of the time of the problem-solving process, the mathematical memory has a decisive role for the choice of problem-solving methods, because the students choose their solution methods in the initial phase of their problem-solving activity. The study shows that the choice of problem-solving method has significant consequences for the students' problem-solving activity; if the chosen methods did not lead to the desired outcome, so the students found it very difficult to change their initially chosen problem-solving methods. The study also shows that students who use general problem-solving methods perform better than students who use numerical methods.
Avhandlingen fokuserar matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid problemlösning. För att undersöka dessa företeelser, har jag analyserat matematiska förmågors uttryck hos högpresterande gymnasieelever. Eleverna löste nya och utmanande matematiska problem individuellt, under enskilda observationer. Studien visar att det matematiska minnet tar i anspråk en relativt liten andel tid av problemlösningsprocessen och är huvudsakligen närvarande i processens inledande fas. Trots att det matematiska minnet tar i anspråk en liten andel tid, så är det matematiska minnet avgörande för valet av problemlösningsmetoder eftersom eleverna väljer lösningsmetoder i processens inledande fas. Studien visar att valet av problemlösningsmetod har viktiga konsekvenser för elevers problemlösning. Om de valda metoderna inte leder till önskat resultat, så har eleverna mycket svårt för att ändra sina initialt valda lösningsmetoder. Studien visar också att elever som använder allmänna problemlösningsmetoder presterar bättre än elever som använder numeriska metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nilsson, Lisa, and Mikaela Kalitta. "Matematiska förmågor och kooperativt lärande." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40532.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att genom befintlig forskning undersöka på vilket sätt elever kan utveckla de fem matematiska förmågorna - kommunikations-, resonemangs-, begrepps-, metod- och problemlösningsförmågan - genom kooperativt lärande samt synliggöra elevers perspektiv av denna metod. Kooperativt lärande är en metod som bygger på sociala interaktioner där uppgiften ska leda till ett gemensamt mål. Genom sökningar i olika databaser analyserades och sammanfattades 12 olika vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att kooperativt lärande har en positiv inverkan på fyra av de fem matematiska förmågorna (undantag för metodförmågan som tas upp i diskussionen) hos elever om samarbetet fungerar som det ska samt att majoriteten av eleverna finner metoden positiv och givande. Många elever menar att det är en fördel att kunna diskutera och resonera tillsammans med sina klasskamrater när de fastnar på en uppgift, vilket är en stor del av det kooperativa lärandet. Däremot anser en del elever att ljudnivån i klassrummet kan öka när man arbetar i grupp, vilket kan leda till att det blir svårt att koncentrera sig. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig för att metoden ska fungera på ett gynnsamt sätt, läraren ska finnas som stöd genom att lyssna aktivt och ställa följdfrågor, för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin språkliga kompetens. Även gruppkonstellationerna är av yttersta vikt för att få en så lärorik undervisning som möjligt, det är viktigt att alla i gruppen deltar och att man har ett ömsesidigt beroende i gruppen, vilket är en av grundprinciperna inom kooperativt lärande. Däremot påvisar resultatet att gruppsammansättningar är en svår uppgift och att det inte finns tillräckligt med forskningsmaterial för att kunna ge konkreta rekommendationer för hur man som lärare ska sätta ihop grupper på bästa sätt, därför har relationen mellan lärare och elev stor betydelse. Läraren måste känna eleverna för att kunna göra så bra grupper som möjligt, som i sin tur ska kunna arbeta kooperativt, för att alla elever ska utveckla sina matematiska förmågor. I början av läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det klart och tydligt att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Ordet kooperativt lärande står däremot inte skrivet och läroplanen är tolkningsbar, men ett sätt att tolka den är att eleverna ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor genom just kooperativt lärande. Som framtida lärare är det relevant att undersöka det kooperativa lärandet för att veta hur man ska arbeta med denna metod för att ge eleverna optimala förutsättningar till att utveckla sina matematiska förmågor. Som ett avslut på denna kunskapsöversikt diskuteras resultatet utifrån forskningsartiklarna och personliga erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning samt frågor i relation till vårt resultat som skulle kunna vara intressanta att undersöka i framtida studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Abou-Soultan, Fattma, and Rahma Dhraief. "Behandlas de fem matematiska förmågorna? : En studie av hur olika matematiska förmågor behandlas i svenska läroböcker i matematik för årskurs 1 och 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374671.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Faag, Julia, and Louise Faag. "Programmering som matematisk lärandemiljö : Kan programmering bidra till att utveckla matematiska förmågor?" Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35421.

Full text

Abstract:

Finns det matematik i programmering? Den svenska regeringen och Skolverket verkar ha den uppfattningen. Det finns dock åsikter som pekar på motsatsen. På grund av samhällets ökade digitalisering gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram ett förslag på Nationella it- strategier för skolväsendet (2016). Förslaget godtogs av regeringen den 9 mars 2017. Avsikten med förslaget är att utveckla elevers digitala kompetens genom att bland annat införa programmering i läroplanen, främst i kursplanen för matematik. Den vetenskapliga grunden för förslaget har däremot ifrågasatts. Denna litteraturstudie syftar därför till att undersöka förhållandet mellan programmering och matematik gällande vilka förmågor som kan utvecklas. De förmågor som programmering i forskning beskrivs kunna utveckla, jämförs med de fem förmågorna i kursplanen för matematik. Studiens slutsats är att forskning visar att programmering kan utveckla flera förmågor som kan anses vara matematiska, exempelvis problemlösningsförmåga, kreativ förmåga och samarbetsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Pettersson, Eva. "Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11578.

Full text

Abstract:

The study aims to describe variation in the expression of students’ mathematical ability and the various ways in which their mathematical aptitude is acknowledged and supported by their teachers, parents and peers in a Swedish context. Ability is defined as a complex of various abilities each of which may be more or less pronounced in a given individual. The study is based on ten case studies of highly able students (ages 6-19). Six of the studies are longitudinal, ranging from three to six years. In order to validate the results of the case studies, two survey studies were carried out involving 180 teachers (preschool to Grade 9 in Swedish compulsory school) and 284 mathematics developers from 229 Swedish municipalities. The survey studies raised questions concerning the teachers’ personal experience of identifying and supporting highly able students, the nature of their everyday teaching, and the support given to able students. The results show that mathematical abilities can take many different forms and there is great need for pedagogical support for this group of students. Since extra resources are rarely available for the benefit of nurturing talent and since there are, as yet, no Swedish national or local policy documents that specifically address the support of talent in students, teachers are on their own in figuring out how to best help able students develop mathematically. The study points to the importance of the social norms that influence the interaction between teacher and student(s): everyday social norms as well as socio-mathematical norms, i.e. norms specific to the subject of mathematics. The latter place considerable demands on the teachers’ mathematical knowledge and competence. The benefits of early interventions, of supportive teaching environments, and of providing the students with challenging tasks and questions are also discussed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Brännström, Katarina. "Variationsrika uppgifter med syfte att utveckla matematiska förmågor : En analys av komplexa tal inom gymnasiekursen Matematik 4." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23673.

Full text

Abstract:

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sernelid, Nadja, and Tove Svensson. "”Vi pratar sällan teorier, vi pratar alltid om förmågor” : Hur förskollärare resonerar kring viktiga matematiska förmågor." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23096.

Full text

Abstract:

Inledning I förskolan är matematik ett ständigt återkommande ämnesområde då matematiken finns överallt runt omkring oss, både medvetet och omedvetet. För att barn ska bli matematiska och utveckla diverse matematiska förmågor är det av stor betydelse att matematikundervisningen i förskolan är utformad för att gynna barns matematikutveckling. Alan Bishop har formulerat sex fundamentala matematiska aktiviteter som ska främja barns utveckling av matematiska förmågor, dessa är utgångspunkten i Skolverkets lärportal för matematik i förskolan. Syfte Syftet är att belysa hur några förskollärare resonerar kring sin matematikundervisning och vilka specifika matematiska förmågor som de anser är viktiga för barns lärande om matematik. Metod Undersökningen är en kvalitativ studie med self report som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen består av 10 förskollärare i samma kommun, som i sina self reports skriftligt beskriver matematikundervisning och viktiga matematiska förmågor. I bearbetning och analys används Bishops sex fundamentala aktiviteter för att synliggöra matematiska förmågor i deras utsagor. Resultat Resultatet visar att matematiska förmågor kopplade till Bishops aktiviteter uppräkning, formgivning (design) och mätning framkommer som de främsta viktiga förmågorna. Förmågor kopplade till förklaring och argumentation förekommer dock i mycket mindre utsträckning än övriga. Förskollärare i studien lyfter även förmågan att kunna uttrycka sig matematiskt som relevant. Vikten av att barn får möta och tillägna sig matematiska begrepp i förskolan framhålls som betydelsefull. I resultatet redogörs för att en stor del av matematikundervisningen sker i spontana, vardagliga situationer, som vid påklädning och dukning. I den målstyrda matematiska undervisningen lyfts planering och dokumentation som centrala aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Wahlberg, Susanna. "Läromedlet Pixel och de matematiska förmågorna." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27937.

Full text

Abstract:

Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Mellroth, Elisabet. "Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5464.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik.

I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet. Glädjen och tillfredsställelsen pojken visar när han lyckas lösa och förstå problem som utmanat honom matematiskt är även värt att notera.

The purpose of this study is to investigate if chosen mathematical problems work as a support for the identification of children with high abilities in mathematics. The study aims to identify the children with these abilities, according to Krutetskii, in a concrete way. Another purpose is to inspire other teachers and leading persons within the school world, to support and stimulate children with high abilities in mathematics.

In a case-study, we follow a boy during the autumn term in the fourth grade. The study shows that the chosen mathematical problems work well to identify children with a high ability in mathematics. With several concrete examples, the study shows how theses mathematical abilities within the child are revealed in the work with problem solving as a mathematical activity. The joy and satisfaction the boy shows, when he succeeds in solving and understanding the mathematical problems that have challenged him, is also worth taking notice of.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Ahlberg, Sandra. "Elevers möjlighet att utveckla matematiska förmågor utifrån läromedlet Pixel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17790.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att ta reda på i vilken utsträckning elever ges förutsättningar att utveckla de olika förmågor som beskrivs i kursplanen för ämnet matematik, LGR11, när undervisningen bygger på ett vanligt förekommande läromedel, Pixel. Metoden är kvalitativ och det har skett en textanalys på geometriavsnitten i läromedlet. De förmågor som eleverna når upp till är att använda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att själva kunna välja olika sätt att lösa uppgifter. De får även kunskap att förstå och använda olika uttrycksformer. Eleverna uppmuntras inte med hjälp av detta läromedel, att föra egna matematiska diskussioner.
The purpose of the essay is to evaluate to what extent students are given possibilities to develop the various abilities, as described in the course syllabus for the subject mathematics, LGR11, when the teaching is based on a commonly occurring teaching material. The method is qualitative and an analysis of the text in the teaching material's geometry chapters has been performed. The findings were that students get to learn some of the abilities required in the course syllabus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Larsson, Matilda, and Mikaela Evertsson. "De fem matematiska förmågorna eller ej , är det en viktig grej? : En studie om läroböckers behandling av läroplanens fem matematiska förmågor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276282.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Örtenmark, Nilsson Elsa. "Kan vi räkna med läromedlen? : En innehållsanalys av två läroböcker i matematik för årskurs 1–3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68463.

Full text

Abstract:

Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Martinsson, Josefin. "Muntlig matematisk kommunikation i relation till grundskolans fem förmågor : En litteraturstudie som behandlar vad den muntliga matematiska kommunikationen har för betydelse för elevernas möjlighet till att utveckla grundskolans fem matematiska förmågor." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25533.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien har varit att ta reda på huruvida muntlig matematisk kommunikation kan stödja elevernas utveckling av grundskolans fem förmågor. Studien påvisar att muntlig kommunikation är ett undervisningsmoment som ej får förbises för elevernas möjlighet att uppnå grundskolans förmågor. Detta understryks med en bakgrund där kommunikation i stort, förmågorna samt den muntliga matematiska kommunikationen behandlas. Vidare följer en metodpresentation där det redogörs för studiens design, sökprocessen samt de etiska principer som denna studie har tagit hänsyn till. Resultatet presenteras i form av peer – review artiklar som på olika sätt stödjer den muntliga matematiska kommunikationen, påvisar för hur man kan uppnå grundskolans fem förmågor via muntlig kommunikation och ger konkreta undervisningstips på hur man kan bedriva en kommunikativ matematikundervisning. Slutligen behandlas metoden, bakgrunden och resultatet i en diskussion där de dels ställs mot varandra men även stärker varandra. I diskussionen förekommer det även en del egna tankar från författaren av denna systematiska litteraturstudie. De egna tankarna styrks alltid av vad bakgrunden samt resultatet har delgett.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Eriksson, Hansson Evelina. "Läromedel för alla : Även för elever med särskilda matematiska förmågor." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25323.

Full text

Abstract:

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg. Resultatet visar att flera läromedel saknar en välutvecklad struktur och uppgifter som är gynnsamma för elever med särskilda matematiska förmågor. Däremot innehåller de flesta lärarhandledningarna stöd till lärarna för att de ska kunna anpassa och utmana dessa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Balan, Andreia. "Uppfattningars betydelse för lärande : En studie av några gymnasieelevers matematiska förmågor och uppfattningar om matematik." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1777.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Segervill, Jonas, and Hanna Jiborn. "Träning och bedömning av de matematiska förmågorna." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34816.

Full text

Abstract:

De matematiska förmågornas aktualitet i senaste läroplanen gör dem relevanta att undersöka inom ramen för detta examensarbete. Vi har under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt en viss osäkerhet kring hur arbetet med förmågorna lämpligen kan se ut. Tillsammans med vårt stora intresse av förmågorna ligger detta till grund för arbetets syfte, som är att undersöka hur förmågorna implementeras i matematikämnet idag.I studien har vi valt att fokusera på formerna för träning samt bedömning av förmågorna. Studien är avgränsad till att enbart omfatta gymnasieskolan. Metoden för att undersöka detta är en anonym enkät bestående av skrivfrågor, kryssfrågor och en matris. Resultatet visar att det förekommer en god variation av former vid träning av förmågorna, men inte i samma utsträckning vid bedömning av dem. Vidare att samtliga förmågor, med undantag av relevansförmågan, bedöms i lika stor utsträckning men tränas i mycket varierande utsträckning. Det finns alltså en obalans mellan det som tränas och det som bedöms. En orsak som forskningen visar på är tidsbristen och svårigheten att ta fram uppgifter som tränar de olika förmågorna. Resultatet visar även att det är lättast att skapa övningar/aktiviteter som tränar procedurförmåga. Men det visar sig samtidigt vara väldigt svårt att komma på övningar/aktiviteter som explicit tränar relevansförmågan. Mer än hälften av lärarna kryssar i att de inte tränar förmågan över huvud taget. Detta resultat stämmer väl överens med nyutgiven forskning som vi har tagit del av. Forskningen påvisar svårigheten att träna och bedöma relevansförmåga och föreslår att den betraktas som en kumulativ förmåga. Vi gör tolkningen att antalet påkomna övningar/aktiviteter speglar hur frekvent en förmåga uttryckligen tränas i undervisningen. Detta innebär att procedurförmågan är den dominerande förmågan i undervisningen. Vi drar slutsatsen att undervisningen inte har förändrats på det sätt som Skolverket önskar, något som vi finner stöd för i nyutgiven forskning på området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Mathilda, and Emelie Reveny. "GER LÄROMEDEL ELEVER CHANSEN ATT BEHANDLA DET CENTRALA INNEHÅLLET SAMT UTVECKLA MATEMATISKA FÖRMÅGOR?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34871.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har sin utgångpunkt i forskning som visar att läromedel ofta bestämmer vad skolmatematik definieras som samt att svenska elever presteras sämre inom matematik på de två internationella undersökningarna PISA och TIMSS. Undersökningen TIMSS visa att svenska elever presteras sämre inom området algebra samt att lärare oftast använder sig av läromedel i bokformat. Med detta vill vi undersöka om två utvalda läromedel behandlar det obligatoriska momenten i styrdokumenten för den första kursen på gymnasieskolan för skolämnet algebra. Det vill säga om läromedlen behandlar det centrala innehållet samt om eleverna får chans att träna på de sju förmågorna för att kunna nå de kunskapskrav som finns. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning av två läromedel, ett läromedel i bok form och ett digitalt läromedel, där vi undersökte om vi kan se att det centrala innehållet uppfylls samt om vi kan se om det finns aspekter som ger eleverna möjlighet att träna på de sju förmågorna. Resultatet av denna undersökning visar att läromedel behandlar de obligatoriska delarna från styrdokumenten på ett likvärdigt sätt bortsätt från att ena läromedlet har genomgångar och uppgifter med en verklighetsanknytning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Atterby, Saga, and Isabell Åström. "Finn fem matematiska förmågot : En kvantitativ innehållsanalys om hur de fem matematiska förmågorna representeras i matematikläroböcker i årskurs fyra." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451192.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Karlsson, Linda. "Undervisning för elever med särskilda matematiska förmågor : En studie om hur lärares undervisning i grundskolans tidigare år bedrivs och anpassas till elever med särskilda matematiska förmågor." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36791.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students. In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school. The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers’ explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary. Some of the teachers stressed that the teaching they were carrying made it possible for adaptation in the normal teaching while others stressed that they made adjustments to fit the current student best. The result showed two challenges that many of the teachers saw in the creation of a teaching adapted for students with special mathematical abilities. These challenges were time and group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jonasson, Pernilla. "Matematik på samma förutsättningar? : En läromedelsanalys om förutsättningar för utveckling av matematiska förmågor i olika gymnasieprogram." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30118.

Full text

Abstract:

I det här arbetet utfördes en läromedelsanalys. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar läroböcker i matematik ger elever på olika gymnasieprogram att utveckla de matematiska förmågorna som finns presenterade i dagens läroplan för gymnasiet. Utifrån en kvantitativ analys av tre läroböcker undersöktes vilket utrymme de matematiska förmågorna fick relativt varandra. Dessutom undersöktes hur de var fördelade över olika svårighetsgrader. I studien valdes tre läroböcker som riktar sig till olika gymnasieprogram. Detta gjordes för att det jämförande resultatet skulle kunna påvisa eventuella skillnader i de förutsättningar elever i olika gymnasieprogram får att utveckla matematiska kunskaper. Resultatet visade att förmågorna fick olika utrymme i läromedlen, där begreppsförmågan och procedurförmågan gavs störst plats. Däremot visade analysen att det inte gjordes någon stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen utan att förmågorna fördelades på samma sätt i de tre studerade böckerna. Vidare visade resultatet att över hälften av alla uppgifter, i samtliga böcker, tillhörde den lättaste svårighetsnivån. Detta diskuterades kunna ha didaktiska konsekvenser. Till exempel att eleverna inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla förmågorna med avseende på det tekniska avancemanget. Dock framgick ingen tydlig skillnad mellan de olika böckerna. Slutsatsen drogs att, utifrån läroboken, får elever på gymnasiet inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla alla matematiska förmågor. Däremot skulle förutsättningarna kunna sägas vara likvärdiga mellan de olika gymnasieprogrammen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eng, Johan, and Madeleine Granberg. "Krutetskiis matematiska förmågor och elevers betyg : Går de hand i hand?" Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6904.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information. I två grupper visade eleverna dessutom förmågan att tänka flexibelt och förmågan att generalisera. Den fjärde gruppen innehöll en elev som ensam visade de fem förmågor vi hoppades skulle komma fram, förmågan att memorera matematiskt material är det svårt för oss att avgöra om de har då vi inte vet vad de har sysslat med tidigare. Vi förväntade oss inte heller att förmågan att tänka baklänges skulle visas. Av de 14 elever som ingick i undersökningen fanns där en elev som visade mer matematisk begåvning än vad elevens betyg indikerade. Avslutningsvis kan vi i vår undersökning inte se något samband mellan elevers betyg och antalet förmågor de visar upp vid problemlösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Swiggs-Malmevik, Josephine. "Icke-traditionella undervisningsmetoder i matematik - Lärares syn på deras fördelar, nackdelar, ramfaktorer samt syn på matematiska kompetenser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181886.

Full text

Abstract:

Matematikundervisning består oftast av att läraren håller en kort genomgång, varefter elever på egen hand får räkna uppgifter inom det beskrivna innehållet. Förutom denna traditionella undervisningsmetod (TU) finns även andra icke-traditionella undervisningsmetoder (ITU). Svensk matematikundervisning har även visats främja huvudsakligen procedurhanteringskompetens, en av flera kompetenser som matematikundervisning ska främja enligt vissa teoretiska ramverk. I detta examensarbete besvarade ITU-praktiserande matematiklärare från Sverige, Danmark och Australien en enkät samt diskuterade sin undervisning i intervjuer, inklusive hur de anser att olika matematiska kompetenser bäst kan utvecklas hos högstadieelever. Lärarna uttryckte fördelar med ITU såsom ökad elevmotivation, självständighet och prestation. De nämnde även nackdelar och ramfaktorer som begränsar dem i deras undervisning, till exempel tidsåtgång, elevernas låga självförtroende och traditionella syn på matematikämnet. Lärarna bidrog även med konkreta tips på hur man som lärare kan fokusera på specifika kompetenser genom till exempel fokus på alternativa lösningar, begreppskartor, spel, gruppuppgifter och helklassdiskussioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Östergren, Linn. "De matematiska förmågorna i gymnasieundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60063.

Full text

Abstract:

Studien behandlar matematiklärarnas syn på de sju matematiska förmågorna och hur förmågorna kommer till uttryck i lärarnas undervisning. Syftet studeras med hjälp av intervjuer av matematiklärare i gymnasieskolan samt observationer av lärarnas lektioner. Resultatet av studien visar på att lärarna är medvetna om hur deras undervisning behandlar de matematiska förmågorna. Vidar visar studien att lösning av rutinuppgifter dominerar undervisningen, vid dessa tillfällen berörs till största del procedur- och begreppsförmågan. I studien framkom att lärarna anser att det finns oklarheter i de matematiska förmågornas definition och att arbetet med förmågorna är tidskrävand. Baserat på undersökningen kan det tänkas att förmågorna anses vara tidskrävande på grund av att det inte finns material som är anpassat för arbete med förmågorna samt att nya områden inom matematiken måste introduceras i ett högt tempo. Lärarna lyfter att en positiv aspekt med de matematiska förmågorna är att de bidrar till en varierad undervisning.
This study´s purpose is to show mathematics teachers view on the seven mathematical competencies and how the competencies reflect the teacher’s teaching. The study is based on interviews of mathematics teachers in secondary schools and observations of the teacher’s lessons. The result of the study shows that teachers are aware of how their teaching covers the mathematical competencies. The study also shows that solving routine tasks dominates teaching. In these occasions mainly the procedural and conceptual competency are involved. It appeared that the teachers are unhappy with uncertainties in the definitions of the mathematical competencies. The teachers highlight that the competencies are a time consuming process. This study reveals that it can depend on that there is no material that is adapted to the work with the competencies and that new areas within mathematics must be introduced frequently. The teachers believe the positive aspects of the mathematical competencies are that the competencies contribute to a variation in the teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Jonsson, Amanda, and Emmy Lankestad. "Stor glädje och en inre drivkraft : Några lärares erfarenheter av elever med väl utvecklade matematiska förmågor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39648.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet. Resultatet visar att elever med väl utvecklade matematiska förmågor utmärker sig gentemot klasskamraterna i form av den drivkraft och glädje till ämnet eleverna har. Lärarna har metoder och arbetssätt som de menar kan utmana alla elever i klassen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Mellström, Marcus, and Marie Hansson. "Individualisering och fallenhet för matematik : En litteraturstudie om elever med fallenhet för matematik samt individualisering av matematiska uppgifter som syftar till att främja utvecklingen hos dessa elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91077.

Full text

Abstract:

Den här systematiska litteraturstudien tar utgångspunkt i två frågeställningar med inriktning mot skolans lägre årskurser. Studien fokuserar på hur elever med fallenhet för matematik definieras samt hur individualisering kan komma till uttryck i matematiska uppgifter för att gynna dessa elevers fortsatta lärande. Utifrån resultatet i studien har det framkommit att elever med fallenhet definieras genom olika synsätt och förmågor. Det har även framkommit att det finns olika benämningar för begreppet fallenhet vilket den här studien belyser. Detsamma gäller definitionen av en matematisk uppgift. Utifrån studiens resultat kan det utläsas att elever med fallenhet för matematik innehar förmågor som att generalisera, vara flexibel, ha ett matematiskt minne samt ha en vetgirighet och nyfikenhet utöver det vanliga. Genom resultatet kopplat till frågeställning två konstateras det att en matematisk uppgift bör bygga på problemlösningen som grund med möjlighet för eleven att välja olika vägar för att nå ett resultat. Den här studien kan gynna professionen genom att synliggöra hur lärare kan bemöta elever med fallenhet för matematik samt vidareutveckla deras förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nilsson, Moa, and Anna Schertell. "Utvecklingsmöjligheter för elever med fallenhet för matematik : - En studie om hur undervisningen kan anpassas för dessa elever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60548.

Full text

Abstract:

I den här studien undersöks det hur tre utvalda lågstadielärare beskriver elever med fallenhet för matematik samt hur de anpassar undervisningen till dessa elever. Undersökningen grundar sig på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer med lärare och observationer av elever. Studien problematiserar lärarens förhållningssätt gentemot de här eleverna för att kunna motivera dem att utveckla sina matematiska förmågor. I resultatet presenteras skildringar på hur lärarna i studien arbetar med elever med fallenhet och deras syn på begreppet fallenhet. Resultatet visar att lärarna i studien har olika definitioner av begreppet, vilket gör att de förhåller sig olika mot eleverna och därmed väljer att anpassa samt motivera sina elever på olika sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Andersson, Cecilia, and Gry Wallin. "En studie om kommunikativa arbetsmetoder i matematikundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91074.

Full text

Abstract:

I denna studie presenteras ett forskningsbaserat synsätt av viktiga aspekter i planeringen av en kommunikativ arbetsmetod i relation till området proportionalitet. Utifrån forskningsbaserade metoder skapades ett teoretiskt ramverk att utgå från i planering och genomförande av en kommunikativ matematikundervisning som behandlar proportionalitet. Studien genomfördes med två olika elevgrupper i årskurs 4 – 6. Syftet med studien var att med utgångspunkt i forskning ta reda på hur proportionalitet kan undervisas genom en kommunikativ arbetsmetod för att elever ska utveckla matematisk kompetens. Studiens metod var Lesson Study som utgick från det teoretiska ramverket för att skapa en lektion och därefter förbättra lektionen utifrån en analys av lektionen. Den kommunikativa arbetsmetodens påverkan på elevernas lärande granskades genom en analys av undervisningen samt deltagarnas testresultat. Resultatet indikerade att den framtagna kommunikativa undervisningsstrukturen främjade elevernas utveckling av matematisk kompetens och förståelsen för det matematiska innehållet proportionalitet. I diskussionen konstateras att mer forskning och läromedel om kommunikativa arbetsmetoder krävs för att stödja lärare i användandet av kommunikation i matematikklassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Holm, David, and Miranda Halimi. "Läromedelsanalys: Hur uttrycks de matematiska förmågorna i två läromedel inom problemlösning och algebra." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55104.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning de fem matematiskaförmågorna förekommer i läromedlen och vilka möjligheter detta ger eleverna attutveckla de fem matematiska förmågorna som Skolverket specificerar i det centralainnehållet och som krävs för att skapa en god matematisk kompetens. De femmatematiska förmågorna som är centrala i studien är kommunikationsförmågan,problemlösningsförmågan, resonemangsförmågan, metodförmågan ochbegreppsförmågan.Ansatserna i studien är både kvalitativa och kvantitativa och grundar sig i detsociokulturella perspektivet samt den kognitiva utvecklingspsykologin.Resultatet identifierar vilka möjligheter två läromedel ger eleverna att få utvecklaförmågorna men också om läromedlet ger uttryck för de förmågor som är centrala istudien. I resultatet framkommer det att läromedlen ger uttryck för samtligaförmågor, dock uttrycks en förmåga mindre i båda läromedlen vilket resulterar i attmöjligheten att utveckla förmågan för eleverna är mindre.Slutsatsen antyder på att båda läromedlen syftar till att utveckla förmågorna även fastde är uppbyggda på olika sätt. Vi kunde även dra slutsatsen att en förmåga uttrycktesmindre och gav mindre möjlighet till eleverna att utveckla, vilket varkommunikationsförmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Pettersson, Eva. "Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk praktik." Licentiate thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2549.

Full text

Abstract:

Denna avhandling handlar om barns och elevers individuella olikheter och är en del av projektet "Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik” vid Växjö universitet, finansierat av Vetenskapsrådet. Syftet är att studera elever med särskilda förmågor i matematik och den pedagogiska praktik som är deras vardag. Hur kan dessa elever och deras omgivning beskrivas och hur upptäcker, identifierar och bemöter lärare dessa elever? Två empiriska studier har genomförts, en fallstudie där vi får följa två elever genom deras senare år i grundskolan samt en enkätstudie med 180 lärare i grundskolansom fått beskriva sin undervisning i matematik och sin bild av elever med särskilda förmågor i matematik. Fallstudien visar att det finns både gemensamma egenskaper och olikheter när det gäller personlighet och uttryck för den matemtiska förmågan hos de elever som deltog i studien, variationer som behöver mötas med varierade åtgärder. Enkätstudien visar på en snäv syn hos lärare när det gäller bedömning av matematisk förmåga, de elever som enligt lärarna utmärker sig som förmågor gör det genom att arbeta snabbt, tänka snabbt, de är oftast aktiva och självständiga på lektionerna och skriver bra resultat på proven. Denna syn på förmåga kan kopplas samman med den undervisningsmodell som dominerar i grundskolan idag, tyst matematik med hjälp av läromedel. Studien visar att en sådan undervisning inte ger elever med särskilda förmågor i matematik det stöd och den stimulans de är i ehov av för att utvecklas efter sina förutsättningar.

This study concerns students’ individual differences and is part of a research project Gifted Education in Mathematics financedby the Swedish Research Foundation. The aim is to study students with high abilities in mathematics in their daily learning environments: How can these students and their teaching‐learning situations be described and how do teachers experience, identify and treat these students? Two empirical studies were carried out, a casestudy of two pupils who were followed through their later years in compulsory school, and a survey of 180 compulsoryschool teachers covering questions about their teaching practices in mathematics and their views on highly able students. The case studies show that there are both individual differences and common traits among the talented students who took part i the study, variations which call for a varied provision for these students. However, the survey shows that teacher have narrow views of what characterises talented students as hardworking, high achieving etc, views closely related to the dominant model for classroom provision as individualised teaching highly dependent on textbooks. The study shows that such teaching does not give the talented students the support and encouragement that they need in order t develop according to their needs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Fröjdlund, Mathilda. "Kooperativt Lärande : Lärares arbete för utveckling av elevers matematiska kunskaper och förmågor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35905.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hedin, Elsa, and Matilda Karhunen. "De fem matematiska kompetenserna : En studie som undersöker kompetensernas framträdande i områdena algebra och statistik i åtta matematikläroböcker för årskurs 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341589.

Full text

Abstract:

Den här studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning eleverna gavs möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna från Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) i studien kallat de fem kompetenserna. Det med utgångspunkt i områdena algebra och statistik i åtta utvalda matematikläroböcker för årskurs 3. För studien användes kvantitativ innehållsanalys med en textanalytisk inriktning som metod eftersom förekomsten av kompetenser i uppgifter skulle räknas. Analysen visade att samtliga fem matematiska kompetenser förekommer i matematikläroböckerna men att de prioriteras olika både i läroböckerna, mellan områdena algebra och statistik och i uppgifterna. Problemlösningskompetens visar sig exempelvis förekomma i få av uppgifterna medan begrepp- och metodkompetens förekommer i nästintill samtliga uppgifter. Efter analysen kan man som lärare ha blivit uppmärksammad på att det är nödvändigt att granska innehållet i matematikläroböckerna innan användning i undervisningen. Det för att läraren ska kunna planera sin undervisning därefter och eventuellt kunna komplettera med uppgifter som tränar andra kompetenser än de som matematikläroboken innehåller.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Carlsson, Hanna. "Utmaningar i gymnasielärares arbete med de matematiska förmågorna." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28656.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete tar sin utgångspunkt internationella undersökningar och forskning om matematikundervisningen i Sverige. En nedåtgående trend har beskrivits parallellt med att svensk skola har kritiserats för en undervisning med alltför stort fokus på procedurer, enskilt räknande samt utantillkunskap och för lite utrymme för bland annat problemlösning och kreativt matematisk tänkande. I dagens läroplan har betydelsen av fler matematiska förmågor framhävts och ett ramverk för matematisk kunskap används för att visa på olika typer av kunskap. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om varför vissa lärare väljer att fokusera på procedurförmågan i sådan utsträckning att möjligheterna att utveckla övriga förmågor begränsas. Studien har en kvalitativ ansats och innefattar intervjuer med fem yrkesverksamma gymnasielärare i matematik. Dessa berättar hur de arbetar med läroplanens matematiska förmågor och vilka utmaningar de har upplevt i arbetet med detta. Resultatet visar på ett antal utmaningar som skulle kunna leda till en procedurfokuserande undervisning. Undervisning som tar upp en bredd av matematiska förmågor kräver mer tid, speciellt i grupper med svaga eller spridda förkunskaper. Vissa menar att begrepp och procedurer behöver behandlas innan övriga förmågor kan utvecklas. Lärarna berättar också att det är enklare att arbeta med begrepp och procedurer. I klasser där lärarna kämpar för att eleverna ska nå godkänt påverkas undervisningen av att de matematiska förmågorna tycks svårare att särskilja på E-nivå och att poängen på det nationella provet är viktade mot begrepps- och procedurförmågan. Ur resultaten framkommer även att det upplevs som svårare att arbeta med de matematiska förmågorna i högre kurser och att det verkar finnas specifika utmaningar i att träna elevernas relevans- och modelleringsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Luu, Thi Le Hang. "Gymnasieelevers arbete med matematiska textuppgifter : och deras svårigheter i att lösa dessa textuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69986.

Full text

Abstract:

I matematikundervisningen på gymnasieskolan går den mesta tiden åt till elevernasenskilda arbeten med övningsuppgifter, uppgifternas innehåll är till stor del enbartmatematiska symboler med olika svårighetsgrader. Övningsuppgifterna går ut på atteleverna ska träna upp olika färdigheter och matematiska förmågor. Syftet med minstudie är att undersöka gymnasieelevers arbete med matematiska uppgifter i textform,vad eleverna har för svårigheter/brister i arbetet med dessa uppgifter. Eleverna somdeltog i studien fick lösa fyra textuppgifter, liknande textuppgifter finns i läroboken,därefter besvarade eleverna en enkät och slutligen intervjuades några av eleverna.Resultatet visar att eleverna har begränsade räknefärdigheter och har svårt att välja utinformation ur texten. Förutom dessa brister har eleverna problem med textuppgifternaberoende på deras lässtrategier, de lägger uppmärksamheten på symboler, uttryck ochsignalord istället för helheten. Resultatet visar att eleverna i allmänhet inte har svårt attförstå den språkliga aspekten av textuppgifterna, men de har svårt att förstå innebördenav matematiska begrepp och uttryck, för att kunna välja lämplig lösningsmetod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Danielsson, Linda, and Karin Sternefors. "Vad i undervisning genom problemlösning i grupp har forskning visat påverkar elevers matematiska förmågor?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-61564.

Full text

Abstract:

Problemlösning inom matematikundervisning är något som har blivit mer uppmärksammat under de senaste decennierna. Även i den svenska läroplanen för grundskolan har problemlösning fått en större plats och är en av de fem matematiska förmågor som elever ska få möjlighet att utveckla i skolan. I de svenska styrdokumenten läggs också fokus på kommunikation, där elever ska få möjlighet att samtala och resonera kring matematik. Detta kan ske genom att eleverna får arbeta tillsammans med sina klasskamrater i olika gruppkonstellationer. Arbete med problemlösning i grupp kan utformas på olika sätt och påverkar elevers matematiska kunskapsutveckling. I denna systematiska litteraturstudies resultat framkommer det tre övergripande teman, om hur problemlösning i grupp kan stödja elever i deras utveckling av deras matematiska förmågor; hur problemlösningen utformas, på längre och kortare sikt, tillgång till stödstrukturer och hjälpmedel och gruppsammansättningens påverkan.
Problem solving within mathematics teaching has been more highlighted during the last decades. In the Swedish curriculum for primary school problem solving has got a bigger role, being one of five mathematical competencies that students should be given the chance to develop during school. In the Swedish curriculum there is also a focus on communication and how students should get the opportunity to engage in conversations and to reason about mathematics. This can be brought out by letting the students work together with their classmates in different kinds of group constellations. Problem solving in groups can be designed in different ways and affects the development of students’ mathematical competencies. In this systematic literature study three general themes were discovered, on how problem solving in groups can support students in developing their mathematical competencies; how problem solving can be designed, under a longer or shorter period of time, access to supporting structures and tools and the group constellation’s affect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jansson, Sofie, and Frida Rosenblad-Grönlund. "De fem matematiska förmågornas utrymme i läroboken inom geometri." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35501.

Full text

Abstract:

Denna studie har syftat till att diskutera huruvida de läroböcker i matematik som används idag räcker som undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna som skrivs fram i styrdokumenten, avgränsat till geometri. Vi kommer analysera och jämföra utrymmet av förmågorna i två utvalda läroböcker.Studien är textanalytiskt inriktad och har genomförts i form av en innehållsanalys där kvalitativa, kvantitativa och komparativa metoder tillämpats för att analysera materialets innehåll. Materialet som studerats är matematikläroböckerna Mästerkatten 2A och Mattedetektiverna 2A. Resultatet visar att alla de matematiska förmågorna synliggörs i båda läroböckerna men i olika utsträckningar. Begreppsförmåga är den förmåga som ges märkbart störst utrymme, då den förekommer i nästa samtliga uppgifter. Antalet uppgifter där metod- respektive problemlösningsförmågan behandlas finns i ungefär lika stort utrymme i båda läroböckerna. Skillnader kan ses utifrån utrymmet av resonemang- och kommunikationsförmågan, där Mattedetektiverna har fler uppgifter som behandlar dessa jämfört med Mästerkatten. Båda läroböckerna, oberoende av förekomsten av de olika förmågorna, är användbara. Det är dock viktigt att som lärare vara medveten om respektive förmågas utrymme, då det kan behövas komplettering i annan form än enbart arbete i läroböckerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ericson, Martina, and Lisa Mengel. "Allt i en och samma bok? : Förstå, förklara och formulera dina matematiska förmågor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75708.

Full text

Abstract:

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hansson, Elias, and Anna Orregård. "Vilka matematiska förmågor kan elever utveckla egentligen? : En textanalys av matematikläromedel för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415681.

Full text

Abstract:

Denna studie är framtagen för att analysera och jämföra vilka matematiska förmågor som två läromedelsserier i matematik för årskurs 1-3 möjliggör för eleverna. Det genomförs även en jämförelse mellan de två läromedelsserier som analyseras i uppsatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys som metod för att analysera förekomsten av uppgifter i läromedel som kan utveckla matematiska förmågor. De läromedel som analyserats är Matte Direkt: Safari och Uppdrag Matte: Mattedetektiverna. I analysen har vi utgått från det ramverk som Lithner m.fl. (2010) har tagit fram för att underlätta kategorisering av matematiska förmågor. Resultatet visar att de två läromedel vi analyserat kan utveckla alla sex matematiska förmågorna. Utvecklingen av procedur- och kommunikationsförmågan är prioriterad i dessa läromedel medan uppgifter som utvecklar problemlösnings- och resonemangsförmågan är underrepresenterade. Detta resultat pekar på att lärare som är starkt vägledda av läromedel i matematik för årskurs 1-3 behöver komplettera med uppgifter som kan utveckla speciellt problemlösnings- och resonemangsförmågan då möjligheterna att utveckla dessa inte är tillräckliga i läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Jonsson, Elin, and Frida Karlsson. "Ett problemlösande förhållningssätt till matematik : Studie om Singaporemodellen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160954.

Full text

Abstract:

Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bergfors, Tobias, and Jonathan Stark. "Elever med fallenhet för matematik och problemlösningsuppgifters möjliga inverkan på dessa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60825.

Full text

Abstract:

Den här systematiska litteraturstudien är uppdelad i två resultatdelar. Den första delen har fokus på de två första frågeställningarna i studien och består av två mindre forskningsöversikter angående vad som utmärker en elev med fallenhet, samt definitionen av problemlösningsuppgifter. Den andra delen har frågeställning tre som grund och är en metaanalys som visar vad problemlösningsuppgifter har för möjlig inverkan på elever med fallenhet. Resultaten visar att en elev med fallenhet för matematik ständigt hittar lämpliga tillvägagångssätt för att komma fram till rätt svar. De har en matematisk förmåga utöver en normalbegåvad elev och de utmärker sig i tidig ålder genom att vara nyfikna. Genom analysen framkom det att elever med fallenhet för matematik har en möjlighet att utveckla flera av sina matematiska förmågor vid problemlösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Laurin, Isabella. "Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20761.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Ahlberg, Josefin, and Emma Engberg. "Matematisk problemlösningsförmåga : Hur problemlösning behandlas i två läroboksserier för lågstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403262.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekom i matematikläroboksserierna Mondo och Favorit matematik. Läroboksserierna omfattar totalt åtta böcker för årskurs 1 och årskurs 3. Utöver detta gjordes en jämförelse mellan läroboksserierna för att synliggöra likheter och skillnader. Studien bygger på en syn på matematikinlärning som utgörs av utveckling av olika förmågor, varav en är problemlösningsförmåga. Tillsammans bildar förmågorna matematisk kompetens – ett bemästrande av matematik. Studien utgår främst från Niss och Højgaard (2019), Kilpatrick (2001) samt den svenska läroplanen (Skolverket, 2011) med kommentarmaterial (Skolverket, 2017), där matematisk kompetens och förmågor spelar en väsentlig roll. Utifrån dessa skapades ett analysverktyg som användes för att lokalisera hur stor andel sidor i läroböckerna som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och de delar förmågan utgörs av. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de olika läroboksserierna gällande i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekommer. Läroboksserien Mondo innehåller en betydande större andel sidor som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och har, med vissa undantag, en större andel sidor som möjliggör utveckling av de olika delarna av problemlösningsförmåga. Då tidigare forskning visat att undervisning i matematik påverkas av den lärobok som används, innebär resultatet av denna studie att val av lärobok kan få konsekvenser för elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Joelsson, Jeanette. "Konsten att räkna utan att räkna : De automatiserade tabellkunskapernas betydelse för de matematiska strängarnas sammanflätning." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16240.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka; hur automatiserade grundskoleelever i årskurs 6 och årskurs 9 är när det gäller tabellkunskaper, samt vilka samband det finns mellan automatiserade tabellkunskaper och prestationerna på de nationella proven. Även tankar och uppfattningar gällande färdighetsträning av tabellkunskaper har undersökts. Inom det matematikdidaktiska perspektivet möts de kognitiva och biologiska modellerna kring arbetsminnets begränsningar och procedurminnets betydelse för det matematiska flytet. Det teoretiska ramverket Adding It Up - Helping Children Learn Mathematics, som inspirerat vår nuvarande kursplan i matematik (Lgr 11, 2011), ramar in de samband som undersökts. Genom att använda mixed method research har både en kvantitativ och en kvalitativ studie genomförts med syftet att stärka bilden av problemet. Kvantitativa data har inneburit resultat på tabelltester och resultat på nationella prov från elever i årskurs 6 och årskurs 9. Dessa resultat har sedan kompletterats med kvalitativa data i form av observationer vid testtillfällena samt intervjuer med specialpedagog och två matematiklärare. Resultatet visar att flertalet elever saknar automatiserade tabellkunskaper, förutom i addition. De automatiserade tabellkunskaperna visar i sin tur klara samband med resultaten på de nationella proven. Tabellkunskaperna korrelerar högst med problemlösningsförmågan, både för årskurs 6 och årskurs 9. Eftersom majoriteten av eleverna är ganska eller helt automatiserade i addition visar det på att förmåga för automatisering finns. För att höja nivån på de övriga räknesätten pekar samtliga uppfattningar mot en utveckling av färdighetsträningen - en färdighetsträning som bygger på förståelse. Min studie faller väl inom det teoretiska ramverket och har konkretiserat den tidigare forskningen genom de direkta sambanden mellan tabellkunskaperna och de nationella provens resultat. Som blivande speciallärare vill jag utveckla färdighetsträningen av baskunskaperna och separera dem från problemlösningen, så att alla elever kan öva på rätt nivå och därmed få känna glädje över att kunna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Söfting, Bergstedt Therese, and Camilla Bengtler. "Hur lärare i sin undervisning förhåller sig till matematiska förmågor i arbete med problemlösning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8229.

Full text

Abstract:

Inledning: Ämnet matematik har en framträdande roll i dagens läroplan och ämnet genererar stora diskussioner på både nationell och internationell nivå då svenska elevers resultat varit på nedgång under senare år enligt till exempel PISA (Programme for International Student Assessment) (Skolverket, 2013) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) (Skolverket, 2011b). Arbete med problemlösning är något som också inom ramen för dessa diskussioner fått stort utrymme då det enligt studier är en bra arbetsmetod för att få elever att resonera, diskutera och lyfta fram olika strategier på ett synligt sätt, för både dem själva och för läraren. Resonemang, diskussioner och strategier ingår i olika matematiska förmågor som är centrala att utveckla enligt den svenska läroplanens syftemål. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare som genomgått kompetensutveckling i matematik arbetar för att utveckla elevers förmågor i matematik med utgångspunkt i problemlösning. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa metoder i form av observationer av lärare och elever i undervisning och därtill efterföljande intervjuer av de observerade lärarna. Detta för att kunna få en bild av hur verkligheten ser ut mot bakgrund av vårt forskningssyfte. Vi genomförde observationerna utifrån ett observationsschema som vi sammanställde för att säkerställa att vi observerade samma fenomen, då vi genomförde observationerna var för sig med varsin lärare. Resultat: Vårt resultat visar att de observerade lärarna arbetar med problemlösning på ett sådant sätt att alla våra observerade förmågor fick färdighetstränas av eleverna. Dock skiljde sig lärarnas fokus på förmågorna i viss utsträckning. Det framkom även att Matematiklyftet gett lärarna mer självförtroende i undervisning genom problemlösning. Resultatet visar också att eleverna och deras lärare har en positiv attityd till problemlösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Karlsson, Louise. "Läromedelsanalys : Möjligheten till begreppsinlärning och de matematiska förmågorna i förhållande till Lgr2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60771.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av att svensk matematikundervisning visat sig vara strakt styrd av läromedel, vilket i sin tur visat sig påverka hur och om eleverna får möjlighet att utveckla matematiska förmågor. På grund av detta finns ett behov att bidra med kunskap om vilka förutsättningar läromedel ger att utveckla matematiska förmågor i förhållande till Lgr 2011. Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om hur två läromedel tillverkade efter 2011, som sägs vara anpassade efter rådande läroplanen behandlar området procent. Studien genomfördes med läromedelsanalys som metod, där kriterierna för de utvalda läromedlen var att de skulle vara producerade efter 2011 och behandla området procent. Studiens resultat visar att uppgifterna i de analyserade läromedlen främst ger förutsättningar att utveckla de matematiska förmågorna resonemangsförmågan, metodförmågan, begreppsförmågan och den minst komplexa delen av problemlösningsförmågan samtidigt som kommunikationsförmågan ges mindre förutsättningar att utvecklas i förhållande till de andra förmågorna. Resultatet visar även att möjligheten till begreppsinlärning inom området procent är förenlig med det centrala innehållet i den nuvarande läroplanen för området procent i de analyserade uppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Gardell, Mikael, and Fredriksson Isabell. "Matematikens abc = IKT : en kvalitativ studie om IKT och matematiska förmågor i årskurs 4-6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80555.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att synliggöra vilka ändamål lärare har vid användning av IKT imatematikundervisning i årskurs 4-6. Studien ämnar även undersöka hur IKT kanstimulera de fem matematiska förmågorna utifrån grundskolans läroplan. Studien är empirisk och insamlad data består av observationer, intervjuer ochlektionsplaneringar. Insamlad data analyseras med stöd av det sociokulturellaperspektivet, där Vygotskys teori om mediering och den proximala utvecklingszonenligger i fokus. Vidare ställs matematiska förmågor mot studiens insamlade data.Förmågorna baseras på Niss samt Boesen, Lithner och Palms matematiska kompetenser.Kompetenser som ligger utanför de förmågor som är beskrivna i grundskolans läroplanomfattas inte av studien. Resultatet visar att lärare främst använder IKT i syfte att låta elever träna sinamatematiska förmågor samt för att skapa en variation i undervisningen som kan tilltalaeleverna. Lärare använder även IKT för att visuellt presentera olika lösningar ochstrukturer. Resultatet av observationerna synliggör också att IKT kan stimulera de femmatematiska förmågorna. Analysen påvisar att de digitala verktygen underlättarförmedling av kunskap såväl som utbyte av kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Chemali, Inas. "Kommunikationsförmågan i en matematiklärobok." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35823.

Full text

Abstract:

Matematikundervisningen på gymnasieskolan ska ge eleven förutsättningar att utveckla sju matematiska förmågor. En av dessa är kommunikationsförmågan. Syftet med detta arbete är att kartlägga utbudet av uppgifter som tränar kommunikationsförmågan i en lärobok och jämföra resultatet med hur denna förmåga prövas i nationella prov. Detta görs genom en textanalys av övningsuppgifterna i en av de vanligaste matematikläroböckerna på gymnasiet. Resultatet är att 5,8% av lärobokens övningsuppgifter tränar kommunikationsförmågan medan 34,6% av uppgifterna i ett nationellt prov testar denna förmåga. Skillnaden är avsevärt stor och slutsatsen är att övningsuppgifterna i läroboken inte ger tillräckligt med träning på kommunikationsförmågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lundgren, Louise, and Jennie Rydén. "Nivåer av lärande : En innehållsanalys av nivåindelade läromedel med fokus på de fem matematiska förmågorna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79982.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ünver, Yasemin. "Matematiska utmaningar i grundskolans tidigare år : En studie om hur elever med särskilda matematiska förmågor identifieras och utmanas i grundskolans tidigare år." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114944.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Malm, Linnéa. ""Förr älskade hon matte!" : en studie om hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1051.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur föräldrar till elever med fallenhet för matematik upplever matematikundervisningen i grundskolan samt hur och varför deras barns matematikintresse bevarats och/eller förändrats genom åren i skolan. Studien undersöker även föräldrarnas uppfattningar kring barnens matematiska förmågor i jämförelse med tidigare forskning av bland annat Krutetskii (1976) kring matematiska förmågor hos elever med fallenhet för matematik och de förmågor som ska utvecklas och bedömas enligt läroplanen. Mönks (1992) flerfaktormodell ligger även som teoretisk grund för förståelsen av särskild begåvning och prestation och för tolkning av resultatet. Sju föräldrar har intervjuats om totalt nio barn. Föräldrarna är själva lärare och insatta i skolans vardag. Resultatet visar att flera av eleverna tappat sitt matematikintresse. Alla elever i denna studie har fått kämpa med olika dilemman i skolan, så som att få mer och svårare utmaningar, att bli accepterade av lärare och kamrater, motivation, låga prestationer, depressioner, utredningar, diagnoser och andra större eller mindre svårigheter. Föräldrarna berättar om en önskan att lärare ska samarbetar med dem om deras barn och lyssna både på eleven och föräldrarna. De har även många tankar om hur lärare kan anpassa undervisningen för att passa både deras egna barn och andra elever och framhäver vikten av att ta med även elever som har fallenhet för matematik såväl som de med svårigheter i planeringen av undervisningen. Resultatet visar även att eleverna enligt deras föräldrar innehar många av de förmågor som listas i läroplanen men ofta har svårt att visa dessa förmågor i skriftliga matematikaktiviteter på grund av att tankarna går så mycket snabbare än pennan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Matematiska förmågor'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles